• No results found

Vad bidrar en miljöcertifiering med?

utmaningarna med att bygga enligt Miljöbyggnad och Svanen. 6.1 Fastighetsvärdering

6.2 Vad bidrar en miljöcertifiering med?

Ett certifiering är ett kvitto på att man bygger hållbart menar hållbarhetsutvecklaren på Stena fastigheter. Miljöcertifieringen i sig utgör inte ett hållbart arbete, då ansvaret föreligger på värdekedjan och den beställande kundens preferenser. Marknadsanalytikern på Skanska Nya Hem beskriver att certifieringen är ett draglok för hållbarhetsarbetet. Även en viss trygghet och trivsel finns för boende av att bo i en miljöcertifierad byggnad. Inomhusmiljön ska godkännas och kontrolleras vilket utgör en säkerhet för brukare och boende.

På den finansiella sidan ges det goda möjligheter för gröna lån om den fastighet som ska belånas är miljöcertifierad. Dem gröna lånen innebär bland annat gröna räntor, vilket ger en minskning på räntan med 0,10 procentenheter. Miljöcertifieringen ger inte bara konsumenter förutsättningar för bättre lånevillkor, detta gäller också de fastighetsbolag eller företag som väljer att bygga enligt ett certifieringssystem. Förmedlingen av dessa avtal och minskade transaktioner leder till en ökad efterfrågan på miljöcertifierade bostäder, vilket i sin tur resulterar ett ökat initiativ av att bygga hållbara miljöcertifierade bostäder från

fastighetsbolagens sida. Samtidigt är det flera fastighetsbolag som väljer att uppföra hållbart bebyggda fastigheter, dock utan certifiering. Att bygga miljöanpassat har i sig ett hållbart och ekologiskt värde. Men eftersom att det inte delges något certifikat är det svårt att endast basera “bevisen” på de hållbara valen, aspekterna och egenskap. Om det inte finns ett certifikat är det svårt att dra gränslinjen till när det endast räcker att bygga hållbart och miljöanpassat för att få ta del av de finansiella fördelarna i EU:s taxonomi. Det kan anses

46

rimligt att det behövs ett certifikat, då det måste finnas någon typ av dokumentation eller bevis på att fastigheten är energisnål med god och sund innemiljö med hälsosamma material.

På den sociala aspekten förmedlar en miljöcertifiering en trygghet och trovärdig. Stena Fastigheters hållbarhetsutvecklare menade att det fungerar som en kommunikation mellan fastighetsbolaget och kommersiella och privata kunder. Den tryggheten som återfinns i ett certifikat är de aspekter och egenskaper som lyfter det hållbara idealet. Genom certifikatet som tillhör respektive fastighet skapas det en trovärdighet att man följt det som certifieringen avser. Från fastighetsbolagens sida påvisar det ett ansvar om att följa fastighetsbranschens målsättningar om netto noll utsläpp av växthusgaser till 2045, samtidigt som man agerar för att nå bolaget interna målsättningar och visioner.

I dagens samhälle läggs allt mer resurser och tid på hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsbyggande har prioriterats i flera svenska fastighetsbolag sedan länge tillbaka och prioriteringar kring miljö och hållbarhet spelar en stor roll för framtiden. Det ständiga utvecklandet av

hållbarhetsåtgärder ger upphov till att värdet av bostäder som har miljöcertifieringar kommer att stiga och vara mer värda i framtiden. Dock finns det god anledning till att tro att en avgörande faktor till varför det byggs ett begränsat antal miljöcertifierade byggnader kan ha att göra med att det föreligger stor okunskap kring de möjligheter som omfattas av att bygga miljöcertifierade småhus och bostadsrätter.

6.3 Utmaningar

En certifiering innebär flera möjligheter men de praktiska momenten för en certifiering kan innebär flera utmaningar. Redan i väldigt tidigt skede ska underlag finnas för om en fastighet ska certifieras eller ej vid nyproduktion, bland annat en lokal behovsanalys som utgör

bedömning för vilket certifieringssystem som ska tillämpas. Detta då processen för en certifiering i både Miljöbyggnad och Svanen grundas på bebyggelsens tidiga skede, redan innan uppförande. Detta då kraven för en certifiering kan utgå från vilka material

bebyggelsen uppförs med.

Indikatorerna för Miljöbyggnad respektive kraven för en Svanenmärkning är en betydande del som kräver intresse, engagemang och kunskap för genomförande. Att uppnå alla kraven kan anses vara en utmaning och i vissa fall en svårighet om det råder brist på kunskap och kommunikation mellan inblandade parter. De områden som ska bedömas enligt både Miljöbyggnad och Svanen är energi, innemiljö och material.

För Miljöbyggnad finns det totalt 16 indikatorer, men som fördelar sig efter nybyggnad och befintlig byggnad. För att kunna få en certifiering måste man uppfylla alla, men detta kan ske i olika omfattning. Med det menas svårigheten i att uppfylla betygsaggregeringens process. Betyg BRONS som är det lägsta ger en indikation på att man uppfyllt grundkravet enligt de aktuella bestämmelserna, praxis och övriga miljökriterier. Överlag ger betyget BRONS en bedömning på att byggnaden har en god prestanda. Även för betyget GULD ska alla indikatorer uppfyllas men där högre krav ges för respektive indikator. Då ges omdömet att

47

byggnaden är genomgående och bra på alla bedömningsgrunder. Samtidigt som det ges en stor valfrihet hur man väljer att anpassa fastigheten inklusive vilket betyg som ska uppnås, måste alla indikatorer fortfarande vara uppnådda. Det kan då anses vara en större utmaning att uppnå det högsta betyget GULD.

För en Svanenmärkning som avser småhus och flerbostadshus krävs det istället att valbara kriterier ska uppnås, utöver att de 41 obligatoriska kraven ska uppnås. De 41 obligatoriska kraven följer inte av något poängsystem eller betygssystem, utan oavsett bebyggelse och engagemang krävs det att alla dessa ska vara uppfyllda. Därav kan man tolka de obligatoriska kraven som en utmaning att uppnå. Detta då det inte råder någon valfrihet för vilka krav man vill uppnå då alla bedöms vara lika värde. För de valbara kriterierna råder det stor valfrihet då det endast krävs att man ska samla på sig en viss summa poäng, för flerbostadshus 17 av 44 möjliga poäng och 16 av 42 möjliga för småhus. Om dessa är svåra att uppnå eller ej är svårt att bedöma då det inte ges en indikation för vilka krav som kräver störst kunskap eller engagemang för att uppnå. På grund av den valbarhet som finns för de övriga kriterierna bör de inte klassas som en utmaning att uppnå en Svanenmärkning, snarare en möjlighet. Man bestämmer själv vilka man vill uppnå för att få ihop tillräcklig med poäng, vilket gör att man kan anpassa kraven efter eget intresse.

Utöver kunskap och engagemang är kommunikation en viktig del av att kunna bygga efter ett certifieringssystem. Detta gäller både internt och gentemot kund. Om man som

fastighetsbolag inte kan förmedla trovärdigheten och tryggheten av att bo i certifierade bostäder råder det på sikt även stor brist av underlag för att bygga hållbart. Med detta menas en minskad efterfrågan av certifierade småhus och bostadsrätter, vilket i normalfallet

föranleder ett minskat utbud. Tolkningen grundas på att uppnå en jämvikt mellan utbud och efterfrågan, i detta resonemang med avseende på produkten utan hänsyn till priset. För den allmänna befolkning, förutsatt att det råder stor brist på okunskap om miljöcertifierade bostäder, måste en god kommunikation ske från fastighetsbolag till kund om

hållbarhetsarbete. Detta för att öka medvetenheten om Miljöbyggnad och Svanen och varför det i dagens fastighetsbransch är en viktigt aspekt att känna till hållbart byggande vid köp av bostadsrätt lägenhet eller småhus. Förutsatt att medvetenheten ökar kan efterfrågan öka vilket styr fastighetsbolagens utbud av certifierade bostäder. Som respondenten för Stena

Fastigheter nämnde räcker det inte enbart med att kommunicera en miljöcertifiering. Det hållbarhetsarbete som fastighetsbolaget gör utöver måste också förmedlas gentemot kund då hållbart byggande omfattar så mycket mer än enbart en certifiering. Fastighetsbolagets interna målsättningar är inget som inkluderas i en miljöcertifieringen. Hela visionen om vad fastighetsbolaget benämner som det hållbara idealet kan vara en utmaning att förmedla till kommersiella och privata kunder, utöver miljöcertifieringarna.

48

7.

SLUTSATS

I kapitlet knyts arbetet samman genom diskussion av resultat från

Related documents