MMA,
DEN
FÖRBJUDNA
FRUKTEN
EN KVANTITATIV STUDIE OM HUR SVENSK NYHETSMEDIA GESTALTAR
MMA
Filip Bringsén
KK429A Examensarbete 2020
Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Per Möller
Handledare: Matts Skagshöj
Abstract
Syftet med studien är att undersöka hur MMA framställs i svensk nyhetsmedia eftersom det historiskt sätt har varit en väldigt omtalad sport och nyhetsmedier tenderar att framställa den väldigt våldsamt, vilket tidigare forskning visar. Studien applicerar två teoretiska perspektiv för att undersöka detta, gestaltningsteorin och moralpanik. Genom en
kvantitativ innehållsanalys kombinerat med gestaltningsanalys analyseras ett urval artiklar i från några av de största nyhetsmedierna i Sverige, Aftonbladet, Expressen och SVT Nyheter samt två MMA inriktade nyhetsmedier, Kimura och MMANytt. Detta görs för att undersöka hur olika sorters nyhetsmedier skildrar MMA och på så vis se skillnader och likheter för att skapa en helhetsbild av problemet. Resultatet visar att sporten har växt och blivit mer legitim de senaste åren jämfört med tidigare studier. Trots detta förmedlas ändå en grad av moralpanik i sättet artiklarna ramar in både sporten och sportens utövare på.
Titel: MMA, den förbjudna frukten. En kvantitativ studie om hur svensk nyhetsmedia gestaltar MMA
Författare: Filip Bringsén
Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15hp Institution: Konst, kultur och kommunikation (K3)
Fakultet: Kultur och samhälle Lärosäte: Malmö universitet Handledare: Matts Skagshöj Examinator: Per Möller År: Vårterminen 2020
English abstract
The purpose of this study is to examine how MMA is portrayed in Swedish news media since historically speaking there has been a stigma about the sport and news media tends to depict it in a very violent manner, which previous studies also shows. The study applies two theoretical perspectives, framing theory and moral panic. Through a quantitative content analysis combined with a framing analysis a selection of articles are analyzed from some of the biggest sources of news media in Sweden, Aftonbladet, Expressen and SVT Nyheter as well as two MMA focused ones, Kimura and MMANytt. This is done to examine how different types of news media depicts MMA and, in that way, see differences and similarities to create a comprehensive understanding of the problem. The results show that the sport has grown and become more legitimate the last few years when compared to previous studies. Despite this a level of moral panic is being mediated in the way articles frame both the sport and its practitioners.
Title: MMA, the forbidden fruit. A quantitative study about how Swedish news media frames MMA
Author: Filip Bringsén
Level: Final exam, bachelor level in Media and Communication studies, 15hp Institution: School of Arts, and Communication (K3)
Faculty: Culture and Society HEI: Malmö University Supervisor: Matts Skagshöj Examiner: Per Möller Year: Spring of 2020
Innehållsförteckning
1 Inledning 5
2 Syfte och frågeställningar 5
3 Bakgrund/kontextualisering 6
3.1 MMAs utveckling som publiksport 6
3.2 Medias historiska och nuvarande roll i samhället 7
4 Forskningsöversikt 9
4.1 MMA som publiksport 9
4.2 Våld, genus och kroppar i en MMA kontext 10
4.3 MMA och Media 12
4.4 Sammanfattning 14
5 Teoretiskt perspektiv 14
5.1 Gestaltningsteori 14
5.2 Moralpanik 17
6 Metod och material 19
6.1 Kvantitativ innehållsanalys 19
6.2 Gestaltningsanalys 20
6.3 Epistemologi 21
6.4 Material och urval 21
6.5 Kodschema 22
6.6 Etisk diskussion 22
6.7 Validitet och reliabilitet 22
7 Analys och resultat 23
7.1 Definiering och legitimering av sporten 25
7.2 Tillväxt och ekonomisk vinning 29
7.3 Bild av sporten och dess påverkan på samhället 31
7.4 Regerings- och politiska faktorer 33
7.5 Genus, fantillhörighet och våldspektaklet 34
8 Sammanfattning och diskussion 37
8.1 Sammanfattning 37 8.2 Diskussion 38 9 Källförteckning 40 10 Bilagor 50 10.1 Bilaga 1 - Kodschema 1 50 10.2 Bilaga 2 - Kodschema 2 50
1 Inledning
I mitten av 90-talet uttalade den före detta amerikanska senatorn John McCain sig och fördömde sporten MMA (mixed martial arts) och UFC (Ultimate Fighting Championship) och kallade det för ”human cockfighting” (Szczerba, 2014). Det var nog inte många som trodde att en sport som en gång i tiden fick en sådan stämpel skulle utvecklas till en av världens största sporter (Miller, 2013). Trots att MMA växt är den fortfarande relativt ny och stämpeln av sporten förföljer den än idag. Som fanatiker av MMA samt amatörutövare är det en sport som jag har personlig relation till, vilket har gett mig en djupare
förförståelse och bidragit till denna studie. MMA är en väldigt diskuterad sport och har skapat debatter om huruvida den är för våldsam för att tillåtas och ifrågasatt sportens legitimitet (Rothfield, 2013). Denna studie föreslår att mediebilden som framställs av MMA i svensk nyhetsmedia kan ses som väldigt inramad utifrån bild- och ordval som används i artiklar. Studien bygger vidare på tidigare forskning inom ämnet (Gaarenstroom, m.fl., 2015; Naraine & Dixon, 2014; Massuci & Butryn, 2013), och ämnar att undersöka hur svensk nyhetsmedia gestaltar MMA. Medier har en tendens att gestalta ett problem utifrån en viss agenda för att förmedla ett specifikt budskap. Detta budskap tas emot av läsare och har då förmågan att eventuellt påverka samhällets syn på problemet (Entman, 1993). Därför är det av intresse att undersöka hur denna mediebild som framställs av MMA ser ut.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur MMA framställs i olika typer av svensk nyhetsmedia för att se likheter och skillnader mellan hur kommersiell-, public service- och intressemedia gestaltar sporten. Min huvudsakliga forskningsfråga är: Hur gestaltas MMA i ett urval av svenska nyhetsartiklar i från Aftonbladet, Expressen, SVT Nyheter, Kimura och MMANytt under tidsperioden 2018-2020? För att besvara denna fråga så kommer jag också använda mig av följande frågor som hjälp:
● Bidrar mediebilden som framställs av MMA till en form av moralpanik kring sporten, och i så fall hur?
● Framställs MMA som en sport eller ett sorts ’våldsamt spektakel’?
● Finns det någon skillnad på hur manliga respektive kvinnliga fighters framställs, och i så fall vilka?
● Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur olika nyhetsmedier framställer sporten?
3 Bakgrund/kontextualisering
I den här delen kommer bakgrunden till forskningsproblemet att presenteras i en
samhällelig kontext. Kontextualiseringen av problemet ämnar att beskriva och förtydliga rollerna som MMA och media har i Sverige och motivera varför studien behövs.
3.1 MMAs utveckling som publiksport
När man pratar om MMA så pratar man nästan om organisationen UFC per automatik med, detta kan verka förvirrande för någon som saknar kunskap inom ämnet. MMA står för mixed martial arts och är en sport uppbyggd av flera andra kampsporter där vissa har utövats i flera tusentals år (Cowie, 2018). UFC står för Ultimate Fighting Championship och grundades 1993. UFC är den största tävlingsorganisationen för MMA i världen och arrangerar MMA matcher världen över i många olika viktklasser (UFC, 2018). Därmed blir det logiskt att undersöka bilden av UFC och MMA tillsammans.
MMA är en väldigt omtalad sport som det finns många åsikter kring och där vissa menar att det är en alldeles för brutal och barbarisk sport. Likt som presenterades i inledningen hur den före detta amerikanska senatorn John McCain uttalade sig om sporten på 90-talet. Dock är det värt att poängtera att sedan McCains uttalande om ”human cockfighting” har han granskat sporten och 2007 erkände han att sporten har utvecklats och kommit en lång väg sedan hans kända utdömande av sporten (Szczerba, 2014). Det finns alltså både positiva och negativa syner på sporten där till och med syner kan förändras, vilket McCain är bevis på. Anledningen till att sporten är så omtalad är för att den går ut på att två människor tävlar mot varandra där de försöker att vinna genom knockouts1, submissions2, tap outs3, domarstopp4 eller domarbeslut5 (Spencer, 2012). Alltså får utövarna använda slag, sparkar, strypningar och liknande medel till sin fördel, däremot finns det många regler om vilka sparkar och slag som ej är tillåtna och när man inte får slå någon, samt regler mot att slå på specifika känsliga ställen såsom ögon, bakhuvud och ljumskar, saker som att bitas eller nypas är ej heller tillåtet (UFC, 2018).
1 Vinstgivande nedslag i kampsporter, kan vara slag mot huvud eller kropp. 2 Genom olika låstag eller strypgrepp få motståndaren att ge upp.
3 När någon ger upp antingen verbalt eller att klappa tre gånger i marken eller på motståndaren. 4 När domaren har sett nog och avbryter matchen, oftast för att någon inte försvarar sig längre.
I början av UFC fanns det i princip inga regler vilket så klart bidrog till den barbariska bild av organisationen som man kan se spår av än idag. UFC var därav bannlyst i 40
amerikanska stater och hade inga TV-rättigheter och höll på att gå i konkurs (Miller, 2008). 2001 köptes UFC upp av nya ägare och därefter utvecklades nya regler, dels för att öka säkerheten mellan fighters där myndigheter såg över dessa regelverk men också för att göra sporten mer attraktiv för tittare. Effekten av reglerna blev precis på vad ägarna hade hoppats på och gjorde UFC mer tittarvänligt som i sin tur ledde till att UFC kunde återvända till TV, med det växte både MMA och UFC enormt och blev världens snabbast växande sport och en av de mest populära publiksporterna (Miller, 2013). Som nämndes ovan var UFC tidigare bannlyst i de flesta amerikanska delstater och detta har även varit fallet i Sverige och resten utav Europa. I vissa länder är professionell MMA fortfarande inte tillåtet, exempelvis kämpar Frankrike och vårt grannland Norge fortfarande för att
legalisera sporten (Raimondi, 2019; Kowal, 2018). I Sverige legaliserades MMA 2009 och bara året innan legaliserades professionell boxning efter att ha varit olagligt sedan 1970 (Krajnc, 2017). Eftersom det inte förekom någon form av professionell boxning under drygt 40 år i Sverige kan man resonera att det inte fanns lika mycket medierapportering om kampsporter som det finns idag, och därmed är porträtteringen av en kampsport som MMA relativt nytt i Sverige. Trots att Sverige rätt nyligen legaliserat dessa kamsporter har det producerats väldigt duktiga utövare inom olika kampsporter i Sverige, och vår mest framgångsrika är Alexander ”The Mauler” Gustafsson som blivit världskänd inom MMA-scenen. Til följd av svenska utövare som Gustafsson har MMA vuxit enormt och i dag rapporterar de flesta nyhetsmedier i Sverige om sporten. Eftersom MMA utvecklats och vuxit enormt de senaste åren samtidigt som MMA är relativt nytt i Sverige är det av intresse att undersöka hur MMA porträtteras i media. Dock har det historiskt sätt varit en debatt kring vilken sorts påverkan medier faktiskt har på människor, därav kommer detta diskuteras i nästa del och kopplas till MMA.
3.2 Medias historiska och nuvarande roll i samhället
Ovan presenterades det att UFC var bannlyst och saknade TV-rättigheter en gång i tiden, vilket berodde på en form av moralpanik och rädsla att publiken och samhället skulle påverkas negativt av att konsumera och titta på sporten (Miller, 2008). Men för att detta ska vara relevant måste vi ju bli påverkade av det vi ser i massmedier på något sätt. Historiskt sätt har det varit en väldigt omdiskuterad fråga gällande vilken påverkan media faktiskt har på oss människor. Man kan dela in medie- och kommunikationsforskning i fyra olika faser:
(a) allmäktig media; (b) teorin om allmäktig media ifrågasätts; (c) allmäktig media
återupptäckts och; (d) förhandlat medieinflytande (McQuail, 2010). I de olika faserna har synen på mediers makt varierat, först menade man att media kunde förändra människors livsvanor och mer eller mindre forma beteenden enligt viljan från de som styrde medierna (Bauer & Bauer, 1960. i McQuail, 2010:49). Sedan ifrågasattes mediernas makt och vilken effekt den hade på människor. Flertal studier gjordes för att undersöka detta, exempelvis vid presidentval (Lazarsfeld, m.fl., 1944). Dessa studier kom fram till att media knappt hade någon påverkan på människor utan det var i stället sociala och demografiska aspekter såsom ålder, kön, tidigare erfarnheter och sociala möten som hade mest påverkan på människor. Efter denna kritiska förhållning återuppväcktes medias makt i och med att TV:n uppfanns och man menade att denna nya teknologi hade ännu mer makt, om inte effekt, än tidigare medium (McQuail, 2010). Slutligen i sista fasen skapades många olika medieteorier såsom kultivationsteorin, dagordningsteorin och gestaltningsteorin under denna period. Vad dessa olika teorier som framträdde under denna fas har gemensamt är att media har en tydlig effekt på människor genom att media konstruerar sociala ramverk och även historia genom att rama in bilder av verkligheten på ett förutsägbart och mönstrat sätt. Samt att människor konstruerar sin egen syn på samhället och var de befinner sig i det när de interagerar med media (McQuail, 2010).
Som nyss beskrivits menar man i dag att medier har någon typ av påverkan på människor, dessutom menar Weiss (2009) att medier har en roll som en tredje statsmakt. Syftet med denna statsmakt är att verka som en tjänst för allmänhetens intresse, att upprätthålla ordning i samhället och granska olika politiska och sociala institutioner, samt göra allt detta utifrån specifika värderingar och normer som samhället är uppbyggt på (Weiss, 2009). Alltså skapar medier en agenda och opinion utifrån normer i samhället, detta kan kopplas till porträtteringen av MMA i media. MMA kan argumenteras gå emot samhällets normer och värderingar (Miller, 2008), och som tidigare presenterats blev sporten relativt nyligen legaliserad i Sverige. MMA har vuxit enormt i Sverige de senaste åren till följd av att svenska utövare blivit världskända vilket i sin tur lett till att de flesta nyhetsmedier i dag rapporterar om sporten. Därav är det av intresse att undersöka hur MMA porträtteras i svensk nyhetsmedia eftersom sättet som sporten gestaltas på kan ha en påverkan på människors syn på sporten, samt eftersom sporten går emot normer och värderingar framställs den möjligtvis utifrån en viss agenda som likt Miller (2008) konstaterade skapar en form av moralpanik.
4 Forskningsöversikt
Syftet med denna forskningsöversikt är att se över och redogöra för vad tidigare studier kommit fram till gällande kampsport, både i och utanför medie- och
kommunikationsfältet. Först kommer tidigare studier om själva sporten presenteras för att skapa en bild av sporten och vilka problem som undersökts tidigare, sen kommer tidigare studier om sporten utifrån ett medie- och
kommunikationsperspektiv presenteras. Slutligen kommer det en sammanfattning som ämnar att visa var denna studie passar in bland tidigare forskning.
4.1 MMA som publiksport
Det finns många publikstudier där man undersökt hur fans tittar på och konsumerar MMA (Brown & Devling & Billings, 2013; Frederick, m.fl., 2012; Tainsky & Salaga & Santos, 2012). I Brown, Devling och Billings (2013) studie undersökte de
relationen mellan UFC fans och den sociala identitetsteorin som innebär att fans känner en psykologisk koppling till ett sportlag eller lagets prestationer (Wann, 2006:332 i Brown & Devling & Billings, 2013). I en online enkät svarade 911 personer på frågor såsom om de hade en favoritfighter och om de skulle fortsätta följa deras favoritfighter om hen presterade dåligt, dessa frågor ämnade att besvara vilken grad UFC fans identifierade med deras ’lag’. Dessutom ställdes också frågor för att ta reda på i vilken grad de identifierade sig som fans av UFC och sporten, samt frågor om de gillade nya upplevelser och aktiviter och slutligen demografiska frågor såsom ålder och kön. Denna studie konstaterade att sportens fans framförallt är unga män, men sportens fans finns även utanför dessa demografiska aspekter. Forskarna menar att personlighetstyper som exempelvis sensationssökare där kön och ålder inte har lika stor betydelse också attraheras till sporten, andra potentiella aspekter som kunde bidra till konsumtion av sporten var: sportintresse, spänning, undanflykt, ekonomisk faktor, estetik, prestationer, nationell stolthet och
socialisering. Man kunde också se en stor identifikation mellan fans och deras favoritfighters, likt andra sporter där fans identifierar med exempelvis sin
hemnation eller specifika idrottare sker detta även inom MMA (Brown & Devling & Billings, 2013).
MMA skiljer sig alltså inte från andra sporter när det kommer till fanidentifaktion. Av fansen är en majoritet av män men det finns andra faktorer som bidrar till konsumtionen av sporten med där jag vill lyfta fram två av de som presenterades:
prestationer och nationell stolthet. Dessa två är extra relevanta i denna studie eftersom studien dels undersökt MMA som ett sorts ’våldsamt spektakel’ där prestationer är det som utgör detta, och dels undersökt hur och vad det är just svenska nyhetsmedier väljer att lyfta fram i artiklar, finns det ett fokus på svenska fighters?
4.2 Våld, genus och kroppar i en MMA kontext
Det har också genomförts studier som fokuserat på aspekter såsom maskulinitet, träning och kultur inom sporten (Stenius, 2015; Channon & Matthews, 2015). Syftet med Stenius (2015) studie var att undersöka hur fighters definierar våld och
samtidigt analysera hur de konstruerar sina kroppar för att kunna ta reda på hur definitioner av våld blir utförda, könsspecificerade och materialiserade. Genom en sociokulturell analys gjord på intervjuer och observationer under ett år på ett MMA gym kom Stenius fram till att könsroller och stereotyper upprätthålls inom sporten, både till följd av machokulturen som finns i många gym men också till följd av stereotypa kroppar som skapas på grund av träningen, d.v.s. män med stora muskler och kvinnor med smala och slimmade kroppar (Stenius, 2015). Men det
konstaterades även att det pågår en kulturell förändring då fler och fler kvinnor börjar utöva kampsport både profesionellt men också som hobby. Detta skifte bekräftas i en fallstudie av Channon och Matthews (2015) där de applicerade ”inclusive masculinity theory” för att undersöka hur en UFC fighter som tidigare medverkat i homosexuell pornografi blev bemött inom sporten. Det konstaterades att från att ha upplevt homofobiska kommentarer eller träningspartners som inte velat träna med honom har det blivit mycket bättre och han blir bemött som vilken annan fighter som helst inne på gymmet (Channon & Matthews, 2015). Slutligen var det uppenbart att fighters inte definierar våld så som allmänheten gör det, Stenius beskriver det som ”violence through the act of performance” (Stenius, 2015:30) och menar alltså att de bara utövar en sport med hjälp av sin kropp. Stenius skriver också att när man försöker förstå hur en utomståendes perspektiv på MMA ofta innefattar en markant och fördomsfull relation till våld så är det viktigt att förstå när termen ’våld’ appliceras till MMA ändras diskursen angående hur sporten beskrivs i media. Detta menar Stenius inträffar för att MMA är
kontroversiellt i den aspekt då det utmanar koncept av vad kroppar är tillåtna att göra mot varandra under en akt där utövarna är frivilligt med (Stenius, 2015). Alltså
vet vi om att det är fel att slå folk ute i verkliga livet och därför uppstår det en konflikt när vi ser detta ske trots att båda ’kropparna’ frivilligt är med på det.
Quinney (2016) genomförde en studie där hon undersökte hur kvinnliga UFC fighters gestaltades på Twitter. Hon gjorde detta genom att kolla på 303 tweets som innehöll hashtags med UFC och feminism för att se hur kvinnliga fighters
representerades jämfört med manliga fighters över ett tidsspann på fyra år. Efter att ha gjort feministisk- och en gestaltningsanalys kom hon fram till att
Twitteranvändare ramar in kvinnliga fighters kroppar i relation till kön, ras, klass och sexualitet i mycket större utsträckning än representationen av manliga fighters. Utöver denna obalans skapar det också ett problem för feminism, kvinnliga UFC fighters kroppar och UFC på Twitter då MMA och UFC har potential att bli en del av framkanten inom feminism menar Quinney. I resultatet visades det också att många av de tweets som på något sätt förminskade eller kritiserade kvinnliga fighters handlade det ofta att det var just kvinnor som utförde våld som var
problemet, en tweet skrev ”Why can’t these women appreciate womanhood without fighting?” (Quinney, 2016:51). Hon menar att denna typ av tweets gör ett antagande om en universell, statisk definition för vad som är kvinnligt eller inte och förklarar i stället att kvinnlighet skiljer sig åt mellan kvinnor till följd av deras personliga erfarenheter, exempelvis för Quinney som är väldigt passionerad kring MMA och UFC och därmed är detta aspekter som representerar kvinnlighet för henne. Hon menar också att det finns ett missförstånd gällande vad som definieras som
våldsamt, i ett avsnitt diskuterar hon om MMA ens är våldsamt och presenterar tre definitioner av våld:
Violence is a way in which the human vulnerability to other humans is exposed in its most terrifying way, a way in which we are given over, without control, to the will of another, the way in which life itself can be expunged by the willful action of another (Butler, 2004:22 i Quinney, 2016:36)
Denna defintionen stöds av Hern (2013:26 i Quinney, 2016:36) som menar att bristen av samtycke och kontroll av situationen är nyckelaspekter i våld. En tredje definition ges av Canadian Centre for Ethics in Sport som beskriver våld som beteende som orsakar skada och sker utanför regler av en sport. Med dessa tre definitioner menar därmed Quinney att MMA och liknande sporter inte är
våldsamma eftersom våld är något som sker mot ens vilja och eftersom dessa personer slåss frivilligt och under specifika regler (Quinney, 2016). Denna definition av våld kan kopplas samman med Stenius (2015) definition av våld som tidigare presenterats.
Även om några av dessa studier inte är direkt relaterade till medie- och kommunikationsforskning är de relevanta i denna studie då studien ämnar att undersöka hur sporten gestaltas i media, därav är det viktigt att veta vilka som är fans av sporten men också ännu viktigare, vilka som inte är fans av sporten och hur de uppfattar och ser på sporten. Samt att veta om att det finns en viss kultur inom sporten gällande våld och maskulinitet och att det pågår en förändring och därmed se hur det återspeglas i media.
4.3 MMA och Media
I en studie gjord av Gaarenstroom m.fl. (2015) undersöktes hur media gestaltar Ultimate Fighting Championship (UFC) i Australien genom att analysera innehållet av nyhetsartiklar ifrån de två största mediekoncerna i Australien. Detta gjorde de genom en kvalitativ innehållsanalys kombinerat med en gestaltningsanalys på 68 nyhetsartiklar där tre forskare läste igenom var artikel och sedan diskuterades det fram olika ramar och teman som uppstod i varje artikel (Gaarenstroom, m.fl., 2015). I studien nämns det att det finns väldigt lite forskning kring UFCs och MMAs tillväxt som sport samt en växande allmän acceptans av sporten och hur media gestaltar den, därav behövs fler studier som undersöker hur media gestaltar MMA och hur det kan ha en påverkan på allmänhetens syn på sporten. Efter deras gestaltningsanalys trädde fyra teman fram som de kunde kategorisera alla artiklar inom ramen av: (a) definiering och legitimering av sporten; (b) tillväxt och ekonomisk vinning; (c) bild av sporten och dess påverkan på samhället; (d)
regerings- och politiska faktorer. Definiering och legitmisering av sporten handlade i grunden om huruvida MMA ens var en sport eller inte, detta blev tydligt i titlarna till artiklarna med exempel som ”A disgrace? Ultimate Fighting Championship is a bloody amazing sport” (Harvy & Ryan, 2013. i Gaarenstroom, m.fl., 2015). I artiklar som menade att MMA inte var en sport var ett upprepande argument om att det var för våldsamt samt att om man tittar på våld leder det till negativa sociala
konsekvenser i form av att mer våld och slagsmål skulle förekomma ute på gator. Detta kan kopplas ihop med begreppet moralpanik som återkommer under
teoriavsnittet av denna text. Temat tillväxt och ekonomisk vinning beskrivs som artiklar som ofta nämnde att MMA var världens snabbast växande sport samt skrev om den enorma vinst UFC tjänar på sina evenemang, men också vad en stad tjänar på att låta UFC ha ett evenemang i sin stad, detta ramverk handlade alltså främst om kommersiella framgångar. Det tredje ramverket, bild av sporten och dess påverkan på samhället är lik första ramverket eftersom det också handlar om hur artiklar beskriver UFC som en väldigt våldsam sport och att det kan påverka barn som tittar på det men samt leda till mer aggression och gatuvåld i samhället. Skillnaden mellan de två ramverken är att under definiering och legitimering av sporten var dessa aspekter bara argument för varför sporten inte bör vara laglig, medan under detta temat handlar det om själva bilden och representationen av sporten som helhet och det fokuserades på vilken effekt sporten skulle ha på samhället. Det fjärde och sista ramverket, regerings- och politiska faktorer är nära relaterat till både första och andra ramverken, då det också handlar om legitimiteten av sporten samt vad ett land eller en stat tjänar på dessa evenemang. Men dessa artiklar hade politiska meddelanden till sportministrar eller myndigheter. Resultatet var att flera artiklar visade både en positiv och en negativ syn på UFC och endast ett fåtal artiklar gestaltade en neutral bild, vilket gav en tydlig bild av det finns en konflikt gällande UFC som är så pass polariserad att det kommer fortsätta bidra till debatter om sportens legitimation. (Gaarenstroom, m.fl., 2015).
I en liknande studie genomfördes en gestaltningsanalys av tidningsartiklar i Ontario, Kanada för att ta reda på varför ett politiskt skifte emot MMA skett, detta eftersom MMA-tillställningar hade just blivit legaliserade i delstaten. Utifrån
gestaltningsteorin kunde forskarna placera in artiklar inom två ramverk som liknar två teman som Gaarenstroom m.fl. (2015) kunde hämta ut i deras analys. Den första var en laglig/etisk inramning som mestadels pratade om hur våldsam sporten var. Den andra inramningen var en ekonomisk inramning där det pratades om hur mycket pengar som skulle tjänas om dessa MMA-tillställningar legaliserades (Naraine & Dixon, 2014).
Massuci och Butryn (2013) genomförde en studie där de gjorde en kritisk innehållsanalys av amerikansk tryckmedia för att undersöka hur UFC gestaltades under perioden 1993-2006 dvs. början av UFC samt när sporten och organisationen
började växa. Skiftet från att vara en ’barbarisk sport’ eller ’mänsklig tuppfäktning’ till att vara på första sidan på olika sporttidningar hände genom att bilden av sporten förändrades efter att Dana White, UFCs president pratade om ’nya’ UFC som nu hade regler som varje delstats idrottskommission reglerade och det var inte längre två personer som låstes in i en bur utan regler. Den moralpanik gällande UFC och MMA som hade karaktäriserats under slutet av 90-talet byttes ut mot en bild av ett ’våldsamt idrottspektakel’ (Massuci & Butryn, 2013).
4.4 Sammanfattning
I detta avsnitt har det presenterats tidigare forskning om MMA i allmänhet samt om MMA och media. Teman som dykt upp i tidigare gestaltningsanalyser av sporten återkommer i olika studier och är därav teman jag tar hänsyn till och har återanvänt i denna studie. Forskning gällande genusaspekten av sporten har presenterats i form av hur kvinnliga fighters porträtteras jämfört med manliga fighters och är något som kommer kollas på i analysen. Det har också konstaterats att den första bilden av UFC som en barbarisk sport har övergått till ett våldsamt spektakel att kolla på, där till och med definitionen av våld diskuterats i relation till sporten. Hur denna nya mediebild framställer UFC och MMA som ett våldsamt spektakel ämnar denna studie undersöka.
5 Teoretiskt perspektiv
Den teori som framför allt kommer användas i denna studie är gestaltningsteorin som först lanserades av Erving Goffman (1974). Moralpanik är ett annat teoretiskt begrepp som kommer att presenteras, begreppet konceptualiserades av Stanley Cohen (1972). Båda dessa teorier tillkom under 1970-talet men har utvecklats sedan dess. Teorierna är användbara i denna studie eftersom jag undersöker hur medier porträtterar en bild av MMA som kan upplevas eller till och med är menad till att skapa oro i samhället.
5.1 Gestaltningsteori
Gestaltningsteorin tar sin ståndpunkt i dagordningsteorin som lanserades av McCombs och Shaw (1972). Dagordningsteorin menar att massmedia påverkar människor genom att lyfta vissa problem som viktigare än andra och därmed göra det till en allmän agenda (Zain, 2014). Dagordningsteorin uppstod som en förklaring på hur massmedia förändrar politisk kommunikation under val (Cohen, 1963). Teorin har dock utvecklats sedan dess och avser
numera att media är ansvariga för att påverka, konstruera och forma den allmänna åsikten och agendan (Zain, 2014).
Till skillnad från dagordningsteorin fokuserar gestaltningsteorin på essensen av ett problem snarare än ett specifikt ämne. Gestaltningsteorin är en mycket använd teori när det kommer till studier av medieeffekter (Shehata, 2012; Strömbäck, 2014). Entman, som varit en del och utvecklat gestaltningsteorin definierar termen så här:
To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment
recommendation for the item described. (Entman, 1993:52)
Strömbäck (2014) vidarutvecklar och ger tre exempel som han beskriver teorin utifrån:
• Människors uppfattning om en aspekt av verkligheten påverkas av mediernas gestaltning av den.
• Medierna reproducerar andras gestaltningar av verkligheten och sprider vissa gestaltningar mer än andra.
• Gestaltningar handlar om mediernas innehåll och vad det representerar. Volkmer (2009) lägger till att en inramning ämnar att minska komplexiteten kring viss information och används för att rekonstruera en verklighet. Alltså är en gestaltning av verkligheten inte samma sak som den faktiska verkligheten. Gestaltningsteorin är användbar i en MMA och mediekontext, speciellt eftersom MMA är en relativt ny sport som väldigt många saknar kunskap om eller har fördomar om, som kan ha formats till följd av medias porträttering av sporten. Därmed kan deras åsikt kring sporten lättare påverkas. Detta resonemang stöds av de Vreese (2005) som menar att en inramning avser
interaktionen mellan medieramar och individens förkunskaper och mottaglighet (de Vreese, 2005:52).
Goffman (1974) skriver att människor tolkar vad som händer i deras värld genom deras ’primära ramverk’. Han menar också att det finns två skillnader inuti det primära ramverket, naturliga ramverk identfierar händelser som fysiska händelser som inte lägger till utomstående sociala krafter som orsaken till dessa händelser.
Sociala ramverk ser händelser som socialt drivna händelser på grund av mål, agendor och manipulationer från ’sociala spelare’ (människor). Sociala ramverk är byggd på naturliga ramverk och dessa ramar som de skapar i vår kommunikation har stor påverkan hur data tolkas, bearbetas och kommuniceras. Därav blir idén av en inramning att lägga extra uppmärksamhet kring vissa attribut i
nyhetsrapportering av en händelse för att lyfta fram just det (Goffman, 1974). Alltså skulle exempelvis inramningar i en MMA kontext vara att lyfta fram och
uppmärksamma aspekter såsom våld, blod och skador i nyhetsartiklar för att förmedla ett visst budskap till läsare.
Utefter dessa definitioner av begreppet som nyss beskrivits sammanfattar jag kort teorin följande: gestaltningsteorin menar att beroende på hur något presenteras till publiken har det en betydelse för hur meddelandet tas emot och kan därmed influera val samt hur publiken tänker kring något.
Det finns dock en del kritik riktad mot gestaltningsteorin, eftersom teorin används inom flera olika forskningsfält såsom kognitiva, konstruktionistiska och kritiska studier
(D’Angelgo, 2002:870); ekonomi, psykologi, kognitiv språkvetenskap och kommunikation (Scheufele & Tewksbury, 2007:9); och politisk vetenskap, sociologi och medievetenskap (Hertog & McLeod, 2001:139). Vissa kritiker menar därför att begreppet inte har en tydlig definition och olika studier dessutom har olika tillvägagångssätt och teoretiska positioner som ofta inte stäms överens med varandra när det kommer till huvudfrågor. Exempelvis menar D’Angelo (2002) att Entmans (1993) argument om att all gestaltningsforskning ska följa ett gemensamt mönster varken är möjligt eller önskvärt och menar i stället att olika teoretiska och metodoligska tillvägagångsätt har lett till den omfattande förståelsen vi har för gestaltning och inramningar idag. Samtidigt menar andra forskare att det är viktigt att gestaltningstudier som använder olika tillvägagångssätt inte grupperas ihop för att skapa förvirring gällande begreppet (Scheufele, 2000; Scheufele & Tewsksbury, 2007).
En annan aspekt som gestaltningsteorin också blivit kritiserad för är tendensen bland forskare att utveckla sina egna unika ramar när de genomför en studie (Hertog & McLeod, 2001). Detta stöds av en studie gjord av Borah (2011), hon undersökte 379 vetenskapliga artiklar som använt sig av gestaltningsteorin varav många hade en tendens till att skapa unika ramar som enbart är applicerbara i deras studier och besvarar specifika frågor och
därmed inte bidrar till gestaltningsforskning som helhet, vilket också bidrar till denna förvirring kring begreppets definition diskuterat ovan.
För att förhålla mig till denna kritik vill jag tydliggöra att denna studie använder sig av kommunikationsvetenskapens definition av begreppet som har presenterats i detta avsnitt. Teman som trätt fram i tidigare forskning om hur MMAs gestaltas kommer också
återanvändas som ramverk.
5.2 Moralpanik
Då gestaltningsteorin handlar om hur media väljer att lyfta fram och rama in aspekter av en händelse för att förmedla ett sorts budskap till publiken kan en koppling till moralpanik göras. Exempelvis om media väljer att lyfta fram och rama in en viss aspekt av något som kan upplevas gå emot samhällets normer och dessutom porträtterar det på ett sätt som skrämmer läsare leder det till en form av moralpanik. Alltså kan en tydlig koppling ses mellan hur moralpanik skapas på grund av hur något gestaltas i media.
Cohen introducerade teorin om moralpanik 1972 i sin bok ”Folk Devils and Moral Panics” där han beskriver hur allmänheten i Storbritannien reagerade mellan rivaliteten mellan ’rockers’ och ’mods’. Rockers var en subkultur med fokus på motorcyklar och deras klädstil speglade det med svarta läderjackor, gruppen lyssnade också främst på musikgenren rock and roll. Mods var motsatsen till rockers, och hade fokus på mode och musik, de klädde sig modernt och snyggt i kostym och i stället för rock and roll så lyssnade denna grupp på blues, soul och liknande musikgenrer. Det förekom ofta framställningar om dessa
subkulturer i media, enligt Cohen var detta eftersom grupperna upplevdes vara ett hot mot samhällets normer (Cohen, 1972). Genom att studera dessa subkulturer samt hur media och allmänheten reagerade på dessa lanserade han teorin om moralpanik som kan beskrivas utifrån fem steg:
1. Något eller någon uppfattas som ett hot mot sociala normer och samhället. 2. Media beskriver hotet på ett enkelt och symboliskt sätt som enkelt känns igen. 3. Sättet media visar upp hotet på skapar en allmän oro i samhället.
4. Myndigheter och regering besvarar hotet med nya lagar.
5. Moralpaniken och de beslut som tagits av myndigheter leder till en social föränding i samhället. (Cohen, 1972:16-17)
Moralpanik handlar alltså kortfattat om en rädsla mot något som uppfattas som ett hot mot samhället. Ett exempel på moralpanik enligt många forskare (Jenkins, 1999; Goode & Ben-Yehuda, 2009; Webber, 2010) är ”the war on drugs”. Dessa forskare menar att ett av många exempel av moralpaniken bakom kriget mot droger ligger grundad i medias stora överdrift av användandet av så kallade ”date rape drugs”, som i sin tur väckte en stor oro i samhället. Alltså beskrev media ett hot angående dessa droger och konstruerade det på ett sätt som skapade oro i samhället genom att överdriva hur vanliga dessa droger var, detta är relevant till denna studie då det är just hotet samt hur det konstrueras som ämnas
undersökas.
Ett annat exempel som är direkt kopplad till denna studie är debatten om våldsskildringar såsom videovåld och dataspelsvåld. Denna debatt har pågått under en lång tid och handlar om att våldsamma dator- och TV-spel leder till våldsamma ungdomar (Markey &
Ferguson, 2017). Forskarna refererar till den amerikanske senatorn Hillary Clinton som höll en presskonferens om just detta där hon menade att orsaken bakom att nationens
ungdomar hamnar i riskzoner och blir mer våldsamma är på grund av våldsamma videospel (Markey & Ferguson, 2017:99). Efter detta försökte Clinton tillsammans med flera andra politiker få igenom ett lagförslag som innebar hårdare riktlinjer vad gäller våldsamma videospel. Clinton och de andra politikerna som var för detta lagförslag refererade till studier som sedan dess blivit misskrediterade vilket resulterade i att lagen inte gick igenom. Trots att lagen inte trädde i styr är detta en debatt som pågår än i dag och som skrämt upp en generation menar forskarna (Markey & Ferguson, 2017). Detta är alltså ett praktexempel utifrån Cohens (1972) beskrivning av moralpanik. Från steg ett; där något uppfattas som ett hot mot samhället, till steg fem; de beslut som tagits av myndigheter leder till en social förändring i samhället. Det fjärde steget gällande nya lagar implementerades dock inte, alltså utvecklar jag Cohens fem steg och menar att trots att nya lagar inte träder i kraft kan moralpanik ändå leda till en social förändring, som nyss bevisats i exemplet ovan. Det som Clinton sade under presskonferensen gällande våld och ungdomar kan direkt kopplas till denna studie då det är exakt samma argument som framställs inom MMA.
Likt många andra teorier är definitionen av moralpanik också omdiskuterad. Många sociologer menar att det finns en skillnad på den amerikanska definitionen av moralpanik jämfört med den brittiska definitionen. Thompson (1998) förklarar att amerikanska sociologer, såsom Cohen, fokuserar på psykologiska faktorer när de beskriver moralpanik,
medan brittiska beskriver moralpanik som kriser till följd av kapitalism. Därmed vill jag förtydliga att denna studie använder sig av Cohens och därmed den amerikanska definitionen av begreppet som också har presenterats ovan. Eftersom denna studie
undersöker hur MMA gestaltas i nyhetsmedia och det har noterats att sporten ofta gestaltas väldigt våldsam i tidigare forskning (Massuci & Butryn, 2013), kommer moralpanik
användas för att diskutera hur och om moralpanik uppstår kring MMA på grund av medias olika våldskildringar av sporten.
6 Metod och material
Denna studie har använt sig av ett blandat tillvägagångssätt med två analysmetoder: gestaltningsanalys och kvantitativ innehållsanalys. I detta avsnitt kommer kvantitativ innehållsanalys och gestaltningsanalys som metodval beskrivas samt gå igenom hur material har samlats in. Slutligen kommer även en etisk diskussion samt studiens validitet och reliabilitet diskuteras.
6.1 Kvantitativ innehållsanalys
Till skillnad från kvalitativa analysmetoder som oftast används för att kunna besvara frågor såsom varför och hur något fungerar så används en kvantitativ metod för att ta reda på hur många eller hur ofta något sker och därefter dra generella slutsatser av ett större material. En positiv aspekt med en kvantitativ metod när man arbetar som ensam forskare är att olikt kvalitativa metoder som anses vara väldigt subjektiva så är kvantitativa metoder mindre subjektiva eftersom ett systematiskt och formaliserat upplägg är en nyckelfaktor för att kunna dra generella slutsatser grundade i statistik (Nilsson, 2010). Dock menar jag att all forskning är subjektiv då det är omöjligt att vara helt objektiv i sin forskning eftersom varje människa har olika erfarenheter som på något sätt format den och på så vis lett till ett specifikt forskningsområde.
Nilsson beskriver kortfattat en kvantitativ innehållsanalys: ”En kvantitativ innehållsanalys syftar alltid till att lyfta sig upp från det enskilda, med sikte på det generella” (Nilsson, 2010:119). Hon menar alltså att metodens syfte inte är att ta reda på frågor såsom hur och varför utan snarare frågor såsom hur många och hur ofta, d.v.s. mätbara resultat.
Nilsson vidarutvecklar metoden och menar att det finns fyra traditionella begrepp som är centrala och beskriver metoden: objektivitet, systematik, kvantitet samt manifest innehåll. Nilsson använder ordet objektivitet vilket kan vara ett
problematiskt ord bland forskare, vad hon menar kan jämföras med reliabilitet och validitet som jag återkommer till senare. Alltså att själva analysen ska vara oberoende av vilken forskare det är som genomför den så vem som helst ska kunna göra samma analys och få samma resultat (Nilsson, 2010:122). I hänsyn till detta utformade jag kategorier som hjälpte att genomföra studien på ett systematiskt tillvägagångssätt. Det andra begreppet, systematik, är en förutsättning för reliabilitet. Det innebär att analysens tillvägagångssätt ska vara tydligt definierad så vad som bedömts vara relevant innehåll ska kunna analyseras och mätas för att det inte ska gå miste om (Nilsson, 2010:112). Alltså ska ens urval vara tydligt definierat utifrån valda kriterier. Detta återkommer under avsnittet ’urval’. Det tredje begreppet är kvantitet och innebär att i ett analysschema ska variabler kunna beskrivas kvantitativt och benämnas utifrån termerna frekvens eller omfång så att resultatet är mätbart och därmed kunna se statistiska mönster (Nilsson, 2010:112). Eftersom denna studie går ut på att undersöka hur MMA gestaltas i medier har ett kodschema använts i analysen för att tydligt kunna tematisera generella mönster som är av betydelse. Det fjärde och sista begreppet är manifest innehåll och det innebär att analysen ska begränsas till det som klart går att utläsa ur texten, det ska också vara tillgängligt för var läsare.
Variablerna ska också presenteras ihop med anvisningar om hur dessa ska tillämpas (Nilsson, 2010:112).
Tidigare nämndes en positiv aspekt av att använda sig av en kvantitativ metod då det anses vara en mer objektiv metod. Det finns dock en del kritik riktad mot den kvantitativa innehållsmetoden. Exempelvis så riskerar man att förlora ett
helhetsperspektiv eftersom det enbart är separata delar i innehållet som studeras. Dessutom menar vissa kritiker att metoden saknar förmågan att tolka och gå på djupet för att förstå vad innehållet betyder (Nilsson, 2010).
6.2 Gestaltningsanalys
Tidigare har gestaltning som teori presenterats och därför kommer detta avsnitt inte vara speciellt omfattande gällande gestaltning. Om en studie utgår från
gestaltningsteorin bör en gestaltningsanalys också användas som metod då studien undersöker vilka inramningar som ska appliceras i analysen av materialet (Entman,
1993), vilket inte skulle varit möjligt om studien bara använt sig av en innehållsanalys som metod. Teman som har använts i den här gestaltnignsanalysen har dels kommit från tidigare studier som presenterats (Gaarenstroom, m.fl., 2015) medan vissa teman har uppstått induktivt i materialet, dessa teman presenteras under avsnitt
”kodschema”. Dessa teman blir sedan variabler i ett kodschema när materialet analyseras och på så vis kommer variablerna visa hur ofta olika sorters teman förekommer, vilket i sin tur hjälper att skapa en bild av hur MMA gestaltas.
6.3 Material och urval
Syftet med denna studie är att undersöka hur MMA och UFC gestaltas i svensk
nyhetsmedia. Därav bör urvalet vara brett för att få så mycket empirisk data som möjligt och på så vis också kunna dra mer fasta slutsatser och analyser. Artiklarna samlades in genom mediearkivet Retriever med sökorden ”MMA” AND ”UFC” under perioden 2018-2020. Sökningen gav 14852 träffar, där 8036 är från Kimura.se och 4015 från MMAnytt.se, båda dessa nyhetsmedier är enbart fokuserade på MMA och därav kommer en stor mängd av artiklarna därifrån. De tre nyhetsmedier som har flest artiklar utöver Kimura och MMAnytt är SVT Nyheter med 141, Aftonbladet med 123 och Expressen med 66. Dessa tre nyhetsmedier är också några av Sveriges mest lästa (Kantarsifo, 2019). Eftersom syftet är att undersöka gestaltningen i svenska nyhetsmedier är det relevant att använda de största med flest antal läsare. Men utöver dessa 330 artiklar analyserades även 100 slumpvalda artiklar från Kimura och MMAnytt för att undersöka om det gestaltas annorlunda i nyhetsmedier som enbart fokuserar på MMA, det kommer också bli intressant att se om det framkommer skillnader mellan ett public service medium som SVT och privatägda, kommersiella medier.
Två urvalsmetoder har kombinerats och använts i denna studie. Dels ett totalurval med artiklar från SVT Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Andra kända nyhetsmedier hade inte nog med material för att genomföra en omfattande studie därför har de utelämnts. Andra metoden som användes var ett OSU (obundet slumpmässigt urval), också känt som sannolikhetsurval. Som nämndes ovan valdes 100 av 12051 artiklar från Kimura och MMAnytt helt slumpmässigt genom att exportera en lista på alla artiklarna till Excel och sedan använda en inbyggd slumpvalsfunktion i programmet som valde ut 100 slumpade siffror mellan 1-12051. Detta urval gjordes på grund av avgränsningsskäl eftersom
omfattningen av materialet annars skulle varit för stort, samt att försöka få en så god balans med ungefär lika många artiklar från varje nyhetsmedium.
6.4 Kodschema
Både kvantitativ innehållsanalys och gestaltningsanalys kräver mätbara variabler och
variabelvärden för att systematisera data och därmed göra studien så tillförlitlig som möjlig. Varablerna och variabelvärdena behövs för att presentera det Nilsson kallar manifest innehåll (Nilsson, 2011:112). Variablerna som först användes var teman som presenterats i tidigare forskning men efter att ha genomfört en pilotstudie med 50 artiklar med hjälp av de fyra teman som Gaarenstroom m.fl. (2015) kom fram till var det dock uppenbart att jag behövde lägga till variabler för att besvara syftet och frågeställningen till studien. Alltså byggs variablerna dels på tidigare forskning och dels induktivt på materialet som förekommer i denna studie. Jag har därför utformat två kodscheman, det första
kodschemat (se bilaga 1) har fem variabler och där används Gaarenstrooms m.fl. (2015) tema, sedan utvecklades det andra kodschemat (se bilaga 2) med sju variabler då dessa variabler trädde fram induktivt och hjälpte att besvara mina frågeställningar.
6.5 Etisk diskussion
Eftersom denna studie behandlar offentliga artiklar från nyhetsmedier finns varken uppgiftslämnare eller deltagare i denna studie och därmed behöver inte några större etiska överväganden göra då jag inte tagit del av några slutna dokument (Vetenskapsrådet, 2019). Däremot berör studien saker som kan upplevas känsliga av vissa då jag både presenterar bilder med blod samt diskuterar skildringar och definitioner om våld. Människor är alla olika och reagerar olika. Eftersom studien fokuserar på sporten MMA där allt sker med frivilliga deltagare och det finns många regler som är till för att skydda deltagarna, hoppas jag att den som läser denna studie ser på studien för vad den är, en studie om hur MMA gestaltas i ett urval av svenska nyhetsmedier, inget mer.
6.6 Validitet och reliabilitet
Som jag nämnde tidigare kräver en kvantitativ innehållsanalys ett systematiskt upplägg för att vilken forskare som helst ska kunna genomföra studien och få samma resultat och därmed blir studien så tillförlitlig som möjligt, detta har uppnåtts med hjälp av två
kodscheman. Bergström och Boréus (2012) skriver att god validitet och reliabilitet uppnås av att studien har rätt metodval och applicerar metoden på rätt sätt. Utöver detta ska beskrivningar och tolkningar som görs vara transparenta för att inte undanhålla
innehållsanalys och gestaltningsanalys har presenterats och kopplats till tidigare forskning samt de teoretiska perspektiv som studien bygger på. Dessa metoder och teorier har visats vara relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Trots att studien använt sig av en kvantitativ metod har forksningsprocessen genomsyrats av tolkningar från mig som forskare eftersom jag behövt tolka hur något gestaltas i varje artikel. Som uttolkare blir man en väldigt viktig del av studien eftersom hur något tolkas grundar sig i tidigare
erfarenheter och kontexter hos den individen (Bergström & Boréus, 2012). Därav har jag försökt vara så tydlig jag kan gällande hur något tolkas för att försöka uppnå hög reliabilitet och validitet i studien. I den tidigare forskning som presenterats har de flesta studier haft flera forskare som hjälpts åt att avkoda artiklar för att sedan placera in artikeln under rätt inramningsvariabel, på så vis har de uppnått en hög grad reliabilitet eftersom de inte arbetat ensamma som jag gjort. Eftersom jag kodat alla artiklarna själv blir jag därmed studiens främsta verktyg, och är medveten om att sättet jag tolkar något grundar sig i mina tidigare erfarenheter. Enligt denna tolkningstyp betyder texten det uttolkaren ser att den betyder, samt att utan förförståelse är tolkning av texten omöjlig (Bergström & Boréus, 2012:31). Detta är en viktig del av denna studie eftersom jag har en viss förförståelse för ämnet jag forskar om, dessa kunskaper har hjälp att tolka studiens material vilket i sin tur hjälpt mig skapa ny insikt om ämnet.
7 Analys och resultat
I första delen av detta avsnitt kommer resultatet analyseras och presenteras utifrån studiens syfte, frågeställningar, metodval, tidigare forskning samt teoretiskt perspektiv. Teman som Gaarenstroom m.fl. (2015) presenterade i sin forskning användes som variabler, nämligen: (a) definiering och legitimering av sporten; (b) tillväxt och ekonomisk vinning; (c) bild av sporten och dess påverkan på samhället; (d) regerings- och politiska faktorer. Det uppstod också ett nytt tema, matchuppdateringar, som inte stötts på under tidigare forskning och är något som kommer presenteras under definiering och legitimering av sporten. Vissa av dessa variabler har blivit omarbetade och omformulerade och därför vill jag förklara vad som menas med dessa inramningar innan de presenteras. Med (a) definiering och
legitimering av sporten menas det som tidigare forskare förklarade, d.v.s. huruvida det är en legitim sport eller inte. I tidigare forskning handlade detta tema strikt om legitimering av sporten, i denna studie utvecklas variabeln eftersom inte särskilt många artiklar direkt ifrågasatte sportens legitimitet utan snarare presenterade information och ramar in det på ett sätt som får läsare att själva ifrågasätta sportens legitimitet. Variabeln (b) tillväxt och
ekonomisk vinning har också utvecklats. I tidigare forskning menades det att artiklar diskuterade vad en stad skulle tjäna rent ekonomiskt på att låta UFC hålla evenemang i deras stad, eller att artiklar pratade om hur stort UFC och MMA blivit. Utöver denna definition lägger jag till artiklar som fokuserar på antingen tjänade eller förlorade pengar, både på individnivå, exempelvis fighters löner, men också på en organisationsnivå såsom UFC. Med variabeln (c) bild av sporten och dess påverkan på samhället har inte mycket tillkommit, fokus ligger likt tidigare forskning på hur UFC eller MMA ramas in generellt, alltså vilken mediebild av sporten som läsare får. Den sista variabeln (d) regerings- och politiska faktorer har förändrats en del, tidigare menades det att artiklar som diskuterade sportens legitimitet och riktades från eller mot politiker. Nu avser temat alla artiklar som på något vis har ett politiskt inslag. Politik är ett väldigt polariserat ämne och om (o)populära världsledare uttalar sig om sporten eller en utövare av sporten ser jag det som ett slags politiskt påstående och har därför valt att placera alla artiklar som på något vis kan uppfattas politiskt under denna variabel.
I sista delen av detta avsnitt kommer aspekter såsom genus, våld och fanidentitet också analyseras och diskuteras, när analysen genomfördes trädde flera variabler induktivt fram som var väldigt relevanta till denna studie. Dessa variabler är: män i bild, kvinnor i bild, bild som visar blod, bild tagen under pågående match, svenska fighters i fokus, svenska ”The Mauler” i fokus. Av dessa variabler trädde variablerna ”bild tagen under match” och ”The Mauler i fokus” induktivt fram eftersom ett tydligt mönster kunde ses i början av studien. Dessa variabler kan verka rätt självklara men några kan vara lite otydliga, speciellt för någon som inte är insatt inom MMA, därför vill jag förtydliga vad som menas med dessa variabler. Bild på män respektive kvinnor är vad det låter som, d.v.s. bilden till artikeln är på män eller kvinnor. Bild tagen under match menas att bildvalet till artikeln togs under en match, vilket ofta innebär att en fighter var mitt uppe att utföra en spark eller liknande. Variabeln bild som visar blod avser alla bilder där blod på något sätt syns, här finns också separata variabler för kvinnor och män. Variabeln svenska fighters i fokus är rätt självklar, att artikeln presenterar och lägger svenska utövare av sporten i fokus. Den sista variabeln bygger på föregående variabel och avser att artikeln, utöver att fokusera på svenska fighters, fokuserar på just Alexander ”The Mauler” Gustafsson. Gustafsson är Sveriges mest kända MMA fighter och denna variabel uppstod då det märktes att ett stort antal artiklar handlade om just honom.
Tabell 1
Nedan presenteras tabellen (tabell 1) för första kodschemat och sedan kommer varje
individuell variabel analyseras var för sig där ett par exempel på artiklar kommer lyftas fram för att dels visa hur nyhetsmedierna framställde MMA utifrån olika teman, och dels för att visa uppenbara skillnader mellan hur olika nyhetsmedier väljer att gestalta MMA. Efter dessa variabler analyserats kommer tabellen (tabell 2) för det andra kodschemat presenteras samt analyseras. Det är också värt att notera skillnaden mellan hur de två olika kodscheman kodats. I första tabellen, presenterat nedan, har varje artikel endast kodats en gång. Detta betyder att artiklarna inte har placerats in under mer än ett tema, utan det övergripande temat som kunnat ses har artikeln kategoriserats in i. Detta gjordes för att få en översikt över vilka olika typer av artiklar som förekommer. I den andra tabellen har varje artikel kodats flera gånger utifrån de variablerna, detta kommer förtydligas mer under det avsnittet.
7.1 Definiering och legitimering av sporten
Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt
Definiering och legitimering 3 2 2 1 0 8
Matchuppdatering 52 23 65 34 33 207
Tillväxt och ekonomisk vinning 17 10 16 6 8 57
Bild av sporten och dess påverkan 49 30 52 8 7 147
Regerings- och politiska faktorer 2 1 6 1 2 12
Totalt 123 66 141 50 50 430
Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt
Definiering och legitimering 3 2 2 1 0 8
Bild 1.1 från Expressen.se (”Jätteskandal skakar sporten: ”Sorgligt...” 2018)
Av 430 webbartiklar ifrån Aftonbladet, Expressen, SVT Nyheter, Kimura och MMANytt kunde endast 9 (1.9%) artiklar placeras in under temat definiering och legitimering av sporten. Som har presenterats under tidigare forsking handlade detta tema om sporten MMA ens kunde klassas som en sport överhuvudtaget eller fick läsaren att ifrågasätta sporten. Exempel på detta var artiklar gällande en fight i UFC mellan Amanda Nunes och Raquel Pennington. Nunes var alldeles för bra för Pennington och i en sport som MMA kan därmed konsekvenserna bli mycket
större än i motsvarelsevis en fotbollsmatch där ett mycket bättre lag skulle vunnit med 10-0. I en artikel från Expressen
(Tengblad, 2018) presenteras Penningtons skador: en bruten näsa, ett helt öga svullet och blod som rann ner för ansiktet, bildvalet i artikeln samt orden i titeln förstärker även detta då hon ser hjälplös ut. Dessutom skrivs det i artikeln att
Pennington vädjat till sitt team mellan ronderna att avbryta matchen eftersom hon ej klarade mer men teamet sa till henne att fortsätta (Tengblad, 2018).
Ett annat exempel på en artikel som också får läsare att ifrågasätta sportens legitimitet är en artikel från Aftonbladet (Sörensen, 2018) om fighten mellan Priscila Cachoeira och
Valentina Sjevtjenko. Likt föregående exempel var Cachoeira väldigt utklassad av
Sjevtjenko och tog alldeles för mycket skada. Men i detta fall presenteras det att en domare inte avbröt fighten när den borde ha blivit avbruten, Cachoeria låg ner och hade gett upp men fortsatte att bli slagen trots att Tjevjenko t.o.m. sa till domaren att avbryta (Sörensen, 2018). Eftersom att båda dessa exempel ger en väldigt dålig bild av sporten och därmed skulle kunna placeras in under temat gällande just den aspekten gör det att man ifrågasätter sportens legitimitet, eftersom i en sport som MMA där slag och sparkar förekommer är fighters hälsa det absolut viktigaste. Sporten handlar om att visa upp sina tekniker och kunskaper på bästa sätt och bemästra sin motståndare, inte att ge utövare skador för livet eftersom en fight inte stoppas när den borde.
Bild 1.3 från MMANytt.se (”AK FIGHTING CHAMPIONSHIP 1: FULLSTÄNDIGA RESULTAT”. 2018)
Bild 1.2 från Expressen.se (”Bilderna som skrämmer: ’Groteskt, helt vanställd’”. 2020)
Till skillnad från legitimering och definiering hade temat matchuppdateringar det största antalet förekomster med 207 (48.1%) artiklar av 430. Anledningen till att
matchuppdateringar presenteras under detta tema är för att matchuppdateringar är en form av definiering och legitimering av sporten menar jag, eftersom när man tittar på andra stora sporter såsom fotboll eller basket finns matchuppdateringar överallt. Alltså rapporterar man om MMA likt vilken annan sport som helst, vilket påvisar en legitimitet kring sporten. En intressant sak med matchuppdateringar var sättet de ramades in på. Man kunde se en tydlig skillnad mellan olika nyhetsmedier på sättet de formulerade och framställde matchuppdateringar. MMA tidningarna Kimura och MMANytt gav resultatet med en neutral eller ingen porträttering alls av fighten genom att inte använda sig av bild. Aftonbladet och Expressen använde ofta bilder tagna under en fight och använde ord såsom ’knocka’ för beskriva hur matchen slutade, eller använda ord för att beskriva hur någon såg ut efter en fight, till skillnad från en enkel resultattitel likt MMANytts som kan ses nedan:
Något som kan verka förvånande, men kanske ändå inte är att SVT Nyheter inte följde Expressen och Aftonbladets spår, men inte heller Kimura och MMANytts. SVT använde fortfarande ord såsom ’knockad’ i titlarna men i mycket färre utsträckning och använde dessutom helt andra slags bilder till sina artiklar. På nästa sida följer två exempel på detta från SVT Nyheter:
Bild 1.5 från SVT (”Nunes skrev historia – knockade favoriten i supermatchen”. 2018)
Ovanstående artiklar från SVT jämfört med Aftonbladets artikel till höger är som att kolla på två helt skilda världar, där Aftobladet till och med varnar för starka bilder. SVT använder sig av bilder efter fighten, där det är väldigt vanligt att fighters kramar och tackar varandra för matchen, likt vilken annan sport som helst.
Trots att dessa artiklar har varit
matchuppdateringar har sättet de har framställts på bidragit till att konstruera en bild av MMA till läsare som direkt kan kopplas till
gestaltningsteorin då olika medier väljer att rama in sporten på olika sätt och därmed konstruera, till synes, olika verkligheter av sporten till deras läsare.
Kommersiella tidningar som Aftonbladet och Expressen visar upp MMA som ett ’våldsamt spektakel’ med grafiska bilder och titlar. Detta kan kopplas till två av Cohens (1972)
punkter som beskriver moralpanik: media beskriver hotet på ett enkelt och symboliskt sätt som lätt kan kännas igen av allmänheten (blod, skräck och våld), och sättet media visar upp hotet på skapar en allmän oro i samhället. Däremot konstruerar SVT, Kimura och
MMANytt en helt annan bild av sporten som kan argumenteras vara mer saklig. Det finns
Bild 1.6 från Aftonbladet.se (”Blodiga scenerna på mattan: ”Är som en skräckfilm”. 2018)
Bild 1.4 från SVT (”UFC-stjärnan Nate Diaz vann i comebacken”. 2019)
alltså en tydlig skillnad på hur ett publikservice medium som SVT Nyheter rapporterar om MMA matcher jämfört med kommersiella tidningar som inte är MMA-fokuserade. Dock finns det inte många artiklar som ifrågasätter sportens legitimitet direkt och därmed kan det konstateras att MMA idag ses som en etablerad och legitim sport, väldigt många
matchuppdateringsartiklar stärker också detta menar jag. Trots att sporten ses som etablerad ramas den ändå in för att skicka ett visst budskap till läsare, detta kommer diskuteras vidare under avsnitt 7.3 ”bild av sporten och dess påverkan på samhället”.
7.2 Tillväxt och ekonomisk vinning
Av 430 artiklar fanns det totalt 57 (13.3%) som kunde katerogiseras in under variabeln tillväxt och ekonomisk (o)vinning då denna variabeln både berör vad som tjänas men också förloras. Det finns inte heller någon större skillnad mellan nyhetsmedier i antal artiklar som kunde placeras in under denna variabel, andelen procent låg som lägst med 11% för SVT Nyheter, och som högst med 16% för MMANytt. Alltså fokuserar en majoritet av de artiklar som analyserats i denna studie inte på aspekter som sportens tillväxt eller ekonomiska vinning, däremot kan det konstateras att det finns ett medelvärde bland nyhetsmedierna i procentuellt antal artiklar som publiceras under detta tema. Några exempel på dessa artiklar är ”McGregors superlön: 450 miljoner kronor” (Öhrling, 2018), ”Erbjuds 4 miljarder om han byter sport” (Käck, 2018), ”Mauler går nu miste om
mångmiljonbelopp” (Börjesson, 2019), ”UFC 220 löner: fyra fighters tar totalt hem över 15 miljoner kronor” (Andres, 2020) och ”UFC-löner: kvinnorna tjänar småslantar - för episka titelfighten (MMANytt, 2020). Bland dessa titlar kan man se att det ligger ett tydligt fokus på pengar utifrån sättet artiklarna gestaltas, det ger en bild av sporten som dels väldigt etablerad med enormt stora löner bland topputövarna i UFC, samt visar upp att även kvinnor inom MMA världen tjänar mindre än vad män gör. Däremot är det värt att poängtera att UFC belönar sina fighters utifrån hur mycket de ”säljer”, dvs. bara för en fighter är i UFC betyder det inte att hen tjänar superlöner eller bara för att en fighter är kvinna direkt tjänar mindre än en man. Exempelvis tjänar fighters som debuterar eller är lågt rankade i UFC en bassumma på 10 000 amerikanska dollar medan det är topp 1% som tjänar de enorma summorna (Harris, 2017). Samt för några år sedan var UFCs superstjärna den kvinnliga Ronda Rousey som då var UFCs mest betalda fighter (Jones, 2015).
Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt
Temat som påvisats i föregående del gällande bildval bland de olika nyhetsmedierna har också presenterat sig här. Bland artiklarna som presenterats ovan använde SVT sig av bilder på personerna efter en match, medan Expressen har bilder tagna under en pågående fight, och MMANytt använder inga bilder. Nedan upplyses skillnaden mellan SVT och Expressens bildval likt föregående variabel:
Det verkar alltså finnas en tydlig skillnad mellan sättet olika nyhetsmedier ramar in sporten, även när de rapporterar om samma sorts tema, där exempelvis Expressen använder en bild precis när ett slag träffar ena fightern. I och med bildvalet i artikeln samt ordet ”miste” i titeln kan en läsare anta det handlar om exempelvis böter för att ”Mauler” brytit mot någon regel, men i själva verket handlade artikeln om att ”Mauler” gått i pension och tackat nej till uppkommande matcher (Börjesson, 2019). En annan sak som läsare av alla dessa artiklar tar emot är att det verkar vara en sport med väldigt rika fighters, vilket bevisats inte vara fallet för den stora massan, likt verkliga livet är det den övre procenten som tjänar det mesta av pengarna.
Bild 2.1 från Expressen. (”Mauler” går nu
7.3 Bild av sporten och dess påverkan på samhället
Denna variabel täcker väldigt mycket och går också mycket ihop med de andra inramningarna då det konstaterats att dessa också har en påverkan på mediebilden av sporten. Utifrån de två föregående variablerna har det visats att mediebilden av MMA verkar vara en sport med väldigt rika proffs samt sporten har presenterats ihop med bilder och/eller titlar som kopplas till begreppet moralpanik. Det fanns en väldigt stor del artiklar om bilden av MMA som gestaltas i media, det kunde kategoriseras in 146 (34.2%) artiklar under denna variabel men bland dessa handlade de flesta inte om det som presenterats tidigare utan istället skildrade UFC fighters som våldsamma och aggressiva, både i och utanför buren, då de ofta hamnar i ”blåsväder”, detta kommer diskuteras vidare. Utöver detta handlade en väldigt stor del av artiklarna om en skandal mellan Conor McGregor och Khabib Nurmagomedov. Det fanns så pass mycket material av denna skandal att en fallstudie skulle varit intressant att göras om skandalen. Kortfattat handlade skandalen om att McGregor hade attackerat en buss där Nurmagomedov befann sig, McGregor fick därefter lagliga konsekvenser. Sedan möttes dessa två i en match där Nurmagomedov vann, men efter matchens slut blev det väldigt kaotiskt. Nurmagomedov hoppade ut ur buren och börjades slåss mot McGregors lagkamrater samtidigt som Nurmagomedovs
lagkamrater hoppade in i buren och slogs mot McGregor. Eftersom allt skedde utanför en match räknas det som misshandel, därför blev polis och andra myndigheter inblandade och det blev mycket skriverier om händelsen. Några exempel på hur svenska nyhetsmedier skrev om skandalen är: ”McGregor gripen – lämnade över sig till polisen i New York” (Norberg & Hagman, 2018), ”MMA-stjärna gick bärsärk mot buss” (Öhrling, 2018), ”Krönika: ’Tidernas största MMA-skandal – sporten skämde ur sig’” (Öhrling, 2020). I artiklarna om fallet skrivs det att skandalen är det mest pinsamma som hänt MMA och river ner allt det som sporten byggt upp de senaste åren. Alltså har skandalen i sig haft en stor påverkan på bilden av sporten, men framställningen av den i nyhetsmedier har också hjälpt till att måla upp bilden. I detta tema kan man också se en skillnad på hur mycket de olika nyhetsmedierna rapporterar om bilden av sporten, där Kimura och MMANytt inte har mycket fokus på detta till skillnad från SVT, Aftonbladet och Expressen.
Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt
Utöver denna skandal skrevs det också mycket om UFC fighters som på något sätt orsakat bråk eller hamnat i lagliga dispyter. Här följer flera exempel på detta: ”Stephan Bonnar arresterad för rattfylla” (Damm, 2018), ”Misshandelsmålet mot Nick Diaz läggs ned” (Davari, 2018), ”UFC-legendaren anklagas för att ha hotat och misshandalt sin fru” (Tafari, 2019), ”Här slåss UFC-legenden med en dörrvakt utanför strippklubben” (Romare, 2019), ”Misstänkt för överfall på strippklubb” (Roslund, 2019), ”Superstjärnan gripen av polis” (Käck & Alsalman, 2019). För att förtydliga handlade alla dessa artiklar om olika människor och olika fall, detta verkar alltså vara ett återkommande tema med väldigt många exempel. Utan att gå in på detalj på varje fall handlar artiklarna i stora drag om att MMA proffs har hamnat i blåsväder utanför ringen, vilket i sin tur framställer UFC fighters som omoraliska lagbrytare. UFC har till och med utvecklad en code of conduct för att försöka motverka detta problem:
Fighters shall conduct themselves in accordance with commonly accepted standards of decency, social convention, and morals, and fighters will not commit any act or become involved in any situation or occurrence or make any statement which will reflect negatively upon or bring disrepute, contempt, scandal, ridicule or disdain to the fighter or the UFC. (UFC, 2013).
Trots koden sker dessa händelser ofta med MMA proffs. Frågor såsom huruvida dessa händelser händer oftare jämfört med andra sporter eller bakomliggande orsaker till varför MMA fighters har denna tendens kommer inte denna studie kunna besvara, men nedan kommer en diskussion kring ämnet. Faktorer som potentiellt spelar en roll kan vara att många proffs inom MMA och boxning kommer ifrån dåliga socioekonomiska bakgrunder med fattigdom och våldsamma uppväxter (Ishioka, 2013). Andra faktorer kan vara relaterade till det som tidigare forskning (Brown & Devling & Billings, 2013) kom fram till gällande
’sensationssökare’ som drar sig till sporten, eller kanske det hela grundar sig i just våld inuti ringen som sedan överförs utanför ringen till samhället och hela
diskussionen gällande moralpaniken kring sporten är legitim. Dessa frågor är dock alldeles för stora att besvara och kräver egna studier. Däremot kan mediebilden av sporten besvaras, av det som presenterats kan det konstateras att det är en väldigt polariserad sport där nyhetsmedier inte är rädda för att skriva om när fighters hamnar i bråk utanför ringen och därmed konstruera en bild av sporten och dess utövare som omoraliska och våldsamma lagbrytare. Detta påvisas dels av
