I detta avsnitt kommer studien sammanfattas och sedan kommer en diskussion kring olika teman presenteras. Slutligen avslutas det med förslag på vidare forskning.
8.1 Sammanfattning
Studien inledde med att beskriva MMA som en väldigt polariserad och omtalad sport som har en tendens att framställas på ett våldsamt sätt i media. Med utgångspunkt i tidigare forskning inom MMA, media, publiksport, fankonsumtion och våld har studien använt sig av två teoretiska perspektiv, gestaltningsteorin och moralpanik för att undersöka
forskningsfrågan: Hur framställs MMA och UFC i ett urval av svenska nyhetsmedier? Detta gjordes med hjälp utav kodscheman utformade dels av variabler i från tidigare studier (Gaarenstroom, m.fl., 2015) och dels av induktiva variabler som trätt fram under analysen. I analysen har det konstaterats att MMA är idag mycket mer legitim än vad tidigare
forskning visat då antalet artiklar som ifrågasätter sportens legitimitet minskat samtidigt som antalet matchuppdateringar om sporten ökat markant. Det har också skett en
förändring jämfört med tidigare forskning när det kommer till ekonomisk tillväxt då fokus idag riktas på hur mycket pengar fighters tjänar, istället för hur mycket en stad eller nation skulle tjäna på att arrangera UFC evenemang. Bilden av sporten som förmedlas i dessa artiklar är däremot mer kompex och visar upp MMA som en sport fylld med våld men också en sport med många omoraliska förebilder som i sin tur kan ha dåligt inflytande på unga och samhället. Det har också bevisats att politiska uttalanden som tidigare fördömt sporten ej förekommer längre, utan har snarare skiftats till hyllningar av fighters och sporten. Det har också konstaterats att sporten mestadels representeras av män, samt att hur män och kvinnor skildras i artiklar skiljer sig åt. Aspekter såsom genus och
könsstereotyper har också bevisats upprätthållas inom sporten när det kommer till manligt genus, däremot utmanar kvinnliga MMA fighters den stereotypa kvinnokroppen. Artiklarna i denna studie har haft ett fokus på svenska fighters där framför allt Alexander ”The
Mauler” Gustafsson primärt varit i fokus, vilket kan kopplas till att tidigare forskning (Brown & Devling & Billings, 2013) bekräftat nationell stolthet som en form av motivation till konsumtion av sporten. Studien har också visat att nyhetsmedier har en tendens till att skapa en grad av moralpanik kring sporten genom sättet sporten och dess utövare ramas in på i relation till matcher, skandaler och alias. Detta bekräftar att MMA idag ses som ett våldsamt spektakel eftersom detta sätt att se på sporten dels får människor att underhållas och fastna för sporten, samtidigt som det hjälper till att befästa den våldsamma mediebild av sporten. Slutligen har det också påvisats att sättet olika nyhetsmedier har gestaltat sporten skiljer sig åt. De stora kommersiella nyhetsmedierna har haft större fokus att visa upp sporten som ett våldsamt spektakel jämfört med ett public-service medium och MMA inriktade nyhetsmedier som jag menar varit mer sakliga i sin gestaltning av sporten.
8.2 Diskussion
Sporten MMA verkar ha utvecklats en del och blivit ännu större och mer accepterad under senaste åren som har kunnat ses i denna studie. Däremot finns det fortfarande en form av stigma kring sporten då det finns en tendens att så fort en UFC-fighter hamnat i blåsväder eller att det inträffat en skandal i relation till sporten rapporterar media om detta i extrema
mängder som kan kopplas till begreppet moralpanik. Huruvida detta är på grund av MMAs historia som en våldsam sport eller nyhetsmediers utveckling och tendens att rapportera om skandaler i stora mängder, eller en kombination av dessa kan jag inte svara på. Jag vill lyfta fram de två sista artiklarna som presenterades i analysen; i dessa var det tydligt att MMA idag ses som ett underhållande och våldsamt spektakel. Anledningen till att sporten upplevs vara detta tror jag kan förklaras med Stenius (2015) och andra defintioner av våld som lyfts fram i denna text, d.v.s. våld innebär att något sker ofrivilligt. Därav blir MMA ett våldsamt spektakel eftersom sporten utmanar koncept om våld och vad människors
kroppar är tillåtna att göra mot varandra. Därmed blir det något som kan kännas förbjudet men samtidigt spännande och underhållande att titta på, vilket i sin tur får människor att konsumera ännu mer, som den förbjudna frukten. Men som redan konstaterats har MMA växt enormt och blivit en känd sport, och stora och kända saker tenderar att normaliseras, kanske kommer denna moralpanik kring sporten försvinna i framtiden till följd av att mer människor kommer i kontakt med sporten och på sätt och vis normaliserar MMA.
Tidigare presenterades en skandal mellan McGregor och Nurmagomedov, de två största namnen inom MMA idag. Jag föreslår att en framtida studie genomför en kvalitativ fallstudie just om denna händelse för att få en djupare inblick i hur MMA gestaltas genom de kändaste proffsen i sporten, som också har ett sorts ansvar att representera sporten. Ett annat förslag på vidare forskning för att undersöka bilden av sporten och dess påverkan skulle vara att genomföra en kvalitativ innehållsanalys enbart på artiklar som är krönikor eller insändare. Det märktes att denna sorts artiklar hade mycket mer fokus på sporten och dess påverkan jämfört med andra artiklar, vilket skulle resulterat i en bättre förståelse om hur sporten framställs när individer får tycka och argumentera för sin åsikt. Slutligen vore ett sista förslag att undersöka artiklar som enbart fokuserar på en väldigt legitim kritik emot MMA, d.v.s. vad läkare har att säga om huvudskador som kan orsakas på grund av sporten. Eftersom det inte förekom en enda sådan artikel i materialet av denna studie vore det intressant att undersöka hur denna sorts artiklar gestaltar sporten.