6. SLUTSATS - “Jaget & laget”
6.2 Bidrag och framtida forskning
Studiens praktiska bidrag kommer genom att inbringa en förståelse för hur prestationsmätningen inom ASF går till samt varför. Organisationens karaktär, situation, personal och värderingar är alla faktorer som påverkar vilka prestationsmått som används. Genom att ha identifierat att den verbala kommunikationen är en viktig del i ASF:ens återkoppling och prestationsmätning ökar studien förståelsen för dessa företags arbetssätt. Denna identifiering kan användas av ASF:ens intressenter vid upprättandet av olika utvärderingar i syfte att få ett fungerande samarbete.
Denna studie har bidragit till forskningen om ASF och prestationsmått genom att studera flera företag och identifiera de prestationsmått som används, men även hur prestationsmätningen går till. Genom att applicera en lins av institutionell logik har undersökningen visat på hur ASF:s arbete med prestationsmätning kan förklaras genom olika logiker. Att logiker påverkar organisationers arbetssätt kan överföras till andra studier som undersöker beslutsfattande eller liknande handlingar. Att inte aktivt mäta och utvärdera prestationer är knappast unikt för ASF. Dock bidrar deras situation, med fokus på sociala mål, förmodligen mer till att prestationer inte mäts i någon större utsträckning. Framtida forskning kan exempelvis fokusera på små företag, såsom familjeföretag, i syfte att erhålla förståelse och se om det finns liknande samband. Att applicera andra logiker som finns exempelvis inom “familjeinstitutionen” för att se hur den interagerar med den kommersiella logiken har möjligheten att bidra med en förståelse över hur olika logiker påverkar och samverkar.
Förutom den sociala och kommersiella logiken som karaktäriserar ASF:ens kärna och prestationer, har undersökningen identifierat att den offentliga välfärdslogiken har ett inflytande. Det finns säkerligen fler logiker i samhället som påverkar ASF:s arbete och kan ge forskningen insikt i hur prestationsmätningar används och utformas. Därmed
45 skulle framtida forskning även kunna studera prestationsmätning och prestationsmått utifrån andra institutionella logiker vilka existerar inom eller externt bland sociala företag och ASF. Kanske finns det dessutom en och annan aspekt som vinstdrivande företag med fördel skulle kunna ta efter från ASF, med tanke på den stress som många tycks uppleva i samhället idag?
46
Referenser
Andersson, R., Ingster Hofgren. A., (2014) Lånebehov och ekonomisk hälsa för arbetsintegrerande sociala företag. Stockholm: Temagruppen Entreprenörskap och företagande samt Coompanion Stockholm
Anthony, R. N., Govindarajan, V., Hartmann, F. G., Kraus, K., & Nilsson, G. (2014).
Management control systems. McGraw-Hill.
Arena, M., Azzone, G., & Bengo, I. (2015). Performance measurement for social enterprises. VOLUNTAS: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, 26(2), 649-672.
Austin, J., Stevenson, H., & Wei‐Skillern, J. (2006). Social and commercial entrepreneurship: same, different, or both?. Entrepreneurship theory and practice, 30(1), 1-22.
Ax, C., Johansson, C., Kullvén, H., (2009). Den nya ekonomistyrningen. Stockholm:
Liber AB
Bagnoli, L., & Megali, C. (2011). Measuring performance in social enterprises.
Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 40(1), 149-165.
Battilana, J., Lee, M., Walker, J., & Dorsey, C. 2012. In search of the hybrid ideal.
Stanford Social Innovation Review, Summer 2012: 51-55.
Besharov, M. L., & Smith, W. K. (2012). Multiple logics within organizations: An integrative framework and model of organizational hybridity. Ithaca, NY: Cornell University working paper.
Bjereld, U., Demker, M & Hinnfors, J. (2009) Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur AB
Blideman, B., Laurelii, E., (2008) Sociala företag vidgar arbetsmarknaden. Stockholm:
Kommentus Förlag
Bokföringsnämnden. (2016) Bokföringsnämndens Allmänna råd. Stockholm.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101
Bryman, A., Bell, E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB
Bryman, A., Bell, E. (2017) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB
Coompanion (u.å.) Rapport: ASF - ett verktyg för en vidgad arbetsmarknad.
[𝑖𝑛𝑡𝑒𝑟𝑛𝑡 𝑚𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙].
47 Crucke, S., & Decramer, A. (2016). The development of a measurement instrument for the organizational performance of social enterprises. Sustainability, 8(2), 161.
Darby, L., & Jenkins, H. (2006). Applying sustainability indicators to the social enterprise business model: The development and application of an indicator set for Newport Wastesavers, Wales. International Journal of Social Economics, 33(5/6), 411-431.
Defourny, J., & Nyssens, M. (2008). Social enterprise in Europe: recent trends and developments. Social enterprise journal, 4(3), 202-228.
Deegan, C. Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. Berkshire: McGraw Hill Education
DiMaggio, P., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Collective rationality and institutional isomorphism in organizational fields. American sociological review, 48(2), 147-160.
Doherty, B., Haugh, H., & Lyon, F. (2014). Social enterprises as hybrid organizations:
A review and research agenda. International Journal of Management Reviews, 16(4), 417-436.
Ebrahim, A., Battilana, J., & Mair, J. (2014). The governance of social enterprises:
Mission drift and accountability challenges in hybrid organizations. Research in Organizational Behavior, 34, 81-100.
Ebrahim, A., & Rangan, V. K. (2010, August). PUTTING THE BRAKES ON IMPACT: A CONTINGENCY FRAMEWORK FOR MEASURING SOCIAL
PERFORMANCE. In Academy of Management Proceedings (Vol. 2010, No. 1, pp. 1-6). Briarcliff Manor, NY 10510: Academy of Management.
Ebrahim, A., & Rangan, V. K. (2014). What impact? A framework for measuring the scale and scope of social performance. California Management Review, 56(3), 118-141.
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - idéer, moden, förändring. Malmö:
Liber AB.
Feldman, M. S. (2003). A performative perspective on stability and change in organizational routines. Industrial and corporate change, 12(4), 727-752.
Greenwood, R., Raynard, M., Kodeih, F., Micelotta, E. R., & Lounsbury, M. (2011).
Institutional complexity and organizational responses. Academy of Management annals, 5(1), 317-371.
Hedlund, S. (2007). Institutionell teori: ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Kaplan, R. S. (2001). Strategic performance measurement and management in nonprofit organizations. Nonprofit management and Leadership, 11(3), 353-370.
Lall, S. (2017). Measuring to Improve Versus Measuring to Prove: Understanding the Adoption of Social Performance Measurement Practices in Nascent Social Enterprises.
48 VOLUNTAS: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, 28(6), 2633-2657
Laurelii, E. (2014) Ledarskap i arbetsintegrerande sociala företag: Utveckling av människor och företag. Stockholm: Tillväxtverket.
Lee, M., & Battilana, J. (2013). How the zebra got its stripes: Imprinting of individuals and hybrid social ventures.
Low, C. (2006). A framework for the governance of social enterprise. International journal of social economics, 33(5/6), 376-385.
Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American journal of sociology, 83(2), 340-363.
Mouchamps, H. (2014). Weighing elephants with kitchen scales: The relevance of traditional performance measurement tools for social enterprises. International Journal of Productivity and Performance Management, 63(6), 727-745.
Natur och Kultur, Psykologilexikon (u.å.). Hämtad 3 april 2018, från Psykologiguiden https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kognitiv%20struktur Nicholls, A. (2009). ‘We do good things, don’t we?’: ‘Blended Value Accounting’ in social entrepreneurship. Accounting, Organizations and society, 34(6), 755-769.
North, D. C. (1991). Institutions. Journal of economic perspectives, 5(1), 97-112.
Pache, A. C., & Chowdhury, I. (2012). Social entrepreneurs as institutionally embedded entrepreneurs: Toward a new model of social entrepreneurship education. Academy of Management Learning & Education, 11(3), 494-510.
Pache, A.-C., & Santos, F. 2010. When worlds collide: The internal dynamics of organizational responses to conflicting institutional demands. Academy of Management Review, 35(3): 455-476.
Peverada, E. (2016) Stödstruktur för ASF i Norrbotten: Slutrapport.
[𝑖𝑛𝑡𝑒𝑟𝑛𝑡 𝑚𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙].
Ramus, T., & Vaccaro, A. (2017). Stakeholders matter: How social enterprises address mission drift. Journal of Business Ethics, 143(2), 307-322.
Ruebottom, T. (2011). Counting social change: outcome measures for social enterprise.
Social Enterprise Journal, 7(2), 173-182.
Sawhill, J. C., & Williamson, D. (2001). Mission impossible?: Measuring success in nonprofit organizations. Nonprofit management and leadership, 11(3), 371-386.
Short, J. C., Moss, T. W., & Lumpkin, G. T. (2009). Research in social entrepreneurship: Past contributions and future opportunities. Strategic entrepreneurship journal, 3(2), 161-194.
49 Spear, R., & Bidet, E. (2005). Social enterprise for work integration in 12 European countries: a descriptive analysis. Annals of Public and Cooperative Economics, 76(2), 195-231.
Spear, R., Cornforth, C., & Aiken, M. (2009). The governance challenges of social enterprises: evidence from a UK empirical study. Annals of public and cooperative economics, 80(2), 247-273.
Smith, W. K., Gonin, M., & Besharov, M. L. (2013). Managing social-business
tensions: A review and research agenda for social enterprise. Business Ethics Quarterly, 23(3), 407-442.
Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi (2014) Företagen som försvann: En explorativ kartläggning av nedlagda eller ombildade
arbetsintegrerande sociala företag 2006–2013. Göteborg. Från
http://www.sofisam.se/download/18.31c2dc0f149b90a660166f53/1472023481372/FO%
CC%88RETAGEN%20SOM%20FO%CC%88RSVANN_ORIGINAL.pdf Thornton, P. H. 2002. The rise of the corporation in a craft industry: Conflict and conformity in institutional logics. Academy of Management Journal, 45(1): 81-101.
Thornton, P. H., & Ocasio, W. (2008). Institutional logics. The Sage handbook of organizational institutionalism, 840, 99-128.
Thornton, P. H., Ocasio, W., & Lounsbury, M. 2012. The Institutional Logics Perspective: Foundations, Research, and Theoretical Elaboration. Oxford: Oxford University Press.
Tillväxtverket. (u.å.). Stöd till arbetsintegrerande sociala företag. Hämtad 20 maj 2018, från Tillväxtverket,
https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/kompetensforsorjning/stod-till-arbetsintegrerande-sociala-foretag.html
Sofisam. (u.å.). Definition. Hämtad 1 januari, 2018, från Sofisam, http://sofisam.se/vad-ar-sociala-foretag/definition.html
Wry, T., & York, J. G. (2017). An identity-based approach to social enterprise.
Academy of Management Review, 42(3), 437-460.
50
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide 1
Tema 0, Öppningsfrågor
- Hur skulle du vilja beskriva företaget?
- Vad är det viktigaste målet med ert företag?
- Kan du beskriva hur en dag kan se ut?
- Vad har ni för bakgrund, vilken typ av arbete/utbildning hade ni innan?
Tema 1, Ekonomi
- Hur arbetar ni med ekonomi eller ekonomiska frågor i företaget? Vilka är delaktiga i det ekonomiska arbetet? Har de administrativ/ekonomisk erfarenhet?
- Sätter ni upp ekonomiska mål inför varje nytt verksamhetsår? Tex att ni ska ha en viss försäljning eller resultat? Varför?
- Följer ni därefter upp målen ni satt upp eller jämför ni med några andra år?
- Håller ni koll på era kostnader, och isåfall hur och varför?
- Varför sätter ni upp ekonomiska mål?
- Varför jämför ni tex resultatet mellan olika år?
- Använder ni några ekonomiska nyckeltal såsom räntabilitet/lönsamhet, intäkter per anställd, och isåfall varför?
- Vilka ekonomiska prestationer mäter ni? Hur och varför?
Tema 2, Socialt
- Hur arbetar ni med det sociala och sociala frågor i företaget?
- Är det några mål som ni fokuserar lite extra på? Tex om ert företag har kunnat erbjuda fler individer en anställning eller om anställda har gått upp i arbetstid?
- Hur kontrollerar ni att ni når era uppsatta mål? Jämför ni era mål med hur det faktiskt blev? Varför?
- Hur säkrar ni kvalitet på produkter och tjänster? Har ni tex någon checklista som följs, eller hur “mäter” ni att företagets arbete håller den kvalitet ni vill?
- Följer ni upp till exempel hur många xx ni sålt eller levererat per anställd? Samt jämför om dessa mått ökar eller minskar? (Varför mäter ni just detta?)
- Mäter ni medarbetarnas trivsel? (har ni mkt frånvaro/sjukfrånvaro)
- Har ni medarbetarsamtal? Varför? (Det är ingen lag som reglerar, norm eller kollektivavtal?)
- Varför/varför inte mäter ni sociala samt individuella prestationer?
- Vad tror ni medlemmar, anställda, praktikanter osv tycker om att bli utvärderade/få feedback?
Tema 3, balans mellan ekonomi & socialt
- Har ni både ekonomiska och sociala mål i verksamheten?
- Är det någon av dessa två delar av företaget som ni fokuserar mer på, är det en som kräver mer arbete/uppmärksamhet? Varför?
- Vilka prestationer är viktiga inom företaget? (Är det främst det ekonomiska eller sociala arbetet? Finns det någon som sticker ut?)
- Upplever ni några spänningar eller konflikter mellan ekonomin och det sociala arbetet?
- Varför upplever ni spänningar? (Om det finns)
- Kontrollerar ni och mäter de 2 områdena på olika sätt och isåfall hur och varför?
Tema 4, Institutionellt
- Tar ni inspiration från andra företag vad gäller mål och tillvägagångssätt?
- Finns det någon anledning att ni tar efter dessa företag?
- Upplever ni att krav från intressenter, statliga organisationer eller andra ASF påverkar er och de mål ni har samt varför ni mäter dessa?
51 - Redovisar ni några resultat/(prestationer) eller aktiviteter till intressenterna (dvs kunder,
kommunen, banken, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skatteverket etc.), och isåfall varför?
- Har lagar och regler betydelse för vad ni mäter eller redovisar? Hur påverkar dessa samt varför?
- Tror du att ni skulle mätt andra saker om ni inte behövde följa dessa regler/lagar?
- Om tex arbetsförmedlingen betalar för handledningen (tex vid rehabilitering), kräver de någon dokumentation från er då? Vad måste ni redovisa isåfall?
Tema 5, Utveckling av mänskliga resurser
- Har ni några utbildningar för era medlemmar, och isåfall hur går dessa till samt varför utbildar ni er personal? Är de generellt motiverade att lära sig nya saker och utvecklas eller trivs de bäst med fasta rutiner?
- Upplever du att utbildningarna hjälper er att nå er potential och blir bättre på att utföra ert arbete? Eller upplever du att de bidrar på något annat sätt? Varför?
- Vad tycker du om att jobba mot uppsatta mål? (stressigt/motiverande?) - Hade du velat jobba mer eller mindre mot uppsatta mål? Varför?
- Kan man påstå att genom att du arbetar här så utbildas/utvecklas du på arbetsplatsen och på så sätt presterar du bättre och därmed företaget? Hur och varför?
- Har utbildningarna påverkat vilka prestationer ni mäter? Hur och varför?
- Vad gör ni inom företaget för att förbättra de anställdas arbete i syfte att förbättra företagets arbete/prestation med hänsyn till ert kärnresultat? Hur och varför? Mäter ni detta?
Avslutningsfrågor
- Vad mäter ni? (Tex ekonomiska resultat, produktivitet, kundnöjdhet, hur miljövänlig man är etc.)
- Varför mäter ni just dessa saker? / Varför har ni beslutat att inte mäta detta?
- Hur skulle du vilja att man arbetade i företaget, med de mål som finns idag?
- Är det någon fråga du tycker att vi borde ha ställt under intervjuns gång? Är det någon aspekt vi missat som du vill berätta om?
- Har ni någon årsredovisning samt annat material vi skulle få kunna kika på? Hur insatt är du i arbetet med att ta fram och följa upp detta?
- Har ni något personal eller mötesrum vi skulle kunna få kika på? (Anslagstavla med information etc.)
- Är du nyfiken på vad vi kommer fram till och vill ha återkoppling?
- Får vi återkomma om vi har mer frågor?
52
Bilaga 2 - exempel på frågor som ställdes i intervjuguide 2
- Vilka prestationer är viktiga inom företaget? (Är det ekonomiska eller sociala främst?
Samt finns det en specifik som sticker ut?)
- Vad är er inställning till prestationsmätning? Vad tänker ni på när ni tänker på ordet prestation?
- Vad tror ni medlemmar, anställda, praktikanter osv tycker om att bli utvärderade/få feedback?
- Om arbetsförmedlingen betalar för handledningen (tex vid rehabilitering), kräver de någon dokumentation från er då?
- Varför använder ni er av en resultaträkning vid bedömningen av företagets prestationer?
Varför använder ni inte några andra mått?
- Utvärderar ni människors prestationer på olika sätt? Till exempel om ni har både anställda, praktikanter och de som arbetstränar. (Tänker att de kanske har olika mål med sin sysselsättning och olika behov av utvärdering/handledning?).
- Varför har ni medarbetarsamtal? (Det är ingen lag som reglerar, är det för att ni måste enligt kollektivavtal eller för att det är en norm?)
- Varför/varför inte mäter ni sociala samt individuella prestationer?