7. Slutsats & diskussion
7.3 Bidrag till framtida forskning
Forskningen inom medier och samhälle, Instagram och identitet är ett beforskat ämne och förslagen till framtida forskning är många. Nedan kommer vi att presentera förslag på vidare forskning där vi anser att det finns goda förutsättningar för att skapa empirisk data och bidra till forskning kring självpresentation på Instagram.
Denna studie frambringar underlag för slutsatser kopplade till studiens problem och syfte. Trots det finns det med anledning av erhållet resultat, intresse att undersöka forskningsämnet vidare.
En studie i större omfång hade kunnat ta sikte på att förklara orsaker med hjälp av en bildanalys.
En undersökning av sådan karaktär kan komplettera denna studies resultat vilket kan tillföra förslag och underlag för agerandet kring självpresentation på Instagram.
Studien har utgått från en kvalitativ ansats och det hade varit intressant att även göra en kvantitativ forskning inom studiens ämnesområde. En kvantitativ metod hade förhoppningsvis möjliggjort att framtida resultat baserades på svar från ännu fler användare. Exempelvis hade enkäter kunnat kombineras med intervjuer.
En fortsatt forskning inom området hade även kunnat vara en fördjupad diskussion mellan könen men också mellan olika åldersgrupper. En annan skiljelinje som hade varit intressant är att jämföra självpresentation mellan Instagram och den applikation som idag växer mest, nämligen TikTok.
Avslutningsvis anser vi att det bör finnas möjlighet att studera ett större omfång av antalet studieobjekt under en längre tidsperiod eller större geografiskt område. På så sätt hade även en generalisering möjligtvis kunnat göras kring ageranden och självpresentation på Instagram.
Detta för att slutligen kunna svara på om Instagram är plattformen för ’’levande charader’’?
Referenser
Litteratur
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber.
Aupers, Stef. Spiritual play: Encountering the sacred in World of Warcraft. I Frissen, Valerie., Lammes, Sybille., De Lange, Michiel., De Mul, Jos & Raessens, Joost. (2015).
Playful Identities. The Ludification of Digital Media Cultures. Amsterdam University. s. 75- 93.
Bengtsson, Stina (2017). Medielandskap och mediekultur: en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap. Stockholm: Liber.
Bergström, Annika. Personligt och privat i sociala medier. I Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red). Nordiskt ljus. (2010). SOM-institutet: Göteborgs Universitet. s. 435-442.
Burr, Vivien (1995). An introduction to social constructionism. London: Routledge.
Butler, Judith [1990] (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg:
Daidalos.
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke. Inledning. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. s.13-20.
Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl.
Stockholm: Wolters Kluwer.
Felski, Rita (2000). Doing time feminist theory and postmodern culture. [Elektronisk resurs].
New York: New York University Press.
Goffman, Erving (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 3. uppl. Stockholm:
Nordstedt.
Goffman, Erving [1959] (2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6.
uppl. Stockholm: Studentlitteratur.
Hansen, Anders & Machin, David (2019). Media and communication research methods. 2.
uppl. Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2., [utök. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup.
Hörnfeldt, Linda (2016). Yrke: influencer. Så gör du karriär på nätet. [Elektronisk resurs].
Stockholm: Brombergs.
Larsson, Larsåke. Intervjuer. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. s. 53-86.
Lindgren, Simon (2017). Digital media & society, Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Lindstedt, Inger (2017). Forskningens hantverk. 1.Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindwall, Magnus (2011). Självkänsla, bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund:
Studentlitteratur.
Nutley, Sissela (2019). Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Stockholm:
Natur & Kultur.
Olsson, Tobias (red.) (2017). Sociala medier: vetenskapliga perspektiv. Malmö: Gleerups.
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. 3., [kompletterade och utvidgade] uppl. Stockholm: Liber.
Turkle, Sherry (1995). Leva online. Stockholm: Norstedts Förlag AB.
Ziehe, Thomas (1989). Kulturanalyser. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag.
Rapporter & Vetenskapliga artiklar
Abiala, Kristina & Hernvall, Patrik (2013). Tweens konstruerar identitet online – flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier. Journal of Youth Studies: 11-35.
DOI:10.1080/13676261.2013.780124. [Hämtad: 2019-11-25].
Bullingham, Liam & Vasconcelos, Ana C (2013). The presentation of self in the online world:
Goffman and the study of online identities. Journal of information science: 102-112. DOI:
10.1177/0165551512470051. [Hämtad: 2019-12-01].
Enke, Nadja & Borchers, Nils S (2019). Social Media Influencers in Strategic Communication: A Conceptual Framework for Strategic Social Media Influencer Communication, International Journal of Strategic Communication: 261-277. DOI:
10.1080/1553118X.2019.1620234. [Hämtad: 2019-11-27].
Qin, Yue & Lowe, John (2019). Is your online identity different from your offline identity? – A study on the college students’ online identities in China. Culture & Psychology: 1-29. DOI:
10.1177/1354067X19851023. [Hämtad: 2019-11-19].
Swann, William & Read, Stephen (1981). Self-verification processes: How we sustain our self-conceptions. Journal of experimental social psychology: 1-23. DOI: 10.1016/0022-
1031(81)90043-3. [Hämtad: 2019-12-02]. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. [Hämtad: 2019-11-03].
Vaast, Emmanuelle (2007). Playing with masks: Fragmentation and continuity in the
presentation of self in an occupational online forum. Information Technology & People: 334- 351. DOI 10.1108/09593840710839789. [Hämtad: 2019-11-02].
Veirman, Marijke., Cauberghe, Veroline., & Hudders, Liselot (2017). Marketing through Instagram influencers: the impact of number of followers and product divergence on brand attitude. International Journal of Advertising: 798-828.DOI:
10.1080/02650487.2017.1348035. [Hämtad: 2019-12-01].
Venus, Jin., Muqaddam, Aziz & Ehri, Rue (2019). Instafamous and social media influencer marketing, Marketing Intelligence & Planning: 567-579. Tilgänglig: https://doi-
org.ezproxy.its.uu.se/10.1108/MIP-09-2018-0375. [Hämtad: 2019-11-20].
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer. PDF. ISBN: 978-91-7307-352-3.
[Hämtad: 2019-11-04].
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. PDF. ISBN: 978-91-7307-352-3.
[Hämtad: 2019-11-04].
Zhao, Shanyang., Sherri, Grasmuck & Jason, Martin. (2008). Identity construction on Facebook: Digital empowerment in anchored relationships. Computers in Human Behavior:
1816-1836. DOI:10.1016/j.chb.2008.02.012. [Hämtad: 2019-11-19].
Webbsidor
Alestig, Peter (2014-01-14). Priset för att bli känd i sociala medier: 44 000 kronor. Svenska Dagbladet. Tillgänlig: https://www.svd.se/priset-for-att-bli-kand-i-sociala-medier-44-000- kronor. [Hämtad: 2020-01-03].
Bagadiya, Jimit (2019). 217 Social Media Marketing Statistics to prep you for 2019. Social Pilot. Tillgänglig: https://www.socialpilot.co/blog/social-media-statistics. [Hämtad: 2019-19- 11].
Clement, Jessica (2019-08-09). Project revenue of Instagram from 2017 to 2019. Statista.
Tillgängling: https://www.statista.com/statistics/271633/annual-revenue-of-instagram/.
[Hämtad: 2019-12-13].
Facebook (2019). Flöde. Tillgänglig:
https://www.facebook.com/help/instagram/1986234648360433. [Hämtad: 2019-11-19].
Folkhälsomyndigheten (2019). Medieanvändning och psykisk ohälsa bland tonåringar.
Tillgänglig:https://www.folkhalsomyndigheten.se/publiceratmaterial/publikationsarkiv/m/me dieanvandning-och-psykisk-ohalsa-bland-tonaringar/. [Hämtad: 2019-09-18].
Instagram (2019). Inställningar och information om sekretess. Tillgänglig:
https://help.instagram.com/196883487377501. [Hämtad: 2019-11-13].
Instagram (2016). A quick walk through our history as a company: Tillgänlig:
https://instagram-press.com/our-
story/?fbclid=IwAR0hFDjn6FC_g98PeVfxzEdoVV5SJDahEMvJebwnloFqsjmh9V5Q60s- E6g. [Hämtad: 2019-12-19].
Internetstiftelsen (2019). Svenskarna och internet. Antalet användare av sociala medier börjar plana ut. Tillgänglig: https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-
Karlsson, Max (2018-08-04). Machokultur ett allvarligt jämställdhetsproblem. Länstidningen Södertälje. Tillgänglig: https://www.lt.se/artikel/machokultur-ett-allvarligt-
jamstalldhetsproblem. [Hämtad: 2019-12-17].
Kederstedt, Daniel (2012-04-09). Facebook köper Instagram. Svenska Dagbladet. Tillgänglig:
https://www.svd.se/facebook-koper-instagram-751g. [Hämtad: 2019-12-08].
Sköld, Henrik (2019-04-20). Instagram överväger att dölja hur många likes din bild fått. ’’Ska minska pressen’’. Sveriges television. Tillgänglig:
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/instagram-overvager-att-dolja-hur-manga-likes-din-bild- fatt-ska-minska-pressen. [Hämtad: 2019-11-29].
Taylor, Erin (2014-05-16). The curation of the self in the age of the Internet. Erin B. Taylor.
[Blogg]. Tillgänglig: https://erinbtaylor.com/entry/the-curation-of-the-self-in-the-age-of-the- internet. [Hämtad: 2019-11-29].
TikTok (2019). Our mission. Tillgängling: https://www.tiktok.com/about?lang=en.
[Hämtad: 2019-12-10].
Bilagor
Bilaga 1, Missivbrev
Syftet med studien är att få fördjupad kunskap kring Uppsalastudenters Instagram användning.
Studien vänder sig till studerande i Uppsala mellan åldrarna 18-25 år.
Studien är en kandidatuppsats och är en del av utbildningen Medie och Kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet. Studien kommer att genomföras med hjälp av intervjuer under perioden 2019-11-01-2019-11-20. Intervjun kommer att beröra din erfarenhet och användning av Instagram. Intervjun beräknas ta ca 60 minuter, det är viktigt att intervjun sker i ostörd miljö, på en tid och plats som du bestämmer. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text.
Den information som du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande samt i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Uppsala universitet. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av kandidatuppsatsen genom att få en kopia av arbetet.
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.
Vi frågar härmed om du vill delta i den här studien.
Ansvariga för studien är Julia Ahlstrand & Emma Hallberg. Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss.
Julia Ahlstrand Emma Hallberg
julia_ahlstrand95@hotmail.com emh.hallberg@gmail.com
0730842907 0760934003
Bilaga 2, Intervjuguide
Informera om:
● Konfidentialitet, (inget skall kopplas till intervjupersonen - arbetsplats, orter osv).
● Sammanställning av intervjun till intervjupersonen?
● Är det ok att spela in intervjun?
Intervjufrågor 1. Om deltagaren
Kvinna/Man/Övrigt
1.1 Hur gammal är du?
1.2 Vad studerar du?
1.3 Hur länge har du studerat?
1.4 Vad gör du på fritiden?
2. Om Instagram och dess material
2.1 Hur länge har du använt Instagram?
2.2 Vad är det bästa med Instagram?
2.3 Varför använder du Instagram?
2.4 har du privat eller öppet konto?
● Varför?
2.5 Tycker du Instagram kan säga mycket om en person?
- Varför? på vilket sätt?
2.6 Anser du att människor är annorlunda på Instagram?
● Hur?
2.7 Anser du att folk du följer stagear eller förfinar situationer för att få en bra bild?
Om ja, varför? Hur?
3. Eget användande på Instagram
3.1 Hur skulle du beskriva ditt användande av Instagram?
3.2 Vilka typer av bilder ’’gillar’’ du eller gillar du alla bilder?
3.3 Brukar du kommentera bilder? Varför?
3.4 Vad är viktigt för dig när du gillar/kommenterar bilder?
3.5 Redigerar du dina bilder?
● Varför?
● På vilket sätt?
3.6 Vad tycker du om filter och bildredigering?
3.7 Hur skulle du beskriva ditt Instagramflöde/din profil?
3.8 Vad skulle du inte kunna lägga ut på Instagram?
● Varför, varför inte?
3.9 Använder du Instagrams funktion “Händelser”?
● Hur ofta?
● Varför?
● Vad lägger du upp där?
3.10 På vilket sätt reflekterar bilderna du lägger ut på Instagram dig själv?
● Hur och varför?
3.11 Hur viktigt är det för dig med följare på Instagram?
4. Eget uppladdat material
4.1 Beskriv den här bilden (Två bilder utifrån olika temana)
● Vad tänker du?
● Vad menar du?
4.2 Hur förhåller du dig till de möjligheter att redigera bilder på Instagram?
4.3 Hur viktigt är det för dig med likes på Instagram?
4.4 Upplever du någon förändring med din egen Instagram under åren?
4.5 Hur noggrant väljer du vilka bilder du lägger ut?
4.6 Tänker du på ditt Instagram flöde/profil när du lägger ut bilder och om varför?
4.7 Lägger du ut bilder där du kanske har förfinat miljön eller en bild som inte är från
’’dagens datum’’?
● Varför gör man / du så?
● Vad gjorde du när du la upp en bild som inte va från dagens datum?
5. Avslutning
5.1 Är det något du vill kommentera eller lägga till?
5.2 Tack för att du ställde upp!
Informera om:
● Sammanställning av intervjun till intervjupersonen?
Bilaga 3, Kodschema & Tematisering
Bilaga 4, Arbetsfördelning
Den här studien har haft en jämnt fördelad arbetsprocess där båda parter tagit ansvar och bidragit till att studien har genomförts. Vi har varit en väl driven och sammansvetsad grupp som skrivit på ett ämne vi båda tyckt varit intressant och det har resulterat i ett bra och rättvist arbetssätt. Sammantaget har båda parter deltagit vid alla intervjuer och haft någon uppgift att ansvara för. Med det sagt är vi båda nöjda över arbetet och den fördelning som gjorts.
Bilaga 5, Pressrelease
Är Instagram en plattform för levande charader?
Har ni tänkt på hur er vardag framställs på sociala medier? Vad visar ni och vad döljer ni för att få så mycket gilla-markeringar som möjligt? Studier visar att vi idag framställer oss som den bästa tänkbara version av oss själva och att vår vardag förfinas
för att bli accepterad, inte bara på utan också utanför olika plattformar.
Två studenter vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet har nyligen studerat studenters självpresentation på Instagram. Det visar sig att studenterna medvetet framhäver en förfinad bild av sig själva för att framstå så gynnsamma som möjligt. Det visar sig även att det finns skillnader mellan hur kön presenterar sig på plattformen. Funktionen gilla- markeringar anses vara skurken bakom rollspelet som sker på plattformen men också det som leder till att Instagram skapar oro och ångest hos unga vuxna. Detta kan också kopplas till den större samhällsdebatten om stress och den psykiska ohälsan som idag blivit allt mer omdiskuterat. Behovet av bekräftelse är viktigt och idag kanske ännu viktigare då vi kan se och räkna antalet bekräftelser. Resultatet från studien visar att studenter är medvetna om sin självpresentation och att den skiljer sig från det vardagliga jaget. Rollspelet kommer utifrån möjligheten att spegla verkligheten på ett förfinat sätt genom redigering och stageing. Det är normerna och den bekräftelsen som ges på Instagram som påverkar hur studenterna presenterar sig. Där skillnaden mellan könen är hur kvinnorna presenterar sig utifrån den tilltänkta publiken medan männen presenterar sig själva för att ge en helhetsbild.
2020-01-08
Julia Ahlstrand & Emma Hallberg
Institutionen för Informatik och Media, Uppsala universitet Levande charader?
- En kvalitativ studie om rollspelet på Instagram