Resultatdiskussion i relation till syfte och frågeställningar

färgkodnings-system som både främjar inlärning och musikaliskt uttryck ska kunna se ut för att passa just mig. Färgkodningssystemet som utarbetades under arbetet har beskrivits i delka-pitel 4.4 och i och med det kan man i princip anse att den första frågeställningen bes-varas redan där. Utvecklingen under arbetets gång ledde fram till färgkodningssyste-met utifrån löpande erfarenhet om vad som upplevdes främja inlärningen och det mu-sikaliska uttrycket.

30

Det strukturerade färgkodningssystem som har visat sig passa mig är enkelt att titta på. Färgade linjer längst ner på systemets notlinje visar vilken karaktär och känsla jag vill förmedla. Något som var intressant att upptäcka under utvecklingsfasen var hur processen ledde fram till en mycket enklare och minimalistisk färgläggning än vad jag i början hade tänkt. Det jag har lärt mig om färgers betydelse (delkapitel 2.1 och 2.3) och de tydliga associationer jag upplever mellan färg och känsla i musiken som beskri-vits i delkapitel 7.2 kan ha varit det mest avgörande för att landa i enkelheten. I tillägg till det var kunskapen om det visuospatiala skissblocket (Baddeley & Hitch 1974) viktig för att förstå att en förenkling i det visuella kunde vara en fördel för mig.

Min bedömning är att frågeställning 1 till stor del är besvarad med ett positivt utfall när det gäller att ett färgkodningssystem är framtaget och att det passar mig. Den subjektiva upplevelsen av att systemet stödjer både inlärning och musikaliskt uttryck är stark. För att veta om det också verkligen kan visas mer objektivt behövs dock fort-satta undersökningar.

I frågeställning 2 (delkapitel 1.3) är påverkan på teknisk och musikalisk förmåga vid användning av förläggningssystemet i fokus. En första reflektion är svårigheten att dela upp teknisk och musikalisk förmåga då de oftast korrelerar med varandra, en tydligare frågeställning hade därför varit lättare att besvara tydligt.

Efter att ha skickat ljudinspelningar på orkesterutdragen till min lärare för bedömning kände jag mig ganska säker på att skillnaden mellan utdrag 1-2 och 9-10 gällande min tekniska förmåga skulle vara minimal. Det visade sig stämma att ingen förbättring kan tolkas in i de komponenter där den tekniska förmågan är mest framträdande. Man ser snarare en viss försämring men kanske främst en stor variation i resultatet utifrån be-dömningsmallen. Det som talar för en positiv påverkan av den tekniska förmågan är min subjektiva upplevelse av färgläggningssystemet har bidragit till vissa förbättringar i nyanser av riktning och driv samt hastighet och tryck i stråkföringen.

Till skillnad från de mer tekniska delarna finns det tydligare resultat i den del som gäller förändring i den musikaliska förmågan. Det är främst den subjektiva upplevelsen som är mer starkt och tydligt positiv (se även delkapitel 4.7). Jag får åtkomst till symbolerna på ett snabbt och avspänt sätt. Färgläggningen ger mig stor hjälp att fånga tillbaka

”tråden” när jag tappar den. Även när jag spelar utan tillgång till noter finns karaktärs-dragen kvar levande i minnet tack vare färgerna.

Inom mig stärker färgerna mitt musikaliska uttryck och får mig att anstränga mig mer för att lyckas få uttrycket att låta mer även utåt. Många gånger har jag fått höra av lärare att man måste överdriva sina musikaliska skillnader för att andra ska kunna upp-fatta dem. Mot slutet av det här arbetets genomförande kände jag hur uttrycket kunde förstärkas till en mer lagom nivå. Det upplevdes positivt samtidigt som det kanske be-tyder att jag behöver ge ännu mer för att det ska uppfattas tydligt i bedömningarna.

31

Resultatet av min lärares samlade bedömning bekräftar inte tydligt min upplevelse av förbättring när det gäller musikalisk förmåga. Med tanke på att det ändå finns ett visst förbättrat resultat från bedömningsmallen avseende Shape och Performance (tabell 12) kan man i någon mån se en tendens som understödjer snarare än svarar emot mina erfarenheter.

När det gäller möjligheten att besvara frågeställning 2 är min bedömning att den tek-niska delen av frågan till stor del får lämnas obesvarad medan min musikaliska förmåga har påverkats positivt. Det förklarar jag genom att koppla till teorin i delkapitel 2.2 och 2.3. Färgintryck tycks vara en bra nyckel till min visuella perception och hjälper mig att associera färg till olika karaktärer och känslor. Den visuella perceptionen stärker då ar-betsminnet och det visuospatiala skissblocket. En snabbare åtkomst till och förståelse för symboler i notsystemet görs möjlig och när dessa delar fungerar bättre blir det lättare för mig att slappna av och ge större utrymme för lyssnandet, karaktären, rikt-ningen och uttrycket.

Den tredje frågeställningen i arbetet (delkapitel 1.3) lyder: Hur påverkas min subjektiva upplevelse av att studera in nya stycken vid systematisk användning av systemet? Ne-dan beskrivs varför jag menar att den kan besvaras positivt. Efter den förändringen som användes från och med orkesterutdrag 6 (4.3.4) började systemet bli till nytta i inlär-ningen vilket sedan förstärktes ytterligare genom en tilltagande känsla av att kunna läsa noter med ett annat lugn än i vanliga fall. Färgerna har på så vis hjälpt mig mycket och jag kan redan från början vid instudering av ett nytt stycke förstå vilka karaktärer jag vill förmedla. Det skalar alltså bort en relativt lång och frustrerande process i att försöka förstå musiken under instuderingens gång och jag behöver inte längre an-stränga mig att förstå helheten när jag läser färglagda orkesterutdrag. Färger gör att det inte bara blir lättare att studera in stycken utan också roligare. Att få tillämpa en kreativ metod som vanligtvis inte används i musik gör det mindre energikrävande att arbeta i en vad som för mig kan vara en ganska tung arbetsprocess.

Teorin i arbetets bakgrund samt systematiken i själva färgläggningssystemet har också lett till ett mer utvidgat arbetssätt för inlärning av nya stycken och en ökad medveten-het kring inlärning i stort. I kortmedveten-het består arbetssättet vid inlärning av ett nytt stycke av att jag först ger utrymme och tid för att avslappnat lyssna in stycket. Detta gör jag både i sekvenser och som helhet. Därefter börjar jag färglägga enligt färgkodningssy-stemet. Själva övandet tar sedan vid och justering av färgläggningen kan då i vissa fall behövas. Att jag genom det arbetssättet lättare kan ta itu med nya musikstycken och nå längre i det jag vill uppnå med min musikutövning känns både avlastande och mo-tiverande.

32