Uppsala universitet
Institutionen för Informatik & Media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2019
Levande Charader?
En kvalitativ studie om rollspel på Instagram
Författare: Julia Ahlstrand & Emma Hallberg Handledare: Magdalena Kania Lundholm
Abstract
Title: Live charades? A qualitative study of role-playing on Instagram.
Authors: Julia Ahlstrand & Emma Hallberg
This paper aims to explore students' self-presentation on the application Instagram. It aims to study the contributing factors to how students present themselves on Instagram but also if there is any difference between women and men. To analyze this we have employed theories of Erving Goffman and the presentation of self, Thomas Ziehe, and the identity theory and Judith Butler’s theory of performativity.
We have chosen to pursue a qualitative approach by using semi-structured interviews with ten students in the age of 18-25 that lives in Uppsala and who are active on the application Instagram. We have also used thematic analysis and codes to find different themes to answer the research questions.
Based on the results of the material we have gathered in this study we have come to the conclusion that students are aware that their self-presentation on Instagram is a refined image of the everyday self. What we also can see from the survey is that the contributing factors to why the self-presentation differs from the everyday self are norms and likes. Furthermore, we can state that there are some differences between the genders. Women present themselves as the ideal women by using make-up and clothes that can be related to the specific gender. On the other hand, men's self-presentation is dependent on showing a perfect overall picture to a larger audience. Finally, likes play a crucial role in how our respondents shape their self-presentation.
Number of pages: 51
Course: Media and Communication studies C Department: Department of Informatics and media University: Uppsala University
Period: Fall Semester 2019
Tutor: Magdalena Kania Lundholm
Keywords: Social media, Students, Self-presentation, Norms, Instagram, Identity, Gender, likes.
Nyckelord: Sociala medier, Studenter, Självpresentation, Normer, Instagram, Identitet, Kön, gilla- markeringar.
Förord
Vi vill inleda denna uppsats med att säga hejdå till 1,5 år av Medie- och kommunikationsvetenskap.
Förutom hemtentor och metodkurser är det minnesvärda med studierna startskottet på vår vänskap. Vi hade dock inte kunnat sätta punkt på det här kapitlet utan vår fantastiska handledare Magdalena Kania Lundholm som väglett oss genom uppsatsen. Dessutom riktar vi ett stort tack till alla våra tio respondenter som gjort studien möjlig. Ett sista tack riktar vi till oss själva som sammansvetsat och stolt härmed lämnar in ’’Levande charader’’.
8 januari 2020
Julia Ahlstrand & Emma Hallberg
Innehållsförteckning
Begreppsförklaring ... 1
1. Inledning ... 2
1.1 Introduktion ... 2
2. Syfte & frågeställningar ... 3
2.1 Syfte ... 3
2.2 Frågeställningar ... 4
2.3 Disposition ... 4
3. Bakgrund ... 5
3.1 Problemformulering ... 5
3.1.1 Unga och sociala medier ... 5
3.1.2 Instagram ... 5
3.1.3 Instagram och identitet ... 6
4. Teoretiskt ramverk ... 7
4.1 Goffman, identitet och intrycksstyrning ... 7
4.2 Identitetsskapande ... 8
4.3 Genusteori ... 8
4.4 Tidigare forskning ... 9
4.4.1 Självpresentation online ... 9
4.4.2 Bekräftelse ... 10
4.5 Forskningsdesign ... 11
4.6 Val av källor ... 12
5. Material & Metod ... 13
5.1 Metodval ... 13
5.1.1 Semistrukturerad intervju ... 13
5.1.2 Val av forskningsfrågor ... 14
5.2 Forskningstradition ... 14
5.2.1 Socialkonstruktivism ... 15
5.3 Avgränsningar ... 15
5.4 Urvalskriterier ... 15
5.5 Urval ... 16
5.6 Genomförande ... 16
5.7 Studiens analysmetod ... 18
5.8 Metodologiska reflektioner ... 18
5.8.1 Validitet och reliabilitet ... 19
5.9 Etiska överväganden ... 20
6. Analys & resultat ... 21
6.1 Presentation av intervjuer ... 21
6.1.1 Tema: Normer på Instagram ... 21
6.1.2 Tema: Bekräftelse på Instagram ... 26
6.1.3 Tema: Förfina på Instagram ... 29
7. Slutsats & diskussion ... 36
7.1 Slutsats ... 36
7.2 Diskussion ... 37
7.3 Bidrag till framtida forskning ... 39
Referenser ... 40
Litteratur ... 40
Rapporter & Vetenskapliga artiklar ... 41
Webbsidor ... 42
Bilagor ... 45
Bilaga 1, Missivbrev ... 45
Bilaga 2, Intervjuguide ... 46
Bilaga 3, Kodschema & Tematisering ... 49
Bilaga 4, Arbetsfördelning ... 50
Bilaga 5, Pressrelease ... 51
Begreppsförklaring
För att underlätta läsningen av vår studie följer nedan en begreppslista som kommer att definiera ord som kommer att förekomma kontinuerligt i uppsatsen.
Applikation/app: Ett tillämpningsprogram som går att ladda ner till en smarttelefon (Nationalencyklopedin, 2019).
Bakre regionen: Syftar till att en person i detta fall inte är uppkopplad på Instagram.
Flöde: Är ett nyhetsflöde som består av bilder och videoklipp. Kan både vara det som företaget Instagram själva skapat men också där en privatpersons personliga aktivitet samlas (Facebook, 2019).
Flamskonto: Ett privat Instagramkonto för endast de närmsta vännerna där bilderna inte är lika genomtänkta.
Gilla-markering: Att ’’tycka om’’ en bild på Instagram utan att tillägga en kommentar.
Identitet: Synonym till självbild. Hur en person uppfattar sig själv (Psykologiguiden, 2019).
Influencer: En influencer är en person som hjälper företag att marknadsföra produkter och som anses ha en påverkan på sin följarskara (Hörnfeldt, 2018).
Instagram: En applikation för bild- och videouppladdning (Nationalencyklopedin, 2019).
Privat konto: En beteckning som syftar till att en persons konto är stängt och endast de som följer personen får åtkomst till personens bilder (Instagram, 2019).
Främre regionen: Syftar till att en person i detta fall är uppkopplad på Instagram.
Självpresentation: Den föreställning människor gör för att presentera och uttrycka sig själva för att visa sig på ett visst sätt (Psykologiguiden, 2019).
Staging: Iscensättning, att iscensätta en bild genom att flytta material och förfina situationen.
Stödlike: Ett utbyte i form av gilla-markeringar.
TikTok: En applikation som baseras på korta videor för inspiration och underhållning (TikTok, 2019).
Vardagliga jaget: Innebär det en individ är och gör i den bakre regionen det vill säga jobb och fritid (Felski, 2000).
Öppet konto: En beteckning som syftar till att en persons konto är öppet och alla kan få åtkomst till personens bilder.
1. Inledning
Det inledande kapitlet introducerar och beskriver studien genom en illustrerad berättelse som problematiserar fenomenet. Fenomenet berör Instagram och dess konsekvenser. Kapitlet ska
tydliggöra forskningens fokus.
1.1 Introduktion
Det är söndag kväll, klockan är 20.00 och jag sitter hemma i soffan. Enligt min mening är det nu flest användare är aktiva på Instagram. Det är nu jag har bäst chans att få mycket gilla-markeringar. Min bild som är tagen i fredags är redigerad och klar för att likna resterande bilder i flödet. Det enda som saknas är en tillhörande text.
En bättre söndag kväll! #Girlsnight #Vinkväll
Jag publicerar bilden på mig själv och mina vänner när vi dricker vin. Efter det hoppar jag in i duschen innan jag slår på en film och låter mobilen bli kvar på sängen. Med mobilen utom räckhåll kan jag kolla på filmen ostört vilket är ganska skönt. När eftertexten går igång tar jag mig snabbt till sovrummet för att se hur många notiser jag har fått. Till min besvikelse har jag endast fått 85 gilla-markeringar. Känslan av skam kommer krypandes och jag raderar snabbt bilden. Tankar av besvikelse och otillräcklighet är kvar tills jag äntligen somnar...
I takt med att den digitala världen förändras och utvecklas, kommer också samtidens människor att påverkas och agera efter den. Användningen av sociala medier beskrivs i stor del som ett socialt engagemang med utgångspunkt från den enskilda individen (Bergström, 2010). Det är lätt att idag visa upp det liv man lever genom att fånga sin vardag genom kameran. ’’En bild säger mer en tusen ord’’ - men vad säger egentligen en bild på Instagram och hur speglas unga vuxnas vardag på plattformen? Idag är sociala medier ett verktyg för att bland annat presentera sig själva och sin identitet. Instagram som är studiens fokus är en populär plattform för att dela med sig av sin vardag och sitt liv. Med cirka en miljard användare och att det i genomsnitt laddas upp 95 miljoner bilder varje dag är det lätt att jämföra sig själv och sina bilder (Bagadiya, 2019). Möjligheten att kunna framställa sig som den man vill vara på Instagram eller skapa en profil som möjligtvis inte speglar det vardagliga livet, är väldigt intressant och utmanade. Med
tanke på plattformens popularitet uppstår också negativa konsekvenser såsom ångest och stress (Sköld, 2019). Medier präglar alltmer individers vardag men också deras sociala liv. Därför avser uppsatsen att studera medier och samhälle då vi forskar om hur människors självpresentation påverkas av sociala medier. Studien ämnar att undersöka hur studenter i åldrarna 18-25 presenterar sig själva på Instagram men också vilka de bidragande faktorerna är ifall de skiljer sig från det vardagliga jaget, det vill säga den man är utanför Instagram. Men också om självpresentationen på Instagram skiljer sig mellan män och kvinnor. I Studien kommer även studenter att benämnas som unga vuxna.
2. Syfte & frågeställningar
Kapitlet introducerar studiens huvudsakliga syfte och de forskningsfrågor som kommer att följa studien. Kapitlet lyfter även forskningens disposition. Frågeställningarna kommer att
besvaras i analysdelen för att sedan lyftas fram för diskussion.
2.1 Syfte
Denna uppsats syftar till att åskådliggöra hur studenter i åldrarna 18-25 i Uppsala presenterar sig själva på plattformen Instagram. Dessutom syftar studien till att förstå vad som bidrar till att självpresentationen möjligtvis skiljer sig från det vardagliga jaget, det vill säga det studenterna är och gör utanför Instagram. Anledningen till att vi vill studera vårt ämnesval är för att få fördjupad kunskap och förståelse om självpresentation på Instagram men också undersöka om och hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Vi anser att det är relevant att studera hur unga människor presenterar sig på sociala medier. Då det på senare tid blivit allt mer omdiskuterat hur sociala medier påverkar människor och deras välmående (Statens medieråd, 2019).
Instagram möjliggör att människor kan spela charader genom att presentera en förfinad bild av sig själva och sitt liv (Statens medieråd, 2019).
Mot bakgrund av detta har vi diskuterat fram en arbetshypotes där vi antar att identiteten på Instagram är en välpolerad och förbättrad bild av det vardagliga jaget. Vi påstår därför att självpresentationen kommer att vara annorlunda från det vardagliga jaget, alltså den studenterna är utanför applikationen. Vidare tror vi att det kommer att skilja sig mellan könen när vi talar om självpresentation på Instagram. Vi menar att kvinnliga användare bryr sig mer om andra människors åsikter än vad manliga användare gör.
2.2 Frågeställningar
Med den presenterade inledningen och syftet i åtanke har följande forskningsfrågor tagits fram:
● Hur förhåller sig studenterna till sin självpresentation på Instagram?
● Vilka är de bidragande faktorerna till att självpresentationen på Instagram möjligtvis skiljer sig från det vardagliga jaget?
● Skiljer sig självpresentationen mellan könen, om det är så - hur?
2.3 Disposition
Uppsatsen är strukturerad i sju kapitel. Inledningsvis kommer en introduktion som beskriver studiens ämnesområde.
Det andra kapitlet som följer innehåller undersökningens syfte och frågeställningar. Vidare kommer en beskrivning av studiens disposition.
Det tredje kapitlet redovisar studiens bakgrund och den problemformulering som går i linje med studien.
Det fjärde kapitlet introducerar det teoretiska ramverket. Här beskrivs de valda teorierna som följs av tidigare forskning. Forskningsdesignen och de källor som används i undersökningen presenters även här.
Det femte kapitlet redogör för den valda metoden, urvalsprocessen men också genomförandet av semistrukturerade intervjuer. Här kommer även studiens avgränsningar att redogöras för som följs av metodologiska reflektioner. Avslutningsvis görs en diskussion kring etiska överväganden.
Det sjätte kapitlet redovisar analysen och resultatet av det insamlade materialet.
Det sjunde och slutliga kapitlet presenterar undersökningens slutsats som sedan följs av en diskussion. Bidrag till framtida forskning lämnas även här.
3. Bakgrund
Nedan följer den problemformulering som studien är baserad på.
3.1 Problemformulering
Det är uppenbart att samtidens svenska barn och unga tonåringar växer upp i ett samhälle där internet, mobiltelefoner och sociala medier är
lika självklart som tv:n var på 1980-talet.
(Abiala & Hernvall, 2013:15).
3.1.1 Unga och sociala medier
Idag används sociala medier mer än någonsin och en majoritet av den svenska befolkningen spenderar allt mer tid på sociala plattformar och antalet användare har ökat för varje år (Internetstiftelsen, 2019). Till följd av ökningen har sociala medier kommit att få en framträdande roll i vår vardag (Olsson, 2017). Internetsiftelsens undersökning, Svenskarna och internet 2019 (Internetstiftelsen, 2019) visar att Instagram är en av de applikationer som har vuxit snabbast bland befolkningen genom åren men att tillväxten nu börjat plana ut. Trots det ligger användandet i linje med föregående år, vilket betyder att användandet inte heller har minskat. Sociala medier har bidragit till att vi fått nya möjligheter till marknadsföring, blixtsnabb kommunikation och ytterligare tillfällen att interagera med människor (Statens medieråd, 2019). På samma sätt som sociala medier bidragit till många fördelar finns också nackdelar som påverkar individer och samhället. Med sociala medier kan stress, avundsjuka och viljan att vara någon man kanske inte är uppstå. Det här är några av bieffekterna från sociala medier (Folkhälsomyndigheten, 2019).
3.1.2 Instagram
År 2010 lanserades applikationen Instagram som snabbt blev välkänd inom fotodelning och som ett socialt nätverk. Idag har företaget en omsättning på cirka 13,8 miljarder kronor (Clement, 2019). Nio år efter lanseringen är appen en av de största i världen och idag används applikationen av både företag och privatpersoner (Internetstiftelsen, 2019). Med det som bakgrund har även applikationen utvecklats och nya funktioner har tillkommit. Idag finns möjligheten att filma, ha en företagsprofil som medför att all statistik går att se, men också Instagram händelser där man kan lägga ut bilder och videor som per automatik försvinner efter 24 timmar (Instagram, 2016).Idag ses Instagram som en marknadsföringsplattform där företag
samarbetar med influencers för att sprida sina varumärken och produkter. På så sätt har Instagram kommit att bli etablerat och har en stor påverkan på människorna i samhället (De Veirman, Cauberghe & Hudders, 2017). Med mottaglighet för snygga bilder, härliga videor och vackra miljöer kan idag människor jämföra och ifrågasätta sig själva och vilja framhäva en förfinad bild av sin egen verklighet. På grund av att Instagram idag uppfattas som en marknadsföringsplattform, inte bara för företagare utan också för privatpersoner har det lett till att människor vill sälja in sig själva. Då nästan alla svenskar använder Instagram idag (Internetstiftelsen, 2019). Med det finns likaså arbetsgivare och släktingar som kan se bilderna, vilket gör att människor vill visa sig som representativa för att framställas på bästa tänkbara sätt. Därför är det viktigt att få till en bra bild, få mycket gilla-markeringar och öka antalet följare. Många väljer idag på grund av det att köpa följare eller gilla-markeringar (Alestig, 2014).
De bakomliggande agerandena har kommit att ifrågasättas i och med den ökade psykiska ohälsan och ångesten världen över (Sköld, 2019). Den åtgärd som Instagram vidtagit i flera länder för att minska den psykiska ohälsan är att ta bort funktionen gilla-markeringar och filter som förändrar utseendet (Sköld, 2019). Detta för att inte uppmuntra till att söka bekräftelsen som gilla-markeringar har bidragit till men också för att ta bort möjligheten att kunna förändra sitt utseende genom filter (Sköld, 2019).
3.1.3 Instagram och identitet
Instagram bidrar till hur unga vuxna formar sin identitet idag (Statens medieråd, 2019).
Människor kan genom applikationen skapa en egen profil där kontoägaren kan bygga upp ett eget nätverk. Instagram används för att med en profil dela bilder, gilla och kommentera egna och andras inlägg. Användare på applikationen kan självmant välja ifall man vill ha ett öppet eller ett privat konto. Öppet konto medför att alla användare på Instagram kan ta del av profilen medan privat konto innebär att man aktivt väljer vilka konton som får tillgång till det uppladdade materialet. I tjänsten finns även en chattfunktion där olika konton kan skriva med varandra. Den sociala medieplattformen Instagram möjliggör för unga vuxna att skapa en bild av sig själva och till en framställd publik dela sin självpresentation. Simon Lindgren (2017:72) presenterar i sin bok Digital media & society citatet från 1993: ’’On the internet, nobody knows you’re a dog’’. Tanken bakom konceptet är att användare på sociala medier lämnar sin fysiska kropp bakom sig och att man fritt kan konstruera och välja en online identitet. Det innebär att människor genom medier kan spela en roll nära eller långt ifrån den man är i verkligheten (Lindgren, 2017). Tjugo år efter att citatet utformades är linjerna idag allt mer suddiga och forskare menar att identiteten online inte är så långt ifrån ens verkliga jag (Zhao, Grasmuck &
Martin, 2008). Således har vi valt att istället fokusera på hur unga vuxna presenterar sig på applikationen. På Instagram kan människor ’’Picture/write oneself into being’’ alltså dokumentera sig själv på ett eller flera sätt som sedan identifieras med personen (Lindgren, 2017:82). Med det kan en individ visa sig själv som exempelvis sportig, bra på laga mat, framgångsrik eller lycklig, detta har kommit att bli ett begrepp som benämns to curate oneself (Taylor, 2014). Slutligen är det viktigt att tillägga att återkoppling är en stor del av unga vuxnas självkänsla och utveckling av en persons självuppfattning. Återkoppling i det här fallet innebär gilla-markeringar och kommentarer från andra användare (Lindgren, 2017). Denna form av återkoppling bidrar till individers självuppfattning (Lindwall, 2011).
4. Teoretiskt ramverk
Kapitlet redogör för de valda teorierna och den tidigare forskning som kommer att göra avstamp i studien. Forskningsdesign och studiens källor presenteras också.
Teorierna och tidigare forskning har lagt grunden för uppsatsen och har förankrats till studiens sammanhang.
4.1 Goffman, identitet och intrycksstyrning
Goffmans ([1959] 2014) dramaturgiska perspektiv på samhället innebär att människor spelar roller i det vardagliga livet för att uppfattas så gynnsamma som möjligt i olika situationer. Han ansåg att vardagslivet kan delas in i främre och bakre regioner. Den främre regionen liknas med en scen där vi framträder inför andra, medan den bakre regionen är platser där människor kan återhämta sig och inte beskådas av publiken (Bengtsson, 2017). För att anknyta till studien ses Instagram som den främre regionen och den bakre regionen som det utanför applikationen.
Vidare menade Goffman ([1959] 2014) även att jaget inte är något vi föds med, utan är något som framträder när människor befinner sig i den så kallade främre regionen.
Teorin behandlar begreppet intrycksstyrning vilket liknas med en metafor där människor agerar likt en teateruppsättning. Intrycksstyrning innebär att människor medvetet eller omedvetet handlar på ett särskilt sätt för att frambringa specifika intryck (Goffman, 2011). Goffman (2011) menade alltså att individer agerar på ett visst sätt för att framkalla en särskild reaktion hos publiken. Med det sagt menade Goffman (2011) att vi på samma sätt agerar i sociala konstruktioner. Vi presenterar inte bara oss själva utan anpassar oss efter situationen personen befinner sig i. Goffman ([1959] 2014:2) beskrev det som: ”All den aktivitet som en individ visar upp under en period av kontinuerlig närvaro inför en speciell grupp av observatörer och som
har ett visst inflytande på observatören”. För att förtydliga detta kan man ta ett exempel från dagens samhälle där en person spelar en viss roll med sina vänner och en annan med sina föräldrar. Om vi ska applicera det på vår studie kan man uppfatta det som att vi är olika beroende på vilka som följer Instagramkontot. Följarna kan då komma att avgöra vad en person väljer att lägga ut respektive undanhålla i sitt flöde och i Instagram händelser. Som att man möjligtvis inte lägger ut bilder med alkoholhaltiga drycker om arbetsgivaren kan se det.
4.2 Identitetsskapande
Identitetsskapande menar Thomas Ziehe (1989) handlar om att ungdomar har en rad olika livsstilar som de konstruerar. Idag finns det fler möjligheter och vägar att gå än tidigare.
Nuförtiden är man inte lika bunden till sociala och kulturella samhällstraditioner (Ziehe, 1989).
Identitet i Ziehes mening är att den alltid omprövas och är konstant pågående. I dagens samhälle finns det redan en konstruerad bild av hur en identitet och livsstil ska se ut, på så sätt vet vi vad som förväntas av oss. Utifrån det strävar människor att framstå som den ideala individen som samhället skapat (Ziehe, 1989). Fortsättningsvis återkommer ofta tre fundamentala drag i Ziehes (1989) teori som bidragit till att den ideala bilden av identitet skapats. Det första draget reflexivitet handlar om att individen nu har fått nya möjligheter till att granska sig själv och forma sin egen identitet. Ett modernt exempel på reflexivitet är att vi idag, tack vare sociala medier kan välja hur vi vill uttrycka och framställa oss. På Instagram kan vi uttrycka oss genom bilder, musik, dikter, dans eller mat. Det andra draget är individualisering som innebär att det idag finns större möjligheter att göra individuella val. Det sistnämnda görbarhet betyder att vi föds som ett blankt blad och formar och skapar vår karaktär under livets gång. Han menar att i dagens samhälle upplevs det att man kan skapa vad som helst, det är inte längre av naturen givet eller ärvt hur vi formar vår identitet eller personliga karaktär. Dessa drag genomsyrar och påverkar alla människor i samhället men de som påverkas mest är unga (Ziehe, 1989). Det är gruppen unga vuxna som tar in omgivningen i större utsträckning (Ziehe, 1989).
4.3 Genusteori
I Judith Butlers bok Genustrubbel ([1990] 2007) beskrivs det att kön och makt skapas i språk och genom upprepade handlingar. Kön är inte något vi är utan en följd av det vi gör. När vi handlar anordnar vi en konstruktion av oss själva och upplever därmed att vi blir klassificerade och beskådas som man eller kvinna. Kön i Butlers ([1990] 2007) mening innebär performativa handlingar. Butler anser också att kön och genus är en socialt och kulturellt konstruerad föreställning. Hon menar att samhället formar oss till vad som definieras som pojke och flicka.
Pojkar bär ljusblått medan flickor ska bära rosa, detta är en följd av samhällets uppfattning om könsnormer. Trots det menar hon att det inte endast är samhället som konstruerar kön eller genus utan att vi själva är aktiva i performativiteten. Det vill säga hur vi människor handlar, klär sig, talar och tänker (Butler, [1990] 2007). Judith Butler själv förklarar performativiteten som följande: ’’Gender is the repeated stylisation of the body, a set of repeated acts within a highly rigid regulatory frame that congeal over time to produce the appearance of substance, of a natural set of being’’ (Butler, [1990] 2007:33).
4.4 Tidigare forskning
Unga vuxna och deras medievanor är ett beforskat ämne som är i ständig förändring gällande självpresentation och identitetskonstruktion (Statens medieråd, 2019). Därför tar vår studie fokus på medier och samhälle. Vi finner det viktigt att behandla tidigare forskning kring identitet och självpresentation på sociala medier då vi forskar inom samma ämnesområde.
4.4.1 Självpresentation online
Sherry Turkle är en ledande psykoanalytiker som redan på 1900-talet studerade hur människor påverkas av datoranvändande. Hon berättar om hur datorn förändrar våra psykologiska liv, idéer, sinnen och kroppar. Turkle (1995) belyser att det är en ny form av identitet där vi i olika virtuella miljöer får möjligheten att förändra föreställningen om oss själva. Studien är baserad på hundratals intervjuer (Turkle, 1995). Ytterligare argument om identitet och virtuella miljöer gör Stef Aupers (2015) i en kvalitativ studie, där han intervjuar 20 tyska spelare av World Of Warcraft. Han menar att personer tillåter sig att vara någon man egentligen vill vara och kan få drömma sig bort (Aupers, 2015). Liam Bullingham och Ana Vasconcelos (2013) har också bedrivit en studie om självpresentationen online genom att använda Goffmans teori om den dramaturgiska förklaringsmodellen och intrycksstyrning. Bullingham och Vasconcelos (2013) beskriver att online-miljöerna gör det möjligt att föreställa och redovisa olika identiteter online.
Avståndet mellan skådespelaren och publiken gör att egenskaper som en person har utanför internet kan döljas. Detta är också något som styrks av flertalet studier inom samma ämnesområde (Vaast, 2007; Zhao, Grasmuck & Martin, 2008). De menar att online är det allt enklare att forma någon man inte är, tack vare de nya teknologierna. Dock syftar Bullingham och Vasconcelos (2013) till skillnad från annan forskning (Turkle, 1995; Aupers, 2015) att sociala koder såsom kroppsspråk finns kvar när vi använder oss av digitala kommunikationsformer. De påpekar även att vår identitet på digitala nätverk kan kopplas ihop med vår identitet utanför den digitala sfären (Vaast, 2007; Zhao, Grasmuck & Martin, 2008).
Studien likt annan forskning menar att en person kan välja att leva ut sin ideala identitet digitalt det vill säga den förfinade och välpolerade identiteten. Ett viktigt resultat att ha i åtanke från tidigare studier är att självpresentationen på medieplattformar varierar beroende på hur den sociala tjänsten är utformad och vilken miljö som återfinns (Zhao, Grasmuck & Martin, 2008;
Turkle, 1995). Zhao med fler (2008) påvisar att Facebookanvändare kan styra hur mycket de delar med sig av och till vilka. Deras undersökning visar vikten av att presentera en önskvärd bild av sig själv till omvärlden, det konstaterandet styrks allt mer från tidigare studier (Bullingham & Vasconcelos, 2013; Vaast, 2007). Då världen idag är allt mer digitaliserad och linjerna mellan en online och offline värld är suddiga menar Vaast (2007) att idén kring multipla identiteter på sociala nätverk argumenterar mot annan forskning som säger att varje individ har en personlig identitet (Bullingham & Vasconcelos, 2013; Zhao, Grasmuck & Martin, 2008). Då vår studie behandlar självpresentation på Instagram anser vi att tidigare forskning är relevant.
Främst de tankar kring att individer kan upprätthålla olika eller annorlunda identiteter digitalt (Turkle, 1995; Aupers, 2015; Bullingham & Vasconcelos, 2013; Vaast, 2007; Zhao, Grasmuck
& Martin, 2008).
4.4.2 Bekräftelse
Qin och Lowe (2019) påstår också att människor väljer vem de vill vara i olika situationer.
Studien menar att människan vill uppfylla olika behov i form av bekräftelse till sin offline identitet genom att använda den identitet individer presenterar online. Undersökningen visar på att den bekräftelse som upplevs på sociala medier ger en stimulans i det vardagliga livet (Qin
& Lowe, 2019). Det kan också kopplas till den egna självbilden och den studie som Swann och Read (1981) experimenterade om. Deras undersökning fokuserade på hur individer använder sig av sociala samspel som stöd för att stärka den egna självbilden. Studien menade att individen anstränger sig för att locka fram reaktioner som förstärker deras egna självbild (Swann & Read, 1981). När den egna självbilden börjar ifrågasättas skapas en känsla av hot, åtgärden är då att locka fram reaktioner hos omgivningen som stämmer överens med de egna åsikterna kring självbilden (Swann & Read, 1981). Som tidigare forskning (Swann & Read, 1981; Qin & Lowe, 2019) diskuterar gilla-markeringar och bekräftelse gör hjärnforskaren Sissela Nutley idag, 2019, ytterligare en aspekt. Idag ses gilla-markeringar som ett mätverktyg för bekräftelse. Hon menar att när vi kopplar ihop bekräftelse med en mätbar siffra leder det till att vi börjar jaga bekräftelse av folk vi kanske inte ens känner. Likt som Swann och Read (1981) diskuterade självbilden gör även Sissela Nutley (2019). Hon menar till skillnad från Swann och Read (1981) att bilderna i sig på sociala medier påverkar hur vi ser på oss själva. Därtill adderar hon en ny aspekt om de
skillnader som finns mellan män och kvinnor. Hon lyfter fram att kvinnor kopplar bilder på kvinnokroppen till samhällets ideal och förknippar det med den egna självbilden och ångest.
Det leder till en jämförelse mellan den egna kroppen och idealet. I jämförelse menar hon att män däremot ser bilder på ett objektivt sätt (Nutley, 2019).
Då majoriteten av studier som gjorts om Instagram har studerat influencers och hur de påverkar andra användare (Venus et. al., 2019; De Veirman, Cauberghe & Hudders, 2017; Enke &
Borchers, 2019) har vi valt att fokusera på studenters självpresentation och hur de framställer sig på Instagram. Tidigare forskning inom ämnesområdet har studerat självpresentation på andra sociala plattformar, både i Sverige och i andra länder. Vi anser att vår forskning bidrar inom forskningsområdet medier och samhälle genom att studera självpresentation på Instagram i Sverige. Vi adderar ytterligare en aspekt genom att jämföra hur självpresentation skiljer sig mellan män och kvinnor på Instagram i Sverige. Sociala medier är idag en stor del av människors vardag och är i konstant utveckling. Det gör vårt ämnesval både relevant för samhället och i ett akademiskt sammanhang samt för framtida forskning kring identitetsskapande och självpresentation på Instagram.
4.5 Forskningsdesign
Studien tar fokus på den sociala plattformen Instagram. Syftet är att undersöka hur studenter i åldrarna 18-25 i Uppsala presenterar sig själva på applikationen. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in material från tio respondenter. Materialet har genom tematisering och kodning analyserats med utgångspunkt i tre teorier som ansågs relevanta i relation till syftet.
Teorierna lämpar sig bra i vår studie då de använts i kombination med varandra men också enskilt för att besvara våra frågeställningar. Teorierna kommer även att bidra till att skapa en fördjupad kunskap om studenterna och deras självpresentation på Instagram, varför det ser ut som det gör och hur och om det skiljer sig mellan könen. För att få ytterligare kunskap inom studiens ämne har vi med hjälp av tidigare forskning försökt förstå det insamlade materialet.
Goffmans ([1959] 2014) dramaturgiska perspektiv och teori om intrycksstyrning har hjälpt oss att förstå varför människor handlar och agerar som de gör, på och utanför applikationen Instagram.
Ziehes (1989) teori om identitetskonstruktion har använts för att förstå varför människor framställer sig som de gör och hur de formar sin identitet på Instagram. Vi ville även förstå vad
idealet i Ziehes (1989) mening är på Instagram och hur våra deltagare efterlever det.
Butlers ([1990] 2007) teori om performativiteten har använts för att förstå varför män och kvinnor handlar på ett visst sätt och vad som gör att de konstrueras till manliga och kvinnliga ageranden på applikationen.
4.6 Val av källor
Mestadels består undersökningen av vetenskapliga källor i form av kurslitteratur och vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från databaserna Retriver Research (Mediearkivet) och Communication and Mass Media Complete. För att säkerställa att artiklar som hämtats från databaserna är relevanta har vi alltid sett till att de är referentgranskade. Vidare har även webbsidor används som källor i den här undersökningen. I begreppsförklaringar har källor som Instagram, Facebook, Nationalencyklopedin och Psykologiguiden används då de kan ses som uppslagsverk och ordböcker för de förklarade begreppen. Därför ses de även som pålitliga i det här sammanhanget. I studien har också tidningsartiklar används för att styrka de händelser i samhället som studien är baserad på, till exempel Instagrams åtgärder om att ta bort olika funktioner och den psykiska ohälsa som råder i Sverige. Något som också varit viktigt är aktuella tidningsartiklar, vem som har författat artikeln och att den går att finna på fler nyhetskanaler.
5. Material & Metod
Metodkapitlet kommer att redogöra för vilken metod som har använts för att samla material till studien. Kapitlet beskriver även den valda forskningstraditionen som studien positioneras inom. Validitet och reliabilitet diskuteras och de etiska överväganden studien kan stå inför tas
också upp.
5.1 Metodval
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod. En kvalitativ metod innebär att finna en djupare förståelse för de man undersöker (Lindstedt, 2017). Metoden är bra för att studera varför människor handlar som de gör. Intervju är en metod som ger ett brett underlag för att samla in empirisk data men också för att kunna besvara forskningsfrågorna. För att förstå världen ur en annan persons synvinkel är forskningsintervjuer ett bra tillvägagångssätt. Därför har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Genom semistrukturerade intervjuer kan vi anpassa innehållet och valet av frågor efter respondentens svar (Lindstedt, 2017). Det är en öppen intervjuform där en konversation sker mellan intervjuaren och respondenten. Tack vare intervjuer kan vi även ta reda på hur människor uppfattar egna erfarenheter och samtidigt få svar på frågor som varför? Och hur? (Ahrne & Svensson, 2017).
5.1.1 Semistrukturerad intervju
Semistrukturerade intervjuer är upplagda efter ett visst antal teman som baseras på studiens frågeställningar (Larsson, 2013:53-86). Metoden är flexibel och ger intervjuaren möjlighet att ställa de frågor som behövs för att få utförliga och djupgående svar kring ämnet från intervjupersonerna. Vidare är semistrukturerade intervjuer en metod där de förberedda frågorna inte behöver följa någon ordning, utan kan anpassas efter situationen och det finns även möjlighet att ställa följdfrågor (Ahrne & Svensson, 2017). Vi studerar ett ämne som på ytan kan ses som mindre känsligt men att vilja vara en annan person online kan handla om mycket mer än bara att lämna den fysiska kroppen och vara någon annan. Därför ansåg vi att semistrukturerade intervjuer kan få respondenterna att känna sig välkomna till att samtala om något som kan komma att vara känsligt (Larsson, 2013:53-86). Att erkänna eller prata högt om viljan att vara någon annan eller att bilder förändras för att framställa sig så bra som möjligt kan vara pinsamt eller jobbigt.
5.1.2 Val av forskningsfrågor
Vi valde vår första fråga hur förhåller sig studenterna till sin självpresentation på Instagram?
Med stöd av Goffman (2011) och hans teori om intrycksstyrning. Frågan är skapad för att få fördjupad kunskap om studenternas självpresentation på Instagram och hur de agerar i den främre och bakre regionen (Goffman [1959] 2014). Vidare har frågan vilka är de bidragande faktorerna till att självpresentation på Instagram möjligtvis skiljer sig från det vardagliga jaget? konstruerats för att skapa en uppfattning om studenternas identitetsskapande. Där vi tagit utgångspunkt i Ziehes (1989) teori om identitetsskapande och hur studenterna följer de normer som samhället skapat och som idag möjligtvis finns på Instagram. Avslutningsvis är vi intresserade av att se huruvida det finns skillnader mellan könen, därav ställde vi oss frågan skiljer sig självpresentationen mellan könen, om det är så - hur? för att besvara frågan har vi tagit hjälp av båda ovanstående teorier men även Judith Butlers teori ([1990] 2007) om performativiteten.
5.2 Forskningstradition
Tolkningen som gjorts av det insamlade materialet i studien tar avstamp från den hermeneutiska forskningstraditionen. Hermeneutiken handlar om att skapa sig förståelse och tolka sådant som bland annat händelser och företeelser i vardagen (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Utgångspunkten för hur något tolkas ligger i det som inom hermeneutiken kallas förförståelse, det vill säga människors tidigare erfarenheter. Inom forskningstraditionen finns det något som kallas hermeneutisk cirkel som kan liknas med en arbetsmetod för tolkning. Ett exempel på den hermeneutiska cirkelns rörelse är händelseförloppet när människans förförståelse utvecklas till ytterligare förståelse från nya erfarenheter (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Inom hermeneutiken finns en viktig skiljelinje mellan hur material ska tolkas, den skiljelinjen går mellan ett deduktivt och induktivt tolkningsperspektiv. Inom det deduktiva perspektivet föreligger ofta metoder för hur saker och ting ska tolkas, tvärtemot innebär det induktiva perspektivet att tolkningen växer fram från det material som föreligger (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Vi har i studien utgått från vår förförståelse gällande unga vuxnas självpresentation på Instagram och strävade efter att skapa fördjupad kunskap kring vårt ämnesval. Med hjälp av både det induktiva och deduktiva perspektivet har tolkningen vuxit fram från materialet men har också tagit stöd av teorierna vid tolkningen.
5.2.1 Socialkonstruktivism
De antagande som görs i en studie utifrån ontologiska och epistemologiska synsätt ligger till grund för studiens utfall, följaktligen är det viktigt att konstatera vilka dessa antaganden är (Burr, 1995). Studien har utgått från socialkonstruktivism, vilket innebär att antagande görs om att samhällets olika delar konstrueras av människor som interagerar med varandra (Burr, 1995).
Således får vi vår uppfattning om verkligheten genom hur människor formar, tolkar och agerar i den. Studien syftade till att få fördjupad kunskap kring studenter och deras självpresentation på Instagram samt hur och om det skiljer sig ur ett könsperspektiv. Därför har vårt epistemologiska förhållningssätt grundat sig på denna infallsvinkel. Inom socialkonstruktivismen konstrueras även innebörden av begrepp som könsroller, femininitet och maskulinitet vilket också var intressant för vår forskning (Burr, 1995).
5.3 Avgränsningar
För att få en passande utformning behövdes vissa avgränsningar inom studiens område göras.
Inom ramen för vår studie har vi gjort en geografisk avgränsning, då vi endast har fokuserat på staden Uppsala. Anledningen till den geografiska avgränsningen är först och främst för att vi bor i den staden. Vi upplevde det lättare att finna intervjudeltagare i den stad vi själva befinner oss i, både genom vänner och bekanta. Studien är även avgränsad till att vi vid intervjuerna endast diskuterade två bilder från respondenternas Instagramflöde från året 2019. Orsaken till den valda tidsperioden var för att den totala mängden bilder från samtliga deltagare i studien uppskattades till ungefär 7500 stycken. Den tiden som funnits har nyttjats till intervjuer och transkribering samt tematisering för att få bästa tänkbara material till analysen.
5.4 Urvalskriterier
Till grund för urvalskriterierna ligger studiens syfte och frågeställningar. Följande kriterier har definierats:
a) Ha fyllt 18 år och inte vara äldre än 25 år
b) Vara en aktiv användare av Instagram, det vill säga uppdatera kontinuerligt (minst 2 eller fler inlägg i veckan)
c) Ha en jämn fördelning mellan kvinnor och män (5 kvinnor och 5 män) d) Registrerad vid Uppsala Universitet
Deltagarna till intervjuerna var tillgängliga under perioden 2019:11:01 - 2019:11:20.
5.5 Urval
Vi har valt att studera studenter med bakomliggande orsak att vi anser att de är där vi kommer ha lättast möjlighet att finna deltagare då vi själva är studenter. Vidare valde vi att avgränsa studien till studenter i åldrarna 18-25, med skälet att vi ansåg att det är i de åldrarna de flesta av användarna på Instagram finns. Men det är också i den åldern unga vuxna kan komma att ifrågasätta vem man är och vem man vill vara (Statens medieråd, 2019). I vår studie har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval för att rekrytera intervjupersoner (Denscombe, 2018).
Bekvämlighetsurval baseras på att respondenterna är tillgängliga för att ta del av studien (Esaiasson et al., 2017). Fortsättningsvis har vår studie respondenter som studerar olika ämnen i Uppsala för att få en ökad spridning och därigenom förhoppningsvis öka variationen i svaren.
För att komma i kontakt med våra deltagare frågade vi olika personer som är aktiva på Instagram om de ville delta. Tilltänkta intervjupersoner kontaktades via Instagrams chattfunktion. Efter att ha fått ett samtycke om att delta i studien, har respektive intervjuperson blivit tilldelad ett missivbrev för att sedan kunna boka en intervju. Missivbrevet bestod av översiktlig information om studien samt vad forskningen innebär för deltagarna och för oss. Vi ville dock att de skulle komma till intervjun utan att ha funderat över hur de ska svara och därför gav vi inte på förhand för mycket information.
5.6 Genomförande
I tidigt skede utformade vi vår intervjuguide som är indelad i fyra olika teman som behandlar frågor om: Bakgrundsinformation om respondenten, Instagram och dess material, deras eget användande och deras eget uppladdade material. De olika temana innehåller ett antal frågor som vi ville ha svar på. Intervjuguiden sågs mer som ett stöd istället för ett manus att förhålla sig till. För att få en djupare förståelse för intervjupersonernas självpresentation diskuterade vi två bilder från deras eget uppladdade bildmaterial från 2019. Vi valde att utgå ifrån två olika teman av bilder: Bilder som består av endast personen själv och bilder på olika miljöer. Detta eftersom att dessa bilder var återkommande i samtliga respondenters Instagramflöden.
Efter att ha utfört en pilotstudie av intervjuguiden för att upptäcka och undvika eventuella fel påbörjades intervjuerna (Ahrne & Svensson, 2017). Intervjuerna pågick i ungefär en timme och ägde rum utanför campus, eftersom samtalets känsla skulle vara avslappnat. En annan bakomliggande orsak till varför vi valde att hålla intervjuerna utanför campus var för att inte bli påverkade av störningar eller liknande företeelser. Först på plats presenterades ämnet mer ingående och studenterna fick då en genomgång av såväl intervjuguiden som studien och
bearbetningen av deras svar. Vi har turats om att hålla intervjuerna och en av oss har alltid varit närvarande för att anteckna samt ansvara för inspelning om respondenten tillåtit. Eftersom vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer upplevdes intervjun avslappnad och moderatorn har i största möjliga mån försökt vara en aktiv lyssnare och inte vävt in egna åsikter eller gjort något för att påverka respondentens svar (Ahrne & Svensson, 2017).
Transkriberingen av de inspelade intervjuerna påbörjades så fort första intervjun var genomförd, detta underlättade arbetet då allt fanns färskt i minnet. Intervjuerna har transkriberats så att de ska underlätta för läsaren och för att de ska vara förståeliga. Utfyllnadsord har därför tagits bort med bakomliggande orsaker.
Vi har valt att döpa om våra respondenter och ge dem fiktiva namn för att värna om deras personliga integritet då anonymitet inte kan utlovas.
Tabell 1: Schematisk översikt över studiens deltagare.
Namn Definierar sig
som Ålder Studieområde Antal följare
Hanna Kvinna 18 Statskunskap 687
Karl Man 20 Tekniskt basår 463
Axel Man 21 Ekonomiprogrammet 614
Johan Man 22 Läkarprogrammet 3 018
Sofia Kvinna 22 Medie och kommunikation 171 000
Karin Kvinna 24 Lärarprogrammet, F-3 831
Anna kvinna 24 Ekonomi -hållbar utveckling 798
Gustav Man 24 Medie och Kommunikation 1167
Filip Man 25 Juristprogrammet 647
Lisa Kvinna 25 Handelsrättslig
översiktskurs 780
5.7 Studiens analysmetod
För att analysera de transkriberade intervjuerna har vi använt oss av en tematisk analys. En tematisk analys innebär att man som forskare med hjälp av koder hittar teman och mönster i det insamlade datamaterialet. En tematisk analys har flera steg (1) bekanta sig med teorin, (2) kodning, (3) leta efter teman, (4) granska teman, (5) beskriv och namnge teman och slutligen (6) sammanställning (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). De funna temana ska slutligen bistå med att svara på studiens frågeställningar. I analysen har vi utgått från olika koder som vi tog fram ur de transkriberade intervjuerna. Utifrån de framtagna koderna försökte vi finna gemensamma nyckelteman som ligger till grund för analysen (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Genom ett abduktivt arbetssätt har koderna fått växa fram ur intervjuerna och vi kunde då hitta gemensamma teman som styrker och utvecklar våra valda teorier (Hjerm, Lindgren &
Nilsson, 2014). De valda teorierna om självpresentation, identitetskonstruktion och performativitet samt respondenternas svar har varit avgörande för att få fram våra tre teman:
Normer, bekräftelse och förfina.
5.8 Metodologiska reflektioner
Undersökningen hade avsikten att vara teoriutvecklande där teorierna fick växa fram under studiens gång. Det innebär att de befintliga teorierna inte ska testas och med det sagt är arbetsmetoden induktiv (Ekström & Larsson, 2010:13-20). Å andra sidan är det sällan en undersökning är helt induktiv och således skulle studien beskrivas som abduktiv. Det vill säga att teorierna har använts för att förstå undersökningens resultat (Esaiasson et al., 2017). I detta skede dyker teorierna kontinuerligt upp och kan appliceras på det analyserade materialet (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Vi upplevde inte pendlandet mellan den induktiva och deduktiva processen som problematisk. Vi var uppmärksamma på vad som skedde under undersökningens gång och i hela analysprocessen.
Fortsättningsvis är det viktigt att lägga fokus på reflexiviteten, det vill säga självgranskning under studiens gång (Psykologiguiden, 2019). Då undersökningen tagit avstamp från den hermeneutiska traditionen där tolkning och förförståelse har legat till grund för resultatet är det viktigt att förstå att som forskare är man inte helt fri från fördomar. Eftersom vi båda är aktiva på Instagram har det under forskningsprocessen både haft sina för- och nackdelar. I tolkningen av resultatet var det märkbart att våra egna erfarenheter om Instagram uppstod på så sätt att förhastade åsikter trädde fram. Medvetandet kring detta var viktigt för att kunna genomföra en så objektiv studie som möjligt (Ahrne & Svensson, 2017).
Kvantitativ forskning till skillnad från kvalitativ forskning baseras på statistik. Eftersom vi inte studerade antalet användare på Instagram eller var ute efter att generalisera uteslöts kvantitativa metoder (Esaiasson et al., 2017). Mot bakgrund av detta är studien en explorativ och deskriptiv undersökning som hade avsikt att skapa fördjupad kunskap kring studenters självpresentation samt beskriva den. För att finna deltagare till undersökningen använde vi oss av bekvämlighetsurval vilket gör att deltagarna inte var slumpmässigt utvalda utan vi hade en påverkan i urvalsprocessen (Esaiasson et al., 2017). Kvalitativa undersökningar tillhandahåller inte heller slumpmässig information (Ahrne & Svensson, 2017).
Då Instagram har ett visuellt fokus diskuterades det om bildanalys skulle vara en användbar metod. Vi kom dock snabbt till insikt med att det är en metod som kräver mycket tid och att kombinera den med tio intervjuer kändes för stort med tanke på den tiden som givits. En bildanalys kan säga väldigt mycket om våra deltagare då vi kan analysera dem utifrån deras eget uppladdade material (Hansen & Machin, 2019). Dock ämnade studien till att finna beskrivningar inom samma ämne och sökte inte just en sanning, av den anledningen krävdes inte fler metoder (Ahrne & Svensson, 2017). Förutom det medför bildanalys också en fråga om etiska aspekter. Då vi ville upprätthålla konfidentialitetskravet i studien gick därför analysmetoden mot våra principer. Vid en bildanalys hade vi behövt bifoga bilderna som bilagor.
5.8.1 Validitet och reliabilitet
I kvalitativ forskning finns det en svårighet i mätningen om trovärdighet och relevans. När det gäller validitet och reliabilitet så har vi tagit ställning till följande: Har studien mätt det den syftar till att mäta? Och är resultaten tillförlitliga?
Validiteten i en studie innebär att man mäter det som avses att mätas men också att undersökningen inte har några systematiska fel (Esaiasson et al., 2017). För att upprätthålla hög validitet i undersökningen har mycket tid lagts på förarbetet där kunskap inom ämnet har samlats in för att kunna utforma en så relevant intervjuguide som möjligt. Trots att intervjumetoden är flexibel har samtalen under intervjuernas gång endast kretsat kring ämnet.
Kvalitativ forskning handlar om kontexten, därför är kravet på hög validitet inte lika stor som det är för kvantitativa studier. Det beror på att det inte finns några fastställda sätt att göra mätningar på (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014).
Reliabilitet, det vill säga tillförlitlighet, inom forskningen handlar om att den inte ska innehålla osystematiska slarvfel (Ekström & Larsson, 2010; Esaiasson et al., 2017). För att öka
reliabiliteten har vi därför gjort en pilotstudie av intervjumanualen så att den inte ska vara oförståelig eller slarvig (Esaiasson et al., 2017). Ytterligare stärks reliabiliteten av att kodning och tematisering har genomförts flertalet gånger på samma material för att undvika slarvfel.
Transparensen i en studie är också viktig för att stärka reliabiliteten därför är studiens tillvägagångssätt tydligt redovisad (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014).
Slutligen kan vi konstatera att våra tio intervjuer inte heller kommer kunna bidra till att göra en generalisering om självpresentation på Instagram. Studien syftar inte heller till det, utan är framtagen för att skapa en inblick och större förståelse i hur studenter förhåller sig till sin självpresentation på Instagram.
5.9 Etiska överväganden
En studie kan stå inför olika etiska överväganden som kan komma att påverka forskningen. För att undvika etiska dilemman informerade vi först och främst respondenterna om hur studien kommer att gå till. Informationskravet har vi också tagit del av då vi har informerat våra respondenter om studien innan intervjuerna påbörjats. De fick endast veta vad studien handlar om men inte exakt vad som ska undersökas eftersom vi ville ha så spontana svar som möjligt (Vetenskapsrådet, 2017). För att ta del av den informationen finns det tillgängligt i bilagor:
Missivbrev som bilaga 1. Vidare var det viktigt för oss att meddela att deltagandet i studien var frivilligt och att vi genom samtyckeskravet kan garantera att respondenterna hade rätt att bestämma själva över sin medverkan och kunde avbryta när de ville under intervjuns gång (Vetenskapsrådet, 2017). Fortsättningsvis ville vi upplysa om konfidentialitetskravet, det vill säga att uppgifterna kommer att förvaras så att obehöriga inte kan ta del av den informationen och identifiera deltagarna (Vetenskapsrådet, 2017). Slutligen har vi tagit del av nyttjandekravet genom att informera våra respondenter om att de transkriberade intervjuerna inte kommer att användas i något annat syfte än till just denna uppsats.
6. Analys & resultat
I följande kapitel presenteras studiens empiri. Vidare återkopplas studiens forskningsfrågor som analyseras och besvaras med bakgrund av tidigare forskning och de valda teorierna.
Redovisningen kommer att ske i de tre framtagna temana: Normer, bekräftelse och förfina.
6.1 Presentation av intervjuer
De transkriberade svaren från intervjuerna kommer att presenteras i form av citat som har redigerats för att förtydliga svaren. Dock har endast utfyllnadsord tagits bort och vi har även för att förenkla läsningen ändrat, talspråk till skriftspråk. Detta bidrar till en ökad förståelse för vad respondenten menar. Hela kodningsprocessen återfinns i bilaga 3.
6.1.1 Tema: Normer på Instagram
Vilka normer anser våra respondenter att det finns på Instagram? Hur påverkar eller efterlevs normerna på applikationen? Det här avsnittet kommer att presentera vårt första tema: Normer.
Här kommer vi att redovisa hur respondenterna pratar om de upplevda normerna. Vid intervjuerna blev det tydligt att det finns normer på applikationen som talar om för användare vad som är en bra bild och vad som är acceptabelt att publicera. Tydligt var också att samtliga respondenter anpassade sitt användande efter dessa normer. De menar att normerna som märks på applikationen innebär att man ska publicera vältagna och tilltalande bilder som visar hur lycklig en person är och hur bra man mår. De menar att det inte är lika accepterat att lägga ut en bild när man mår dåligt utan att allting alltid ska vara väldigt välpolerat och framstå som väldigt bra.
Efter att ha fått en beskrivning av vad normerna innebär och hur majoriteten av bilderna ser ut på kanalen berättade respondenterna mer djupgående om vad som är acceptabelt att lägga ut och inte. Som respondenten Sofia säger ”man inte lägger ut vad som helst”. Hon menar att det finns tydliga linjer för vad som publiceras på Instagram. På frågan om vad man inte kan publicera på Instagram menade de kvinnliga respondenterna att man inte lägger ut bilder på sig själv osminkad, när man inte känner sig snygg men också bilder som inte skulle uppskattas av publiken. Vidare menar samtliga kvinnliga respondenter att man inte vill lägga ut en ful bild, det vill säga suddiga eller mörka bilder och att det inte är så det fungerar. Respondenten Anna menar att hon inte vill lägga ut något som hennes följare kan uppfatta som tråkigt eller fult.
Anna, menar att hon vill förmedla fina bilder som passar in i flödet och som liknar de tidigare bilderna. Vidare menar också de manliga respondenter att man idag inte lägger ut vad som helst
på Instagram. Gustav påstår att man idag tänker att Instagram kan ses som ett socialt LinkedIn och därför finns det krav på att Instagramkontot ska vara representabelt, det höll samtliga manliga respondenter med om. Ett exempel på vad Gustav inte skulle tänka sig att lägga ut är bilder som framställer honom och hans umgänge på ett sämre sätt, till exempel i festsammanhang. Samtliga respondenter upplever att människor lever efter de ideal som idag finns i samhället och på applikationen och att bryta dem kan ses som ’’fel’’. De talar också för att normerna är något som har uppkommit i och med att applikationen har vuxit. När Instagram lanserades 2010 brydde man sig inte om vad man publicerade vilket samtliga respondenter menar att de gör idag. För att exemplifiera menar vår respondent Anna att bilder som inte är färgglada eller passar in i flödet inte publiceras. Hon menar att en bild på mat som inte ser aptitlig ut eller när hon inte tycker att hon ser snygg ut inte skulle publiceras. Det är även något som de övriga kvinnliga deltagarna håller med om: Bilderna ska följa flödet. Filip och de övriga manliga respondenterna menar å andra sidan att det inte var flödet som var avgörande till varför man la ut bilderna. Det handlar mer om att lägga ut bilder som var lämpliga och som var representativa om någon skulle se ens uppladdade material. De menar också att man inte vet vart bilderna hamnar och därför ska man vara försiktig. På frågan vad respondenterna inte skulle kunna lägga ut i sitt flöde var svaren olika.
Lisa och Filip säger såhär:
Men jag vill ha en enhetlig och snygg profil liksom, jag kan ju välja att inte lägga upp något för att det inte ser snyggt ut i flödet.
För jag ser ju helheten i det.
(Lisa 25 år).
Jag vill nog ha ett öppet konto, men jag kände mer och mer nu att när man ska söka jobb tycker jag det är lite läskigt att man syns överallt och det kan vara till sin nackdel och fördel givetvis. Men det känns som att man är lite bunden typ av vad man lägger upp.
(Filip 25 år).
Det vi kan utläsa av intervjuerna är att normer också talar för hur en person ska vara eller se ut.
Männen talar om normer som att framställa sig själva på ett förmånligt sätt. De menar att män ska framställa sig själva på ett sätt som förknippas med framgång. Det går att associera med den machokultur som präglar samhället, det vill säga hur en man ska vara. Män ska vara vältränade, framgångsrika och det ska också speglas på Instagram (Karlsson, 2018). De kvinnliga respondenterna talar för att normer säger hur en kvinna ska se ut och att
skönhetsidealen ska följas det vill säga vara smal och snygg. Respondenternas syn på normer kan relateras till Judith Butlers ([1990] 2007) teori om performativiteten. Beskrivningen av normer visar hur män skapar manligt genom att följa machokulturen och kvinnor skapar kvinnligt genom att rätta sig efter de skönhetsideal som finns. Efter att ha samtalat med alla respondenter om deras syn på normer kan vi konstatera att den gemensamma nämnaren var bildredigering. När de manliga respondenterna fick tala om redigering och normer blev responsen blandad. Tre av fyra av de manliga respondenterna menar att de redigerar sitt material efter de förväntningar och normer som finns. Johan å andra sidan talar för att han inte påverkas av det lika mycket och att det är kvinnor som följer dem och påverkas mest. Johans åsikt belyser även majoriteten av de kvinnliga respondenterna. De menar att de hela tiden ser fantastiska bilder av olika kvinnor som ser perfekta ut vilket skapar uppfattningen om att det är så en kvinna ska se ut. Av den orsaken redigerar även de sina bilder. För att få en djupare förståelse för anledningen ställde vi frågan: Varför redigerar man sina bilder? Åtta av tio våra respondenter håller med Karl om varför man redigerar på följande sätt:
För att göra så jag ser bättre ut, kan vara vitare tänder eller att man ser lite mer solbränd ut. Aldrig tänkt på varför men eftersom ”alla” eller de flesta gör det och på något sätt så följer man normen vilket jag tror ligger i människans natur att göra.
(Karl 20 år).
Påståendet ligger i linje med Ziehes teori om identitetsskapande där han menar att människor eftersträvar att framstå som den ideala bilden av människan som samhället har skapat (Ziehe, 1989). Genom att stagea och redigera sina bilder kan en dålig dag ändå framställas som bra. På så sätt framställer våra respondenter sig efter den ideala och lyckliga bilden som respondenterna talar om. På liknande sätt som Ziehe (1989) talade Erving Goffman (2011) om livet som en föreställning. Där människor spelar rollspel för att uppfattas så gynnsamma som möjligt i situationer. Detta är återkommande hos samtliga respondenter där normen innebär att man alltid ska visa upp en förmånlig och lycklig bild av sig själv. Det ska vara färger, ljusa flöden och bra dagar. Detta blev allt tydligare när vi tillsammans med respondenten Lisa diskuterade hennes uppladdade material. Där vi granskade en härlig bild tagen i Dublin. Solen sken och hon hade ett härligt leende.
Jag la upp en bild på Instagram som var jättesnygg på mig själv när jag var på semester i Dublin över nyår. Själv hade jag mått dåligt i sex timmar innan och det var en bild från två dagar tidigare. Men man skulle ju visa att semestern var igång så att säga och att den var bra trots att man krama toaletten.
(Lisa 25 år).
Fast respondenterna publicerar från andra tillfällen eller redigerar bilder för att visa det härliga livet märktes dock en övervägande negativ inställning till detta. I samband med det frågade vi våra respondenter vad de tycker om att det finns redigeringsverktyg på Instagram. Det uttrycktes hur man påverkas av andra människor och deras flöden. Respondenterna framför att det är fel att redigera och att det är underligt hur människor förändrar sina bilder eller publicerar bilder från andra tillfällen för att bli accepterade och uppskattade på plattformen. De anser att det är angeläget att vara medveten om att människor redigerar bilder på Instagram och att det är en del av kulturen. Lisa är en av respondenterna som ser problematiken med att normerna styr användandet på Instagram. Hon menar att hennes yngre kusin faktiskt inte förstår att de konton hon följer har redigerade bilder eller att de är tagna i vissa vinklar för att det ska se bra ut, detta menar Lisa kan leda till andra konsekvenser. Hon yttrar sig också om att hennes kusin inte förstår att kläder influencers har får de låna eller har fått som gåva endast för att kunna marknadsföra produkten. Det resulterar i att den egna självbilden kan komma att ifrågasättas då man jämför sig med övriga användare på plattformen vilket också Nutley (2019) lyfter i sin undersökning om hur sociala medier påverkar oss. Karin menar på liknande sätt att redigering kan vara dåligt med tanke på yngre tjejer som ofta inte förstår att bilder kan komma att vara redigerade på Instagram.
Såhär resonerar Lisa och Karin gällande normer och hur den egna självbilden påverkas av de:
Så länge man är kritisk och förstår att redigering är något människor gör, så tycker jag att det är okej, men jag kan se att det är problematiskt. [...] Det kan sätta en konstig situation på hur man ska tolka världen och sin egen självbild.
(Lisa 25 år).
Redigering kan ju reflektera väldigt dåligt mot omvärlden. Yngre tjejer framförallt. Som kan tänka sådär smal ska jag va, sådär vill jag se ut, hon har inga skavanker. Så egentligen är redigering ganska dåligt men om man förhåller sig till att bara redigera färgerna så tycker jag att det är ganska harmlöst.
(Karin 24 år).
Ytterligare argument som stärker Lisa och Karins åsikter om att följa normerna gällande redigering var Axels tankar kring hur människor vidtar åtgärder för att följa de befintliga riktlinjerna. Han resonerar kring att man inte ser vad som händer bakom kulisserna. Han exemplifierade genom att beskriva hur människor publicerar bilder på dyra bilar eller dyra klockor, men vad publiken aldrig kommer få veta är vem som är den egentliga ägaren bakom föremålet eller hur personen i fråga har finansierat det. Under samma samtalsämne med respondenten Karl pratade vi om de förväntningar som finns från allmänheten och i samband med det berättar Karl om hans åsikter kring normer på Instagram:
[...] Att framhäva sitt liv som lyxigt och endast vissa specifika delar, det är detta som jag anser är negativt då det sätter press på hur vi förväntas vara, vad vi förväntas att göra och kan man inte eller inte vill göra detta kan det bli en inre stress hos en del personer som kommer känna utanförskap, eller att man inte duger som man är. Vilket kan leda till depression och psykisk ohälsa hos unga, vilket jag tycker man läser om överallt idag.
(Karl 20 år).
Karls tankar är också något som nio av tio respondenter också talade för. Tankarna som respondenterna framhäver ansluter sig till Goffmans ([1959] 2014) teori där vi tydligt kan se hur studenterna upplever att människor framställer sig som den bästa tänkbara versionen av sig själva. Det som var intresseväckande under samtalen kring ämnet normer var att den enda som avvek från diskussionen var vår respondent Sofia som menade att hon inte påverkas särskilt mycket av normerna. Hon är dessutom den enda respondenten som tituleras influencer. Sofia tycker att normerna har förändrats och att det idag är mer accepterat att lägga ut bilder som inte speglar det perfekta och lyckliga livet. Våra andra respondenter påstår dock att de själva inte kan göra det utan det är kända personer som har den möjligheten. Med det sagt menar respondenterna att det är mer accepterat för offentliga personer att visa sig osminkade, svettiga eller ledsna. En av våra kvinnliga respondenter påstår att Carina Berg kan göra så för att hon är snygg och känd, därför har hon möjligheten att visa två världar och ändå bli accepterad för det.
Såhär pratar Sofia och Lisa om normerna kring hur det perfekta livet framhävs på Instagram:
Förut handlade det om att visa ett perfekt liv, men ingens liv är ju perfekt så jag tror att det har ändrats lite nu att man vågar visa de ”sämre sidorna också”.
(Sofia 22 år).
Men ja, det kan ju tära lite på självkänslan med att allas liv inklusive mitt eget på Instagram är så tillgjort, så det ska se så mycket bättre ut. Asså är det en större influencer skulle den bara kunna: Jag mår skit idag, mitt liv är inte är så bra eller glammigt.
(Lisa 25 år).
Det här kan kopplas till den större samhällsdebatten där framförallt tjejer påverkas av att jämföra sig med andra (Nutley, 2019). Den psykiska ohälsan och den ångest som grundas i att jämföra sig leder till precis som Lisa ville konstatera, konsekvenser och problematik. Kanske är det också därför som Instagram idag ifrågasätter sig självt och börjar ta bort funktioner som gilla-markeringar vilka har visat sig leda till oro, stress och ångest (Sköld, 2019). En av de funktionerna är just gilla-markeringar som kan vara en avgörande faktor till varför användare följer de normer som finns och varför de agerar som de gör på Instagram. Mot bakgrund av detta och med tanke på hur stort influencers har kommit att bli kan man ställa sig frågan, är det influencers som skapar normerna som finns på Instagram? Om så är fallet och om influencers börjar visa det vardagliga jaget: Jobb, osminkat ansikte, stress och tråkiga situationer kanske fler användare börjar efterlikna dem. Det skulle kunna avdramatisera rollspelet som sker på plattformen.
6.1.2 Tema: Bekräftelse på Instagram
Det andra temat, bekräftelse lyfter respondenternas åsikter om att Instagram fyller något slags behov. En gemensam nämnare för våra respondenter och återkommande under intervjuerna var gilla-markeringar.
Det märktes under intervjuernas gång att vikten av gilla-markeringar inte är något man gärna erkänner. Till en början var respondenterna reserverade kring ämnet gilla-markeringar men desto längre in i intervjuerna vi kom upptäcktes en märkbar skillnad i respondenternas svar.
Samtalet började med att vi ville fråga vad för bilder våra respondenter gillar. Det blev utgångspunkten till diskussionen för att på ett lättsamt sätt inleda samtalet angående funktionen. Alla de kvinnliga respondenterna talar för att de gillar i princip alla bilder men speciellt de som deras vänner och bekanta lägger ut. De manliga respondenterna är å andra sidan mer selektiva i sina val av gilla-markeringar då de har olika åsikter om vad en bra bild är. På frågan vad gilla-markeringar tillför stod det klart att det gav en form av bekräftelse. De påstår också att gilla-markeringar påvisar att följare tycker att man är intressant. Med det menar alla respondenter att en gilla-markering gör en glad och att man känner sig uppskattad.
