Bild av sporten och dess påverkan på samhället

Denna variabel täcker väldigt mycket och går också mycket ihop med de andra inramningarna då det konstaterats att dessa också har en påverkan på mediebilden av sporten. Utifrån de två föregående variablerna har det visats att mediebilden av MMA verkar vara en sport med väldigt rika proffs samt sporten har presenterats ihop med bilder och/eller titlar som kopplas till begreppet moralpanik. Det fanns en väldigt stor del artiklar om bilden av MMA som gestaltas i media, det kunde kategoriseras in 146 (34.2%) artiklar under denna variabel men bland dessa handlade de flesta inte om det som presenterats tidigare utan istället skildrade UFC fighters som våldsamma och aggressiva, både i och utanför buren, då de ofta hamnar i ”blåsväder”, detta kommer diskuteras vidare. Utöver detta handlade en väldigt stor del av artiklarna om en skandal mellan Conor McGregor och Khabib Nurmagomedov. Det fanns så pass mycket material av denna skandal att en fallstudie skulle varit intressant att göras om skandalen. Kortfattat handlade skandalen om att McGregor hade attackerat en buss där Nurmagomedov befann sig, McGregor fick därefter lagliga konsekvenser. Sedan möttes dessa två i en match där Nurmagomedov vann, men efter matchens slut blev det väldigt kaotiskt. Nurmagomedov hoppade ut ur buren och börjades slåss mot McGregors lagkamrater samtidigt som Nurmagomedovs

lagkamrater hoppade in i buren och slogs mot McGregor. Eftersom allt skedde utanför en match räknas det som misshandel, därför blev polis och andra myndigheter inblandade och det blev mycket skriverier om händelsen. Några exempel på hur svenska nyhetsmedier skrev om skandalen är: ”McGregor gripen – lämnade över sig till polisen i New York” (Norberg & Hagman, 2018), ”MMA-stjärna gick bärsärk mot buss” (Öhrling, 2018), ”Krönika: ’Tidernas största MMA-skandal – sporten skämde ur sig’” (Öhrling, 2020). I artiklarna om fallet skrivs det att skandalen är det mest pinsamma som hänt MMA och river ner allt det som sporten byggt upp de senaste åren. Alltså har skandalen i sig haft en stor påverkan på bilden av sporten, men framställningen av den i nyhetsmedier har också hjälpt till att måla upp bilden. I detta tema kan man också se en skillnad på hur mycket de olika nyhetsmedierna rapporterar om bilden av sporten, där Kimura och MMANytt inte har mycket fokus på detta till skillnad från SVT, Aftonbladet och Expressen.

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt

Utöver denna skandal skrevs det också mycket om UFC fighters som på något sätt orsakat bråk eller hamnat i lagliga dispyter. Här följer flera exempel på detta: ”Stephan Bonnar arresterad för rattfylla” (Damm, 2018), ”Misshandelsmålet mot Nick Diaz läggs ned” (Davari, 2018), ”UFC-legendaren anklagas för att ha hotat och misshandalt sin fru” (Tafari, 2019), ”Här slåss UFC-legenden med en dörrvakt utanför strippklubben” (Romare, 2019), ”Misstänkt för överfall på strippklubb” (Roslund, 2019), ”Superstjärnan gripen av polis” (Käck & Alsalman, 2019). För att förtydliga handlade alla dessa artiklar om olika människor och olika fall, detta verkar alltså vara ett återkommande tema med väldigt många exempel. Utan att gå in på detalj på varje fall handlar artiklarna i stora drag om att MMA proffs har hamnat i blåsväder utanför ringen, vilket i sin tur framställer UFC fighters som omoraliska lagbrytare. UFC har till och med utvecklad en code of conduct för att försöka motverka detta problem:

Fighters shall conduct themselves in accordance with commonly accepted standards of decency, social convention, and morals, and fighters will not commit any act or become involved in any situation or occurrence or make any statement which will reflect negatively upon or bring disrepute, contempt, scandal, ridicule or disdain to the fighter or the UFC. (UFC, 2013).

Trots koden sker dessa händelser ofta med MMA proffs. Frågor såsom huruvida dessa händelser händer oftare jämfört med andra sporter eller bakomliggande orsaker till varför MMA fighters har denna tendens kommer inte denna studie kunna besvara, men nedan kommer en diskussion kring ämnet. Faktorer som potentiellt spelar en roll kan vara att många proffs inom MMA och boxning kommer ifrån dåliga socioekonomiska bakgrunder med fattigdom och våldsamma uppväxter (Ishioka, 2013). Andra faktorer kan vara relaterade till det som tidigare forskning (Brown & Devling & Billings, 2013) kom fram till gällande

’sensationssökare’ som drar sig till sporten, eller kanske det hela grundar sig i just våld inuti ringen som sedan överförs utanför ringen till samhället och hela

diskussionen gällande moralpaniken kring sporten är legitim. Dessa frågor är dock alldeles för stora att besvara och kräver egna studier. Däremot kan mediebilden av sporten besvaras, av det som presenterats kan det konstateras att det är en väldigt polariserad sport där nyhetsmedier inte är rädda för att skriva om när fighters hamnar i bråk utanför ringen och därmed konstruera en bild av sporten och dess utövare som omoraliska och våldsamma lagbrytare. Detta påvisas dels av

moralpaniken som framställs genom mediebilden av de skandaler som presenterats och dels genom namnsättningen på olika fighters epitet. Exempelvis har svenske ”The Mauler” skrivits om i denna studie vars epitet översätts till ”misshandlaren” på svenska, ”The axe murderer” Wanderlei Silva och ”The Natural Born Killer” Carlos Condit är flera utav många exempel med liknande alias. Vissa av dessa alias skapas av fighters själva och vissa ges till dem, oavsett bidrar det till den våldsamma mediebild som finns av sporten. Man kan argumentera att vissa fighters gillar den våldsamma bild som framställs på dem, eftersom bilden av de inte skrämmer bort fans utan snarade tvärt emot då dessa exempel är några utav sportens kändaste fighters. Alltså blir denna typ av ”bad boy” karaktärisering eftertraktad bland fighters eftersom det attraherar fans men samtidigt bygger vidare på den bild som framställer MMA utövare som omoraliska personer, vilket i sin tur bidrar till bilden av sporten som helhet.