Prestationsmått i arbetsintegrerande sociala företag
En fallstudie av ASF i norra Sverige
Dennis Gustafsson Susanne Henriksson
Civilekonom 2018
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Förord
Examensarbetet är genomfört vid Luleå Tekniska Universitet och är ett avslutande moment av vår utbildning till Civilekonomer. Arbetet har varit intressant, lärorikt och roligt tack vare alla intressanta människor vi träffat. Vi vill rikta ett stort tack till alla företag som deltagit i studien, tack för er öppenhet och ert tillmötesgående! Utan er hjälp hade studien inte kunnat genomföras. Vi vill också passa på att tacka vår handledare Johan Sandström som kommit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Våra opponenter ska också ha ett tack för insiktsfulla tips och konstruktiv kritik.
Coompanion Nord har varit oss hjälpsamma och fungerat som en länk till ASF i Norrbotten och Västerbotten samt gett oss värdefulla råd på vägen.
Tack!
Luleå 28 maj, 2018
Dennis Gustafsson Susanne Henriksson
Sammanfattning
Sociala företag är en relativt ny företeelse och denna studie riktar in sig specifikt på arbetsintegrerande sociala företag (ASF). ASF karaktäriseras av det sociala målet att sysselsätta människor som står långt från arbetsmarknaden eller har svårt att hitta arbete. Samtidigt är organisationen ett kommersiellt företag med försäljning av produkter och/eller tjänster vilket innebär att både sociala och ekonomiska prestationer är kärnan i verksamheten. Vinstmaximering är inte ett primärt mål för ASF, men likt andra företag måste intäkterna täcka kostnaderna. Detta innebär att både sociala och ekonomiska mål skall uppnås, vilket kan skapa friktion. Företagets måluppfyllelse kan följas och kontrolleras genom olika prestationsmått. Syftet med studien är att undersöka hur och varför arbetsintegrerande sociala företag använder sig av prestationsmått, sett genom en lins av institutionell logik. Utifrån syftet försöker studien även identifiera vilka prestationer som mäts och hur det tar sig uttryck; varför företagen väljer att använda eller inte använda vissa prestationsmått; samt hur institutionell logik tar sig uttryck i finansiella och icke-finansiella prestationsmått. Studien har en kvalitativ ansats och ett abduktivt angreppssätt. Empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer. Resultatet av studien visar att ASF utför få formella prestationsmätningar vilket resulterar i få explicita prestationsmått. Den sociala välfärdslogiken dominerar bland respondenterna vilket färgar ASF:ens arbete genom att fokus riktas mot människor och miljö snarare än effektivitet och ekonomisk vinst. Den kommersiella logiken som återfinns internt, men även hos intressenter, påverkar vilka finansiella prestationsmått som används av ASF:en genom logikens normer och värderingar över vilka ekonomiska prestationer som bör mätas. Den sociala välfärdslogikens inflytande leder till att prestationsmätningen ofta sker muntligt och ostrukturerat, eftersom att stor hänsyn tas till individens situation.
Nyckelord: Sociala företag, Arbetsintegrerande Sociala Företag, ASF, Prestationsmått, Institutionell logik
Abstract
Social enterprises are a relatively new phenomenon and this study focuses specifically on work integrating social enterprises (WISE). WISE is characterized by the social goal of employing people who are far from the labor market or having difficulties finding work. At the same time, the organization is a commercial enterprise that sells products and/or services which means that both social and economic performance is at the core of the business. Profit maximization is not a primary goal for WISE, but like other enterprises, revenue must cover costs. This means achieving both social and economic goals, which can create friction. These achievements can be followed and monitored through different performance measures. The purpose of the study is to investigate how and why work integrating social enterprises use performance measures, seen through a lens of institutional logic. Based on this aim, the study also tries to identify which measures are measured and how they are expressed, why companies choose to use or not use certain performance measures, and how institutional logic is expressed in financial and non-financial performance measures. The study has a qualitative and abductive approach. The empirical material is collected through semi-structured interviews, documents and observations. The result of the study shows that WISE use few formal performance measurements, resulting in few explicit performance measures.
The social welfare logic is dominating among respondents, which colors the work of WISE by focusing on people and the environment rather than efficiency and profit. The commercial logic that was found internally, but also with stakeholders, affects the financial performance measures used by the WISE through its norms and values by which financial performance should be measured. The impact of the social welfare logic leads to the fact that performance measurement is often done verbally and in an unstructured manner, because great consideration is taken to the individual’s situation.
Keywords: Social enterprise, Work integrated social enterprises, WISE, Performance measurement, Institutional logic
Innehåll
1. INTRODUKTION ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.3 Syfte ... 4
1.4 Disposition... 4
2. TEORETISK REFERENSRAM ... 5
2.1 Tidigare forskning ... 5
2.2 Institutionell logik ... 8
2.3 Sammanfattning - Teoretisk referensram... 11
3. METOD ... 13
3.1 Forskningsansats ... 13
3.2 Metodsynsätt ... 13
3.3 Litteraturstudie ... 14
3.4 Val av respondenter ... 14
3.5 Studiens utformande ... 15
3.6 Analysmetod ... 16
3.7 Metodproblem ... 17
3.7.1 Tillförlitlighet ... 17
3.7.2 Överförbarhet ... 17
3.7.3 Pålitlighet ... 18
3.7.4 Konfirmering ... 18
3.7.5 Svårigheter med datainsamling och dataanalys ... 18
3.7.6 Etiska frågeställningar ... 19
4. RESULTAT ... 20
4.1 Företagens karaktär och situation ... 20
4.2 Beslutsfattare och personal ... 22
4.2.1 Inställning till återkoppling och prestationsmätning ... 23
4.2.2 Balansen mellan ekonomiska och sociala prestationer ... 25
4.3 Intressenters påverkan ... 25
4.4 Prestationsmått ... 26
4.4.1 Finansiella prestationsmått ... 27
4.4.2 Icke-finansiella prestationsmått ... 29
4.4.3 Övriga prestationsmätningar ... 31
4.4.4 Framtida prestationsmått ... 33
5. ANALYS ... 34
5.1 Företagets situation och karaktär ... 34
5.2 Institutionella logiker hos beslutsfattare/anställda ... 36
5.3 Intressenters institutionella logiker ... 37
5.4 Prestationsmått ... 39
6. SLUTSATS - “Jaget & laget” ... 42
6.1 Avslutande diskussion ... 43
6.2 Bidrag och framtida forskning ... 44
Referenser ... 46
Bilagor ... 50
1
1. INTRODUKTION
Kapitlet introducerar bakgrunden till problematiken för arbetsintegrerande sociala företag. Därefter presenteras problemdiskussionen med avstamp i bakgrundens problematik och komplexitet gällande arbetsintegrerande sociala företags mål samt kärnverksamhet. Vidare utmynnar kapitlet i studiens övergripande syfte och fortsatta disposition.
1.1 Bakgrund
Företag kan idag bedrivas enligt ett flertal olika organisationsformer med varierande syften och målsättningar. Privatägda företag har i regel vinstmaximerande ändamål, med fokus på bland annat ökad avkastning, effektivitet, produktivitet, och kostnadsrationalisering. För att lyckas med detta krävs bland annat att företaget rekryterar medarbetare som presterar enligt ledningens önskemål. Vinstdrivande företag ställer ofta höga krav på medarbetarnas personliga egenskaper och prestationsförmåga.
Ofta sätts ramarna för strategi och mål utifrån företagets vinstintresse, och det finns inte alltid utrymme för individuell anpassning. Denna studie kommer att behandla arbetsintegrerande sociala företag (ASF), som skiljer sig något från vinstdrivande företags sätt att arbeta. De människor som har svårigheter att finna en konventionell anställning, exempelvis på grund av att de inte besitter passande kvalifikationer eller har de fysiska egenskaper som kan krävas för uppgiften, kan komma att hamna utanför arbetsmarknaden. Detta kan komma att skapa ett utanförskap och ett behov från samhällets sida att hitta sysselsättning för dessa individer. Spear och Bidet (2005) nämner att arbetsmarknads-policys, med fokus på att minska den strukturella arbetslösheten, är ett sätt att förhindra detta. Trots staters arbete för att åtgärda arbetslösheten, har dock arbetsmarknadsproblemen ofta kvarstått på grund av att framtagna arbetsintegrerande program varit misslyckade då arbetsträningen i programmen inte lett till någon anställning. Därför behövs det ett starkare band mellan arbetsträning och anställning vilket är en anledning till att sociala företag ofta uppstår vid arbetsmarknadsmisslyckanden (Austin, Stevenson & Wei‐Skillern, 2006).
ASF är inte i sig en juridisk organisationsform, utan ett sätt att bedriva företag på. De flesta ASF i Sverige bedrivs som ekonomiska föreningar, men de finns även i aktiebolagsform och andra former, och de följer således de lagar och regler som gäller för dessa (www.sofisam.se). Sociala företag kombinerar entreprenörsanda med samhällsnytta, vilket bidrar till att lösa samhällsekonomiska utmaningar genom att erbjuda människor en sysselsättning som genererar vinster för både individen och för samhället. Personer som av olika anledningar står utanför den traditionella arbetsmarknaden får genom att arbeta och delta i ett ASF en möjlighet till självständighet, försörjning och personlig utveckling. Detta antas även leda till stora besparingar i välfärden då fler personer ges möjlighet till inkomstbringande sysselsättning, med bland annat ökade skatteintäkter och minskade samhällskostnader som följd (Peverada, 2016). Ideologin inom socialt företagande utgår från självhjälp, personligt ansvar, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Att starta och driva sociala företag skapar arbetstillfällen och fungerar som stöd och språngbräda för de som behöver en anpassad arbetsmiljö där arbetsuppgifter justeras efter individens förmåga och behov.
2 Det kan exempelvis handla om individer med språksvårigheter eller funktionsnedsättningar, och det kan också vara vägen till ett stadigvarande arbete genom arbetsträning eller rehabilitering för dem som har varit borta från arbetsmarknaden en tid (Blideman & Laurelii, 2008). Arbetsintegrerande sociala företag sägs ha dubbla affärsidéer där å ena sidan försäljning av produkter och/eller tjänster sker, samt att de säljer arbetsträningsplatser, praktik och liknande till offentlig sektor.
Stommen i ASF utgörs av delaktighet och medbestämmande, där “ingen borde arbeta mer än 100% av sin egen förmåga” (www.sofisam.se).
De första sociala företagen startades i Italien under sent 1980-tal. Under mitten av 1990- talet började företagsformen att sprida sig till resten av Europa i varierande grad (Defourny & Nyssens, 2008). I Sverige fanns år 2017 över 300 stycken registrerade ASF, vilket är en fördubbling jämfört med för 10 år sedan (www.sofisam.se). Till skillnad från de flesta företag är inte vinst det primära målet för ett ASF, fokus riktas istället i första hand mot att bidra till samhällsnyttan, vilket delvis sker genom att erbjuda människor en anpassad arbetsplats där individens behov är en central utgångspunkt. Dock bedriver det sociala företaget, precis som andra företag, en affärsverksamhet där varor och/eller tjänster säljs på en marknad. De liknar till mångt och mycket vilket företag som helst genom att även de i regel följer en budget, upprättar bokslut, tar beslut om investeringar, gör utvecklingsplaner och betalar skatt med mera.
Utöver försäljningsintäkter får sociala företag även resurser från offentlig sektor, som kan bestå av både bidrag och andra ersättningar (Blideman & Laurelii, 2008).
Ersättningarna kan bestå av exempelvis lönebidrag/lönestöd som tilldelas alla företag, även de som inte kategoriseras som ASF, för att kompensera nedsatt arbetsförmåga hos individer (Tillväxtverket, u.å.).
1.2 Problemdiskussion
Det kan vara en utmaning att balansera de sociala samhällsfrämjande målen och de ekonomiska målen (Laurelii, 2014). En kartläggning gjord av Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi (2014) visade att det mellan åren 2006 - 2014 startades ca 150 nya företag samtidigt som ca 60 stycken lade ner sin verksamhet under samma period. Startfasen benämns som särskilt viktig för ett ASF, där mycket hänger på finansieringen, men även ledarskap- och kompetensproblem lyfts upp som kritiska faktorer. Många verksamhetsledare har en bakgrund och utbildning från människovårdande yrken, men saknar ofta kompetens inom marknadsföring, affärsutveckling och ekonomi (Temagruppen, 2014). Individers tidigare erfarenheter och kunskap tenderar att färga av sig när personen tar sig an nya uppgifter. Genom exempelvis utbildning och yrkeserfarenhet inom vård och omsorg utsätts individen för normer och värderingar som finns inom den specifika institutionen. De tankar och beslut som individen tar i andra sammanhang, utanför institutionen, kan påverkas av den logik som institutionen präglats av. Denna prägel bär individen ofta med sig in i andra sammanhang (Pache & Chowdhury, 2012).
Att ekonomin tycks vara ett kritiskt område för ett flertal ASF stöds av en nationell undersökning där 137 svenska ASF studerats, vilket var ungefär hälften av företagen för tidpunkten. Underlaget bestod av årsredovisningar från 2012 och av granskningen framkom det att 61% av företagen inte nådde gränsen för “hälsosam” avkastning.
Dessutom hade 33% av företagen en negativ avkastning på totalt kapital tillsammans med kritiskt låga nivåer i likviditet samt soliditet. Detta begränsar företagens möjlighet
3 att arbeta mot sina sociala mål då ekonomisk hållbarhet ej råder (Andersson & Ingster, 2014). Arbetsintegrerande sociala företag har själva identifierat olika behov som finns i verksamheterna. De flesta företagen har efterlyst hjälp med ekonomi och finansiering, att analysera marknaden och hitta kunder, samt att leda och utveckla verksamheten.
Många nämnde också att det kan vara svårt att finna en balans mellan ekonomi och organisationens värdegrund (Peverada, 2016).
Ett vanligt sätt att mäta hur väl ett företag lyckas uppnå de mål som satts upp är genom att kontinuerligt utvärdera företagets prestationer, som kan vara både finansiella och icke-finansiella. En prestation kan vara i stort sett vad som helst, till exempel att producera en vara eller tjänst, eller arbetet med att få nöjda kunder och medarbetare (Ax, Johansson & Kullvén, 2009). Prestationsmått är nuvarande och framtida kritiska framgångsfaktorer framtagna med hänsyn till organisationens strategi. Förbättras prestationsmåtten innebär detta att organisationen har lyckats implementera sin strategi (Anthony, Govindarajan, Hartmann, Kraus & Nilsson, 2014). Företagets prestationsmätning ska riktas mot de prestationer som för företaget närmare de mål som ställts upp (Ax et al, 2009). Prestation är en social konstruktion, och varje enskild intressent till en organistion kan ha sin egen vision av vad en prestation är eller bör vara (Mouchamps, 2014).
På grund av ASF:ens karaktär med ett ben i den kommersiella sektorn och ett ben i den sociala sektorn påverkas ASF av olika institutionella logiker (Pache & Chowdhury, 2012). Därmed ligger fokus på dels socialt värde och dels finansiell stabilitet, där både finansiella och icke-finansiella prestationer utgör kärnan i företaget (Smith, Gonin, &
Besharov, 2013). Detta innebär i sin tur att företagen kan behöva utvärderas med hjälp av både finansiella och icke-finansiella mått (Crucke & Decramer, 2016). På grund av de potentiellt motstridiga målen är risken stor att en uppdragsdrift materialiseras. Med uppdragsdrift syftar flera författare på fenomenet när organisationen långsamt driver ifrån sitt fokus genom att beslut gynnar de finansiella medlen framför det sociala målet eller vice versa (Doherty, Haugh, & Lyon, 2014; Ebrahim, Battilana, & Mair, 2014;
Ramus & Vaccaro, 2017). ASF har således både sociala och ekonomiska mål som kräver uppmärksamhet av företagen. En fungerande styrning bygger på välutformade informationssystem som mäter rätt prestationer på rätt sätt. Ekonomiska prestationsmått är väl etablerade och existerar ofta i form av nyckeltal, som till exempel räntabilitet (Anthony et al, 2014). Ekonomiska prestationer kan kvantifieras relativt kortsiktigt jämfört med de sociala prestationerna. Det sociala arbetet har långsiktiga mål vilket påverkar de sociala prestationsmåtten. Långsiktigheten leder till att de sociala prestationsmåtten är mer osäkra än de ekonomiska. Därmed uppstår det en spänning mellan de sociala och ekonomiska målen eftersom de ekonomiska prestationerna mäts relativt kortsiktigt medan sociala prestationer mäts över betydligt längre perioder (Ebrahim & Rangan, 2010).
Prestationsmätning i sociala företag är av intresse, dels för att det kan användas som underlag för att stödja det interna beslutsfattandet samt för att säkerställa att de uppfyller sina ansvarsförpliktelser gentemot intressenterna (Crucke & Decramer, 2016).
Forskningsfältet kring sociala företag är relativt ungt då forskning kring ämnet har bedrivits sedan början på 1990-talet och av de 152 stycken publicerade artiklar som Short, Moss, och Lumpkin (2009) identifierat, har dessa till stor del behandlat ideella sociala företag. Under de senaste 10 åren har antalet ASF fördubblats och företagsformen är fortfarande dåligt förstådd (www.sofisam.se). Att det saknas akademisk forskning inom fältet innebär att det finns behov av bidrag till både teori och praktik, särskilt inom prestationsmätning (Austin et al, 2006; Crucke & Decramer,
4 2016). Vidare anser Smith, Gonin, och Besharov (2013) att institutionell forskning kan användas för att förstå konkurrerande logiker och de spänningar som följer i sociala företag. Den unika problematiken kring ASF vars kärna inbegriper både sociala -och ekonomiska mål gör dessa företag till intressanta objekt att studera. Det finns tecken som tyder på att ASF möter en stor utmaning i och med den balansgång som ibland tycks svår att upprätthålla (Spear, Cornforth, & Aiken, 2009). Med anledning av detta är det intressant att ta reda på hur ASF arbetar mot sina mål, vad de gör för att uppnå målen och om de på något sätt mäter om målen uppnås. Studien kommer att bidra med en närmare titt på huruvida prestationsmätning används för att säkerställa att de ekonomiska och sociala målen uppfylls. Genom att använda institutionell logik som perspektiv för att förstå arbetsintegrerande sociala företag, bidrar studien med viktig information om hur prestationsmätning tar sig uttryck i dessa företag och varför det förhåller sig så. Detta kan ge värdefull information både till ASF och de aktörer som samarbetar med ASF.
1.3 Syfte
Syftet är att undersöka hur och varför arbetsintegrerande sociala företag (ASF) använder sig av prestationsmått, sett genom en lins av institutionell logik.
- Vilka finansiella och icke-finansiella prestationer mäts och hur tar de sig uttryck?
- Varför väljer företagen att använda eller inte använda vissa prestationsmått?
- Hur tar institutionell logik sig uttryck i dessa val gällande prestationsmått?
1.4 Disposition
Studien följer en klassisk disposition och består av sex kapitel, se figur 1.
Figur 1. Disposition
Studiens första kapitel är introduktionen vilken behandlar ämnets bakgrund följt av en problemdiskussion som resulterar i studiens syfte och forskningsfrågor. Teorikapitlet utgör studiens teoretiska ramverk och börjar med tidigare forskning vilket leder in på teorin om institutionella logiker, som tillsammans senare används för att förklara fenomenet. Kapitlet avslutas med ett sammanfattande teoretiskt ramverk och en modell.
Därefter förklaras studiens utformande och synsätt i metodkapitlet. I resultatkapitlet presenteras den empiri som samlats in via intervjuer, observationer och dokument.
Därefter analyseras empirin i analyskapitlet utefter framtagen teorimodell. Slutligen presenteras studiens slutsatser och förslag på framtida forskning.
5
2. TEORETISK REFERENSRAM
I följande kapitel behandlas tidigare forskning med fokus på prestationsmätning och institutionell logik inom sociala företag och ASF. Den tidigare forskningen följs av en presentation av institutionell logik och avslutas i studiens sammanfattade teoretiska referensram.
2.1 Tidigare forskning
Som tidigare nämnt är sociala företag en relativt ny företeelse enligt Short et al. (2009).
Särskilt tydligt märks detta genom att forskningen inte har kommit fram till en enhetlig definition av företagsformen, vilket har bidragit till upprättandet av det internationella forskningsnätverket EMES. Forskningsnätverket består av etablerade universitets forskningscentrum och individuella forskare i syfte att gradvis bygga upp en internationell kunskap baserad på teori och empiri samt metodologi kring sociala företag (www.emes.net).
Forskningsnätverket EMES definition av sociala företag:
1. En kontinuerlig aktivitet där man producerar och säljer varor och/eller tjänster.
2. En hög grad av självständighet.
3. En signifikant nivå av ekonomisk risk.
4. Ett minimum av betalt arbete.
5. Ett uttalat mål att gagna samhället.
6. En grupp medborgare, en förening eller annan gruppering är de som tar initiativet.
7. Beslutsmakten i företaget baseras inte på kapitalägande.
8. Delaktighet hos dem som berörs av företagets aktiviteter.
9. Ingen eller begränsad vinstutdelning. (www.EMES.net)
Sociala företag är grunden för arbetsintegrerande sociala företag. Skillnaden är att ASF:s främsta sociala mål är att få personer i sysselsättning vilket innebär
arbetsintegration. Tillväxtverket har definierat ASF i Sverige enligt följande kriterier:
- Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. - Det innebär att företagen försöker skapa nya arbetstillfällen men också att man erbjuder arbetsträning, rehabilitering mm för att de som deltar i verksamheten ska kunna få arbete hos andra arbetsgivare.
- Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. - Det kan innebära att företaget drivs som ett arbetskooperativ men kan också innebära att företagets verksamhet organiseras så att alla kan ta del i beslut om företaget och om sin egen utveckling.
- Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter.
- Det innebär vanligen att vinster (överskott) används till att anställa fler, utveckla verksamheten, erbjuda kompetensutveckling eller för att utveckla nya sociala företag.
- Som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. - Det innebär att företaget inte har ägare som är kommuner eller andra offentligt ägda organisationer. (Sofisam, u.å.)
6 En stor del av den forskning som genomförts inom socialt företagande har varit normativ i sin karaktär och fokuserat på att ta fram modeller och verktyg för hur prestationer kan och bör mätas (Arena, Azzone, & Bengo, 2015; Bagnoli & Megali, 2011; Crucke & Decramer, 2016; Darby & Jenkins, 2006; Ebrahim & Rangan, 2014;
Lall, 2017). Även Kaplan (2001) har undersökt om styrmodellen balanserat styrkort är applicerbar inom den sociala sektorn. Det balanserade styrkortet (BSC) är anpassat för vinstdrivande företag men kan passa ännu bättre för icke-vinstdrivande organisationer.
Applicerbarheten motiverar Kaplan med att det balanserade styrkortet inte endast mäter framgång ekonomiskt, utan utifrån multidimensionella mätinstrument som låter organisationen mäta sin framgång genom att se samband mellan organisationens förmåga att förskaffa sig resurser och i vilken grad detta bidrar till att nå organisationens långsiktiga mål. Som svar till bland annat Kaplans forskning har Mouchamps (2014) tagit fram en metod för att utvärdera prestationsmätningsverktyg i syfte att se hur väl dessa kan appliceras i sociala företag. Efter att ha undersökt BSC, social return on investment (SROI) och riktlinjerna för global reporting initiative (GRI) är resultatet att inget av verktygen behandlade alla specifika drag hos sociala företag, och slutsatsen blev att den sociala företagssektorn kan behöva utveckla egna verktyg som mäter det som är relevant för just dessa företag. SROI ansågs dock vara det lämpligaste verktyget av de tre då det bland annat ger indikationer om företagets mål, som kan vara till stor nytta för intressenter.
Trots att prestationsmätningsverktyg som BSC, GRI och SROI inte är helt anpassade för sociala företag har forskarna Sawhill och Wiliamson (2001) identifierat att allt fler icke- vinstdrivande företag har anammat traditionella affärsmodeller i syfte att öka effektiviteten. De flesta komponenter har varit användbara, som till exempel strategisk planering och organisationsutveckling med mera, men när det kommer till att mäta framgång har det visat sig svårt att tillämpa vinstdrivande företags prestationsmätningssystem i icke-vinstdrivande organisationer, vilket även Mouchamps (2014) menar. Feldman (2003) menar att det dessutom är svårt att gå ifrån de redan etablerade prestationsmåtten eftersom att arbetet i organisationer överlag baseras på tidigare erfarenheter, vilket innebär att måtten inte förändras. Innebörden av Feldmans forskning är att organisationen stannar i ett stabilt och oföränderligt stadium eftersom att organisationens medlemmar tar beslut baserade på deras tidigare kunskap kring organisationen och dess omgivning.
Att använda prestationsmått och modeller från den kommersiella sektorn för att mäta framgång i sociala företag är komplicerat (Mouchamps, 2014; Ruebottom, 2011;
Sawhill & Williamson, 2001). Detta eftersom sociala mål inte kan mätas i monetära termer på samma sätt. Istället för att mäta organisationens framgång i enbart etablerade finansiella prestationsmått behöver ASF fundera över vilka kriterier som är viktiga att bedöma, samt på vilken nivå utvärderingen ska ske (individuellt, organisationsnivå, eller samhällsnivå). Även en tidsram behöver fastställas eftersom att olika mått som mäts vid olika tidpunkter kommer att ge olika resultat. Det kan vara svårt att mäta framgång i sociala företag eftersom att målen ofta är tvetydiga (Ruebottom, 2011). Det är rent tekniskt svårt att mäta hur väl deras uppdrag lyckas då tiden för att se resultaten skiljer sig åt i stor grad. Problematiken ligger i att mätningar av samhällspåverkan sker över långa tidsperioder vilket gör det svårt att sammankoppla organisationens aktiviteter med prestationer som kan mätas med olika prestationsmått för tidsperioden. Därmed skapar tid en osäkerhet i hela utvärderingsprocessen (Ebrahim & Rangan, 2014). Detta är anledningar till att ett flertal forskare har tagit fram modeller och mått för att mäta prestationer i just sociala företag. Darby och Jenkins (2006) tar i sin forskning upp betydelsen av sociala prestationsmått och anser att dessa ska belysa företagets
7 aktiviteter samt i vilken grad aktiviteterna gynnar mottagarna samt samhällsmålen.
Vidare menar Bagnoli och Megali (2011) att det inte räcker att använda sig av enskilda prestationsmått. Det krävs ett flertal olika typer med hänsyn till ASF:s dualistiska karaktär. Ruebottom (2011) menar att framgångsfaktorerna för sociala företag inte är kända, samt att framgång kan definieras på fler än ett sätt, och genom att utvidga synen på framgång ökar förståelsen för vad som driver ett socialt företag.
Arena et al (2015) samt Crucke och Decramer (2016) har genom att studera ASF och sociala företag i Belgien och Italien, likt Bagnoli och Megali (2011) kommit fram till att sociala och ekonomiska prestationer är kärnan i företagen och att det inte finns universella prestationsmått för ASF, utan dessa behöver tas fram med hänsyn till företagets unika situation. Även företagets intressenter och bidragsgivare är viktiga komponenter i utformandet av företagets prestationsmått, eftersom att företaget i sig oftast inte har kunskapen eller resurserna för att mäta hur deras aktiviteter påverkar de övergripande målsättningarna (Ebrahim och Rangan, 2014).
Trots svårigheterna med användandet av traditionella prestationsmått i sociala företag och ASF har det skett en ökning. Lall (2017) anser att användandet av traditionella prestationsmätningar beror på en rationalisering av den sociala sektorn.
Rationaliseringen drivs av en önskan att förbättra effektiviteten i verksamheten utifrån interna faktorer (Nicholls, 2009). Oddsen för att sociala prestationsmått används inom organisationen ökar om minst en av grundarna har arbetat i, eller grundat, ett socialt företag tidigare. Dessutom används sociala prestationsmått i större grad av sociala företag om företaget har deltagit i ett accelerationsprogram tidigare, vilket innebär att de under någon månad genomgår intensiv handledning och utbildning. Organisationer som använder sig av dessa prestationsmått har oftare haft ett positivt resultat jämfört med de organisationer som inte använder sig av måtten (Lall, 2017; Nicholls, 2009).
Individers tidigare erfarenheter och kunskaper kan färga ett företag och dess prestationsmätning. Individer motiveras ofta av att anta en viss identitet, för att det leder till en känsla av högre kompetens och skänker en viss självkänsla samt bekräftelse från andra människor. Den identitet en person har på sin arbetsplats, kan kopplas till institutionell logik och hur detta präglat individen. En lärare eller en socialarbetare har till exempel en arbetsroll och en yrkesidentitet som är mer kopplad till den sociala logiken, medan en revisor eller jurists identiteter kopplas ihop med den kommersiella logiken. Förutom en yrkesmässig identitet har individer även en personlig identitet, som påverkar de val de gör. Social logik förknippas med bland annat välvilja och omtanke om miljö och människor medan den kommersiella logiken ofta förknippas med makt och rikedom. För vissa går den yrkesmässiga och personliga identiteten ihop. Om både den yrkesmässiga identiteten och den personliga identiteten lutar mer åt den kommersiella logiken, tenderar den ekonomiska aspekten av företaget att prioriteras och det blir mer likt ett traditionellt vinstdrivande företag. På samma sätt blir det om identiteten lutar åt det sociala, då prioriteras de sociala målen i större utsträckning.
Människor tenderar även att bära med sig sin yrkesidentitet när de byter jobb, vilket har att göra med de erfarenheter, kompetenser och nätverk som de skapat genom åren (Wry
& York, 2017).
Lee och Battilana (2013) har i sin studie tittat på över 700 grundare av sociala företag, och fann att den sociala välfärdslogiken kunde kopplas till i stort sett alla grundares bakgrund, men även att den kommersiella logiken kunde kopplas till vissa av grundarna.
Individer har en tendens att föra med sig institutionell logik från tidigare arbetsmiljöer, utbildning samt föräldrarnas arbetserfarenhet vilket präglar deras sätt att agera i en ny
8 arbetsmiljö, som exempelvis i ett socialt företag. Low (2006) har identifierat att styrelsen i sociala företag ofta har en bakgrund från den ideella sektorn och att detta kan leda till att företaget saknar affärsfokus vilket hindrar dem från att nå sin potential på marknaden.
Greenwood, Raynard, Kodeih, Micelotta och Lounsbury (2011); Pache och Santos (2010); samt Thornton (2002) beskriver i sin forskning hur logiken bestämmer
“spelreglerna” på samhällsnivå, vilket formar beteenden och övertygelser inom samtliga organisationer i samhället. Individuellt erbjuder institutionella logiker ett sammanhängande recept för åtgärder på en intern nivå. Finns det fler än en institutionell logik kolliderar dessa vilket kan leda till osäkerhet, tvister och konflikter. ASF har två institutionella kärnlogiker enligt Besharov och Smith (2012). Att ha både en social välfärdslogik samt kommersiell logik skapar en spänning inom ASF:et på grund av att varje enskild logik representeras och stöds av distinkta institutionella strukturer (Battilana, Lee, Walker & Dorsey, 2012). Den sociala välfärdslogiken karaktäriseras av en strävan att förbättra samhällets välfärd och associeras med filantropiska aktörer medan den kommersiella logiken fokuserar på vinst och effektivitet associerat med en vinstdrivande juridisk form (Battilana et al, 2012).
2.2 Institutionell logik
Studien kommer att fördjupa sig inom institutionell logik, som är ett metateoretiskt ramverk som kan användas för att analysera relationen mellan individer, institutioner och organisationer i sociala system (Thornton, Ocasio & Lounsbury, 2012), i syfte att ge studien en teoretisk lins att granska empirin genom.
Begreppet institution kan förklaras med hjälp av en mängd olika definitioner, vilket kan ha lite olika betydelse beroende på inom vilken disciplin och kontext begreppet ska förklaras. Till exempel kan en institution bestå av sociala mönster som uppnår en speciell status, som sedan fortsätter att upprepas efter att det fått fäste.
Institutionalisering sker genom att dessa mönster “förvaltas” och hålls vid liv av formella organisationer, regimer och kultur. Det har också diskuterats huruvida människor har möjlighet att påverka och förändra institutioner (Eriksson-Zetterquist, 2009). Vissa forskare, som DiMaggio och Powell (1983), menar att människor har en begränsad fri vilja, och att de flesta är mer eller mindre tvingade av samhället att förhålla sig till de regler och normer som finns. Institutioner kan också avse de formella regelverk och informella normer som ligger till grund för hur samhället fungerar.
Individer och organisationer beter sig och uppträder på vissa sätt beroende på hur de påverkas av dessa institutioner (Eriksson-Zetterquist, 2009). North (1991, s.97) har beskrivit institutioner som: ...”mänskligt utvecklade begränsningar som strukturerar politisk, ekonomisk och social interaktion. De består av både informella begränsningar (sanktioner, tabun, tullar, traditioner och uppförandekoder) och formella regler (konstitutioner, lagar, egendomsrättigheter)”, där han menar att människan är en skapare av institutioner. Denna interaktion påverkar även organisationers agerande eftersom att dessa verkar inom ett socialt ramverk av normer och värderingar om vad som är lämpligt beteende (Deegan & Unerman, 2011). Syftet med att skapa institutioner kan vara att dra ner på kostnader genom att reducera osäkerhet. Institutioner förenklar beslutsfattandet, eftersom de aktörer som befinner sig inom institutionens ramar mer eller mindre måste förhålla sig till dessa. Det innebär en begränsning i valmöjligheten (Hedlund, 2007). Det har identifierats sju stycken institutioner som vardera har en
9 inneboende logik: familj, religion, stat, marknad, profession, företag samt samhälle (Friedland & Alford, 1991; Thornton et al, 2012). Logiker ger riktlinjer för hur individer och organisationer ska tolka- och agera i sociala sammanhang (Greenwood et al., 2011).
Institutioner kan vara motsägande, eller oförenliga med varandra vilket skapar ett antal mixade logiker för individer och organisationer. I samhället stöter dessa logiker ofta ihop med varandra, vilket kan göra att det uppstår spänningar om de är motstridiga (Friedland & Alford, 1991).
Thornton och Ocasio (2008, s.101) har definierat institutionell logik som: ... “det socialt konstruerade historiska mönster av materiella metoder, antaganden, värderingar, övertygelser, och regler genom vilka individer producerar och reproducerar sitt materiella uppehälle, organiserar tid och rum samt ger mening till deras sociala verklighet”. Institutionell logik kan enligt denna definition ses som en länk mellan individers agerande och tänkande samt de socialt konstruerade sedvänjor och regler som finns i samhället. Människor (och organisationer) måste förhålla sin egna logik/logiker till övriga samhällets. Institutioner förser individer med sociala normer, där beteende drivs av en lämplighetslogik, det vill säga av vad som anses som lämpligt beteende.
Lämpligt och accepterat beteende leder till legitimitet, och skänker en känsla av säkerhet och ordning (Meyer & Rowan, 1977; Thornton & Ocasio, 2008). Dessa logiker förändras också över tid eftersom den institutionella synen inom religion, familj, skola med mera förändras över tid (Thornton & Ocasio, 2008; Thornton et al., 2012).
Institutionell logik beskriver hur kultur och kognitiva strukturer (dvs. ett mönster i sättet att tänka, känna, fatta beslut, lösa problem. Ett slags grundantagande om hur världen fungerar, ofta omedvetna, och nära kopplade till en människas identitet vilket gör dem svåra att förändra /Natur och Kultur, Psykologilexikon (u.å.)/) formar en organisations struktur. Institutionell logik leder till rationellt och medvetet beteende, och individer samt organisationer har möjlighet att påverka och förändra dessa logiker (Thornton &
Ocasio, 2008). Adam Smith, citerad av Hedlund (2007, s. 143) uttryckte: “Hur självisk människan än må antas vara, finns det uppenbarligen vissa principer i hennes natur, som gör henne intresserad av andras välbefinnande, och som gör deras lycka nödvändig för henne, trots att hon inte får någon annan nytta därav, utöver glädjen att bevittna det.”
Detta kan kopplas samman med den sociala välfärdslogiken, där individer inte nödvändigtvis agerar utifrån självintresse, utan snarare utifrån en vilja att göra gott för andra (Battilana et al, 2012; Pache & Chowdhury, 2012). Det är omöjligt att förstå individuellt eller organisatoriskt beteende utan att sätta det i en social kontext (Friedland
& Alford, 1991).
Sociala institutioner påverkar hur aktiviteter såsom exempelvis avkastning ska hanteras.
När institutionella logiker förändras kan det leda till en institutionell transformering, där en hel industri kan förändras för att de vill passa in i den nya normen (Thornton &
Ocasio, 2008). Kategorier som ekonomisk vinst och skuld är kulturellt och politiskt konstruerade och förändras över tid när redovisningsprinciper och skatteregler med mera ändras. Institutionell logik ger således vägledning för hur individer och organisationer ska bete sig i en given situation, vilket kan vara begränsande men kan också bidra med nycklar som öppnar för nya möjligheter (Friedland & Alford, 1991).
Om en organisation utsätts för exempelvis ekonomiska motgångar så påverkar institutionell logik hur organisationen hanterar dessa. Logikerna gör att individer och organisationer utgår från en uppsättning regler och övertygelser som i sin tur påverkar problemlösningen. Ibland sker en strukturell överlappning, vilket innebär att individuella roller och organisatoriska strukturer som tidigare var åtskilda tvingas att samverka. Det kan innebära att logiker som står i konflikt med varandra tvingas att
10 samverka, vilket kan vara till nytta om det är så att en logik är väldigt dominerande (Thornton & Ocasio, 2008). Flera institutionella logiker behöver inte nödvändigtvis leda till en maktkamp. Det är inte bara en logik som existerar i organisationens miljö, utan de möter i regel flera olika institutionella logiker i ett komplext nätverk (Friedland &
Alford, 1991; Greenwood et al., 2011). På samma sätt som individer kan föra med sig institutionella logiker in i andra kontexter, kan de också försvara en institutionell ordning från att beblanda sig med andra institutionella sedvänjor och sätt, speciellt om de står i konflikt med varandra. Och även om en logik kan ha stor påverkan och inflytande så behöver det inte vara så att den nödvändigtvis helt ersätter en annan (Thornton et al., 2012).
De två dominerande institutionella logikerna som finns inom sociala företag och ASF är den kommersiella logiken och den sociala välfärdslogiken. Den kommersiella logiken karaktäriseras av vinstmaximering och effektivitet från organisationens aktiviteter samtidigt som organisationen fokuserar på sina klienter, affärspartners och investerare.
Fokuset inom den sociala välfärdslogiken riktas istället mot att förbättra samhället och miljön i samarbete med partners eller intressenter (Battilana et al, 2012; Pache &
Chowdhury, 2012). Förutom de interna logikerna kan yttre logiker påverka en organisation. En av dessa är den logik som kommer från offentlig sektor. Den offentliga sektorns logik karaktäriseras av att den har som utgångspunkt i att försäkra att rättvisa och transparens råder över olika samhällsnivåer. Denna logik formas och vårdas av nationella och lokala myndigheter samt valda tjänstemän (Pache & Chowdhury, 2012).
Nedanstående tabell av Pache och Chowdhury (2012), här översatt till svenska, visar en översikt över dessa logiker.
Tabell 1. Social-, kommersiell- och offentlig sektors logik. (Original: Pache &
Chowdhury, 2012)
11
2.3 Sammanfattning - Teoretisk referensram
Tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar individens och därigenom organisationens arbetssätt. Detta innebär att det kan vara svårt att lämna etablerade och redan kända prestationsmått eftersom individen och organisationen har kunskap kring just dessa (Feldman, 2003). Genom att individen påverkas av sina erfarenheter och kunskaper, samt befinner sig i en värld av olika institutioner, sätter sig institutionens normer och värderingar sin prägel på individen. Därmed exponeras individen för institutionella logiker som kan komma att påverka organisationens arbete och val av prestationsmått (Thornton & Ocasio, 2008; Wry & York, 2017). Förutom de interna logikerna i företaget finns det intressenter från andra institutioner vilka kan utöva sitt inflytande på individen och organisationen. Dessa yttre institutioner har sina egna logiker och erfarenheter vilka i sin tur kan påverka organisationens val av prestationsmått (Deegan
& Unerman, 2011; Pache & Chowdhury, 2012). Förutom den institutionella logiken påverkas valet av prestationsmått utav organisationens situation och karaktär (Bagnoli
& Megali, 2011; Mouchamps, 2014). I figur 2 nedan illustreras en teoretisk modell baserad på tidigare forskning och teori i syfte att synliggöra de faktorer vilka påverkar organisationers användande av prestationsmått. Teorin appliceras i analysen och ligger som underlag vid presentationen av resultatet.
Figur 2. Teoretisk modell över faktorer som påverkar prestationsmåtten inom ASF
Företagets situation och karaktär avser illustrera hur företagets typ, till exempel i detta fall ett ASF, och dess karakteristiska inslag påverkar vilka prestationsmått som används (Mouchamps, 2014). Till exempel hur ett ASF med en kärna av ekonomiska och sociala prestationer använder sig av både ekonomiska och sociala prestationsmått (Crucke &
Decramer, 2016). Även företagets situation rörande till exempel ekonomi kan komma att påverka användandet av prestationsmått. Särskilt med hänsyn till den uppdragsdrift som flertalet forskare behandlat (Doherty et al, 2014; Ebrahim et al, 2014; Ramus &
Vaccaro, 2017).
Boxen innehållande institutionell logik beslutsfattare/personal symboliserar den institutionella logik som finns hos företagets beslutsfattare och personal. Denna kan bestå av den sociala välfärdslogiken eller den kommersiella logiken (Besharov & Smith, 2012; Wry & York 2017). Dessa individer påverkar företaget och dess arbetssätt vilket influerar de prestationsmått som används.
12 Den högra boxen innehållande institutionell logik hos intressenter illustrerar hur intressenters institutionella logik kan påverka ett företag att använda sig av vissa prestationsmått. Genom att intressenter utövar sitt inflytande över ASF:et påverkas organisationen av intressenternas institutionella logik och val av prestationsmått (Deegan & Unerman, 2011; Pache & Chowdhury, 2012).
Boxen innehållande prestationsmått illustrerar de prestationsmått som företaget använder. De andra boxarna påverkar användandet av prestationsmått på ett eller annat sätt.
13
3. METOD
I metodavsnittet klargörs studiens ansats och synsätt följt av en redogörelse för hur litteratur har insamlats. Därefter behandlas studiens urval samt utformning. Detta följs av anledningen till de valda insamlingsmetoderna. Slutligen följt av en genomgång för analysen samt beaktande av metodproblem och kvalitetshöjande åtgärder.
3.1 Forskningsansats
För att få en djupare förståelse kring prestationsmått i ASF är utgångspunkten för studien en kvalitativ ansats. Studien avser belysa olika organisationers upplevelse och därigenom förklara samt tolka deras verklighet utifrån ord och teman istället för siffror och parametrar, vilket är anledningen till den kvalitativa ansatsen (Bjereld, Demker &
Hinnfors, 2009).
3.2 Metodsynsätt
Teori samt tidigare forskning och hur dessa relaterar till framtagna empiriska data ligger som grund för studiens slutsatser. Studien påbörjades genom ett deduktivt synsätt där tidigare forskning och annan relevant litteratur och information låg till grund för att bidra till en ökad förståelse av fenomenet. Samtal fördes också med den externa parten Coompanion Nord som har insikt i företagens verksamheter, vilket också påverkade utformningen av intervjuguiden. Två teorier som ansågs lämpliga för att beskriva fenomenet valdes ut: Institutionell teori med inriktning på isomorfism samt Human resource development theory (HRD). Utifrån denna förståelse utformades en första intervjuguide. Efter att ha genomfört intervjuerna ansågs de valda teorierna inte fullt tillämpbara, då all empiri inte ansågs kunna förklaras utifrån dessa teorier, och därav valdes en ny teori (institutionell logik) som bättre ansågs kunna besvara frågorna kring fenomenet. Anledningen att institutionell teori inte ansågs tillämpbar var för att den fokuserar på att förklara orsak-verkan samband mer i ett makroperspektiv, där krafter i samhället påverkar det fält som organisationen befinner sig i. Samt att den inte lyckas förklara människans komplexa beslutssituation. Människor är inte alltid rationella och nyttomaximerande, och kan därmed utföra osjälviska handlingar för att glädjas över andras välbefinnande (Hedlund, 2007). Det institutionella logik-perspektivet valdes eftersom perspektivet utgår från mer mikro-relaterade variabler såsom intressen, identitet, värderingar och antaganden som individer och organisationer har, vilka påverkas av institutionell logik. Den första intervjuguiden gav en förståelse för fenomenet, dock upplevdes att empirin inte kunde beskriva fenomenet tillräckligt djupgående, varför ytterligare en intervju med vissa av företagen ansågs nödvändig för att säkerställa empirin och möjligheten att dra korrekta slutsatser. En till intervjuguide skapades därför, med syfte att komplettera tidigare empiri samt söka mer specifika svar.
Ett abduktivt upplägg var nödvändigt för att få en djupare förståelse.
Studien vill fånga fenomenet inom organisationerna vilket är anledningen till att empirin baseras på dialoger med utvalda företag. Intervjuer genomfördes med aktörer inom företaget, bestående av verksamhetsledare eller andra beslutsfattare såsom grundare, styrelsemedlemmar eller annan personal, med syfte att se hur deras bakgrund
14 färgat av sig i företaget och i synnerhet hur det påverkar prestationsmätningen. Dock används inte intervjuerna/datamaterialet för att fånga aktörernas synsätt, utan för att se hur organisationen som helhet fungerar. Avstampet i den sociala verkligheten i syfte att få en djupare förståelse för organisationerna innebar att intervjua dessa aktörer eftersom de har ett stort inflytande på organisationens agerande. Fallstudier lämpar sig när något ska studeras djupare, för att komma nära fenomenets kontext och få mer detaljerad kunskap (Bryman & Bell, 2013). Analysen baseras på att sammanhängande beskrivningar, observationer och citat från aktörer inom organisationerna, diskuteras och analyseras utifrån institutionell logik.
3.3 Litteraturstudie
I studien ligger vetenskapliga artiklar, rapporter, böcker och interna dokument från undersökningsdeltagarna som grund för den teoretiska referensramen. För att identifiera relevant information har sökningar efter vetenskapliga artiklar skett i sökmotorerna Business Source Premier, Google Scholar samt Luleå Tekniska Universitets egna sökmotor Primo. Nyckelorden som använts vid sökningar i nämnda databaser är “Work integration social enterprises”, “Social enterprises”, “Performance measurements”,
“Institutional logics”, “competing institutional logics”. Nämnda fraser har kombinerats i olika söksträngar för att precisera sökningarna. Sökningar i relevanta artiklars referenslistor har även skett i syfte att identifiera ytterligare intressant vetenskaplig information.
3.4 Val av respondenter
Det finns ett begränsat antal ASF i Norrbotten och Västerbotten. Urvalet baserades på i vilken grad organisationerna och personerna förväntades kunna besvara forskningsfrågorna och därmed uppfylla kriteriet för undersökningens syfte. Metoden för aktiva val av objekt utifrån forskningsfrågorna kallas för målstyrt urval enligt Bryman och Bell (2017). I varje undersökt organisation genomfördes intervjuer med två personer för att stärka tillförlitligheten varav minst en hade en ledande befattning samt insikt i organisationens prestationsmätning. För att avgöra om individen hade en ledande befattning skulle denna ha en titel som styrker positionen eller inneha ett uttalat ansvar över en central del av företaget.
Individerna som intervjuades valdes aktivt ut i syfte att säkerhetsställa att de kunde bidra med insikt och information om organisationens prestationsmått. På grund av begränsningar i resurser och tid tillämpades ett bekvämlighetsurval under studiens gång.
För studien innebär detta att undersökta aktörer befann sig i Norrbottens och Västerbottens län då avsikten var att besöka företagen och deltagarna för ett mer personligt och djupgående datainsamlande. Bekvämlighetsurvalet är förenligt med de observationer som är nödvändiga för triangulering. Empirin baseras på sex företag vilka befinner sig i olika branscher. Samtliga företag identifierade sig själva som ASF och uppfyllde undersökningens kriterier. Storleken på företagen varierade men samtliga befann sig inom kategorin små företag.
15
3.5 Studiens utformande
För att öka studiens tillförlitlighet och pålitlighet tillämpades metodtriangulering. Det innebar att tre olika insamlingsmetoder användes för att besvara syftet. Genom att samla in empiri från flera olika källor ökar möjligheten att bestämma förekomsten av fenomenet. Den primära insamlingsmetoden för primärdata bestod av semistrukturerade intervjuer. För att empirin skulle bli mer heltäckande samlades ytterligare information in genom observationer. Observationerna baserades på forskarnas intryck vid besök hos ASF:en i anslutning till intervjuerna. Besök hos paraplyorganisationen Coompanion Nord gav värdefull insikt om organisationsformen ASF och de delgav även (subjektiv) information om deras uppfattning kring prestationsmätning inom ASF. Observationer skedde även under ett besök på den “Sociala företagsdagen i norr” i Luleå den 11 april, med föreläsningar om socialt företagande, där stödorganisationer och ett flertal ASF fick berätta om företagens sociala arbete. Under denna dag deltog flera av studiens undersökta företag. Genom att anteckna och dokumentera det som skedde och sades, förbättras kontexten av informationen som erhölls från intervjuerna och observationerna. Dessutom kunde oväntade händelser eller konversationer som var relevanta för att fånga fenomenet iakttas och inkluderas i det empiriska materialet. Den tredje insamlingsmetoden bestod av tryckt material vilka erhållits från deltagarna.
Materialet som samlats in bestod av interna dokument såsom årsredovisningar och styrdokument samt extern information från tidskrifter. Gemensamt för materialet är att det samlades in vid kontakt med ASF eller berörda parter samt att det var relevant för att besvara undersökningens syfte.
Vid dokumentation användes samma grundteman som intervjuguiden baseras på. Detta för att göra en avgränsning och endast samla in relevant information för studiens syfte. I de fall osäkerhet uppstod avseende relevansen användes temat “övrigt”. Där sammanställdes information som inte passade in i framtagna teman, men som ändå var av intresse.
I syfte att skapa en djup förståelse för fenomenet samlades empirin in genom semi- strukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med två personer vid sex olika organisationer som alla bedriver verksamheter i form av arbetsintegrerande sociala företag (totalt tolv intervjuade personer). Anledningen till att använda semi-strukturerad intervjuform var att den lämnade utrymme till aktören att tillföra egna infallsvinklar utan att intervjun tappar fokus på ämnet till skillnad från helt strukturerade intervjuer där möjligheten till följdfrågor begränsas. Möjligheten till följdfrågor samt utrymme för aktören att bidra med egna infallsvinklar är viktigt för empirins kvalitet genom att kritiska aspekter av fenomenet kan förloras om möjligheten för utsvävningar inte ges.
För att aktörernas svar ska vara jämförbara användes samma intervjuguide vid samtliga intervjuer, undantaget intervju nummer två då intervjuguiden fick skräddarsys till varje företag eftersom de informationsluckor som fanns skiljde sig åt något från företag till företag (Bryman & Bell, 2017).
Den första intervjuguiden utformades efter teman med olika fokus. Anledningen till utformningen var att teman baserades på de olika dimensionerna av prestationsmått, vilket underlättade sammanställningen av empirin och analysen. Förutom att skapa teman för olika typer av prestationsmått utformades frågor med avstamp i valda teorier.
Frågorna som ingick i intervjuerna skickades inte ut i förväg för att förhindra att aktören förberedde svar som denna trodde skulle tillfredsställa författarna eller ställa organisationen i bättre dager i enighet med Bryman och Bell (2013). Ett
16 informationsbrev skickades ut i förväg i syfte att informera aktörerna om vad det innebar att delta i studien.
Intervjuerna genomfördes personligen i en lugn och avslappnad miljö för att deltagarna skulle känna sig bekväma och i större utsträckning känna att de kan svara ärligt samt berätta allt som de fann relevant. Vid ett tillfälle fick dock en intervju hållas via telefon på grund av att det vid tillfället var det enda alternativet. Samtliga intervjuer spelades in för att säkerställa att alla meningar och fraser registrerades, vilket är viktigt för analysen. Båda författarna var närvarande vid samtliga intervjutillfällen och skiftade roller för att minimera eventuell personlig påverkan på intervjuerna. Vid utformningen av den första intervjuguiden undveks ordet prestation eller prestationsmätning så långt det var möjligt, då det kan vara ett värdeladdat ord och det riskerar att leda in intervjuobjekten i en smal korridor på grund av att de kan tolka begreppet på ett visst sätt och besvara frågorna utifrån en snäv tolkning. Det hade kunnat leda till att fenomenet inte fångas upp i sin helhet, om till exempel respondenterna själva inte anser sig använda prestationsmått på grund av den uppfattning de har om hur detta tar sig uttryck. Därför ställdes mer öppna frågor för att initialt försöka fånga fenomenet på en mer abstrakt nivå. Hade det ställts enbart explicita frågor hade det troligen genererat explicita svar, vilket hade kunnat innebära att viktig information inte fångas upp.
Därmed krävdes en stor lyhördhet och öppenhet vid datainsamlingen och dataanalysen.
Intervjuguidens utformande med öppna frågor kring verksamheten och respondenternas bakgrund skapade en avslappnad miljö där respondenterna upplevdes tillmötesgående samt svarade sanningsenligt. Vid den andra intervjuomgången användes begreppen mer frekvent, och mer inriktade frågor ställdes för att få mer specifika svar. Efter insamlad empiri transkriberades och granskades inspelningarna samt anteckningarna noggrant av båda författarna för att säkerställa att aktörens svar uppfattades på liknande sätt. Enligt Bryman och Bell (2013) är transkriberingsprocessen ett tidskrävande moment vilken hänsyn togs till i tidsplaneringen.
3.6 Analysmetod
Datainsamlingsmetoden är baserad på intervjuer utformade efter olika teman, med hänsyn till detta skedde analysmetoden via en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarke (2006). Analysmetoden är förenlig med studiens kvalitativa karaktär eftersom den möjliggör att se en reflektion av verkligheten ur aktörernas perspektiv. Braun och Clarkes (2006) tematiska analys består av sex steg där del ett är en transkribering av den insamlade ljudupptagningen. Det är inte endast det verbala som aktören använder för att uttrycka sig som transkriberades, även icke-verbala handlingar såsom skratt och harklingar transkriberades i syfte att få med hela kontexten. I steg två påbörjades en djupare analys av datamaterialet genom en första kodning. Kodningen var öppen till sin karaktär vilket innebär att allt som ansågs relevant för studiens syfte valdes ut och markerades genom markeringar eller kommentarer. Data som blev markerad valdes i vissa fall bort i ett senare stadie av analysen eftersom att det skedde ett byte av teori. I det tredje steget identifierades underteman och kodningen sattes in i ett större sammanhang vilket skapade mening. Under denna del av analysen gavs en antydan av vad insamlad data kommer att leda till för empiriskt resultat vilket var anledningen till teoribytet. Dock exkluderades inte information som ansågs relativt oviktig i detta stadium eftersom det kunde komma till användning senare.
17 Steg fyra handlade om att granska redan framtagna teman och revidera dessa vid behov.
Teman slogs samman och en tydlig indelning av huvudteman och underteman trädde fram. Arbetet med att revidera skedde i enlighet med Braun och Clarke (2006) vilket innebar att koppla och revidera etablerade teman och koder till den nya teorin. Den tematiska analysen gjorde det möjligt att gå igenom datamaterialet flera gånger och hitta nya kopplingar. Det näst sista steget i analysen var att namnge identifierade teman på ett strukturerat sätt. Detta för att tydliggöra vad varje enskilt tema innehöll samt vilka länkar de förklarade. I det sista steget, steg sex, påbörjades den slutgiltiga analysen och beskrivningen av resultatet utifrån tidigare forskning och institutionell teori. Viktigt här var att koppla den markerade empirin genom citat och beskrivningar i syfte att besvara undersökningens syfte.
Anteckningar och annan dokumentation som samlats in analyserades i och med den tematiska analysen genom att para ihop teman med informationen som dokumentationen innehöll. Arbetssättet kallas för kvalitativ innehållsanalys enligt Bryman och Bell (2017) och är förenligt med vald metodik samt tematiska analysmetoden genom att dokument analyseras utefter bakomliggande teman som i sin tur kan matchas med den tematiska analysens teman.
3.7 Metodproblem
För att säkerställa att studien håller en god vetenskaplig kvalitét beaktas följande kriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt konfirmering/bekräftelse. Dessa kriterier används ofta i kvalitativa studier, som ett alternativ till validitet och reliabilitet vilket används mer frekvent i kvantitativa studier. Denna forskning utgår ifrån en kvalitativ ansats då målet inte är att generalisera över en stor population, utan syftar till att studera enskilda objekt mer djupgående för att få en mer mångfacetterad bild av fenomenet (Bryman & Bell 2017).
3.7.1 Tillförlitlighet
För att öka studiens tillförlitlighet och beskrivning av fenomenet genomfördes en andra intervjuomgång med vissa ASF inriktad på att samla in kompletterande och korrekt empiri gällande icke fulländade svar samt få en djupare förståelse. För att ytterligare öka tillförlitligheten har undersökningen även använt sig av triangulering, vilket innebär att använda flera metoder och källor för att komma åt nödvändig information (Bryman &
Bell 2017).
3.7.2 Överförbarhet
Då detta är en kvalitativ studie med fokus på djup snarare än bredd, är det inte av lika stor vikt att resultaten är applicerbara på hela populationen. Den sociala kontexten och strukturen i forskningsobjektet är föränderligt över tid, och därför fokuserar studier av detta slag på täta och fylliga beskrivningar av detaljer som ingår i en viss kultur. På detta sätt ges läsaren möjlighet att själv ta ställning till hur pass överförbara resultaten är till en annan liknande kontext (Bryman & Bell, 2017). Detta kan ses som en svaghet i
18 den kvalitativa metodiken. Då urvalet består av endast ett fåtal objekt inom ett förutbestämt område innebär det att resultatet blir specifikt för företag inom detta geografiska område. Det innebär att det är svårare att generalisera fenomenet över en hel population. Den del av undersökningen som främst kan överföras är appliceringen av institutionell logik. Att logiker påverkar organisationers arbetssätt kan överföras till andra studier som undersöker beslutsfattande eller liknande ageranden.
3.7.3 Pålitlighet
Forskare bör anta ett granskande synsätt när det gäller kvalitativa studier. Detta sker genom att beskriva forskningsprocessen på ett transparent och tydligt sätt och redogöra för de tankar som funnits kring metodval, forskningsfrågor, fältanteckningar och övriga viktiga beslut. Enligt Bryman och Bell (2017) kan forskare använda kolleger som granskare för att bedöma kvaliteten på de procedurer som föregått datainsamlingen. I detta examensarbete har undersökningen kontinuerligt fått konstruktiv kritik från en erfaren handledare samt andra programstudenter för att säkerställa pålitligheten. Genom att noggrant redogöra för forskningsprocessen förbättras arbetet med att replikera studien vilket ökar pålitligheten och tillförlitligheten. Detta då andra forskare kan genomföra undersökningen och förhoppningsvis få samma resultat.
3.7.4 Konfirmering
Detta kriterium syftar till att säkerställa objektivitet i studien. Författarna är medvetna om att det inte finns en fullständig objektivitet och att en verklighet kan beskrivas på olika sätt utifrån olika perspektiv, därför är det viktigt att vara medveten om att egna värderingar och en förförståelse för ett visst fenomen kan påverka resultaten. Genom att vara medvetna om detta ökar chansen att förmedla en objektiv forskning (Bryman &
Bell, 2017). Denna medvetenhet innebar att undersökningen gick från ett deduktivt angreppssätt till ett abduktivt. Undersökningen påbörjades med idéer om vilka teorier som kunde förklara hur och varför ASF använder sig av prestationsmått. Detta synsätt förändrades under studiens gång då empirin framträdde vilket ledde till ett nytt teoretiskt perspektiv. Utan den breda och öppna synen hade undersökningen inte förändrats och objektiviteten i studien minskat. Frågeställarna kan vid intervjuerna också omedvetet påverka respondenterna och de svar de väljer att ge. Svaren från intervjuerna samt övrigt datamaterial analyseras och tolkas av samma personer som håller i intervjuerna, vilket återigen kan leda till omedveten subjektivitet. Objektiviteten stärktes dock av att det är två personer som studerar fenomenet, vilket gjorde det enklare att se ifall informationen har tolkats på samma sätt. Genom att i förväg ha definierat begrepp och bestämt vilket tillvägagångssätt som appliceras för kodningen bidrog detta till att tolkningen av materialet blev mer standardiserad.
3.7.5 Svårigheter med datainsamling och dataanalys
Ett problem som kan uppstå vid semi-strukturerade intervjuer är själva hanteringen av frågor och svar. Det finns en risk att respondenterna, när de besvarar en fråga, går in på områden som inte rör undersökningen eller att de tar upp problem som ligger utanför studiens fokusområde. Det kan också vara en utmaning för frågeställaren att ställa
