Bilagor - Sätt färg på musikens riktning

4.2.1. Orkesterutdrag 1-Beethovens symfoni nr. 1

Inspelningen av orkesterutdraget ur Beethovens symfoni nr. 1 delades upp i tre delar för att underlätta de angivna tempoförändringarna.

Länkar till ljudinspelningar av det första orkesterutdraget:

https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-1-tempo-1/s-peJavi4hYD7

https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-1-tempo-2/s-ME1bVUGM07R

https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-1-tempo-3/s-jMOHi9zdsBG

4.2.2. Orkesterutdrag 2-Brahms violinkonsert

Länk till ljudinspelning av det andra orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-brahms-violinkonsert/s-z00MNdMo1Lo

4.3. Orkesterutdrag 3–8-övning och metodutveckling

4.3.1. Orkesterutdrag 3-Mahlers symfoni nr. 1

Den färgbaserade metodutvecklingen påbörjades genom att studera orkesterutdrag ur Mahlers symfoni nr. 1.

En svårighet som jag stötte på redan från början var att börja färglägga noterna utan att veta exakt hur jag skulle göra. Efter att ha lyssnat på delarna ur Mahlers symfoni testade jag ändå att färglägga noterna enligt de färger som jag associerade med mu-siken. Här försökte jag färglägga på ett sätt så att färgernas ”toppar” stämde överens med musikens höjdpunkter. Första takten målades gul eftersom de korta och lätt-samma tonerna gav mig en association av något glatt och struttigt. De följande sju takterna lät mer flödande men fortfarande lättsamma och nästan naturlikt, något som fick mig att tänka på grönt. Jag provade också att färglägga med en mörkare grön för att betona ledtoner. Jag kom då fram till att det inte kommer fungera att färglägga så noga eftersom det i ett stycke skulle krävas många fler färger än vad jag har tillgång till. Frasen avslutades med en helnot i takt nio som av en väldigt skir och svag nyans blev något jag associerade med ljusblått. Färgen blå kan enligt tabell 1 representera stillhet, kyla och lugn. För mig är ljusblått något som kan kopplas med de komponen-terna men också med luftighet och harmoni.

Bild 3. Färglagd del av orkesterutdrag 3. Ur Mahlers symfoni nr. 1

Länk till ljudexempel av det tredje orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-mahlers-symfoni-nr-1-del-1/s-3tHo4u50wyh

Takt 10 till 13 kändes väldigt starka, övertygande, självsäkra och klara något som jag kopplar med orange. I takt 14–17 kändes det som att melodin var mer intensiv och ville leda till takt 18. Därför fick de takterna målas röda eftersom färgen ökar spänning. De rosa nyanserna som följer fick visa på stegvis crescendo och högre intensitet. Att an-vända de rosa nyanserna kändes inte helt rätt.

Bild 4. Färglagd del av det tredje orkesterutdraget. Ur Mahlers symfoni nr. 1

Länk till ljudexempel av det tredje orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-mahlers-symfoni-nr-1-del-2/s-9IUxFLbgOcy

Sista takten i det fjärde systemet innehöll ett för-slag och för att försöka få det piggt och snärtigt målade jag det gult. Musiken som följde associerades återigen med orange och lite rött.

Bild 5. Färglagd del av det tredje orkesterutdraget. Ur Mahlers symfoni nr. 1

Länk till ljudexempel av det tredje orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-mahlers-symfoni-nr-1-del-3/s-330VuvhFQVs

4.3.2. Orkesterutdrag 4-Beethovens symfoni nr. 5

Orkesterutdraget ur tredje satsen i Beethovens symfoni nr. 5 börjar relativt tyst med en slags mystik och alerthet. Här provade jag att måla mjukare ”toppar” där färgområdet inte stack iväg något från nothuvudet. Jag valde mellan att färglägga början med lila och grå. Lila passade enligt tabell 1 bättre eftersom den associeras med mystik. Dock är lila för mig något pampigare och djupare än den känslan jag fick av orkesterutdra-gets början. Därför valde jag att färglägga de första takterna med grå. Lila färgen an-vände jag mig av för att visa en slags spänd väntan och för att förstärka en ledton (som jag återigen kom fram till inte var ett bra alternativ med tanke på antal färgval).

Bild 6. Färglagd del av det fjärde orkesterutdraget. Ur Beethovens symfoni nr. 5

Länk till ljudexempel av det fjärde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-5-del-1/s-JZ4DP6rVekN

I takt 27 användes färgen brun för att visa på en känsla av basal kraftfullhet och ett slags marscherande. Den följande röda färgen visar på ökning i intensitet för att sedan gå över i forzando som fick representeras av en mörkblå färg. Den mörkblå färgen visade då på en mörkare ton men med stabilitet och lugn.

Bild 7. Färglagd del av det fjärde orkesterutdraget. Ur Beethovens symfoni nr. 5

Länk till ljudexempel av det fjärde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-5-del-2/s-2laRcAdG2M5

I det här orkesterutdraget testades ett nytt sätt att färglägga. Jag började med att färg-lägga hela ”notområdet” så som i föregående utdrag men insåg snabbt att det inte var optimalt. Det var eftersom färgerna var mörkare och täckte för mycket av noterna vilket gjorde det svårare att se vad som var noterat. Därför provades färgläggning endast av nothuvuden i slutet av orkesterutdraget. Det blev då mindre rörigt men känslan av en musikalisk linje försvann och det såg ut att vara skilda noter som inte korrelerade med helheten.

Överlag var det svårt att välja färger som passade till sammanhanget i orkesterutdraget ur Beethovens symfoni nr. 5. Det kan vara på grund av att musiken i utdraget uppfat-tades som mer mystisk och avvaktande än exempelvis orkesterutdraget ur Mahler sym-foni som har mer en positiv grundkänsla. För mig är det svårare att identifiera karaktä-rer när de är mer subtila.

4.3.3. Orkesterutdrag 5-Brahms symfoni nr. 4

Det femte orkesterutdraget var ur Brahms symfoni nr. 4. Denna gång färglade jag end-ast nothuvudena men målade dem samman som en linje. Musiken i de första takterna lät måttligt dystra men med ett flödande lugn. Då kände jag att en mörkare färg så som mörkblå eller lila inte var aktuellt att använda då båda förmedlar mer djup än vad

musiken förmedlade. Takterna fick därför målas med den mörkare gröna färgen vilket representerade ett lätt men stabilt lugn.

Bild 8. Färglagd del av det femte orkesterutdraget. Ur Brahms symfoni nr. 4

I takt 9–12 ökar intensiteten i musiken och den blir mer drivande framåt vilket återigen fick representeras av rött. Vid det följande pianot låter musiken i två takter struttig och lättsam. Däremot låter det inte överdrivet glatt som då jag använde färgen i orkester-utdrag av Mahler utan mer legato och flödande. Därför tyckte jag att den ljusgröna färgen var lämplig till dessa två takter.

Bild 9. Färglagd del av det femte orkesterutdraget. Ur Brahms symfoni nr. 4

Länk till ljudexempel av det femte orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-brahms-symfoni-nr-4-del-2/s-6d9zdLinFDL

Hela femte systemet målades med lila. Lila behåller det passionerade och uttrycksfulla utan att öka i intensitet. På ett vis kan man koppla det till tabell 1 som passivitet. Lila är för mig också lite dystert. När jag tänker på det är lila relativt lik färgen blå i känsla men mer uttrycksfullt och inte lika lugnt. I sjätte systemet målades några takter grå.

Musiken som spelades lät mystisk och hade en mycket svag nyans. Grå enligt tabell 1 kan ge en känsla av passivitet, men i det här fallet gav det snarare en känsla av avvak-tande. Dock täckte den lila och grå färgen lite för mycket av noterna vilket gjorde det svårt att se. I slutet av samma system kom stackaterade noter som stegvis ökade i in-tensitet. Jag målade de gula men det kändes inte som karaktären stämde med den färgen. Däremot kom den att stämma några takter framåt. De första takterna (de gul-målade i bild 10) kunde jag heller inte koppla med vare sig röd eller orange, då rött för mig är mycket expressivt och orange mycket självklart. För mig måste musiken vara uppenbart låta väldigt glatt för att gul ska vara ett bra färgalternativ, något som det exempelvis blev i slutet av detta orkesterutdrag.

Bild 10. Färglagd del av det femte orkesterutdraget. Ur Brahms symfoni nr. 4

Länk till ljudexempel av det femte orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-brahms-symfoni-nr-4-del-1/s-8Sg0d0cnS56

4.3.4. Orkesterutdrag 6-Sjostakovitjs symfoni nr. 9

Inför det sjätte orkesterutdraget testade jag att färglägga endast den nedersta notlin-jen för att undvika kladdig otydlighet vilket visade sig vara ett väldigt bra sätt eftersom färgen sällan täckte noterna. Jag insåg att det skulle vara en bra färgläggningsmetod även för kommande utdrag. Orkesterutdraget var ur Sjostakovitj nionde symfoni och hade ett mycket högt tempo. När jag lyssnade på det hade jag på grund av det höga tempot först svårt att uppfatta karaktärsdragen. Därför krävdes det många genomlyss-ningar. Här testade jag att använda den mörkare och mer intensiva rosa färgen som en representation för något retligt eftersom färgen enligt tabell 1 i för stor mängd eller för kraftig intensitet har en utmattande verkan. Den retliga karaktären innefattar en slags skarphet, tydlighet och snabbhet. Gul fick återigen representera glädje och livlig-het. Det passade bra eftersom musiken lät väldigt "durig". I sista systemet provade jag att använda två färger; brun och röd. Det var eftersom cellostämman hade ”degene-rationsljudet” men samtidigt ökade i intensitet.

Bild 11. Färglagt orkesterutdrag (nr. 6). Ur Sjostakovitjs symfoni nr. 9

Länk till ljudexempel av det sjätte orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-sjostakovitjs-symfoni-no-9/s-8F5Z0T5EkVd

4.3.5. Orkesterutdrag 7-Beethovens symfoni nr. 9

Vid förberedelse och inövning av orkesterutdraget taget ur Beethovens symfoni stötte jag på svårigheter i färgläggningen. På några ställen kunde jag genom att lyssna på musiken inte komma fram till vilken färg som var lämplig. Det resulterade i att när jag väl övade på de partierna så blev min musikaliska tanke i början lika obefintlig som färgen på pappret. Däremot efter att ha övat på det ett tag växte en tanke om färgval fram. Dock utgick inte den tanken från musiken som helhet utan bara från cellostäm-man. Jag insåg att det kändes svårare att bestämma färg när musiken gick i moll och antingen lät dyster eller expressiv. Ett exempel på det är i takt 38 och sex takter framåt.

I efterhand när jag lyssnar på det kan jag tänka mig att det kunde varit bra att blanda brun och lila. Lila med expressivt och flödande men med det bruna enkelhet och tunga tydlighet.

Bild 12. Ofärglagd del av det sjunde orkesterutdraget. Ur Beethovens symfoni nr. 9

Länk till ljudexempel av det sjunde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-9-del-1/s-kIhgK0B40hJ

Ett annat exempel i orkesterutdraget där jag upplevde svårighet att färglägga var i takt 65–68. De färgalternativ som skulle kunna varit möjliga till den något "molliga" musiken var ljusblå, mörkblå eller lila. Ljusblå skulle i detta fall möjligtvis kunnat passa eftersom det var en väldigt svag nyans. Dock förmedlade inte musiken den slags skirhet som jag tidigare har associerat med ljusblått. Både lila och mörkblå gav ett för kraftfullt och djupt intryck för att passa de takterna. Jag kom fram till att det ibland kan vara okej att inte färglägga allt och därför lät jag bli i dessa takter. Att låta bli färgläggning kan nog vara ett rimligt val för att inte fastna i instuderingsprocessen.

Bild 13. Ofärglagd del av det sjunde orkesterutdraget. Ur Beethovens symfoni nr. 9

Länk till ljudexempel av det sjunde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-9-del-2/s-S3pOR2tc3Ou

4.3.6. Orkesterutdrag 8-Rachmaninovs symfoniska danser

Orkesterutdraget ur Rachmaninovs symfoniska danser börjar expressivt. Musiken för-medlar på ett lätt sätt värme och välbefinnande. Samtidigt har musiken en sorgsen underton. I detta fall skulle rött vara en för intensiv färg att koppla till musiken och lila med sin sorgsna och expressiva karaktär skulle vara för djup. Därför provade jag att färglägga med ljusrosa, den färg som i tabell 1 kan beskrivas med ord som lugn och kärlek.

Bild 14. Färglagd del av det åttonde orkesterutdraget. Ur Rachmaninovs symfoniska danser

Länk till ljudexempel av det åttonde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-rachmaninovs-symfoniska-danser/s-itIhGFXrhBl

Den sista justeringen av färgläggningsmetoden gjordes under arbetet med orkesterut-drag 8 då den ljusrosa färgen tillkom.

4.4. Fastställd färgläggningsmetod

Den fastställda färgläggningsmetoden beskrivs nedan. Instudering enligt den fast-ställda metoden påbörjas efter ett flertal genomlyssningar

• Färgläggning görs på nedersta notlinjen

• Färgläggning görs på ett övergripande och minimalistiskt sätt. Detaljerade färg-läggningar som noterar exempelvis ledtoner bör undvikas. Detta är för att un-derlätta perception

• Två färger kan om det behövs användas samtidigt. De färgläggs då parallellt med varandra (se de sista takterna i bild 11)

• Färgläggning kan utebli på vissa ställen där karaktären är svårbedömd. Detta är för att inte fastna i instuderingsprocessen

• Färgerna som används till de olika karaktärerna och känslorna kan ses nedan i bild 15

Bild 15. Färger och personliga associationer som används i studien

4.5. Orkesterutdrag 9 och 10

Den fastställda färgläggningsmetoden användes enligt plan (bild 2) utan ytterligare ändringar under orkesterutdrag 9 och 10.

4.5.1. Orkesterutdrag 9-Tjajkovskijs symfoni nr. 6

Bild 16. Det nionde orksterutdraget. Ur Tjajkovskijs symfoni nr. 6

Länk till ljudinspelning av det nionde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-tjajkovskijs-symfoni-no-6/s-hj3SgROzrKu

4.5.2. Orkesterutdrag 10-Mozarts Figaros bröllop

Bild 17. Det tionde orkesterutdraget. Ur Mozarts Figaros bröllop

Länk till ljudinspelning av det tionde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-mozarts-figaros-brollop/s-p1s1zDhKQCA

4.6. Resultat bedömningsmall

De två första och sista orksterutdragen bedömdes av celloläraren Lars-Inge Bjärlestam enligt bedömningsmallen. Nedan presenteras resultatet av dessa.

4.6.1. Orkesterutdrag 1-Beethovens symfoni nr. 1

Tabell 4. Lärarens bedömning av det första orkesterutdraget

Tabell 5. Lärarens poängbedömning av det första orkesterutdraget

Komponent Pitch Time Tone Shape Performance

Poäng 30 19 30 26 26

I orkesterutdraget ur Beethovens symfoni nr. 1 spelade jag fel rytm i takt 22–23 och i sista takten. Detta var för jag glömde bort att utdraget gick i alla breve (puls på halvnot istället för fjärdedelsnot). På komponenten Time blev därför lärarens bedömning Below pass, det vill säga underkänt. Totalpoäng för orkesterutdraget blev 131.

4.6.2. Orkesterutdrag 2-Brahms violinkonsert

Tabell 6. Lärarens bedömning av det andra orkesterutdraget

Tabell 7. Lärarens poängbedömning av det andra orkesterutdraget

Komponent Pitch Time Tone Shape Performance

Poäng 30 30 30 26 26

Till orkesterutdrag 2 gavs inga ytterligare kommentarer av läraren. Totalpoängen blev 142.

4.6.3. Orkesterutdrag 9-Tjajkovskij symfoni nr. 6

Tabell 8. Lärarens bedömning av det nionde orkesterutdraget

Tabell 9. Lärarens poängbedömning av det nionde orkesterutdraget

Komponent Pitch Time Tone Shape Performance

Poäng 30 19 26 26 26

I orkesterutdrag 9 ur Tjajkovskijs symfoni nr. 6 fick jag även här underkänt på Time.

Denna gång för att jag hade något lågt tempo och saknade ett naturligt flöde i mitt spel. Totalpoängen blev 127.

4.6.4. Orkesterutdrag 10-Mozart Figaros bröllop

Tabell 10. Lärarens bedömning av det tionde orkesterutdraget

Tabell 11. Lärarens poängbedömning av det tionde orkesterutdraget

Komponent Pitch Time Tone Shape Performance

Poäng 26 26 30 30 30

I orkesterutdrag 10 fick jag till skillnad från de föregående orkesterutdragen lägre be-dömning på Pitch. Detta var på grund av att jag i takt två spelade ett giss istället för g.

Totalpoängen var här 142.

4.6.5. Sammanfattning av resultat- bedömningstabell

Det samlande resultat av bedömningstabellerna visar inte på tydliga skillnader. Om man däremot delar isär resultatet i komponenterna Pitch, Time, Tone, Shape och Per-formance kan ändå vissa skillnader urskiljas (tabell 12). Pitch och Tone visar generellt ett högt värde på alla orkesterutdrag. På Time är resultatet mer blandat där både låga och höga poäng förekommer i båda bedömningsomgångarna. Den totala poängsum-man för de två första orkesterutdragen jämfört med motsvarande summa för de två sista orkesterutdragen pekar rentav på en viss försämring efter användning av

färgläggning. Om man däremot tittar på de två delkomponenterna Shape och Perfor-mance som till stor del utgör själva grunden i musikens riktning och karaktär kan ändå tendenser till en viss förbättring urskiljas. På den första bedömningsomgången ligger varken Shape- eller Performance-poängen på den högsta nivån. Det gör de däremot på det sista orkesterutdraget. Där lyckades jag förmedla tydligare karaktärer med ex-pressivitet och gott detaljinnehåll.

Tabell 12. Samlad poängbedömning av de begynnande samt avslutande orkesterutdragen

4.7. Resultat- subjektiv upplevelse

Generellt har jag hittat bra samband mellan känsla och association till färgerna på det sätt som beskrivs i bild 3. Det finns egentligen inga känslouttryck som jag helt saknar färger för. Jag känner i princip i varje stycke vilken färg som passar till vad. Det är dock inte alltid nödvändigt att en färg ”låter lika” från stycke till stycke vilket kanske kan vara förvirrande för andra. För mig själv innebär det inte några svårigheter eftersom jag i varje stycke är säker på innebörden för den färg jag väljer. Däremot kan det ibland vara svårt att koppla vissa avgränsade partier i musiken till just en specifik färg och känsla.

Musiken kan förmedla en blandning av känslor och ibland kan innehållet faktiskt vara otydligt för mig. För att lösa det kan färgläggning vid sådana delar göras parallellt med två färger för att det ska kännas komplett eller helt hoppas över.

Under arbetets gång har jag inte noterat några större allmänna förändringar gällande min tekniska spelförmåga. Det jag däremot har iakttagit är en upplevelse av att på ett tydligare sätt veta vart musiken är på väg och på så vis kunna anpassa drivet i mitt spel.

Vissa av färgerna. gör det lättare för mig att få musiken att gå framåt. Röd och rosa är exempel på sådana färger. Det har också blivit tydligare hur vissa färger kräver en viss

stråkhastighet för att få det att låta som jag vill. Av exempelvis brun så låter jag stråk-hastigheten vara långsam samtidigt som jag använder mer tryck i stråken. I motsats till det spelar jag luftiga och snabba stråk vid gröna partier. Liknande gjorde jag ibland även innan arbetets början men har nu blivit ännu mer medveten om vad jag gör och känslan är att jag genom skillnader i stråkhastighet oftare lyckas få spelet att uppfattas som mer musikaliskt.

Min förmåga att läsa enskilda noter rätt tycker jag inte har påverkats av färgläggningen.

Jag kan fortfarande läsa fel toner och rytmer vid enstaka tillfällen och upplever inte heller någon tydlig skillnad när det gäller att själv känna mig säker på att jag har läst rätt. Det betyder däremot inte att jag anser jag att färgläggningen kan ha haft en ne-gativ inverkan på mitt tekniska spel. De mest uppenbara fel som gjordes (se tabell 4 och 8 avseende Time) handlade om slarv samt feltänk och är inte något som jag upplevt blivit annorlunda efter att ha övat enligt färgläggningsmetoden.

Min subjektiva upplevelse av själva instuderingen är att jag genom färgsättningen har förflyttat mitt musikaliska uttryck från något bristande till ett mer medelmåttigt utryck.

Det har känts något mer krävande än vanligt att ta mig an ett nytt stycke då jag har behövt förbereda mig och ha ett större fokus redan från början. Därefter har det tvär-tom blivit mycket lättare eftersom det har varit klarare för mig gentemot tidigare vad jag vill uttrycka för karaktär och känsla. Under själva spelandet har jag kunnat koncen-trera mig på mitt uttryck istället för att försöka komma ihåg vilken information i noterna som kommer härnäst. Linjen med färg har hjälpt mig att vara mer avslappnad i vad jag spelar just nu och i att återuppta fokus om jag har tappat tråden.

5. Diskussion

Inledningsvis diskuteras olika metodfrågor, därefter följer diskussion om resultatet i relation till arbetets syfte och frågeställningar. Avslutningsvis berörs arbetets betydelse

In document Sätt färg på musikens riktning (Page 18-43)