Genus, fantillhörighet och våldspektaklet

Tidigare skrev jag att sättet som tabell 2 kodats på skiljer sig från föregående tabell

eftersom varje artikel kodats mer än en gång. Vad som menas med detta är att exempelvis om det finns en artikel med en bild på en man som dessutom är blodig har denna artikel placerats in under två variabler, dvs. ”bild på män” och ”bild med blod (män)”. Detta gjordes för att kunna se totala mängden företeelser av varje variabel.

Bild 3.1 från Twitter i SVT. (”UFC-stjärnan utbuad – efter hälsningen från Trump”. 2019)

Tabell 2

n = 430 artiklar, 360 med bild 123 66 141 50 50

n 360 360 360 360 360 430 430 360 360 360 360 360 430 430 430 430 360 360 360 430 430 Som kan ses ovan förekommer bilder på män mycket mer jämfört med bilder på kvinnor

inom sporten. Totalt fanns 287 (66.7%) av 430 bilder på män i artiklarna och endast 65 (15.1%) på kvinnor, de resterande 78 (18.2%) artiklar hade inga bilder. Det förekom sammanlagt 38 (8.8%) bilder där blod fanns med i bild, vilket är relativt lite av 430 artiklar och lite förvånande, även här fanns fler bilder på blodiga män jämfört med blodiga kvinnor, vilket kan förklaras av den stora skillnaden i antal bilder på respektive kön. I variablen ”bild med blod” kan en klar skillnad ses mellan de olika nyhetsmedierna: Expressen med 21.2%, Aftonbladet med 9.8%, SVT Nyheter med 5.7% och slutligen en ihopslagen siffra för Kimura och MMANytt med 5% av andelen bilder med blod.

Variabeln ’bild tagen under pågående fight’ var en variabel som trädde fram induktivt då det märktes att det förekom många sådana bilder till artiklarna. Skillnaden mellan de olika nyhetsmedierna som presenterats ovan kan också bekräftas i denna variabel: Aftonbladet med 29.3%, Expressen med 25.8%, SVT Nyheter med 22% och slutligen MMANytt och Kimura med ett ihopslaget 3%. Dessa skillnader mellan de olika nyhetsmedierna har varit ett återkommande tema i denna studie där Kimura, MMANytt och även till viss del SVT Nyheter varit mycket mer sakliga i sin framställning av sporten till skillnad från Expressen och Aftonbladet som i stället valt att lyfta våldaspekten i deras gestaltning av sporten. Bild 2.1 från tidigare diskuterade temat ”tillväxt och ekonomisk vinning” är ett praktexempel på detta. Som beskrevs handlade artikeln om att Gustafsson pensionerat sig från MMA men bilden som användes var tagen under en av hans matcher, just när Gustafsson prickar sin motståndare med ett slag i ansiktet. Att använda denna sorts bilder kan förklaras med den återkommande termen ’våldsamt idrottspektakel’ som Massuci & Butryn (2013) kallade

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt

Bild på män 83 53 97 32 22 287

Bild på kvinnor 21 13 22 3 6 65

Bild med blod (män) 9 10 5 2 3 29

Bild med blod (kvinnor) 3 4 2 0 0 9

Bild tagen under fight 36 17 31 1 2 87

Artiklar om svenska fighters 66 30 82 2 8 188

sporten. I texterna till artiklarna görs detta ännu tydligare. I en artikel från Aftonbladet skrivs det:

Jag kollar på MMA med lika stora ögon som när en 1-åring glor på "Babblarna". Alla som häcklas, det rinnande blodet, de brutna näsorna och smutsiga intrigerna kittlar många nerver i mig. Att se kaxiga Joanna Jedrejcyk utsätta Rose Namajunas för psykisk terror - för att sedan bli totalspöad och gråta ut i en presskonferens - är underhållning på högsta nivå (Karabuda, 2018).

Ett annat exempel på detta är en artikel från Aftonbladet som uttalar sig om skillnaden mellan boxning och MMA: ”Proffsboxningen kämpar fortfarande för att ta tillbaka de markandsandelar som årtionden av förbud stal av sporten medan MMA kändes nytt, farligt och spännande” (Alfelt, 2019). I dessa exempel är det väldigt tydligt att MMA ses som något spännande, sensationsgivande och väldigt underhållande vilket kan direkt kopplas till det tidigare studier sagt om sporten (Brown & Devling & Billings, 2013; Massuci & Butryn, 2013).

Som tidigare presenterats skrev Stenius (2015) att sporten på ett sätt upprätthåller könstereotyper i form av kropparna som byggs när dessa fighters tränar, detta kan verkligen visas i bilderna på män men för kvinnor ser det mer komplex ut. Männen är muskulösa, vältränade och ser ut som den ’stereotypa mannen’. Kvinnorna är likt männen väldigt tränade och muskulösa, vilket på ett sätt går emot den stereotypa bilden av kvinnan (Cash & Brown, 1989). Trots att kvinnorna som representerar MMA går emot

kroppstereotyper som finns förekom inga kommentarer om hur kvinnor såg ut i artiklarna som analyserades i denna studie, men som presenterats i tidigare forskning är så inte fallet på sociala medieplattformar (Quinn, 2015). Som också tidigare presenterats i denna studie är det inte helt ovanligt att fighters kommer ifrån fattiga eller våldsamma bakgrunder och här fanns en liten skillnad i hur respektive genus skildrats. Det som märktes under studien var att en del artiklar handlade om kvinnliga MMA fighters motivation till att börja med sporten, vilket ofta grundade sig i något så hemskt som sexuella övergrepp. Två exempel är artiklarna ”Jag vill att alla tjejer ska få den känslan” (Holm, 2018) och ”Jag kunde bara be om att det skulle ta slut” (Tolén, 2018) från Aftonbladet. I den första artikeln skrivs det att Lina Länsberg blev utsatt för sexuella trakasserier, övergrepp och misshandel, vilket fick henne till att börja med sporten så att hon kunde försvara sig mot män. I artikeln säger Länsberg ”Jag vet att jag kan skada en man om jag skulle behöva. Jag vill att alla tjejer ska

få ha den känslan” (Holm, 2018). I andra artikeln skrivs det att UFC-stjärnan Paige VanZant blev gruppvåldtagen som 14-åring. Likt föregående exempel blev detta också en motivation för VanZant att börja med kampsport, VanZant arbetar också för att hjälpa kvinnor i liknande situationer (Tolén, 2018). Tvärt emot förekom inga artiklar i detta material som belyste manliga MMA-proffs bakgrunder, vilket visar en skillnad i hur manliga och kvinnliga MMA fighters gestaltas i dessa nyhetsmedier.

En annan intressant upptäckt i denna studie var att det fanns ett stort fokus på svenska MMA fighters i SVT Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Bland svenskarna låg det största fokuset på Alexander ”The Mauler” Gustafsson där 84 av 188 artiklar om svenskar

handlade om just honom. I många artiklar kommenterade bara Gustafsson en händelse, exempelvis skandalen mellan McGregor och Nurmagomedov eller en match mellan två fighters och dessa artiklar fick titlar som: ”The Mauler: ’Tappat respekten för McGregor’” (Sandberg, 2018) och ”The Mauler vill se repris på skandalmatchen” (Zarea-Ganji & Andersson, 2018). Dessa artiklar handlar alltså om något som egentligen inte har med Gustafsson att göra men väljer ändå att använda hans namn och hans kommentarer i artiklarna. Detta kan kopplas till Brown, Devling och Billings (2013) studie där de kom fram med flera variabler som motiverade människor till att titta på MMA, varav en var nationell stolthet. Det finns alltså ett väldigt stort fokus bland svenska nyhetsmedier att publicera artiklar om svenska MMA fighters, för att rikta sig mot den svenska publiken. Det är kanske inte helt konstigt heller, som kulturministern Amanda Lind sa om

Gustafsson har han varit en synonym till MMA i Sverige (Börjesson, 2019), likaså skriver SVT i en artikel ”på sätt och vis föddes sporten MMA i Sverige med Alexander

Gustafsson” (Öhrling, 2019).