B.1. Mätnoggrannhet
Grad av överensstämmelse mellan mätresultat och sant värde på mätstorheten [Ref [4], 3.5].
ANM. 1. ”Noggrannhet” är ett kvalitativt begrepp.
ANM. 2. Termen ”precision” ska inte används för ”noggrannhet”.
B.2. Precision
Grad av överensstämmelse mellan oberoende provningsresultat erhållna under givna förhållanden [Ref [5], del 1, 3.14].
ANM.1. Precision beror enbart på slumpmässiga fels fördelning och hänför sig inte till det sanna eller det specificerade värdet.
ANM.2. Precisionsmåttet uttrycks i allmänhet som imprecision och beräknas som en standardavvikelse för provnings- resultaten. Lägre precision återspeglas av en större standardavvikelse.
ANM.3. ”Oberoende provningsresultat” innebär resultat som erhållits på ett sådant sätt att de är opåverkade av varje tidigare resultat på samma eller liknande
provningsföremål. Kvantitativa precisionsmått är strängt beroende av de
givna förhållandena. Repeterbarhets- och reproducerbarhetsförhållanden är exempel på extrema givna förhållanden. B.3. Sant (storhets)värde
Värde som stämmer med en given särskild storhets definition [Ref [4], 1.19].
ANM. 1. Detta är ett värde som skulle erhållas vid en perfekt mätning.
ANM. 2. I praktiken är sanna värden av naturen omöjliga att bestämma exakt. B.4. Konventionellt sant (storhets)värde
Värde som tillskrivs en särskild storhet och som är accepterat, ibland genom konvention, att vara tillräckligt noggrant för ett givet ändamål [Ref [4], 1.20].
EXEMPEL
a) På en given plats kan det storhetsvärde som tillskrivits en referensnormal tas som konventionellt sant värde på den storhet som förverkligas genom normalen.
b) Det rekommenderade CODATA- värdet (1986) på Avogadros konstant, NA: 6,022 136 7·1023 ± 3,6·1017 mol-1.
ANM.1. Gäller engelskt språkbruk: ”Konventionellt sant värde” kallas ibland åsatt värde, bästa uppskattning av värdet, konventionellt värde eller referensvärde.
ANM.2. Ofta används flera mätresultat av en storhet för fastställelse av ett konventionellt sant värde.
B.5. Influensstorhet
Storhet som inte är mätstorheten men som ändå påverkar mätresultatet [Ref [4], 2.7].
EXEMPEL
1. Temperaturen hos en mikrometer som används för mätning av längd;
2. Frekvensen vid mätning av amplituden hos en elektrisk växelspänning;
3. Bilirubinkoncentration vid mätning av hemoglobinkoncentration i ett prov av mänsklig blodplasma.
Mätning
B.6. Mätstorhet
Särskild storhet som är mål för
mätning [Ref [4], 2.6].
EXEMPEL
1. Ångtrycket hos ett visst vattenprov vid 20 °C.
ANM. Specifikationen av en mätstorhet kan kräva uppgifter om storheter som tid, temperatur och tryck.
Utvärdering av mätosäkerhet Bilaga B - Definitioner
B.7. Mätning
Följd av åtgärder med syfte att bestämma ett storhetsvärde [Ref [4], 2.1].
B.8. Mätrutin
i detalj beskriven serie av åtgärder som används vid genomförande av specifika mätningar enligt given metod [Ref [4], 2.5].
ANM. En mätrutin registreras vanligen i ett dokument som brukar kallas
metodbeskrivning. Dokumentet skall
vara tillräckligt detaljerat för att en operatör skall kunna genomföra en mätning utan ytterligare information. B.9. Mätmetod
Allmänt beskriven logisk följd av åtgärder som används vid genomförande av mätningar [Ref [4], 2.4].
ANM. Mätmetoder kan karaktäriseras på olika sätt såsom:
- substitutionsmetod - differensmetod - nollmetod B.10. Mätresultat
Vid mätning erhållet värde som tillskrivs en mätstorhet [Ref [4], 3.1].
ANM. 1 När ett mätresultat redovisas bör man klargöras huruvida det avser
-visningen
-det okorrigerade resultatet -det korrigerade resultatet
samt huruvida det är fråga om ett medelvärde av flera observationer. ANM. 2 En fullständig redovisning av ett
mätresultat innehåller uppgift om mätosäkerheten.
Osäkerhet
B.11. (Mät)osäkerhet
Parameter som är förbunden med mätresultatet och som kännetecknar spridningen av värden som rimligen kan tillskrivas mätstorheten [Ref [4], 3.9].
ANM. 1 Parametern kan exempelvis vara en standardavvikelse (eller en given multipel därav), eller halva bredden av ett intervall som motsvarar en viss angiven konfidensnivå.
ANM. 2 Mätosäkerhet omfattar i allmänhet många komponenter. Dessa kännetecknas av sina standardavvikelser skattade från en serie mätningar eller från antagna sannolikhetsfördelningar som grundas på erfarenhet eller annan information. ANM. 3 Man förutsätter att mätresultatet är
den bästa uppskattningen av mätstorhetens värde och att alla osäkerhetskomponenter, inklusive dem som beror på systematiska effekter (t. ex. sådana som är förbundna med korrektioner och referensnormaler), bidrar till spridningen.
B.12. Spårbarhet
"egenskap hos ett mätresultat eller hos värdet på en normal varigenom det kan relateras till angivna referenser, vanligen nationella eller internationella normaler, genom en obruten kedja av jämförelser som alla har angivna osäkerheter" [Ref [4], 6.10].
B.13. Standardosäkerhet
u(xi) osäkerhet för ett mätresultat
uttryckt som en standardavvikelse [Ref [2], 2.3.1].
B.14 Sammanlagd standardosäkerhet*
uc(y) standardosäkerhet för ett mät-
resultat när resultatet erhålls från värdena på ett antal andra storheter, lika med den positiva kvadratroten ur en summa av termer, där termerna är varianserna eller kovarianserna av dessa andra storheter viktade efter hur mätresultaten varierar med dessa storheter [Ref [2], 2.3.4].
B.15. Utvidgad osäkerhet†
U Storhet definierande ett intervall kring mätresultatet som kan förväntas omsluta en stor andel av den fördelning av värden som rimligen skulle kunna tillskrivas mätstorheten [Ref [2], 2.3.5].
ANM. 1 Andelen kan ses som täcknings- sannolikheten eller konfidensnivån för intervallet.
* Benämningen ”kombinerad” (efter engelskans
combined) förekommer i vissa svenska dokument.
† Benämningen ”expanderad” (efter engelskans
ANM. 2 Att förena en specifik konfidensnivå med intervallet som definieras av den utvidgade osäkerheten kräver klargjorda eller underförstådda antaganden om sannolikhets- fördelningen som utmärks av mätresultatet och dess sammanlagda standardosäkerhet. Den konfidensnivå som kan tillskrivas detta intervall kan bara vara känt i den omfattning som sådana antaganden kan styrkas.
ANM. 3 En utvidgad osäkerhet U beräknas från en sammanlagd standardosäkerhet uc och en täckningsfaktor k enligt
U = k · uc B.16. Täckningsfaktor
k numerisk faktor använd som en multiplikator av den sammanlagda standardosäkerheten för att få en utvidgad osäkerhet [Ref [2], 2.3.6].
ANM. En täckningsfaktor är vanligen i intervallet 2 till 3.
B.17. Kategori A-utvärdering (av osäkerhet)‡
utvärderingsmetod för osäkerhet baserad på statistisk analys av serier med observationer [Ref [2], 2.3.2].
B.18. Kategori B-utvärdering (av osäkerhet)
utvärderingsmetod för osäkerhet baserad på andra sätt än statistisk analys av serier med observationer [Ref [2], 2.3.3].
B.19. (Mät)fel
Mätresultat minus sant värde på mätstorheten [Ref [4], 3.10].
ANM. 1 Eftersom något sant värde ej kan bestämmas, används i praktiken ett konventionellt sant värde.
B.20. Slumpmässigt fel§
Mätresultat minus medelvärdet från ett oändligt antal mätningar av samma mätstorhet genomförda under repeterbarhetsbetingelser [Ref [4], 3.13].
ANM. 1 Slumpmässigt fel är lika med fel minus systematiskt fel.
‡ Benämningen ”typ” (efter engelskans type) förekommer i vissa svenska dokument.
§
ANM. 2 Eftersom endast ett ändligt antal mätningar kan göras, kan endast en skattning av det tillfälliga felet erhållas. ANM. 3 Det är inte möjligt att korrigera för
slumpmässig variation.** B.21. Systematiskt fel
Medelvärde som skulle resultera från ett oändligt antal mätningar av samma mätstorhet genomförda under repeterbarhetsbetingelser minus ett sant värde på mätstorheten [Ref [4], 3.14].
ANM. 1 Systematiskt fel är lika med fel minus slumpmässigt fel.
ANM. 2 Liksom sanna värden, kan systematiska fel och deras orsaker inte vara till fullo kända.
Statistiska uttryck
B.22. Aritmetiskt medelvärde
x aritmetiskt medelvärde för ett prov av n resultat. n x x n i i
∑
= = 1 B.23. Provets standardavvikelse s en skattning av populationens standardavvikelse σ från n observationer på ett prov.s n i n = − ∑ − = (xi x) 2 1 1 B.24. Medelvärdets standardavvikelse
s
x Standardavvikelsen hos medel- värdetx
i n prov tagna från en population given genomn s
sx =
Uttrycken ”standardfel” och ”medel- värdets standardfel” har också använts för att beskriva samma storhet.
Utvärdering av mätosäkerhet Bilaga B - Definitioner
B.25. Relativ standardavvikelse (RSD)
En uppskattning av populationens standardavvikelse från ett prov med n resultat dividerat med medelvärdet för detta prov. Synonymt med variationskoefficient (CV) och uttrycks ofta i procent.