Orkesterutdrag 10-Mozarts Figaros bröllop

4. Genomförande och resultat

4.5. Orkesterutdrag 9 och 10

4.5.2. Orkesterutdrag 10-Mozarts Figaros bröllop

Bild 17. Det tionde orkesterutdraget. Ur Mozarts Figaros bröllop

Länk till ljudinspelning av det tionde orkesterutdraget: https://soundcloud.com/user-809145122/ur-mozarts-figaros-brollop/s-p1s1zDhKQCA

4.6. Resultat bedömningsmall

De två första och sista orksterutdragen bedömdes av celloläraren Lars-Inge Bjärlestam enligt bedömningsmallen. Nedan presenteras resultatet av dessa.

4.6.1. Orkesterutdrag 1-Beethovens symfoni nr. 1

Tabell 4. Lärarens bedömning av det första orkesterutdraget

Tabell 5. Lärarens poängbedömning av det första orkesterutdraget

Komponent Pitch Time Tone Shape Performance

Poäng 30 19 30 26 26

I orkesterutdraget ur Beethovens symfoni nr. 1 spelade jag fel rytm i takt 22–23 och i sista takten. Detta var för jag glömde bort att utdraget gick i alla breve (puls på halvnot istället för fjärdedelsnot). På komponenten Time blev därför lärarens bedömning Below pass, det vill säga underkänt. Totalpoäng för orkesterutdraget blev 131.

4.6.2. Orkesterutdrag 2-Brahms violinkonsert

Tabell 6. Lärarens bedömning av det andra orkesterutdraget

Tabell 7. Lärarens poängbedömning av det andra orkesterutdraget

Komponent Pitch Time Tone Shape Performance

Poäng 30 30 30 26 26

Till orkesterutdrag 2 gavs inga ytterligare kommentarer av läraren. Totalpoängen blev 142.

4.6.3. Orkesterutdrag 9-Tjajkovskij symfoni nr. 6

Tabell 8. Lärarens bedömning av det nionde orkesterutdraget

Tabell 9. Lärarens poängbedömning av det nionde orkesterutdraget

Komponent Pitch Time Tone Shape Performance

Poäng 30 19 26 26 26

I orkesterutdrag 9 ur Tjajkovskijs symfoni nr. 6 fick jag även här underkänt på Time.

Denna gång för att jag hade något lågt tempo och saknade ett naturligt flöde i mitt spel. Totalpoängen blev 127.

4.6.4. Orkesterutdrag 10-Mozart Figaros bröllop

Tabell 10. Lärarens bedömning av det tionde orkesterutdraget

Tabell 11. Lärarens poängbedömning av det tionde orkesterutdraget

Komponent Pitch Time Tone Shape Performance

Poäng 26 26 30 30 30

I orkesterutdrag 10 fick jag till skillnad från de föregående orkesterutdragen lägre be-dömning på Pitch. Detta var på grund av att jag i takt två spelade ett giss istället för g.

Totalpoängen var här 142.

4.6.5. Sammanfattning av resultat- bedömningstabell

Det samlande resultat av bedömningstabellerna visar inte på tydliga skillnader. Om man däremot delar isär resultatet i komponenterna Pitch, Time, Tone, Shape och Per-formance kan ändå vissa skillnader urskiljas (tabell 12). Pitch och Tone visar generellt ett högt värde på alla orkesterutdrag. På Time är resultatet mer blandat där både låga och höga poäng förekommer i båda bedömningsomgångarna. Den totala poängsum-man för de två första orkesterutdragen jämfört med motsvarande summa för de två sista orkesterutdragen pekar rentav på en viss försämring efter användning av

färgläggning. Om man däremot tittar på de två delkomponenterna Shape och Perfor-mance som till stor del utgör själva grunden i musikens riktning och karaktär kan ändå tendenser till en viss förbättring urskiljas. På den första bedömningsomgången ligger varken Shape- eller Performance-poängen på den högsta nivån. Det gör de däremot på det sista orkesterutdraget. Där lyckades jag förmedla tydligare karaktärer med ex-pressivitet och gott detaljinnehåll.

Tabell 12. Samlad poängbedömning av de begynnande samt avslutande orkesterutdragen

4.7. Resultat- subjektiv upplevelse

Generellt har jag hittat bra samband mellan känsla och association till färgerna på det sätt som beskrivs i bild 3. Det finns egentligen inga känslouttryck som jag helt saknar färger för. Jag känner i princip i varje stycke vilken färg som passar till vad. Det är dock inte alltid nödvändigt att en färg ”låter lika” från stycke till stycke vilket kanske kan vara förvirrande för andra. För mig själv innebär det inte några svårigheter eftersom jag i varje stycke är säker på innebörden för den färg jag väljer. Däremot kan det ibland vara svårt att koppla vissa avgränsade partier i musiken till just en specifik färg och känsla.

Musiken kan förmedla en blandning av känslor och ibland kan innehållet faktiskt vara otydligt för mig. För att lösa det kan färgläggning vid sådana delar göras parallellt med två färger för att det ska kännas komplett eller helt hoppas över.

Under arbetets gång har jag inte noterat några större allmänna förändringar gällande min tekniska spelförmåga. Det jag däremot har iakttagit är en upplevelse av att på ett tydligare sätt veta vart musiken är på väg och på så vis kunna anpassa drivet i mitt spel.

Vissa av färgerna. gör det lättare för mig att få musiken att gå framåt. Röd och rosa är exempel på sådana färger. Det har också blivit tydligare hur vissa färger kräver en viss

stråkhastighet för att få det att låta som jag vill. Av exempelvis brun så låter jag stråk-hastigheten vara långsam samtidigt som jag använder mer tryck i stråken. I motsats till det spelar jag luftiga och snabba stråk vid gröna partier. Liknande gjorde jag ibland även innan arbetets början men har nu blivit ännu mer medveten om vad jag gör och känslan är att jag genom skillnader i stråkhastighet oftare lyckas få spelet att uppfattas som mer musikaliskt.

Min förmåga att läsa enskilda noter rätt tycker jag inte har påverkats av färgläggningen.

Jag kan fortfarande läsa fel toner och rytmer vid enstaka tillfällen och upplever inte heller någon tydlig skillnad när det gäller att själv känna mig säker på att jag har läst rätt. Det betyder däremot inte att jag anser jag att färgläggningen kan ha haft en ne-gativ inverkan på mitt tekniska spel. De mest uppenbara fel som gjordes (se tabell 4 och 8 avseende Time) handlade om slarv samt feltänk och är inte något som jag upplevt blivit annorlunda efter att ha övat enligt färgläggningsmetoden.

Min subjektiva upplevelse av själva instuderingen är att jag genom färgsättningen har förflyttat mitt musikaliska uttryck från något bristande till ett mer medelmåttigt utryck.

Det har känts något mer krävande än vanligt att ta mig an ett nytt stycke då jag har behövt förbereda mig och ha ett större fokus redan från början. Därefter har det tvär-tom blivit mycket lättare eftersom det har varit klarare för mig gentemot tidigare vad jag vill uttrycka för karaktär och känsla. Under själva spelandet har jag kunnat koncen-trera mig på mitt uttryck istället för att försöka komma ihåg vilken information i noterna som kommer härnäst. Linjen med färg har hjälpt mig att vara mer avslappnad i vad jag spelar just nu och i att återuppta fokus om jag har tappat tråden.

5. Diskussion

Inledningsvis diskuteras olika metodfrågor, därefter följer diskussion om resultatet i relation till arbetets syfte och frågeställningar. Avslutningsvis berörs arbetets betydelse för egen såväl som andras praktik.

5.1. Metoddiskussion

För att göra det möjligt med ett tydligare och mer säkerställt resultat skulle vissa delar i metoden behövt utvecklats mer. En ännu noggrannare planering av processen och tidsåtgång i varje steg hade underlättat arbetet.

Att ha två orkesterutdrag för bedömning före och efter färgsättningsmetodens utveckl-ing (bild 2) kan i efterhand ses som en tydlig begräsnutveckl-ing. Enskilda missar som exem-pelvis fel rytm i orkesterutdrag 1 (tabell 4) fick stort genomslag i resultatet. Risken för

det hade kunnat minskas genom att ha haft fler utdrag för bedömning med ett tydli-gare fokus på de huvudsakliga musikaliska aspekterna. Med tanke på att orkesterut-dragen är korta och inte alltid innehåller melodiska delar kunde längre delar ur solore-pertoar ha varit att föredra för att bättre fånga musikaliska uttryck avseende musikens riktning och karaktär.

Efter förbättrad instudering av noter kan man tänka sig att den samlade tiden som går åt i inlärningsprocessen skulle kunna minskas och att det i sin tur kunde bidra både till en känsla av flyt till att ge mer utrymme över för annat. Tid för inlärning är inte något som har mätts under arbetets gång vilket hade kunnat vara intressant. Även om jag upplever en mer aktiv och effektiv inlärningsprocess vid användning av notläsningssy-stemet är det troligen så att tiden som använts inte varit kortare än vanligt. Största delen av tiden både med och utan färgläggningssystem har gått åt till att öva på de tekniskt svåra delarna. Vid fortsatta studier på området skulle det vara av värde att även jämföra den samlade tidsåtgången.

Bedömningarna utfördes i studien av en lärare. Att ha involverat fler bedömare hade sannolikt varit värdefullt för att öka reliabiliteten i graderingen. Andra bedömningsin-strument än det använda (tabell 3) kunde ha prövats för att se vilket inbedömningsin-strument som bäst fångade just riktning och karaktär. Vid de bedömningar som gjordes användes endast det högsta värdet inom varje enskilt intervall. En tydligare instruktion till be-dömningsmallen hade kunnat vara värdefull och möjligen lett till att olika värden inom varje intervall hade använts. Sammantaget finns alltså en del metodfrågor som framstår som svagheter. Den grundläggande strukturen med bedömningar före och efter me-todens utveckling bedöms dock passa bra med tanke på undersökningens syfte. Re-flektioner om metoden har gjorts under arbetets gång och har varit en viktig del av lärandet. Med hänsyn till arbetets omfattning och nivå är upplevelsen att metoden sammantaget är acceptabel för att diskutera resultat och komma fram till användbara lärdomar.

5.1. Resultatdiskussion i relation till syfte och frågeställningar

Frågeställning 1 i arbetet (delkapitel 1.3) handlar om hur ett strukturerat färgkodnings-system som både främjar inlärning och musikaliskt uttryck ska kunna se ut för att passa just mig. Färgkodningssystemet som utarbetades under arbetet har beskrivits i delka-pitel 4.4 och i och med det kan man i princip anse att den första frågeställningen bes-varas redan där. Utvecklingen under arbetets gång ledde fram till färgkodningssyste-met utifrån löpande erfarenhet om vad som upplevdes främja inlärningen och det mu-sikaliska uttrycket.

Det strukturerade färgkodningssystem som har visat sig passa mig är enkelt att titta på. Färgade linjer längst ner på systemets notlinje visar vilken karaktär och känsla jag vill förmedla. Något som var intressant att upptäcka under utvecklingsfasen var hur processen ledde fram till en mycket enklare och minimalistisk färgläggning än vad jag i början hade tänkt. Det jag har lärt mig om färgers betydelse (delkapitel 2.1 och 2.3) och de tydliga associationer jag upplever mellan färg och känsla i musiken som beskri-vits i delkapitel 7.2 kan ha varit det mest avgörande för att landa i enkelheten. I tillägg till det var kunskapen om det visuospatiala skissblocket (Baddeley & Hitch 1974) viktig för att förstå att en förenkling i det visuella kunde vara en fördel för mig.

Min bedömning är att frågeställning 1 till stor del är besvarad med ett positivt utfall när det gäller att ett färgkodningssystem är framtaget och att det passar mig. Den subjektiva upplevelsen av att systemet stödjer både inlärning och musikaliskt uttryck är stark. För att veta om det också verkligen kan visas mer objektivt behövs dock fort-satta undersökningar.

I frågeställning 2 (delkapitel 1.3) är påverkan på teknisk och musikalisk förmåga vid användning av förläggningssystemet i fokus. En första reflektion är svårigheten att dela upp teknisk och musikalisk förmåga då de oftast korrelerar med varandra, en tydligare frågeställning hade därför varit lättare att besvara tydligt.

Efter att ha skickat ljudinspelningar på orkesterutdragen till min lärare för bedömning kände jag mig ganska säker på att skillnaden mellan utdrag 1-2 och 9-10 gällande min tekniska förmåga skulle vara minimal. Det visade sig stämma att ingen förbättring kan tolkas in i de komponenter där den tekniska förmågan är mest framträdande. Man ser snarare en viss försämring men kanske främst en stor variation i resultatet utifrån be-dömningsmallen. Det som talar för en positiv påverkan av den tekniska förmågan är min subjektiva upplevelse av färgläggningssystemet har bidragit till vissa förbättringar i nyanser av riktning och driv samt hastighet och tryck i stråkföringen.

Till skillnad från de mer tekniska delarna finns det tydligare resultat i den del som gäller förändring i den musikaliska förmågan. Det är främst den subjektiva upplevelsen som är mer starkt och tydligt positiv (se även delkapitel 4.7). Jag får åtkomst till symbolerna på ett snabbt och avspänt sätt. Färgläggningen ger mig stor hjälp att fånga tillbaka

”tråden” när jag tappar den. Även när jag spelar utan tillgång till noter finns karaktärs-dragen kvar levande i minnet tack vare färgerna.

Inom mig stärker färgerna mitt musikaliska uttryck och får mig att anstränga mig mer för att lyckas få uttrycket att låta mer även utåt. Många gånger har jag fått höra av lärare att man måste överdriva sina musikaliska skillnader för att andra ska kunna upp-fatta dem. Mot slutet av det här arbetets genomförande kände jag hur uttrycket kunde förstärkas till en mer lagom nivå. Det upplevdes positivt samtidigt som det kanske be-tyder att jag behöver ge ännu mer för att det ska uppfattas tydligt i bedömningarna.

Resultatet av min lärares samlade bedömning bekräftar inte tydligt min upplevelse av förbättring när det gäller musikalisk förmåga. Med tanke på att det ändå finns ett visst förbättrat resultat från bedömningsmallen avseende Shape och Performance (tabell 12) kan man i någon mån se en tendens som understödjer snarare än svarar emot mina erfarenheter.

När det gäller möjligheten att besvara frågeställning 2 är min bedömning att den tek-niska delen av frågan till stor del får lämnas obesvarad medan min musikaliska förmåga har påverkats positivt. Det förklarar jag genom att koppla till teorin i delkapitel 2.2 och 2.3. Färgintryck tycks vara en bra nyckel till min visuella perception och hjälper mig att associera färg till olika karaktärer och känslor. Den visuella perceptionen stärker då ar-betsminnet och det visuospatiala skissblocket. En snabbare åtkomst till och förståelse för symboler i notsystemet görs möjlig och när dessa delar fungerar bättre blir det lättare för mig att slappna av och ge större utrymme för lyssnandet, karaktären, rikt-ningen och uttrycket.

Den tredje frågeställningen i arbetet (delkapitel 1.3) lyder: Hur påverkas min subjektiva upplevelse av att studera in nya stycken vid systematisk användning av systemet? Ne-dan beskrivs varför jag menar att den kan besvaras positivt. Efter den förändringen som användes från och med orkesterutdrag 6 (4.3.4) började systemet bli till nytta i inlär-ningen vilket sedan förstärktes ytterligare genom en tilltagande känsla av att kunna läsa noter med ett annat lugn än i vanliga fall. Färgerna har på så vis hjälpt mig mycket och jag kan redan från början vid instudering av ett nytt stycke förstå vilka karaktärer jag vill förmedla. Det skalar alltså bort en relativt lång och frustrerande process i att försöka förstå musiken under instuderingens gång och jag behöver inte längre an-stränga mig att förstå helheten när jag läser färglagda orkesterutdrag. Färger gör att det inte bara blir lättare att studera in stycken utan också roligare. Att få tillämpa en kreativ metod som vanligtvis inte används i musik gör det mindre energikrävande att arbeta i en vad som för mig kan vara en ganska tung arbetsprocess.

Teorin i arbetets bakgrund samt systematiken i själva färgläggningssystemet har också lett till ett mer utvidgat arbetssätt för inlärning av nya stycken och en ökad medveten-het kring inlärning i stort. I kortmedveten-het består arbetssättet vid inlärning av ett nytt stycke av att jag först ger utrymme och tid för att avslappnat lyssna in stycket. Detta gör jag både i sekvenser och som helhet. Därefter börjar jag färglägga enligt färgkodningssy-stemet. Själva övandet tar sedan vid och justering av färgläggningen kan då i vissa fall behövas. Att jag genom det arbetssättet lättare kan ta itu med nya musikstycken och nå längre i det jag vill uppnå med min musikutövning känns både avlastande och mo-tiverande.

5.2. Arbetets betydelse för egen praktik

Syftet med detta examensarbete var att genom en individuellt utformad färgstödd notin-studeringsmetod underlätta inlärning samt stärka mitt musikaliska uttryck avseende musi-kens riktning och karaktär. Därmed har syftet en mycket nära koppling till min egen praktik.

Min bedömning är att syftet till stora del har uppnåtts för det jag själv behöver trots att det återstår en del för att effekten ska kunna upplevas tydligare även av andra. För min egen del behöver jag också utforska vidare om jag behöver använda färger vid riktiga orkester-spelsamanhang eller inte.

Det är tre huvudsakliga delar där arbetet redan har fått och kommer fortsätta ha bety-delse för min musikaliska praktik:

• Förståelsen för de svårigheter och styrkor jag har vid inlärning av noter har ökat.

Det jag har identifierat som den viktigaste svårigheten är de visuospatiala de-larna av arbetsminnet där jag upplever att jag inte tillräckligt snabbt kan komma åt och tolka noterna och deras koppling direkt till spelet. Att förstå det här bättre har hjälpt mig att avgränsa det område som jag behöver stärka och kompensera för på andra sätt.

• Den viktigaste styrkan hos mig har jag förstått är den auditiva kopplingen till arbetsminne och känsla. Att systematiskt låta lyssnandet ta större plats initialt, att jobba ännu mer i sekvenser och att ge utrymme för upplevelse av känsla i musiken kommer att underlätta mitt lärande.

• Färgläggningssystemet minskar konsekvensen av de visuospatiala svårigheterna och har gett mig hjälp i att se helheten och karaktären i musiken på ett helt annat sätt än i svartvitt. Mönster träder fram tydligare liksom kopplingarna mel-lan färg och känsla i musiken. När allt detta klarnar får jag också hjälp med mu-sikens riktning.

Teorin i kapitel 2 har varit viktig för att ringa in svårigheter, styrkor och möjliga lös-ningar. Detta gäller främst kunskap och associationer i samband med färg, olika aspekter av arbetsminne, komplexiteten i inlärning av noter, vikten av att använda många sinnen och att systematiskt söka efter det som fungerar.

Med färgernas hjälp kan jag se hur musiken förändras. När jag nu tittar på ett notblad som inte är färglagt känns det som att stirra på ett blankt papper. Jag kan fortfarande se vad som står noterat men kan trots det inte greppa informationen. Min upplevelse är att färgläggningen varit till stor hjälp för att stärka mitt musikaliska uttryck och till-tron till den egna musikaliska förmågan när det gäller att lära nytt med känsla karak-tär, medvetenhet och kontroll.

5.3. Arbetets betydelse för andras praktik

Förhoppningsvis kommer det här arbetet inspirera andra till att tillämpa fler kreativa metoder för sin övning i samband med instudering av noter. Det känns viktigt att svå-righeter på området uppmärksammas tidigt och att både lärare och studenter på olika nivåer tillsammans utforskar svårigheterna, förstärker styrkorna och utvärderar lö-pande. Allt för att lyckas förbättra såväl spelresultat som upplevelsen av själva instude-ringsprocessen.

6. Referenser

Alloway, T. P., Gathercole, S. E., Willis, C., Adams A-M. (2004). A structural analysis of working memory and related cognitive skills in young children. Journal of Experi-mental Child Psychology, 87 (2)85-106.

doi: 10.1016/j.jecp.2003.10.002

Baddeley, A. D., Hitch, G. J. (1974). Working memory. (47–89). Ur: G. H. Bower (red.), The psychology of learning and motivation. New York: Academic Press.

Chathurika, H. (2019, 17 april). Analogous Colors and Color Wheel. Hämtad från https://uxplanet.org/analogous-colors-and-color-wheel-609a05b5b90e

Egidius, H. (2020). Psykologilexikon. Natur och Kultur. Hämtad från (https://www.psy-kologiguiden.se/psykologilexikon).

Gudmundsdottir, H. R. (2010). Advances in music-reading research. Music Education Research, 87 (4), 331-338.

doi: 10.1080/21622965.2016.1167484

Hayward, C. M., Gromko, J. E. (2009). Relationships Among Music Sight-Reading and Technical Proficiency, Spatial Vizualization, and Aural Discrimination. Journal of Research in Music Education. 57 (1), 26-36.

doi: 10.1177/0022429409332677

Holmes, J. (2018). Grades music exam marking criteria. Hämtad från

In document Sätt färg på musikens riktning (Page 27-0)