Sätt färg på musikens riktning

(1)

Sätt färg på musikens riktning

̶ ett försök att gå från anspänning till flyt i notläsning med hjälp av färger Colour the Movement of Music

̶ an attempt to go from tension to flow in music reading with the help of colours

Kajsa Nyquist

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för konstnärliga studier

Konstnärlig kandidat Självständigt arbete

Handledare: Ia Hultén, Lars-Inge Bjärlestam Examinerande lärare: Carl Unander-Scharin Datum: 2020-06-08

(2)

Sammanfattning

Syftet med arbetet var att utveckla en individuellt utformad färgstödd notinstuderings- metod för att underlätta inlärning samt stärka musikaliskt uttryck avseende musikens riktning och karaktär. Det är inte ovanligt att musikstudenter kämpar med notläsning något som ofta kan förklaras av svårigheter i de väsentliga funktioner som behövs vid inlärning.

Färger har en psykologisk inverkan på människan och det finns generella uppfattningar om vad de betyder. Dessa färgassociationer låg som grund för färgläggningsmetoden.

I utvecklandet av färgläggningsmetoden spelades tio orkesterutdrag för cello. På åtta av dessa representerades musikens olika karaktärsdrag av specifika färger i noterna.

Utdrag före och efter metodutvecklingen spelades in och bedömdes enligt en bedöm- ningsmall.

De objektiva delarna av resultatet visade generellt inga större skillnader i det klingande utfallet. Däremot var förändringen i den subjektiva upplevelsen av instuderingsprocessen mer påtagligt positiv. Fortsatt forskning med modifierad metod kan stärka resultat och ge värdefull kunskap. Förhoppningsvis inspirerar detta arbete både lärare och studenter till att på ett individuellt anpassat sätt använda färgläggning eller andra kreativa metoder för att förbättra instuderingsprocessen av notbaserad musik.

Nyckelord: Notläsning, Färg, Inlärning, Musikaliskt uttryck, Färg och känsla

(3)

Abstract

The overall objective of the present study was to develop an individually designed colour based musical study method to facilitate learning and to improve musical expression regarding direction and character in music. It is not unusual that music students struggle with reading music, something that can be explained by difficulties in the es- sential functions necessary in a learning process.

Colours have a psychological effect on humans and there are general opinions of their individual meaning. The colouring method was based on these colour associations.

During the development of the colouring method ten orchestra excerpts for cello was used. On eight of these are the different characters in the music represented by specific colours on the music sheet.

The objective parts of the result showed generally no major differences in the sounding outcome. However, a positive change in the subjective experience of the learning process became apparent. Continued research with somewhat modified method could strengthen the result and give valuable knowledge. Hopefully, the present study will inspire both teachers and students to, in an individual adapted way, use creative meth- ods such as colouring to facilitate the studying process of note-based music.

Keywords: Music Reading, Colour, Learning, Musical Expression, Colour and Emotion

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1. Inledande text ...1

1.2. Syfte ...2

1.3. Frågeställningar ...2

2. Bakgrund ... 2

2.1. Om färg ...2

2.2. Inlärning, kognition och notläsning ...3

2.3. Färg – inlärning och associationer ...5

3. Material och metod ... 7

3.1. Material ...7

3.1.1. Orkesterutdrag ... 7

3.1.2. Övrigt material ... 7

3.2. Litteratur ...8

3.3. Metod ...9

3.3.1. Minnesanteckningar om subjektiv upplevelse- ... 9

3.3.2. Ljuddokumentation ... 9

3.3.3. Bedömningsmall ... 10

4. Genomförande och resultat ...12

4.1. Skapande av färgassociationer ... 12

4.2. Orkesterutdrag 1 och 2 ... 13

4.2.1. Orkesterutdrag 1-Beethovens symfoni nr. 1 ... 13

4.2.2. Orkesterutdrag 2-Brahms violinkonsert ... 13

4.3. Orkesterutdrag 3–8-övning och metodutveckling ... 14

4.3.1. Orkesterutdrag 3-Mahlers symfoni nr. 1 ... 14

4.3.3. Orkesterutdrag 5-Brahms symfoni nr. 4 ... 16

4.3.4. Orkesterutdrag 6-Sjostakovitjs symfoni nr. 9... 18

4.3.6. Orkesterutdrag 8-Rachmaninovs symfoniska danser ... 20

4.4. Fastställd färgläggningsmetod ... 20

4.5. Orkesterutdrag 9 och 10 ... 21

4.5.1. Orkesterutdrag 9-Tjajkovskijs symfoni nr. 6 ... 21

4.5.2. Orkesterutdrag 10-Mozarts Figaros bröllop ... 22

4.6. Resultat bedömningsmall... 23

4.6.2. Orkesterutdrag 2-Brahms violinkonsert ... 24

4.6.3. Orkesterutdrag 9-Tjajkovskij symfoni nr. 6 ... 25

4.6.4. Orkesterutdrag 10-Mozart Figaros bröllop ... 26

4.6.5. Sammanfattning av resultat- bedömningstabell ... 26

4.7. Resultat- subjektiv upplevelse ... 27

5. Diskussion ...28

5.1. Metoddiskussion ... 28

5.1. Resultatdiskussion i relation till syfte och frågeställningar... 29

5.2. Arbetets betydelse för egen praktik ... 32

5.3. Arbetets betydelse för andras praktik... 33

6. Referenser ...34

7. Bilagor ...37

(5)

Förord

Tack till mina handledare Ia Hultén och Lars-Inge Bjärlestam. Men framförallt, tack Gerd!

(6)

1

1. Inledning

Detta arbete handlar om hur man kan använda färger för att förbättra inlärningspro- cessen och den konstnärliga prestationen vid musicerande. I det här kapitlet beskrivs inledningsvis varför den här inriktningen har valts för examensarbetet, därefter presenteras syfte och frågeställningar följt av en teoretisk bakgrund.

1.1. Inledande text

När jag spelar cello upplever jag ofta att min spelförmåga inte når sin fulla potential, bland annat kämpar jag med att spela även tekniskt enkla partier. En anledning till detta är att mitt fokus ofta ligger på att läsa eller förbereda mig på kommande noter, något som jag upplever hämmar min förmåga att uttrycka mig musikaliskt.

Ofta finner jag det lättare att studera in delar där cellostämman har en tydlig melodi eller riktning. I snabba partier blir det mycket svårare trots att själva noterna är enkla att spela. För mig medför instudering av ny repertoar ett visst obehag vilket också har gjort mig tveksam inför att vara med i mer krävande spelsammanhang.

Under ett symfoniorkesterprojekt i början av terminen provade jag att färglägga vissa partier av mina orkesternoter. Då visade färgläggningen vilka fingersättningar jag skulle använda mig av och även när monotona och repetitiva ackord bytte ackordsto- ner. Det fungerade väldigt bra för mig och utan färgläggningen skulle jag ha tappat bort mig och oftare spelat fel. Färgläggning hjälpte mig alltså att läsa noter och jag har efter det tillfället funderat på om färgläggning av noter också kan hjälpa mig i mitt gestaltande. Istället för att bara tänka vart en fras leder, vill jag undersöka hur det blir om jag också tänker mig att färgen förändras efter musikens karaktär.

Under tiden jag spelar tappar jag ofta min tanke om vart musiken leder och vilken karaktär den har, något som bidrar till att musiken kan kännas platt och ointressant.

Att gång på gång tänka på vilken ton frasen leder till blir ofta svårt och utmattande, speciellt i längre stycken. Dessutom är det svårt att komma ihåg att skapa variation åt upprepande fraser. För mig har ett det varit av största betydelse att lyssna på det jag ska spela. Oftast går det inte att spela efter noter utan att jag innan hör i mitt huvud hur det ska låta, trots att jag ser och förstår vilka toner och vilken rytm som är noterat.

Jag har alltså ofta svårt att spela efter noter om jag inte för mitt inre hör hur det ska låta.

Sannolikt kan situationerna som beskrivits ovan förklaras av svårigheter med avkodning av noter och snabb åtkomst av inlärda moment i notläsningen. Att då bara försöka förbättra spelet genom samma typ av övning har inte varit framgångsrikt. Det gäller

(7)

2

att försöka använda olika sätt och strategier för att hitta andra fungerande vägar till inlärning. Motivation att hitta ett system som gör det lättare hålla kvar tanken på vart musiken leder är därför stark. Att använda färger för att lättare hitta riktning, uttryck och karaktär är något som jag som musiker vill utforska vidare.

1.2. Syfte

Syftet med detta examensarbete är att genom en individuellt utformad färgstödd notin- studeringsmetod underlätta inlärning samt stärka mitt musikaliska uttryck avseende musikens riktning och karaktär.

1.3. Frågeställningar

1. Hur kan ett strukturerat färgkodningssystem som både främjar inlärning och musikaliskt uttryck se ut för att passa just mig?

2. Påverkas min tekniska och musikaliska förmåga vid systematisk användning av systemet, och i så fall hur?

3. Hur påverkas min subjektiva upplevelse av att studera in nya stycken vid systematisk användning av systemet?

2. Bakgrund

Inledningsvis beskrivs de grundläggande begreppen färg och inlärning. Därefter beskrivs hur olika färger tidigare har använts i samband med lärande, och hur färgassociat- ioner kan användas i praktiken. Relevant forskning i området blir belyst.

2.1. Om färg

Färg är egentligen elektromagnetiska vågor som färdas med olika våglängder. Vitt ljus består av alla färger, något som man kan se då det bryts genom ett prisma (NE, 2020).

Att vi uppfattar ett föremåls färg beror på dess förmåga att reflektera samt absorbera ljus av olika våglängder. När till exempel vitt ljus träffar ett blått föremål absorberas alla färger förutom den blå som själv reflekteras tillbaka och registreras i våra ögon. De färger som studsar tillbaka är alltså de vi ser (Mollica, Murphy, Stoddard, Aaseng &

Glover, 2017).

(8)

3

Som grundprincip kan färger delas in i tre grupper, primära, sekundära och tertiära färger. De primära färgerna är röd, blå och gul. Om man blandar två av dessa färger av samma mängd får man en sekundär färg. Tertiär färg får man av att blanda en primär- färg och en sekundär färg. Då beror den tertiära färgens nya nyans på mängdförhål- landet mellan den primära och sekundära färgen. Dessa färgkombinationer kan visas i ett så kallat färghjul (Sherin, 2011), se bild 1.

Bild 1. Exempel på färghjul (Chathurika, 2019)

2.2. Inlärning, kognition och notläsning

Inlärning är ett omfattande begrepp som berör många olika vetenskapliga ämnesom- råden såsom psykologi, pedagogik och filosofi. Olika definitioner av inlärning förekom- mer. Några kännetecken återkommer ofta, nämligen att:

• inlärning innebär en förändring av beteende

• beteendeförändringen har uppnåtts genom träning och/eller förvärvad erfarenhet

• beteendeförändringen bibehålls över lång tid (Mayes, 2019)

Många forskare är överens om att inlärning underlättas av att man ofta repeterar det man vill lära sig, har bra levnadsvanor (sömn, kost och motion), inte stressar för mycket, har kul när man lär sig, associerar till annat och använder många olika sinnen (Klingen- berg, 2011).

(9)

4

För att smalna av området om inlärning valdes en inriktning på inlärning ur ett kognit- ionspsykologiskt perspektiv då det kan vara till störst hjälp i det här arbetet. I Psyko- logguiden beskriver Egidius (2020) nedanstående begrepp. Kognition kan definieras som tanke- och kunskapsliv. Det handlar bland annat om processer kring att tänka, vara uppmärksam, fatta beslut och lösa problem. Minnesfunktion och perception (varseblivning) är också kognitiva processer men brukar ofta beskrivas som egna fri- stående funktioner. Perception är en process där ett stimuli (exempelvis från syn-, kän- sel- eller hörselceller) går in till hjärnan och tolkas utifrån minnen, förväntningar samt invanda mönster för att därefter leda till en uppsättning av tankar och känslor.

I uppmärksamhet ingår att man filtrerar bort olika stimuli för att kunna ta emot och bearbeta den information som kommer in till hjärnan på ett sätt som gör att du kan fokusera på din uppgift, ibland över lång tid. För att klara av att hantera filtreringen och hålla fokus behövs en hög vakenhetsgrad (Utforska Sinnet, 2019).

Minnesfunktion kan delas in i flera delar; långtidsminne, korttidsminne och arbets- minne som i sin tur är en form av korttidsminne där förmåga att ta in och snabbt bearbeta intryck från olika sinnen krävs (Koziol, 2016). Men det räcker inte med det, i samma process behöver man också direkt i stunden kunna hämta upp och använda information som från tidigare kunskaper och erfarenheter har lagrats i långtidsminnet.

Arbetsminnet påverkar hur vi kommer att agera direkt i en situation (Koziol, 2016). Un- der barns utveckling är det många kognitiva funktioner som kan påverka arbetsminnet negativt, dessutom försämras arbetsminnet av trötthet och stress. Det är betydelsefullt att främja utvecklingen av arbetsminnet eftersom ett arbetsminne med stor kapacitet när det gäller lagringsmängd och snabbhet i sin tur också gör att man får bättre möj- ligheter att välja ändamålsenliga beteenden i framtida situationer (Alloway, Gathercole, Willis & Adams, 2014).

Ett system som hjälper arbetsminnet är något som kallas för det visuospatiala skissblocket och handlar om att det vi ser och har sett kan organiseras på ett sådant sätt att arbetsminnet i tanken kan skapa bilder och symboler (Baddeley & Hitch 1974). Det visuospatiala skissblocket har en viktig funktion för att människan ska kunna förstå, avkoda och tolka symboler som exempelvis noter. Det finns en annan del av arbetsminnet som är styrt av hörseln, när man spelar musik behöver båda dessa system vara mycket aktiva samtidigt (Jensen, 2020).

Det är vanligt att musikstudenter, även på hög studienivå, har svårigheter med notläs- ning (Gudmundsdottir, 2010; Mills & McPherson, 2006). Gudmundsdottir beskriver komplexiteten där perception (visuellt, auditivt och sensibelt), åtkomst, avkodning, tolkning av symboler och deras koppling till ljud, olika specifika minnesfunktioner, upp- märksamhet, koordinering av motorik är exempel på viktiga delar som behöver fungera bra om notläsningen ska flyta på. Vid svårigheter blir det redan tidigt extra tydligt vid a prima vista-läsning som ställer särskilt höga krav både på att kunna avkoda snabbt och att få till rätt motoriskt svar (Kopiez, Weihs, Ligges, & Lee, 2006).

(10)

5

Eftersom de grundläggande funktionerna som krävs i notläsning ser olika ut hos olika personer behöver man försöka förstå var hindren ligger för att kunna hitta bra sätt att kompensera för svårigheterna (Gudmundsdottir, 2010; Oglethorpe, 2002). När det är problem med att automatisera notläsningen kan det exempelvis bero på en svårighet att snabbt avkoda symboler. I det fallet kan det vara bra att arbeta med att lyssna in och lära sig sekvens efter sekvens i minnet innan man kopplar på notläsningen (Miles, Westcombe & Ditchfield, 2008). Att ta hänsyn till och planera in en ökad tidsåtgång till inlärningsprocessen kan vara viktigt om det exempelvis är svårigheter med arbetsminne och att hantera stora mängder information på en gång (Miles, Westcombe &

Ditchfield, 2008; Oglethorpe, 2002). Visuospatiala processer kan underlättas om man använder större symboler, förstärker med färger eller hittar något liknande knep (Hay- ward & Gromko. 2009; Miles, Westcombe & Ditchfield, 2008).

Ett annat perspektiv än att utgå från svårigheterna och kompensera för dom är att se, utforska och verkligen förstärka de styrkor personen har. Att fokusera på styrkorna kan innebära att inlärningen behöver ske på ovanliga sätt och det behöver finnas en nyfi- kenhet och öppenhet i det. Flera forskare verkar vara överens om att notinlärning i allt högre grad behöver involvera flera sinnen och en variation av material eller hjälpmedel (Miles, Westcombe & Ditchfield, 2008). Vid notläsningssvårigheter är det viktigt att inte bara fokusera på det utan också tänka på att stärka alla möjligheter att utveckla den musikaliska förmågan i sig. Allt sådant ”spiller” nämligen över och gynnar samtidigt notläsningsförmågan, att nyfiket och systematiskt pröva sig fram både utifrån svårig- heter och styrkor är centralt för att lyckas och få positiva erfarenheter (McPherson, 1994). Inlärningsprocesser för notläsning i hög grad ser ut och upplevs olika för olika personer och att undervisningen därför också kan behöva utformas för att hitta en väg som motiverar och passar varje student (Högquist, 2014).

2.3. Färg – inlärning och associationer

Forskning visar att färg är bra för att förbättra inlärningsförmågan (Olurinola &Tayo, 2015). I en studie av dessa författare testades universitetsstudenters förmåga att lära sig nya ord med hjälp av färger. Studenterna delades in i tre olika testgrupper. Första gruppen visades ord med färger där färgerna kunde associeras med ordets betydelse, exempelvis ordet gräs kopplades med färgen grön. Ordet och färgen överensstämde alltså med varandra. Den andra testgruppen visades ord där färgerna och orden inte överensstämde med varandra, så som gräs och färgen lila. Den sista gruppen studenter fick lära sig ord i kombination med färger i den akromatiska skalan, det vill säga med färgerna svart, vit och nyanser av grå. I resultatet framkom att den testgrupp som visades överensstämmande ord och färger presterade bäst. Även gruppen som använt akromatiska färger mindes fler ord än de som visades icke överensstämmande.

(11)

6

Slutsatsen var att färg kan vara till stor hjälp för inlärning så länge den används på rätt sätt, det vill säga att färgen kan associeras med innehållets betydelse.

Ljusa färger är mer associerade med positiva känslor som glädje och lugn medan mör- kare förknippas med känslor som går mer åt rädsla och sorg. Flera studier visar att friska vuxna och barn associerar sin normala sinnesstämning med en ljus gul nyans.

Personer som lider av ångest och depression förknippar sin sinnesstämning med grå och svarta nyanser. (Jonauskaite, Althaus, Dael, Dan‐Glauser & Mohr. 2017).

Färger ger oss emotionella reaktioner och påverkar våra val och tankar utan att vi är medvetna om det. De kan påverka vår mentala och psykiska hälsa. Val av färg sker ofta med bristande hänsyn till dess egenskaper och väljs istället utifrån smak. (Shin, 2018).

As such, colors move our minds through emotional action and lead us to think and act unconsciously as well as act differently in accordance with the extent of sensibility of individuals. (Shin, 2018)

Tabell 1. Associationer av olika färger (Mollica, Murphy, Stoddard, Aaseng & Glover, 2017), (Shin, 2019)

Färg Exempel på associationer och psykologisk påverkan

Röd Energi, eld, passion, kärlek, ilska, fara, blod, upphetsning. Färgen kan höja blodtryck

Gul Glädje, värme, feghet, upplysthet, briljans, uppfriskande, lycka, hopp, positivitet, enkelhet

Blå Djup, stabilitet, stillhet, lojalitet, sorg, kyla, tröst, bekvämlighet

Rosa Feminint, kärlek, utmattning, lugn men även mentalt dränerande med rosa på stora ytor

Grön Friskhet, fertilitet, harmoni, sinnesro, munterhet, natur, lugn, girighet, avundsjuka

Lila Royalitet, mod, magi, rikedom, oro, pondus, elegans, neutralitet Orange Energi, optimism, entusiasm, kreativitet, förnyelse, ytlighet, äventyr,

spontanitet, ljudstyrka

Svart Negativitet, formalitet, rädsla, högtidlighet Vit Renhet, godhet, perfektion, känsla av balans Grå Underlägsenhet, passivitet, varsamhet, ångest Rödbrun Degeneration, aptitretande, materiell girighet

(12)

7

Mörkare färger ses som tyngre än ljusa. I musikens värld kan därför exempelvis toner i låga basregister inte representeras av ljusa färger. I notation med färger skulle exempelvis en stark ljusgul nyans motsvara toner i höga register som spelas starkt och med skärpa. I motsvarighet skulle en röd nyans representeras i ett mellanregister med ett intensivt pulserande och drivande sound. Ju mörkare färg desto lägre tonregister är lämpligt och det blir lättare att få en känsla av ett lugnare tempo. Mörka färger kan också ge en större upplevelse av närvaro, närhet och lugn än en ljus färg. En ljus nyans av blå skulle exempelvis i en musikalisk kontext upplevas mer pulserande och flödande än en mörkare. (Poast, 2000).

3. Material och metod

Studien består av två delar; metodutveckling samt en jämförelse av resultat mellan tidigare använd instuderingsmetod och den metod som utvecklas under genomföran- det.

I detta kapitel beskrivs material och metoder som används för att utveckla en individuellt utformad färgstödd instuderingsmetod samt för att utvärdera den avseende subjektiv upplevelse och konstnärligt uttryck.

3.1. Material

3.1.1. Orkesterutdrag

Det grundläggande materialet under genomförandet av den här studien är orkesterutdrag för cello. Noter har tillhandahållits av handledare som också har gjort ett urval av orkesterutdrag med lämplig och genomgående liknande svårighetsgrad.

De aktuella orkesterutdragen är ur Beethovens symfoni nr. 1, 5, och 9, Brahms violinkonsert, Mahlers symfoni nr. 1, Brahms symfoni nr. 4, Mozarts Figaros bröllop, Sjosta- kovitjs symfoni nr. 9, Rachmaninovs symfoniska danser samt Tjajkovskijs symfoni nr. 6.

3.1.2. Övrigt material

För färgläggning av orkesterutdragen används suddbart bläck i olika färger.

Minnesanteckningar om subjektiva upplevelser görs under processens gång.

(13)

8

Ljud spelas in med en Zoom H1 och lagras i ljudfiler. Vid behov av ljudredigering an- vänds Audacity. Ljudinspelningarna läggs upp på SoundCloud.

3.2. Litteratur

I bakgrunden fördjupas kunskap om inlärning, färgers betydelse och hur de i musikens värld tidigare har använts. Fackböcker och vetenskapliga artiklar används då. Artiklarna söks fram med hjälp av Karlstads universitets sökmotor OneSearch

(https://eds.a.ebscohost.com/eds/search/basic?vid=0&sid=76cd3368-91e4-46cf- 956b-aa3d396b99b4%40sdc-v-sessmgr02) med sökord enligt nedan.

Tabell 2. Sökordsförteckning

Sökord för området inlärning: Sökord för området färg:

Cognition and learning Colour and performance Perception and learning Colour and meaning

Memory performance Colour and music

Decoding and learning Colour and learning Retention and learning Colour and mood

Colour and psychology Colour notation music Color psychology

Viss sökning via Googles sökmotor har använts, bland annat för att finna inspiration om färger och dess betydelse.

(14)

9

3.3. Metod

Utifrån litteraturstudier och egna musikaliska försök utvecklas ett sätt att färglägga noter för att underlätta eget spel gällande musikalisk tanke och riktning. Under processens gång utvecklas ett strukturerat färgläggningssystem där varje vald färg är kopplad till en viss känsla eller karaktär. Detta sker genom att arbeta med tio orkesterutdrag.

Enligt processen nedan (bild 2) övas inledningsvis två orkesterutdrag in på samma sätt som vanligt. Under instuderandet av de följande sex orkesterutdragen utvecklas färg- kodningssystemet. Avslutningsvis tillämpas färgläggningsmetoden på de två sista orkesterutdragen. För att kunna bedöma skillnaden på spelförmåga och subjektiva upplevelser av inlärningsprocessen, jämförs de två första och två sista orkesterutdragen.

De begynnande och avslutande utdragen är av liknande svårighetsgrad och ges likvär- dig omfattning av förberedelse.

Bild 2. Process över arbetets gång

3.3.1. Minnesanteckningar om subjektiv upplevelse-

För att undersöka om känslan och upplevelsen av att spela förändras efter att ha övat enligt färgläggningssystemet dokumenteras under arbetets gång personliga iakttagel- ser i minnesanteckningar. Reflektioner utifrån teman som motivation, spelglädje och självkänsla görs. Resultatet av de samlade bedömningarna analyseras utifrån uppsat- sens frågeställningar.

3.3.2. Ljuddokumentation

Egna inspelningar under arbetets gång görs med en Zoom H1. Vid varje ljudinspelning spelas ett nytt orkesterutdrag igenom. Dessa ligger till grund för såväl egen bedömning under metodutvecklingen som för musiklärarens bedömning av prestation.

Beethoven symfoni nr. 1

Mahler

symfoni nr. 1 Beethoven

symfoni nr. 9 Sjostakovitj

symfoni nr. 9

Rachmaninov Symfoniska

danser

Brahms violinkonsert

Tjajkovskij symfoni nr. 6

Mozart Figaros bröllop Brahms

symfoni nr. 4 Beethoven

symfoni nr. 5

(15)

10 3.3.3. Bedömningsmall

Analys av inspelningarna sker med hjälp av en bedömningsmall för teknisk och musikalisk förmåga. I mallen ingår riktlinjer för bedömning av spel gällande intonation, ti- ming, tonkvalitet, förmåga att forma musiken samt performance (se tabell 2). Bedömn- ingsmallen finns att hämta på The Associated Board of the Royal Schools of Music :s hemsida (https://us.abrsm.org/en/). ABSRM fokuserar på lärande och genomför mu- sikexaminationer världen över. En utvärderingsmall från ABSRM kan därför anses vara ett lämpligt medel för bedömning av det personliga spelet.

För att få en mer objektiv bedömning av hur spelet eventuellt förändras graderar en lärare prestationen vid inspelningarna. Efter de två första inspelningarna av orkesterutdragen som visar den vanliga spelnivån sker löpande träning och utveckling av färg- läggningssystemet. Med hjälp av mallen bedöms sedan de två sista inspelningarna.

Genom denna procedur görs det möjligt att jämföra om spelförmågan förändras med tiden och i så fall hur.

(16)

11

Tabell 3. Bedömningsmall ARSM assessment and marking criteria (Holmes, 2018)

(17)

12

4. Genomförande och resultat

Nedan beskrivs skapande av färgassociationer, övning samt metodutveckling. Kling- ande exempel ges för varje orkesterutdrag. Alla utdrag lyssnades igenom ett flertal gånger innan övning startades.

4.1. Skapande av färgassociationer

Utifrån innehållet i Färg och association ovan presenterar jag min egen upplevelse av färgerna jag använder mig av. En viktig notation är att jag inte ser varken siffror, bok- stäver eller noter i färg så som personer med synestesi, det vill säga extraupplevelser kopplade till sinnesintryck, gör. Däremot kan jag associera färger med ting och känslor.

I stora delar överensstämmer min association och min psykologiska påverkan med det som beskrivs i tabell 1. Det finns dock delar som skiljer sig åt, ibland mycket och ibland till viss del. I följande stycke beskriver jag mina associationer, känslor och upplevelser av koppling till musik för de färger som jag har valt att använda. En del av dessa för- ändras och utvecklas vidare under färgläggningsprocessen.

För mig representerar den ljusrosa färgen ett slags kärleksfullt lugn med en sorgsen underton. Den mörkrosa färgen är i motsatt till den ljusa retlig, skarp och oförutsägbar.

Röd ökar spänningen och intensiteten i musiken på ett mycket expressivt sätt. Blå är för mig en ganska skir och luftig färg och kan liksom tabell 1 upplevas som stillhet och tröst. Mörkare blå är djupare och förmedlar stabilitet och lojalitet. Liknande stabilitet och lojalitet har lila men med tydligare expressivitet. Färgen kan också förmedla sorgsenhet. Gult är en glad färg för mig, men utan pondus. I motsats till gul är orange för mig en riktig pondus-färg. För mig låter orange starkt med en självklar och överty- gande ton. Likt tabell 1 kan jag koppla rödbrun, eller i mitt fall brun med degeneration.

Jag tänker att det kan låta rått, enkelt, allvarligt och rejält med ett sorts djup. Ljusgrön är en färg som jag kopplar till något lätt och naturnära. Även mörkgrön kopplar jag till något naturnära och lätt, dock är färgen mer flödande och har ett större djup. Grå representerar passivitet och avvaktande.

(18)

13

4.2. Orkesterutdrag 1 och 2

I de två första orkesterutdragen övade jag enligt plan (bild 2) som vanligt utan att färg- lägga. Att öva som vanligt innebär för mig att först och främst att lyssna igenom musiken och takt för takt bestämma vilken fingersättning som är lämpligast för att slutli- gen öva upp ett rimligt tempo. Det handlar också om att bestämma och repetera det som jag behöver komma ihåg gällande musikaliskt uttryck.

För noter till orksterutdrag 1 och 2 se avsnitt 7, Bilagor.

4.2.1. Orkesterutdrag 1-Beethovens symfoni nr. 1

Inspelningen av orkesterutdraget ur Beethovens symfoni nr. 1 delades upp i tre delar för att underlätta de angivna tempoförändringarna.

Länkar till ljudinspelningar av det första orkesterutdraget:

https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-1-tempo-1/s- peJavi4hYD7

https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-1-tempo-2/s- ME1bVUGM07R

https://soundcloud.com/user-809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-1-tempo-3/s- jMOHi9zdsBG

4.2.2. Orkesterutdrag 2-Brahms violinkonsert

Länk till ljudinspelning av det andra orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-brahms-violinkonsert/s-z00MNdMo1Lo

(19)

14

4.3. Orkesterutdrag 3–8-övning och metodutveckling

4.3.1. Orkesterutdrag 3-Mahlers symfoni nr. 1

Den färgbaserade metodutvecklingen påbörjades genom att studera orkesterutdrag ur Mahlers symfoni nr. 1.

En svårighet som jag stötte på redan från början var att börja färglägga noterna utan att veta exakt hur jag skulle göra. Efter att ha lyssnat på delarna ur Mahlers symfoni testade jag ändå att färglägga noterna enligt de färger som jag associerade med musiken. Här försökte jag färglägga på ett sätt så att färgernas ”toppar” stämde överens med musikens höjdpunkter. Första takten målades gul eftersom de korta och lätt- samma tonerna gav mig en association av något glatt och struttigt. De följande sju takterna lät mer flödande men fortfarande lättsamma och nästan naturlikt, något som fick mig att tänka på grönt. Jag provade också att färglägga med en mörkare grön för att betona ledtoner. Jag kom då fram till att det inte kommer fungera att färglägga så noga eftersom det i ett stycke skulle krävas många fler färger än vad jag har tillgång till. Frasen avslutades med en helnot i takt nio som av en väldigt skir och svag nyans blev något jag associerade med ljusblått. Färgen blå kan enligt tabell 1 representera stillhet, kyla och lugn. För mig är ljusblått något som kan kopplas med de komponenterna men också med luftighet och harmoni.

Bild 3. Färglagd del av orkesterutdrag 3. Ur Mahlers symfoni nr. 1

Länk till ljudexempel av det tredje orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-mahlers-symfoni-nr-1-del-1/s-3tHo4u50wyh

Takt 10 till 13 kändes väldigt starka, övertygande, självsäkra och klara något som jag kopplar med orange. I takt 14–17 kändes det som att melodin var mer intensiv och ville leda till takt 18. Därför fick de takterna målas röda eftersom färgen ökar spänning. De rosa nyanserna som följer fick visa på stegvis crescendo och högre intensitet. Att an- vända de rosa nyanserna kändes inte helt rätt.

(20)

15

Bild 4. Färglagd del av det tredje orkesterutdraget. Ur Mahlers symfoni nr. 1

Länk till ljudexempel av det tredje orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-mahlers-symfoni-nr-1-del-2/s-9IUxFLbgOcy

Sista takten i det fjärde systemet innehöll ett för-slag och för att försöka få det piggt och snärtigt målade jag det gult. Musiken som följde associerades återigen med orange och lite rött.

Bild 5. Färglagd del av det tredje orkesterutdraget. Ur Mahlers symfoni nr. 1

Länk till ljudexempel av det tredje orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-mahlers-symfoni-nr-1-del-3/s-330VuvhFQVs

Orkesterutdraget ur tredje satsen i Beethovens symfoni nr. 5 börjar relativt tyst med en slags mystik och alerthet. Här provade jag att måla mjukare ”toppar” där färgområdet inte stack iväg något från nothuvudet. Jag valde mellan att färglägga början med lila och grå. Lila passade enligt tabell 1 bättre eftersom den associeras med mystik. Dock är lila för mig något pampigare och djupare än den känslan jag fick av orkesterutdra- gets början. Därför valde jag att färglägga de första takterna med grå. Lila färgen an- vände jag mig av för att visa en slags spänd väntan och för att förstärka en ledton (som jag återigen kom fram till inte var ett bra alternativ med tanke på antal färgval).

Bild 6. Färglagd del av det fjärde orkesterutdraget. Ur Beethovens symfoni nr. 5

(21)

16

Länk till ljudexempel av det fjärde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-5-del-1/s-JZ4DP6rVekN

I takt 27 användes färgen brun för att visa på en känsla av basal kraftfullhet och ett slags marscherande. Den följande röda färgen visar på ökning i intensitet för att sedan gå över i forzando som fick representeras av en mörkblå färg. Den mörkblå färgen visade då på en mörkare ton men med stabilitet och lugn.

Bild 7. Färglagd del av det fjärde orkesterutdraget. Ur Beethovens symfoni nr. 5

Länk till ljudexempel av det fjärde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-5-del-2/s-2laRcAdG2M5

I det här orkesterutdraget testades ett nytt sätt att färglägga. Jag började med att färg- lägga hela ”notområdet” så som i föregående utdrag men insåg snabbt att det inte var optimalt. Det var eftersom färgerna var mörkare och täckte för mycket av noterna vilket gjorde det svårare att se vad som var noterat. Därför provades färgläggning endast av nothuvuden i slutet av orkesterutdraget. Det blev då mindre rörigt men känslan av en musikalisk linje försvann och det såg ut att vara skilda noter som inte korrelerade med helheten.

Överlag var det svårt att välja färger som passade till sammanhanget i orkesterutdraget ur Beethovens symfoni nr. 5. Det kan vara på grund av att musiken i utdraget uppfat- tades som mer mystisk och avvaktande än exempelvis orkesterutdraget ur Mahler symfoni som har mer en positiv grundkänsla. För mig är det svårare att identifiera karaktä- rer när de är mer subtila.

4.3.3. Orkesterutdrag 5-Brahms symfoni nr. 4

Det femte orkesterutdraget var ur Brahms symfoni nr. 4. Denna gång färglade jag endast nothuvudena men målade dem samman som en linje. Musiken i de första takterna lät måttligt dystra men med ett flödande lugn. Då kände jag att en mörkare färg så som mörkblå eller lila inte var aktuellt att använda då båda förmedlar mer djup än vad

(22)

17

musiken förmedlade. Takterna fick därför målas med den mörkare gröna färgen vilket representerade ett lätt men stabilt lugn.

Bild 8. Färglagd del av det femte orkesterutdraget. Ur Brahms symfoni nr. 4

I takt 9–12 ökar intensiteten i musiken och den blir mer drivande framåt vilket återigen fick representeras av rött. Vid det följande pianot låter musiken i två takter struttig och lättsam. Däremot låter det inte överdrivet glatt som då jag använde färgen i orkesterutdrag av Mahler utan mer legato och flödande. Därför tyckte jag att den ljusgröna färgen var lämplig till dessa två takter.

Länk till ljudexempel av det femte orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-brahms-symfoni-nr-4-del-2/s-6d9zdLinFDL

Hela femte systemet målades med lila. Lila behåller det passionerade och uttrycksfulla utan att öka i intensitet. På ett vis kan man koppla det till tabell 1 som passivitet. Lila är för mig också lite dystert. När jag tänker på det är lila relativt lik färgen blå i känsla men mer uttrycksfullt och inte lika lugnt. I sjätte systemet målades några takter grå.

Musiken som spelades lät mystisk och hade en mycket svag nyans. Grå enligt tabell 1 kan ge en känsla av passivitet, men i det här fallet gav det snarare en känsla av avvaktande. Dock täckte den lila och grå färgen lite för mycket av noterna vilket gjorde det svårt att se. I slutet av samma system kom stackaterade noter som stegvis ökade i intensitet. Jag målade de gula men det kändes inte som karaktären stämde med den färgen. Däremot kom den att stämma några takter framåt. De första takterna (de gul- målade i bild 10) kunde jag heller inte koppla med vare sig röd eller orange, då rött för mig är mycket expressivt och orange mycket självklart. För mig måste musiken vara uppenbart låta väldigt glatt för att gul ska vara ett bra färgalternativ, något som det exempelvis blev i slutet av detta orkesterutdrag.

(23)

18

Länk till ljudexempel av det femte orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-brahms-symfoni-nr-4-del-1/s-8Sg0d0cnS56

4.3.4. Orkesterutdrag 6-Sjostakovitjs symfoni nr. 9

Inför det sjätte orkesterutdraget testade jag att färglägga endast den nedersta notlinjen för att undvika kladdig otydlighet vilket visade sig vara ett väldigt bra sätt eftersom färgen sällan täckte noterna. Jag insåg att det skulle vara en bra färgläggningsmetod även för kommande utdrag. Orkesterutdraget var ur Sjostakovitj nionde symfoni och hade ett mycket högt tempo. När jag lyssnade på det hade jag på grund av det höga tempot först svårt att uppfatta karaktärsdragen. Därför krävdes det många genomlyssningar. Här testade jag att använda den mörkare och mer intensiva rosa färgen som en representation för något retligt eftersom färgen enligt tabell 1 i för stor mängd eller för kraftig intensitet har en utmattande verkan. Den retliga karaktären innefattar en slags skarphet, tydlighet och snabbhet. Gul fick återigen representera glädje och livlig- het. Det passade bra eftersom musiken lät väldigt "durig". I sista systemet provade jag att använda två färger; brun och röd. Det var eftersom cellostämman hade ”degene- rationsljudet” men samtidigt ökade i intensitet.

Bild 11. Färglagt orkesterutdrag (nr. 6). Ur Sjostakovitjs symfoni nr. 9

(24)

19

Länk till ljudexempel av det sjätte orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-sjostakovitjs-symfoni-no-9/s-8F5Z0T5EkVd

Vid förberedelse och inövning av orkesterutdraget taget ur Beethovens symfoni stötte jag på svårigheter i färgläggningen. På några ställen kunde jag genom att lyssna på musiken inte komma fram till vilken färg som var lämplig. Det resulterade i att när jag väl övade på de partierna så blev min musikaliska tanke i början lika obefintlig som färgen på pappret. Däremot efter att ha övat på det ett tag växte en tanke om färgval fram. Dock utgick inte den tanken från musiken som helhet utan bara från cellostäm- man. Jag insåg att det kändes svårare att bestämma färg när musiken gick i moll och antingen lät dyster eller expressiv. Ett exempel på det är i takt 38 och sex takter framåt.

I efterhand när jag lyssnar på det kan jag tänka mig att det kunde varit bra att blanda brun och lila. Lila med expressivt och flödande men med det bruna enkelhet och tunga tydlighet.

Bild 12. Ofärglagd del av det sjunde orkesterutdraget. Ur Beethovens symfoni nr. 9

Länk till ljudexempel av det sjunde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-9-del-1/s-kIhgK0B40hJ

Ett annat exempel i orkesterutdraget där jag upplevde svårighet att färglägga var i takt 65–68. De färgalternativ som skulle kunna varit möjliga till den något "molliga" musiken var ljusblå, mörkblå eller lila. Ljusblå skulle i detta fall möjligtvis kunnat passa eftersom det var en väldigt svag nyans. Dock förmedlade inte musiken den slags skirhet som jag tidigare har associerat med ljusblått. Både lila och mörkblå gav ett för kraftfullt och djupt intryck för att passa de takterna. Jag kom fram till att det ibland kan vara okej att inte färglägga allt och därför lät jag bli i dessa takter. Att låta bli färgläggning kan nog vara ett rimligt val för att inte fastna i instuderingsprocessen.

Bild 13. Ofärglagd del av det sjunde orkesterutdraget. Ur Beethovens symfoni nr. 9

(25)

20

Länk till ljudexempel av det sjunde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-beethovens-symfoni-nr-9-del-2/s-S3pOR2tc3Ou

4.3.6. Orkesterutdrag 8-Rachmaninovs symfoniska danser

Orkesterutdraget ur Rachmaninovs symfoniska danser börjar expressivt. Musiken för- medlar på ett lätt sätt värme och välbefinnande. Samtidigt har musiken en sorgsen underton. I detta fall skulle rött vara en för intensiv färg att koppla till musiken och lila med sin sorgsna och expressiva karaktär skulle vara för djup. Därför provade jag att färglägga med ljusrosa, den färg som i tabell 1 kan beskrivas med ord som lugn och kärlek.

Bild 14. Färglagd del av det åttonde orkesterutdraget. Ur Rachmaninovs symfoniska danser

Länk till ljudexempel av det åttonde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-rachmaninovs-symfoniska-danser/s-itIhGFXrhBl

Den sista justeringen av färgläggningsmetoden gjordes under arbetet med orkesterutdrag 8 då den ljusrosa färgen tillkom.

4.4. Fastställd färgläggningsmetod

Den fastställda färgläggningsmetoden beskrivs nedan. Instudering enligt den fast- ställda metoden påbörjas efter ett flertal genomlyssningar

• Färgläggning görs på nedersta notlinjen

• Färgläggning görs på ett övergripande och minimalistiskt sätt. Detaljerade färg- läggningar som noterar exempelvis ledtoner bör undvikas. Detta är för att un- derlätta perception

• Två färger kan om det behövs användas samtidigt. De färgläggs då parallellt med varandra (se de sista takterna i bild 11)

• Färgläggning kan utebli på vissa ställen där karaktären är svårbedömd. Detta är för att inte fastna i instuderingsprocessen

• Färgerna som används till de olika karaktärerna och känslorna kan ses nedan i bild 15

(26)

21

Bild 15. Färger och personliga associationer som används i studien

4.5. Orkesterutdrag 9 och 10

Den fastställda färgläggningsmetoden användes enligt plan (bild 2) utan ytterligare ändringar under orkesterutdrag 9 och 10.

4.5.1. Orkesterutdrag 9-Tjajkovskijs symfoni nr. 6

Bild 16. Det nionde orksterutdraget. Ur Tjajkovskijs symfoni nr. 6

Länk till ljudinspelning av det nionde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-tjajkovskijs-symfoni-no-6/s-hj3SgROzrKu

(27)

22

4.5.2. Orkesterutdrag 10-Mozarts Figaros bröllop

Bild 17. Det tionde orkesterutdraget. Ur Mozarts Figaros bröllop

Länk till ljudinspelning av det tionde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user- 809145122/ur-mozarts-figaros-brollop/s-p1s1zDhKQCA

(28)

23

4.6. Resultat bedömningsmall

De två första och sista orksterutdragen bedömdes av celloläraren Lars-Inge Bjärlestam enligt bedömningsmallen. Nedan presenteras resultatet av dessa.

Tabell 4. Lärarens bedömning av det första orkesterutdraget

Tabell 5. Lärarens poängbedömning av det första orkesterutdraget

Komponent Pitch Time Tone Shape Performance

Poäng 30 19 30 26 26

I orkesterutdraget ur Beethovens symfoni nr. 1 spelade jag fel rytm i takt 22–23 och i sista takten. Detta var för jag glömde bort att utdraget gick i alla breve (puls på halvnot istället för fjärdedelsnot). På komponenten Time blev därför lärarens bedömning Below pass, det vill säga underkänt. Totalpoäng för orkesterutdraget blev 131.

(29)

24

4.6.2. Orkesterutdrag 2-Brahms violinkonsert

Tabell 6. Lärarens bedömning av det andra orkesterutdraget

Tabell 7. Lärarens poängbedömning av det andra orkesterutdraget

Poäng 30 30 30 26 26

Till orkesterutdrag 2 gavs inga ytterligare kommentarer av läraren. Totalpoängen blev 142.

(30)

25

4.6.3. Orkesterutdrag 9-Tjajkovskij symfoni nr. 6

Tabell 8. Lärarens bedömning av det nionde orkesterutdraget

Tabell 9. Lärarens poängbedömning av det nionde orkesterutdraget

Poäng 30 19 26 26 26

I orkesterutdrag 9 ur Tjajkovskijs symfoni nr. 6 fick jag även här underkänt på Time.

Denna gång för att jag hade något lågt tempo och saknade ett naturligt flöde i mitt spel. Totalpoängen blev 127.

(31)

26

4.6.4. Orkesterutdrag 10-Mozart Figaros bröllop

Tabell 10. Lärarens bedömning av det tionde orkesterutdraget

Tabell 11. Lärarens poängbedömning av det tionde orkesterutdraget

Poäng 26 26 30 30 30

I orkesterutdrag 10 fick jag till skillnad från de föregående orkesterutdragen lägre be- dömning på Pitch. Detta var på grund av att jag i takt två spelade ett giss istället för g.

Totalpoängen var här 142.

4.6.5. Sammanfattning av resultat- bedömningstabell

Det samlande resultat av bedömningstabellerna visar inte på tydliga skillnader. Om man däremot delar isär resultatet i komponenterna Pitch, Time, Tone, Shape och Per- formance kan ändå vissa skillnader urskiljas (tabell 12). Pitch och Tone visar generellt ett högt värde på alla orkesterutdrag. På Time är resultatet mer blandat där både låga och höga poäng förekommer i båda bedömningsomgångarna. Den totala poängsum- man för de två första orkesterutdragen jämfört med motsvarande summa för de två sista orkesterutdragen pekar rentav på en viss försämring efter användning av

(32)

27

färgläggning. Om man däremot tittar på de två delkomponenterna Shape och Perfor- mance som till stor del utgör själva grunden i musikens riktning och karaktär kan ändå tendenser till en viss förbättring urskiljas. På den första bedömningsomgången ligger varken Shape- eller Performance-poängen på den högsta nivån. Det gör de däremot på det sista orkesterutdraget. Där lyckades jag förmedla tydligare karaktärer med expressivitet och gott detaljinnehåll.

Tabell 12. Samlad poängbedömning av de begynnande samt avslutande orkesterutdragen

4.7. Resultat- subjektiv upplevelse

Generellt har jag hittat bra samband mellan känsla och association till färgerna på det sätt som beskrivs i bild 3. Det finns egentligen inga känslouttryck som jag helt saknar färger för. Jag känner i princip i varje stycke vilken färg som passar till vad. Det är dock inte alltid nödvändigt att en färg ”låter lika” från stycke till stycke vilket kanske kan vara förvirrande för andra. För mig själv innebär det inte några svårigheter eftersom jag i varje stycke är säker på innebörden för den färg jag väljer. Däremot kan det ibland vara svårt att koppla vissa avgränsade partier i musiken till just en specifik färg och känsla.

Musiken kan förmedla en blandning av känslor och ibland kan innehållet faktiskt vara otydligt för mig. För att lösa det kan färgläggning vid sådana delar göras parallellt med två färger för att det ska kännas komplett eller helt hoppas över.

Under arbetets gång har jag inte noterat några större allmänna förändringar gällande min tekniska spelförmåga. Det jag däremot har iakttagit är en upplevelse av att på ett tydligare sätt veta vart musiken är på väg och på så vis kunna anpassa drivet i mitt spel.

Vissa av färgerna. gör det lättare för mig att få musiken att gå framåt. Röd och rosa är exempel på sådana färger. Det har också blivit tydligare hur vissa färger kräver en viss

(33)

28

stråkhastighet för att få det att låta som jag vill. Av exempelvis brun så låter jag stråk- hastigheten vara långsam samtidigt som jag använder mer tryck i stråken. I motsats till det spelar jag luftiga och snabba stråk vid gröna partier. Liknande gjorde jag ibland även innan arbetets början men har nu blivit ännu mer medveten om vad jag gör och känslan är att jag genom skillnader i stråkhastighet oftare lyckas få spelet att uppfattas som mer musikaliskt.

Min förmåga att läsa enskilda noter rätt tycker jag inte har påverkats av färgläggningen.

Jag kan fortfarande läsa fel toner och rytmer vid enstaka tillfällen och upplever inte heller någon tydlig skillnad när det gäller att själv känna mig säker på att jag har läst rätt. Det betyder däremot inte att jag anser jag att färgläggningen kan ha haft en ne- gativ inverkan på mitt tekniska spel. De mest uppenbara fel som gjordes (se tabell 4 och 8 avseende Time) handlade om slarv samt feltänk och är inte något som jag upplevt blivit annorlunda efter att ha övat enligt färgläggningsmetoden.

Min subjektiva upplevelse av själva instuderingen är att jag genom färgsättningen har förflyttat mitt musikaliska uttryck från något bristande till ett mer medelmåttigt utryck.

Det har känts något mer krävande än vanligt att ta mig an ett nytt stycke då jag har behövt förbereda mig och ha ett större fokus redan från början. Därefter har det tvär- tom blivit mycket lättare eftersom det har varit klarare för mig gentemot tidigare vad jag vill uttrycka för karaktär och känsla. Under själva spelandet har jag kunnat koncen- trera mig på mitt uttryck istället för att försöka komma ihåg vilken information i noterna som kommer härnäst. Linjen med färg har hjälpt mig att vara mer avslappnad i vad jag spelar just nu och i att återuppta fokus om jag har tappat tråden.

5. Diskussion

Inledningsvis diskuteras olika metodfrågor, därefter följer diskussion om resultatet i relation till arbetets syfte och frågeställningar. Avslutningsvis berörs arbetets betydelse för egen såväl som andras praktik.

5.1. Metoddiskussion

För att göra det möjligt med ett tydligare och mer säkerställt resultat skulle vissa delar i metoden behövt utvecklats mer. En ännu noggrannare planering av processen och tidsåtgång i varje steg hade underlättat arbetet.

Att ha två orkesterutdrag för bedömning före och efter färgsättningsmetodens utveckling (bild 2) kan i efterhand ses som en tydlig begräsning. Enskilda missar som exempelvis fel rytm i orkesterutdrag 1 (tabell 4) fick stort genomslag i resultatet. Risken för

(34)

29

det hade kunnat minskas genom att ha haft fler utdrag för bedömning med ett tydligare fokus på de huvudsakliga musikaliska aspekterna. Med tanke på att orkesterutdragen är korta och inte alltid innehåller melodiska delar kunde längre delar ur solore- pertoar ha varit att föredra för att bättre fånga musikaliska uttryck avseende musikens riktning och karaktär.

Efter förbättrad instudering av noter kan man tänka sig att den samlade tiden som går åt i inlärningsprocessen skulle kunna minskas och att det i sin tur kunde bidra både till en känsla av flyt till att ge mer utrymme över för annat. Tid för inlärning är inte något som har mätts under arbetets gång vilket hade kunnat vara intressant. Även om jag upplever en mer aktiv och effektiv inlärningsprocess vid användning av notläsningssy- stemet är det troligen så att tiden som använts inte varit kortare än vanligt. Största delen av tiden både med och utan färgläggningssystem har gått åt till att öva på de tekniskt svåra delarna. Vid fortsatta studier på området skulle det vara av värde att även jämföra den samlade tidsåtgången.

Bedömningarna utfördes i studien av en lärare. Att ha involverat fler bedömare hade sannolikt varit värdefullt för att öka reliabiliteten i graderingen. Andra bedömningsin- strument än det använda (tabell 3) kunde ha prövats för att se vilket instrument som bäst fångade just riktning och karaktär. Vid de bedömningar som gjordes användes endast det högsta värdet inom varje enskilt intervall. En tydligare instruktion till be- dömningsmallen hade kunnat vara värdefull och möjligen lett till att olika värden inom varje intervall hade använts. Sammantaget finns alltså en del metodfrågor som framstår som svagheter. Den grundläggande strukturen med bedömningar före och efter me- todens utveckling bedöms dock passa bra med tanke på undersökningens syfte. Re- flektioner om metoden har gjorts under arbetets gång och har varit en viktig del av lärandet. Med hänsyn till arbetets omfattning och nivå är upplevelsen att metoden sammantaget är acceptabel för att diskutera resultat och komma fram till användbara lärdomar.

5.1. Resultatdiskussion i relation till syfte och frågeställningar

Frågeställning 1 i arbetet (delkapitel 1.3) handlar om hur ett strukturerat färgkodnings- system som både främjar inlärning och musikaliskt uttryck ska kunna se ut för att passa just mig. Färgkodningssystemet som utarbetades under arbetet har beskrivits i delkapitel 4.4 och i och med det kan man i princip anse att den första frågeställningen besvaras redan där. Utvecklingen under arbetets gång ledde fram till färgkodningssyste- met utifrån löpande erfarenhet om vad som upplevdes främja inlärningen och det musikaliska uttrycket.

(35)

30

Det strukturerade färgkodningssystem som har visat sig passa mig är enkelt att titta på. Färgade linjer längst ner på systemets notlinje visar vilken karaktär och känsla jag vill förmedla. Något som var intressant att upptäcka under utvecklingsfasen var hur processen ledde fram till en mycket enklare och minimalistisk färgläggning än vad jag i början hade tänkt. Det jag har lärt mig om färgers betydelse (delkapitel 2.1 och 2.3) och de tydliga associationer jag upplever mellan färg och känsla i musiken som beskrivits i delkapitel 7.2 kan ha varit det mest avgörande för att landa i enkelheten. I tillägg till det var kunskapen om det visuospatiala skissblocket (Baddeley & Hitch 1974) viktig för att förstå att en förenkling i det visuella kunde vara en fördel för mig.

Min bedömning är att frågeställning 1 till stor del är besvarad med ett positivt utfall när det gäller att ett färgkodningssystem är framtaget och att det passar mig. Den subjektiva upplevelsen av att systemet stödjer både inlärning och musikaliskt uttryck är stark. För att veta om det också verkligen kan visas mer objektivt behövs dock fortsatta undersökningar.

I frågeställning 2 (delkapitel 1.3) är påverkan på teknisk och musikalisk förmåga vid användning av förläggningssystemet i fokus. En första reflektion är svårigheten att dela upp teknisk och musikalisk förmåga då de oftast korrelerar med varandra, en tydligare frågeställning hade därför varit lättare att besvara tydligt.

Efter att ha skickat ljudinspelningar på orkesterutdragen till min lärare för bedömning kände jag mig ganska säker på att skillnaden mellan utdrag 1-2 och 9-10 gällande min tekniska förmåga skulle vara minimal. Det visade sig stämma att ingen förbättring kan tolkas in i de komponenter där den tekniska förmågan är mest framträdande. Man ser snarare en viss försämring men kanske främst en stor variation i resultatet utifrån be- dömningsmallen. Det som talar för en positiv påverkan av den tekniska förmågan är min subjektiva upplevelse av färgläggningssystemet har bidragit till vissa förbättringar i nyanser av riktning och driv samt hastighet och tryck i stråkföringen.

Till skillnad från de mer tekniska delarna finns det tydligare resultat i den del som gäller förändring i den musikaliska förmågan. Det är främst den subjektiva upplevelsen som är mer starkt och tydligt positiv (se även delkapitel 4.7). Jag får åtkomst till symbolerna på ett snabbt och avspänt sätt. Färgläggningen ger mig stor hjälp att fånga tillbaka

”tråden” när jag tappar den. Även när jag spelar utan tillgång till noter finns karaktärs- dragen kvar levande i minnet tack vare färgerna.

Inom mig stärker färgerna mitt musikaliska uttryck och får mig att anstränga mig mer för att lyckas få uttrycket att låta mer även utåt. Många gånger har jag fått höra av lärare att man måste överdriva sina musikaliska skillnader för att andra ska kunna uppfatta dem. Mot slutet av det här arbetets genomförande kände jag hur uttrycket kunde förstärkas till en mer lagom nivå. Det upplevdes positivt samtidigt som det kanske betyder att jag behöver ge ännu mer för att det ska uppfattas tydligt i bedömningarna.

(36)

31

Resultatet av min lärares samlade bedömning bekräftar inte tydligt min upplevelse av förbättring när det gäller musikalisk förmåga. Med tanke på att det ändå finns ett visst förbättrat resultat från bedömningsmallen avseende Shape och Performance (tabell 12) kan man i någon mån se en tendens som understödjer snarare än svarar emot mina erfarenheter.

När det gäller möjligheten att besvara frågeställning 2 är min bedömning att den tekniska delen av frågan till stor del får lämnas obesvarad medan min musikaliska förmåga har påverkats positivt. Det förklarar jag genom att koppla till teorin i delkapitel 2.2 och 2.3. Färgintryck tycks vara en bra nyckel till min visuella perception och hjälper mig att associera färg till olika karaktärer och känslor. Den visuella perceptionen stärker då arbetsminnet och det visuospatiala skissblocket. En snabbare åtkomst till och förståelse för symboler i notsystemet görs möjlig och när dessa delar fungerar bättre blir det lättare för mig att slappna av och ge större utrymme för lyssnandet, karaktären, rikt- ningen och uttrycket.

Den tredje frågeställningen i arbetet (delkapitel 1.3) lyder: Hur påverkas min subjektiva upplevelse av att studera in nya stycken vid systematisk användning av systemet? Ne- dan beskrivs varför jag menar att den kan besvaras positivt. Efter den förändringen som användes från och med orkesterutdrag 6 (4.3.4) började systemet bli till nytta i inlär- ningen vilket sedan förstärktes ytterligare genom en tilltagande känsla av att kunna läsa noter med ett annat lugn än i vanliga fall. Färgerna har på så vis hjälpt mig mycket och jag kan redan från början vid instudering av ett nytt stycke förstå vilka karaktärer jag vill förmedla. Det skalar alltså bort en relativt lång och frustrerande process i att försöka förstå musiken under instuderingens gång och jag behöver inte längre an- stränga mig att förstå helheten när jag läser färglagda orkesterutdrag. Färger gör att det inte bara blir lättare att studera in stycken utan också roligare. Att få tillämpa en kreativ metod som vanligtvis inte används i musik gör det mindre energikrävande att arbeta i en vad som för mig kan vara en ganska tung arbetsprocess.

Teorin i arbetets bakgrund samt systematiken i själva färgläggningssystemet har också lett till ett mer utvidgat arbetssätt för inlärning av nya stycken och en ökad medvetenhet kring inlärning i stort. I korthet består arbetssättet vid inlärning av ett nytt stycke av att jag först ger utrymme och tid för att avslappnat lyssna in stycket. Detta gör jag både i sekvenser och som helhet. Därefter börjar jag färglägga enligt färgkodningssy- stemet. Själva övandet tar sedan vid och justering av färgläggningen kan då i vissa fall behövas. Att jag genom det arbetssättet lättare kan ta itu med nya musikstycken och nå längre i det jag vill uppnå med min musikutövning känns både avlastande och mo- tiverande.

(37)

32

5.2. Arbetets betydelse för egen praktik

Syftet med detta examensarbete var att genom en individuellt utformad färgstödd notin- studeringsmetod underlätta inlärning samt stärka mitt musikaliska uttryck avseende musikens riktning och karaktär. Därmed har syftet en mycket nära koppling till min egen praktik.

Min bedömning är att syftet till stora del har uppnåtts för det jag själv behöver trots att det återstår en del för att effekten ska kunna upplevas tydligare även av andra. För min egen del behöver jag också utforska vidare om jag behöver använda färger vid riktiga orkester- spelsamanhang eller inte.

Det är tre huvudsakliga delar där arbetet redan har fått och kommer fortsätta ha betydelse för min musikaliska praktik:

• Förståelsen för de svårigheter och styrkor jag har vid inlärning av noter har ökat.

Det jag har identifierat som den viktigaste svårigheten är de visuospatiala delarna av arbetsminnet där jag upplever att jag inte tillräckligt snabbt kan komma åt och tolka noterna och deras koppling direkt till spelet. Att förstå det här bättre har hjälpt mig att avgränsa det område som jag behöver stärka och kompensera för på andra sätt.

• Den viktigaste styrkan hos mig har jag förstått är den auditiva kopplingen till arbetsminne och känsla. Att systematiskt låta lyssnandet ta större plats initialt, att jobba ännu mer i sekvenser och att ge utrymme för upplevelse av känsla i musiken kommer att underlätta mitt lärande.

• Färgläggningssystemet minskar konsekvensen av de visuospatiala svårigheterna och har gett mig hjälp i att se helheten och karaktären i musiken på ett helt annat sätt än i svartvitt. Mönster träder fram tydligare liksom kopplingarna mellan färg och känsla i musiken. När allt detta klarnar får jag också hjälp med musikens riktning.

Teorin i kapitel 2 har varit viktig för att ringa in svårigheter, styrkor och möjliga lös- ningar. Detta gäller främst kunskap och associationer i samband med färg, olika aspekter av arbetsminne, komplexiteten i inlärning av noter, vikten av att använda många sinnen och att systematiskt söka efter det som fungerar.

Med färgernas hjälp kan jag se hur musiken förändras. När jag nu tittar på ett notblad som inte är färglagt känns det som att stirra på ett blankt papper. Jag kan fortfarande se vad som står noterat men kan trots det inte greppa informationen. Min upplevelse är att färgläggningen varit till stor hjälp för att stärka mitt musikaliska uttryck och till- tron till den egna musikaliska förmågan när det gäller att lära nytt med känsla karak- tär, medvetenhet och kontroll.

(38)

33

5.3. Arbetets betydelse för andras praktik

Förhoppningsvis kommer det här arbetet inspirera andra till att tillämpa fler kreativa metoder för sin övning i samband med instudering av noter. Det känns viktigt att svå- righeter på området uppmärksammas tidigt och att både lärare och studenter på olika nivåer tillsammans utforskar svårigheterna, förstärker styrkorna och utvärderar lö- pande. Allt för att lyckas förbättra såväl spelresultat som upplevelsen av själva instuderingsprocessen.

(39)

34

6. Referenser

Alloway, T. P., Gathercole, S. E., Willis, C., Adams A-M. (2004). A structural analysis of working memory and related cognitive skills in young children. Journal of Experi- mental Child Psychology, 87 (2)85-106.

doi: 10.1016/j.jecp.2003.10.002

Baddeley, A. D., Hitch, G. J. (1974). Working memory. (47–89). Ur: G. H. Bower (red.), The psychology of learning and motivation. New York: Academic Press.

Chathurika, H. (2019, 17 april). Analogous Colors and Color Wheel. Hämtad från https://uxplanet.org/analogous-colors-and-color-wheel-609a05b5b90e

Egidius, H. (2020). Psykologilexikon. Natur och Kultur. Hämtad från (https://www.psy- kologiguiden.se/psykologilexikon).

Gudmundsdottir, H. R. (2010). Advances in music-reading research. Music Education Research, 87 (4), 331-338.

doi: 10.1080/21622965.2016.1167484

Hayward, C. M., Gromko, J. E. (2009). Relationships Among Music Sight-Reading and Technical Proficiency, Spatial Vizualization, and Aural Discrimination. Journal of Research in Music Education. 57 (1), 26-36.

doi: 10.1177/0022429409332677

Holmes, J. (2018). Grades music exam marking criteria. Hämtad från https://us.abrsm.org/en/our-exams/information-and-regulations/graded-music-exam-marking-criteria/

Högquist, M. (2014). Vad kan man när man kan läsa noter? Examensarbete. Kungliga Musikhögskolan, Stockholm. Hämtad från https://www.diva-por-

tal.org/smash/get/diva2:732628/FULLTEXT02.pdf

Jensen, M. (2019, 2 maj).Minnessystem [Blogginlägg]. Hämtad från https://www.kog- nitionsvetenskap.nu/minnessystem).

Jonauskaite, D., Althaus, B., Dael, N., Dan‐Glauser, E., Mohr, C. (2018). What color do you feel? Color choices are driven by mood. Color Research and Application.

44 (2), 26-36.

doi.1002/col.22327

(40)

35

Klingenberg, T. (2011). Den lärande Hjärnan. Stockholm: Natur & Kultur.

Kopiez, R., Weihs, C., Ligges, U., Lee, J. I. (2006). Classification of high and low achiev- ers in a music sight-reading task. Psychology of Music, 34 (1), 5-26.

doi: 10.1177/0305735606059102

Koziol, L. F. (2016). The Neuropsychology of Working Memory: An Introduction. Ap- plied Neuropsychology: Child, 5 (3), 161–162.

doi: 10.1080/21622965.2016.1167484

Mayes, T. (2019). Learning Theory and the New Science of Learning. Beetham, H., Sharpe, R. Rethinking Pedagogy for a Digital Age: Principles and Practices of De- sign. New York: Routledge.

Miles, T., Westcombe, J., Ditchfield, D. (2008). Music and Dyslexia: A Positive Ap- proach. New Jersey; Wileys.

Mills, J., McPherson, G. E. (2006). Musical literacy. (155-172). Ur: G. E. McPherson (Ed.), The child as musician: A handbook of musical development. Oxford: Oxford Uni- versity.

Mollica, P., Murphy, J., Stoddard, J., Aaseng, M., & Glover, D. L. (2017). Color : A Practi- cal Guide to Color and Its Uses in Art. Laguna Hills, CA: Walter Foster Publishing.

Hämtad från https://search.ebscohost.com/login.aspx?di- rect=true&db=nlebk&AN=1645654&lang=sv&site=eds-live

Nationalencyklopedin (2020). Ljus. Hämtad från https://www.ne.se/uppslagsverk/en- cyklopedi/lång/ljus

Oglethorpe, S. M. (2002). Instrumental music for dyslexics: a teaching handbook, Lon- don: Whurr.

Olurinola, O., Tayo, O. (2015). Colour in Learning: It’s Effect on the Retention Rate of Graduate Students. Journal of Education and Practice, 6 (14), 1-5. Hämtad från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1080132.pdf

McPherson, G. E. (1994). Factors and abilities influencing sightreading skill in music.

Journal of Research in Music Education, 42, 217-231.

doi: 10.2307/3345701

Poast, M. (2000) Color Music: Visual Color Notation for Musical Expression. Leonardo, 33(3), 215-221.

doi: 10.1162/002409400552531