Reducering av miljöproblem som mål
Elförbrukningen för Halmstads kommuns cirka 24 000 belysningspunkter är betydande. Den uppgår till cirka 12 000 000 kWh (12 GWh) och står därmed för cirka 2/3 av
driftskostnaderna för kommunens offentliga belysning. Åtgärdens målsättning att minska energiförbrukningen med 1 437 760 kWh/år, motsvarar en minskning med runt 12 procent av den totala förbrukningen under ett år.
Miljömål anges inte alltid som tillstånd som skall uppnås, utan många gånger som problem som skall reduceras. Målen har då inte angetts utifrån vad som vore acceptabla förhållanden, utan i vilken grad man i vårt exempel lyckas begränsa energiförbrukningen och förekomsten av bly i våra produkter.
För att göra resultaten begripliga för allmänheten och bidra till ett ökat engagemang måste åtgärderna relateras till vardagen och medborgarnas livsvärld. De måttenheter som används blir annars alltför abstrakta för flertalet medborgare. På utvärderingens hemsida har
besparingen jämförts med förbrukningen hos ”normalstora” villor. En normal villa antas använda cirka 15 000 kWh/år, vilket innebär att åtgärdens minskning av energiförbrukningen skulle motsvara förbrukningen hos nära 96 ”normalvillor”.
Kvalitativa kommentarer
En alltför långt driven förenkling av redovisningen av utfallet av åtgärderna och av
programmet i sin helhet riskerar att trivialisera miljöåtgärderna. För att motverka detta har de kvantitativa måtten kompletterats med kommentarer som lyfter fram andra kvalitativa
aspekter hos åtgärden. Energibesparingen sker via utbyte av 6 000 kvicksilverarmaturer i gatubelysningen och utbyte av lågvoltslampor i trafiksignaler. Där totalt 160 fordonssignaler och 240 cykel-/gångsignaler kommer att bytas. Samtidigt innebär förändringen kvalitativa förbättringar som förtjänar att lyftas fram.
De flesta platser har fått bättre belysning. Tidigare armaturer hade ofta slitna glas som hindrade spridning av ljuset. De nya lamporna har även ett bättre spektra, vilket också ökar spridningen. Bättre synbarhet hos trafiksignalerna genom övergången till LED-belysning har också ökat trafiksäkerheten.
Sammanfattande diskussion och värdering
En bidragande anledning till åtgärdens lyckade resultat har varit engagemanget och kompetensen inom organisationen. Åtgärden med utbyte av armaturer och lampor i
trafiksignaler har skett i enligt med planerna. Det har upplevts som ett tacksamt projekt med
31 klara och tydliga besparingar för miljön och på sikt även för ekonomin. Åtgärden har kunnat göras med befintlig organisation och teknik, inga större omändringar har varit nödvändiga.
Förutom energibesparing leder den nya mer uthålliga tekniken till färre transporter för underhåll, minskad deponering och mindre användning av bly.
Till de svårigheter man stött på hör att vissa armaturbyten i gatubelysningar kräver större insatser, även stolpen kan behöva förändras, genom att till exempel såga av s.k.
metkroksstolpar. Kostnader som dock ingick i projektets kalkyl.
Teknik- och fritidsförvaltningen har tidigare arbetat med utbyte av armatur, organisationen var därmed redo att jobba från start. Det är även beprövad teknik som inte kräver särskilda tillstånd. Det har också underlättat att förvaltningens egna anställda har kunnat utföra stora delar av jobbet. Förvaltningen fortsätter byta ut armaturer och signallyktor till 2013, men i lägre takt än inom ramen för Klimp. Annat som driver på utbytet är ett statligt krav om att kvicksilverlampor ska vara utbytta till år 2015.
När det gäller frågan om åtgärdens lönsamhet, som bl.a. diskuterades av Vägverket inför bedömningen av Halmstads kommuns ansökan om medel för åtgärden, kan denna betraktas ur olika perspektiv. Kostnaderna varierar om utbytet sker i takt med normalt underhåll, eller om detta sker för stora delar av armaturerna och trafiksignallyktorna på en gång. En massiv satsning av det slag som skett inom Klimp där armatur och trafiksignallyktor byts ut oavsett sitt skick kan inte jämföras med det normala utbytet som sker i samband med det årliga underhållet. För lönsamhet vid utmönstring av armatur och trafiksignallyktor i den omfattning som skett inom åtgärden krävs sannolikt anslag av det slag som skett inom Klimp. Ett
ställningstagande som för övrigt också gjordes av Rådet för investeringsstöd.
Utbyte av armaturer och trafiksignallyktor i stor skala kan även innebära begränsningar att successivt kunna ta vara på ny teknik inom området. En satsning av det slag som skett inom Klimp och denna åtgärd måste därför kombineras med framtidsbevakning av de nya alternativ som tas fram. Inom åtgärden har ljusmarknaden bevakats för att redan nu kunna identifiera ny alternativ teknik inom belysningsområdet. En sådan teknik är s.k. longlife-lampor. Dessa har under programperioden börjat införas i flera ytterområden, vilket leder till att transporter för underhåll ytterligare minskas. Det pågår även utvecklingsarbete inom LED-tekniken, vilket kan innebära fler byten framöver.
32
8. KLIMATSMARTA RESOR GENOM INSATSER AV KOMMUNENS MOBILITETSKONTOR
Bilden är från Halmstads kommuns hemsida.
Konsument Halmstad på Österskans i centrala Halmstad har utökats med ett mobilitets-kontor. Mobilitetskontoret ska stimulera Halmstadbor till klimatsmarta resval. Ambitionen är att fler ska se orsakerna bakom klimatförändringarna och göra fler miljövänliga resval för att härigenom bidra till ett ekologiskt hållbart resande med minskade utsläpp av koldioxid.
Trafiken står för ungefär en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp enligt Mobilitetskontorets hemsida. Nära hälften av bilresorna är högst fem kilometer långa. De korta resorna är sämst för miljön - en bil har 50-60 gånger högre utsläpp per kilometer de första tre kilometrarna.
Samtidigt är de korta resorna enklast att ersätta med cykel eller gång.
Mobilitetskontoret sprider kunskap till kommuninvånarna och verkar för ökad samverkan med näringsliv och föreningar. Det ska ske genom utveckling av nya nätverk. Utvärderingen av aktiviteterna inom denna åtgärd har skett med SUMO som är Vägverkets system för utvärdering. Redovisningen av data i denna rapport sker dock utifrån LFA-modellen.
Målsättning
Åtgärdens mål är att fler Halmstadbor upptäcker det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka. Det antas leda ett minskat enskilt bilåkande och resultera i minskade utsläpp av koldioxid. Åtgärden kom efter rekrytering av personal igång under våren 2008. För att uppnå åtgärdens mål genomfördes en rad aktiviteter under åren 2008-2011. De följde en struktur som i stort sett återkom varje år med:
• Trafikantvecka
• Hälsotrampare
• Testresenär
• Utställningar
• Informationskampanjer
• Vår- och höstbiennaler
33
Måluppfyllelse
När det gäller åtgärdens kampanjer och allmänna informationsinsatser begränsas
utvärderingen till kvantitativa mått och resonemang om täckningsgrad (hur många av en population som nås av informationen). Denna typ av kvantitativa mål benämns i åtgärden som
”genomförande mål”. När det gäller mer riktade aktiviteter som Hälsotrampare och Testresenär medger dokumentationen en fördjupad analys av effekter på gruppnivå av hälsovinster och miljövinster.
Figur 9. Analys av åtgärden – mobilitetskontoret och klimatsmarta resor