Det som bidragit till åtgärdens måluppfyllelse verkar ha varit bra samarbete med till exempel förvaltningar, föreningar, Trafikverket och Konsument Halmstad. Ett annat förhållande var intresserade politiker och chefer. Det verkar finnas en vilja inom kommunen att utveckla arbetet med trafikfrågor.
Det har, uppger åtgärdsägaren, varit svårt att hinna med allt arbete på en deltidstjänst motsvarande 80 % av heltid. Men en praktikant (för Klimp-samordnaren) har avlastat åtgärdsägaren genom att sammanställa enkäter, skriva protokoll, göra kursinbjudningar och svara för praktiska förberedelser inför Kretsloppet och testresenärsprojekt. En annan viktig framgångsfaktor har sannolikt varit de inblandades engagemang – och att jobbet har upplevts som roligt och givande. Åtgärdsägaren gör några reflektioner efter att åtgärden fullgjorts:
• Det borde ha organiserats en styrgrupp i början av arbetet inom åtgärden. Vid vägval inom åtgärden hade det inneburit att fler personer kunnat diskutera olika prioriteringar.
I denna kunde ingått representanter från teknik- och fritidsförvaltningen, stadskontoret och kulturförvaltningen. Kunskap hade därigenom kunnat samlas och användas inom fler kommunala verksamheter.
• Önskvärt med mer personal och extra resurser till utställningsmaterial.
44
• Högt satta mål - till exempel att en procent av Halmstads befolkning ska inspireras av hälsotramparna. Det går inte att mäta utan en baseline med mätningar före åtgärdens början för att man skulle kunna bedöma eventuella förändringar.
• Behov av organiserade nätverk om mobilitetsfrågor, speciellt på regional nivå.
9. INFORMATION OCH FOLKBILDNING GENOM EN SÄRSKILD ÅTGÄRD
(bild från kommunens hemsida, från Marinfestivalen)
Information, folkbildning och kunskapsutveckling
I kommunens klimatinvesteringsprogram (Klimp) ingår en satsning på information och folkbildning. Medan andra åtgärder påverkar miljön genom investeringar i anläggningar har denna åtgärd ambitionen att påverka miljön genom information och kunskapsutveckling. Hård af Segerstad (2009) menar att information inte kan skiljas från begreppet kunskap, då dessa begrepp är delar av samma process. Information är alltid, hävdar Hård af Segerstad, en meningsbärande process som innebär en kunskapsöverföring från en ”bärare” av kunskap till en ”mottagare”. Men att ta emot information är en aktiv process där mottagaren omvandlar informationens innehåll till något begripligt och meningsfullt för egen del. Utan mottagarens tolkning och förståelse blir informationen oanvändbar. Informationsprocessen beskrivs nedan i figur 14.
Figur 14. Informationsprocessen enligt Hård af Segerstad
Kunskap hos bäraren → Information överförs → Informationen interagerar med mottagarens informationssystem → Ny information skapas → Kunskap hos mottagaren
Den informationsstrategi som utvecklats inom Klimp har utgått från folkbildningens ideal, att information bäst förmedlas i dialoger mellan människor. Information betraktas som en
ömsesidig kommunikationsprocess som skapar gemensam kunskap utifrån de erfarenheter, reflektioner och tankar som förmedlas. Denna process begränsas inte enbart till muntlig kommunikation, utan även vid spridning av informationsmaterial, deltagande på konferenser och seminarier, studiecirklar eller med stöd av strukturer som upplevs som betydelsebärande.
45 Genom en bred ansats där informationen återkommer i olika former och sammanhang
utvecklas kommunikationsprocessen över tid.
Åtgärden ”Information och folkbildning” samordnar informationsinsatserna inom Klimp men kan även ses som en del av kommunens strategi för kommunikation om miljöfrågor i
allmänhet. Åtgärdsägaren har varit samma person som haft ansvaret för ledningen och samordningen av hela Klimp-programmet.
Målsättning
Det finns flera mål för åtgärden Information och folkbildning. De handlar om ökade
kunskaper och förändrade beteenden inom en rad områden och på skilda nivåer i samhället.
Målsättningen med åtgärden är:
• att Halmstadbornas kunskaper ska öka om miljöproblem som de själva bidrar till i vardagen, främst med avseende på transporter och energianvändning
• att kopplingen mellan individens beteende och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser blir synliggjord
• att kopplingen mellan olika verksamheters klimatpåverkan och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser blir synliggjorda
• att Halmstadbor och Halmstads näringsliv blir motiverade till energieffektiva och energismarta val
• att informationen leder till ökad produktion av lokala biobränslen
Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen av åtgärden analyseras i utvärderingen. Det sker genom användning av LFA-metoden som utgår från aktiveter och arrangemang som genomförts och de effekter som dessa haft. Effekterna uppskattas såväl med kvantitativa som kvalitativa mått. Vid utvärderingen av informationsinsatserna inom Mobilitetskontoret användes vägverkets utvärderingsstruktur SUMO. Även det ett rationellt utvärderingsinstrument som i likhet med LFA-metoden fokuserar på åtgärdens måluppfyllelse och vad som bidragit till denna. Det har under programperioden skett en nära samverkan mellan informationsinsatserna i denna åtgärd och de som genomförts av mobilitetskontoret.
Åtgärdens aktiviteter kan beskrivas och antalet medverkande kan räknas, men det är svårare att dokumentera och finna belägg för att allmänt riktade informationsinsatser verkligen lett till ny kunskap och beteendeförändringar. En svårighet vid utvärderingen har varit att det saknats en fastställd baslinje av kunskapsläget i kommunen före åtgärden. Det gör det omöjligt att säkerställa om det sker en förändring.
Vi vet dock av SCB:s undersökning från 2010 att inställningen till kommunens miljöarbete, gång- och cykelvägar, gator och vägar skattas lägre än kommunens renhållning och
sophämtning samt vatten och avlopp. Kommuninvånarnas (18-84 år) uppfattning mättes med en form av nöjdhets index där 0 angav lägsta och 100 högsta betyg. Kommuninvånarnas betyg för kommunens miljöarbete låg på ett index om 56 och för gång- och cykelvägar på ett index om 49 samt för gator och vägar på ett index om 48.
Kommunen erhöll väsentligt högre betyg för renhållning och sophämtning med ett index om 65 och för vatten och avlopp med ett index om 84. Det verkar även som om yngre är mer
46 kritiskt inställda än äldre. Men att vara kritisk behöver ju inte innebära bristande kunskaper, tvärtom kan det ju vara en följd av goda kunskaper och höga ambitioner inom området. Det ger dock en anvisning om att miljöinformation borde vara viktig att satsa på.
För Halmstads kommun är det, enligt SCB, främst förbättringar inom Äldreomsorgen, Gator och vägar, Miljöarbete, Idrott- och motionsanläggningar, Kultur, Renhållning och
sophämtning samt Vatten och avlopp som kan höja medborgarnas nöjdhet med kommunen.
Figur 15. Analys av åtgärden – information och folkbildning
Informationsinsatser och kampanjer som vänder sig till avgränsade målgrupper ger helt andra förutsättningar när det gäller att bedöma utfallet. Ett bra exempel på detta är kampanjen för klimatsmart mat. Här kan genomslaget hos elever och måltidspersonal mätas genom att maten som slängs vägs före och efter aktiviteten. Resultatet har i sin tur använts för att förstärka elevernas och måltidspersonalens motivation.
Aktiviteter, effekter och resultat inom åtgärden
Efter inledande planeringsarbete ökar informationsaktiviteterna under våren 2008. Under planeringsperioden samarbetade projektledaren och samordnaren för Klimp med Lars Palm vid Högskolan i Halmstad, författare till boken ”Handbok i klimatkommunikation” utgiven av klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner. Ett samarbete som även innefattade att två studentgrupper skrev uppsatser om klimatkommunikation, varav en grupp valde att
uppmärksamma företagen och en annan grupp allmänheten.
Tabell 16: Sammanställning över aktiviteter inom åtgärden för 2008-2011
Aktivitet Effekter Resultat
Bemannad posterutställning under Andersbergsfestivalen
150 personer besökte utställningen, 50 deltog i
Ökade kunskaper hos besökarna om Klimp och klimatsmart
Övergripande mål
Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas.
Mål
Målet är det åtgärden syftar till att uppnå i form av ökade kunskaper och ändrade beteenden
Resultat
Resultatet är såväl informationens täckningsgrad (vilka som nås av denna) som en bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till.
Effekter
Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till.
Exempelvis antas satsningen på klimatsmart mat leda till ökade kunskaper, ökat engagemang för att minska matsvinn.
Aktiviteter inom åtgärden Inom åtgärden genomförs ett flertal informations- och kommunikationsaktiviteter
KUMULATIV FÖRÄNDRING
BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START
47 30-31 maj 2008 energirådgivarens test resande, särskilt hos de 50
besökare som deltog i testerna
almanackan, 20 % använt sig av uppgifter i den och 11 % läst av den mat som slängs under kampanjens sju veckor tältet och tog aktiv del av utställningen på och i synnerhet hos dem som deltog i tipstävlingen, eftersom frågorna krävde ingående studium av utställning och övrigt material.
Kick-off för Energismart (som 2 000 personer deltog i Ökade kunskaper hos
48 elever som deltog i någon av de målgruppsanpassade och i synnerhet hos dem som deltog i tipstävlingen, eftersom och i synnerhet hos dem som deltog i tipstävlingen.
Det har arrangerats flera bemannade posterutställningar, ofta i samarbete med
Mobilitetskontoret, den andra informationsåtgärden i Klimp-programmet. En strategi vid valet av utställningsplatser har varit att dra nytta av befintliga mötesplatser och folksamlingar. Två exempel är avslutningen av poesitävlingen Poetry slam i maj 2008 och Andersbergsfestivalen.
På Sopoperan 4-14 september 2008 samlades alla åtgärder inom Klimp i en gemensam utställning och informationssatsning. En annan större satsning sker i samband med Kretsloppet i maj 2009 under Andersbergsfestivalen. Kretsloppet var en cykelrunda med stationer där föreningar och organisationer kunde berätta om sina verksamheter. Kretsloppet arrangerades även under år 2010.
Marinfestivalen i juli 2009 var ett annat större informationstillfälle där Klimp-programmet presenterades. Förutom utdelning av informationsmaterial deltog 938 personer i en