Intressenters institutionella logiker

Figur 5: Instititonell logik hos intressenter

ASF verkar inom ett socialt ramverk bestående av en mängd institutioner med olika logiker. Genom kontakt med andra institutioner kan företagen bli påverkade att agera enligt en institutions logik eller påverkas att anamma vissa delar (Eriksson-Zetterquist,

38 2009). I denna del av analysen undersöks hur intressenters institutionella logiker kan påverka ASF:ens prestationsmått.

Samhällets regler och normer kan mer eller mindre tvinga organisationer att agera på ett visst sätt, och de företag som går emot detta kan få svårt att överleva på marknaden (DiMaggio & Powell, 1983). Den offentliga sektorns logik innehåller rättvisenormer (Pache & Chowdhury, 2012), som tvingar ASF:en att mäta och utvärdera individens arbetsprestationer på grund av att myndigheter såsom arbetsförmedlingen och försäkringskassan kräver en viss transparens och återkoppling. Myndigheters byråkratiska arbetssätt har ett visst inflytande över företagens prestationsmätning.

Eftersom de bidrar med monetär ersättning har de också ett maktövertag vilket sätter ASF:en i en beroendeställning, eftersom ASF:en måste kunna redovisa (muntligt eller skriftligt) hur dessa medel använts. I studiens empiri framkommer det att prestationer utvärderas av exempelvis arbetsförmedlingen i syfte att kontrollera att individen verkligen befinner sig på arbetsplatsen och att personen deltar aktivt. Denna information är viktig för tjänstemännens bedömningar inom arbetsförmedlingen. För om individen inte befinner sig på arbetsplatsen kan de inte bedöma dennes arbetskapacitet och hitta en lämplig anställning. Dessutom påverkar den offentliga sektorns logik och värderingar om rättvisa genom att mätningen ger underlag för beslut om en annan individ ska få chansen till platsen ifall att den ursprungliga individen ej nyttjar denna (Pache &

Chowdhury, 2012).

Den offentliga sektorns logik har även ett inflytande över ASF:en finansiella prestationsmått. Företagen är bokföringsskyldiga och behöver således anpassa sig efter de regleringar som styr företagens redovisning, vilket också påverkar de poster som återfinns i resultaträkningen. Den offentliga sektorns värderingar om transparens och rättvisa är en anledning till att ASF:ens resultaträkningar har samma eller liknande utformningar och därmed innehåller samma typ av prestationsmått. Det hör också till redovisningsprofessionen att ekonomiska indikatorer ska vara jämförbara över tid och mellan organisationer (Bokföringsnämnden, 2016). Logiken har därmed ett direkt inflytande över de prestationsmått som ASF:en använder för att bedöma de finansiella prestationerna. De finansiella prestationsmåtten påverkas även av den kommersiella logiken som återfinns inom redovisningsprofessionen. Samtliga av undersökningens ASF använder sig av externa redovisningstjänster vilket exponerar dem för professionens institutionella normer och värderingar. Just normerna har störst inflytande på ASF:ens användande av prestationsmått eftersom att det är normerna kring vilka prestationsmått som ska redovisas som avgör vilka finansiella prestationsmått företagen har tillgång till. Det som är allmänt accepterat och vedertaget utgör en norm, vilket kan vara svårt att avvika ifrån utan att förlora trovärdiget. ASF:en använder resultaträkningen och bokföringen i stor omfattning för att bedöma företagets ekonomiska prestationer medan det är sällsynt att de använder egenkonstruerade nyckeltal eller ekonomiska mått.

Ytterligare situationer har identifierats där intressenters logiker har möjlighet att påverka användandet av prestationsmått. Genom att det sker offentliga satsningar på ASF i form av ekonomiska bidrag, utbildningar samt medverkan i olika projekt, exponeras organisationen för intressenternas logiker när individer från ASF:en deltar i dessa utbildningar och projekt. Exempel på hur detta skett är när undersökningens ASF fått affärsutvecklingscheckar från Tillväxtverket och använder pengarna till att utbilda personal inom bland annat digital marknadsföring, budgetarbete och upprättande av affärsplan och styrdokument. Efter utbildningen arbetar de flesta företag med budget och budgetuppföljning vilket indikerar att den kommersiella logiken har influerat

39 beslutsfattarna/personalen i företaget att anamma prestationsmått som kan kopplas till den kommersiella sektorn. Trots att majoriteten av ASF:en har en något negativ inställning till pretationsmätning så har många trots allt valt att utbilda sig för att lära sig mer om att mäta ett företags ekonomiska tillstånd, eller ekonomiska prestationer med andra ord. Precis som Thornton et al (2012) påpekar så finns det utrymme för flera logiker och de konkurrerande logikerna kan influeras av varandra vilket också har skett i studiens empiri.

5.4 Prestationsmått

Figur 6: Prestationsmått

Efter att ha gått igenom de olika boxarna som påverkar ASF:s användande av prestationsmått kommer nu själva prestationsmåtten att analyseras. Vad har dessa påverkande faktorer resulterat i och varför?

Trots respondenternas aningen skeptiska och osäkra inställning till prestationsmått har undersökningens empiri identifierat en rad finansiella och icke-finansiella prestationsmått vilka beskrivs under resultatet i 4.4. Användandet av finansiella prestationsmått ser relativt likvärdigt ut för samtliga undersökta ASF. Resultaträkningen är den primära källan för att bedöma företagets ekonomiska prestationer.

Budgetuppföljning, som utgår från företagets bokföring genom att dra ut resultatrapporter och kontinuerligt jämföra dessa mot budget, är också vanligt och går till på liknande sätt. Dessa prestationsmått karaktäriseras av den kommersiella logikens tankegång om effektivitet och kontroll (Pache & Chowdhury, 2012). Visserligen används dessa prestationsmått i syfte att just kontrollera de ekonomiska prestationerna, dock med en tvist av den sociala välfärdslogiken. Tvisten kommer i form av att användandet av de finansiella prestationsmåtten inte är att maximera effektiviteten eller vinsten i ASF:en, utan att gynna de sociala företagsmålen och idealen.

Ett av företagen använder tid som prestationsmått på så sätt att de sätter en ram för hur lång tid en uppgift bör ta att utföra. Kunden betalar för den tid som det tar att slutföra uppgiften, men eftersom att kunden troligtvis inte vill betala företaget för 8 timmar om det tar ett annat företag 4 timmar, så finns det en tidsram för de anställda. Denna tidsram är dock till viss del flexibel därför att hänsyn tas till om personalen behöver ta extra pauser. Företaget vill inte pusha medarbetarna så att det leder till stress, eftersom många medarbetare är stresskänsliga eller rent fysiskt inte klarar av att jobba lika snabbt. Att sätta upp tidsramar kan kopplas till den kommersiella logiken, men inom ASF handlar det om att vara effektiv inom rimliga gränser, vilket kan kopplas till den sociala välfärdslogiken.

40 Trivsel är ett prestationsmått som ger en indikation på hur väl företagets sociala mål efterlevs. Om företaget uppnår en hög trivsel bland medarbetarna kan det vara ett mått på att företaget lyckas uppnå målet med att stärka människor och bidra till meningsfull sysselsättning. Endast ett av företagen har vid några tillfällen mätt trivsel genom enkäter, för att på så sätt få en samlad bild. I övrigt mäts trivsel väldigt spontant i alla företag genom att det förs dialoger mellan medarbetarna. På så sätt får verksamhetsledarna en bild av varje individs situation, men inte den samlade bild som kan vara nödvändig för att bedöma företaget som helhet. Med tanke på den starka koppling som ASF har till den sociala välfärdslogiken, är det intressant att trivsel inte mäts i större utsträckning, just för att visa hur företaget presterar gentemot sin målsättning. Här tycks det bli en krock mellan logikerna. Mätningar och analyser av dessa slag kan hänföras till den kommersiella logiken, och eftersom företagen generellt inte tycker om att mäta individer så tycks den sociala välfärdslogikens dominera, vilket innebär att mätningar inte sker på det formella sätt som det ofta gör i den vinstdrivande sektorn. Därmed har den rationalisering av social sektor som Lall (2017) identifierat inte skett inom undersökningens ASF. En annan orsak till att ASF inte mäter trivsel på ett mer formellt sätt kan vara att de på grund av sin storlek har en intimare arbetsmiljö där det inte finns ett starkt behov av att mäta trivseln officiellt. Detta samband styrks av att ett flertal respondenter nämnt att de pratar med varandra kontinuerligt och har en god förståelse för varandras situation och funktionsnedsättningar. Dessutom vill inte vissa medarbetare att det sparas information om dem, vilket kan försvåra mätningar av detta slag. Detta ligger i linje med Ruebottoms (2011) forskning, som menar att det är svårt för sociala företag att ta efter den vinstdrivande sektorns sätt att mäta prestationer, och att sociala företag själva behöver fastställa de kriterier som är viktiga att bedöma.

Hälften av företagen uppgav att de skulle vilja mäta och redovisa fler prestationsmått, bland annat för att kunna visa företagets nytta för omvärlden men också för att själva få en bättre överblick över hur väl de lyckas nå sina mål. Detta kan kopplas till DiMaggio och Powells (1983) slutsatser om att legitimitet är viktigare än effektivitet för ett företags överlevnad, vilket i sin tur kan kopplas till den beroendeställning som företagen har gentemot flera av sina intressenter. Företagen vill kunna uppvisa en hög grad av legitimitet för att bli trovärdiga för intressenterna. Intressenterna bär på olika institutionella logiker, vilka innehåller en mängd normer och värderingar om hur företag ska drivas och hur prestationer ska mätas och redovisas. Att exempelvis använda sociala prestationsmått som visar nyttan med företagets verksamhet skänker legitimitet till företaget, vilket samstämmer med den offentliga sektorns logik kring transparens i de olika samhällsskikten, som återfinns hos flera intressenter. Myndigheter och offentliga aktörer är viktiga kunder och bidragsgivare för företaget, och har således ett intresse för hur verksamheten bedrivs. ASF behöver även ta hänsyn till den kommersiella logikens värderingar kring legitimitet eftersom företag inom den kommersiella sektorn är viktiga kunder. För att kunna driva företaget behöver därmed dessa ASF visa på en viss grad av effektivitet för att ha möjlighet att erhålla legitimitet och säkerhetsställa företagets överlevnad (Meyer & Rowan, 1977; Thornton & Ocasio, 2008).

Trots en önskan om att använda och redovisa fler prestationsmått sker detta inte i dagsläget på grund av att företagen i viss grad anser sig sakna kompetens, resurser och tid. Det finns dock intressenter som erbjuder ASF hjälp att utveckla kompetensen, ibland kostnadsfritt. Till exempel har Coompanion (u.å.) tagit fram rapporten “ASF - ett verktyg för en vidgad arbetsmarknad” vilken presenterar en rad nyckeltal och sätt att räkna på den sociala nyttan, däribland SROI. Mouchamps (2014) med flera har benämnt SROI som ett mått på “samhällsnytta” och skulle därigenom kunna vara ett alternativ att mäta företagens prestationer, för att visa samhällsnyttan utan att frångå den

41 dominerande sociala välfärdslogikens värderingar. Även Darby och Jenkins (2006) anser att sociala prestationsmått är nödvändiga för att belysa företagets aktiviteter och hur detta gynnar samhället.

Samtliga sex ASF gör någon form av kvalitativ individuell prestationsmätning. Med detta menas att den individuella prestationen eller prestationsförmågan utvärderas. När företaget har anställt en person, eller har tagit emot någon som ska arbetsträna exempelvis, så sker vissa prestationsmätningar, även om företagen själva inte nödvändigtvis identifierar det. Dessa sker oftast muntligen, genom kontinuerlig dialog med personen och i vissa fall genom ett årligt utvecklingssamtal. Dessa dialoger ger företaget information om hur det går för varje individ, eller som det också kan uttryckas: hur varje individ presterar. Denna information ligger som grund för hur individens arbetsuppgifter ska fortsatt anpassas och om individen är lämpad att arbeta kvar. Det kan vara så att individen behöver färre uppgifter och längre pauser, eller att personen känner att hen klarar av mer och är redo att öka sin arbetskapacitet eller vill lära sig något nytt. Detta kan kopplas till den sociala välfärdslogiken, där omtanke om människor kan översättas till en mjukare form av “prestationsmätning”, som är mer förenlig med verksamhetens mål. Vad som blev tydligt efter att ha intervjuat alla företag är att dialoger är det som används nästintill uteslutande för att “mäta” individers prestationer.

Som resultatet av studien avslöjar så tycks prestationsmätning i många fall vara något som inte anses förenligt med de verksamheter som ASF bedriver. Det har också framkommit att de flesta företag ser prestationsmätning som något som sker individuellt. Återigen kan detta bero på hur deltagarna definierar begreppet. En reflektion är att prestationsmätning traditionellt är starkt kopplat till vinstdrivande företag, vilket kan bidra till att det ses som något som inte passar in i ett ASF på grund av att målet inte är att maximera vinsten. Många av dem som jobbar i ASF har dessutom haft dåliga erfarenheter av att arbeta i “vanliga” företag, exempelvis på grund av att de är stresskänsliga eller rent fysiskt inte klarar av att “prestera” det som företaget kräver.

På grund av detta finns en möjlighet att de distanserar sig från det som de varit obekväma med, vilket kan illustreras av att de lämnat en institution som karaktäriseras av en kommersiell logik, till förmån för en organisations som präglas av en mer social logik. Arena, Azzone, och Bengo (2015) samt Crucke och Decramer (2016) har påtalat att ASF kan behöva ta fram egna instrument för att mäta framgång. Denna studie har inte funnit att de ASF som deltagit har tagit fram egna mätinstrument och prestationsmått som är anpassade till verksamheten. Däremot visar studien att företagen har anpassat prestationsmätningen på så sätt att de använder väldigt få prestationsmått, vilket har sin utgångspunkt i företagens syn på prestationer och att människor endast ska arbeta efter sin egen förmåga. Det är kompatibelt med den sociala välfärdslogiken, men förklarar dock inte varför företagen inte använder mer generella prestationsmått som ger en återkoppling på hela företagets olika prestationer. Den sociala välfärdslogiken tycks ha påverkat ASF:en genom bristen på prestationsmätningar.

42