“organiska” miljön
Vad kännetecknar bioteknik/läkemedelsindustri?
Svensk bioteknik och läkemedel – och även medicinsk teknik – har en historia som går långt tillbaka i tiden och i många fall bygger på ett samspel med andra branscher (livsmedel, kemiska produkter, verkstadsindustri med flera). Bioteknik är samlingsnamnet för de teknologier som utnyttjar levande organismer/delar av levande organismer för att utveckla nya produkter och/eller nya industriella processer. I denna definition inkluderas därmed företag som använder celler samt biologiska molekyler för tillämpning inom medicin, jordbruk och miljömanagement. Bioteknik kan således ses inte bara som ett eget kompetensområde utan som en teknik som är en input till andra branscher (förutom läkemedelsindustrin). I figur 3 exemplifieras detta.
Figur 3: Bioteknik som strategisk input till andra branscher (några exempel)
I den vidare definitionen “Life Science” inkluderas också sjuk- och hälsovård och hälsoteknik,. Oavsett om man använder en snäv eller en vid definition så är sektorn ett innovationssystem där utvecklingen sker i en komplex värdekedja (se figur 3 och 5).
Bioteknik som strategisk input
Utveckling av exempelvis läkemedel sker i en komplex värdekedja med fyra övergripande delar: Den första fasen är preklinisk forskning. Denna del går från den initiala upptäckten till dess att man kommer fram till en så kallad drogkandidat. En drogkandidat är den substans som har störst potential att bli ett godkänt kommersiellt läkemedel. Den andra fasen är den prekliniska utvecklingsfasen. I denna fas testas substansen för att se hur den fungerar i ett biologiskt system och om substansen är giftig. Den tredje kliniska fasen består av tre delar.
Först genomförs här försök på friska människor. Sedan görs försök på patienter som lider av den sjukdom det är tänkt att det framtida läkemedlet ska bota. En lyckad test i del II kallas ofta “proof of concept”. Slutligen testas preparatet på större patientgrupper för att säkerställa resultaten. I den sista fasen (IV) registreras läkemedlet samt görs tillgängligt på marknaden.
Figur 4: Det är höga kostnader och stor risk att utveckla en läkemedelskandidat
Källa: SVD Näringsliv
Figur 5: Bioteknik/läkemedelsindustri/medicinsk teknik som mångsektoriellt innovationssystem
Källa: Intersecta AB
Det är här viktigt att komma i håg att den ovan beskrivna värdekedjan inte beskriver hela bilden. Alla företag som arbetar med biotekniska verktyg har exempelvis inte
läkemedelsindustrin som “slutkund”, vilket vi nämnde tidigare. Snarare kanske man ska se dessa som insatsproducenter till andra sektorers värdekedjor (till exempel livsmedelsindustrin vilket vi visualiserade i figur 3.
I dynamiska industriella system – kalla dem kluster eller innovationssystem – ingår också olika relaterade och stödjande verksamheter. I systemet finns aktörer som:
a) är aktiva med hela sin verksamhet (kärnverksamheterna i systemet/systemen);
b) är aktiva med delar av sin verksamhet (till exempel DHL som har en avdelning som specifikt jobbar med logistik riktad mot Life Science);
c) ibland arbetar i eller tillsammans med aktörer i systemet (till exempel en reklam- eller kommunikationsbyrå som formger ett bioteknikföretags årsredovisning).
Upptäckt •Forskning &
utveckling
•In vitro
•Invivo
•Process, fortsatt utveckling / optimering och produktion (GMP från PI) Upptäckt •Forskning &
utveckling
•In vitro
•Invivo
•Process, fortsatt utveckling / optimering och produktion (GMP från PI)
•Läkemedels-formulering
•Läkemedelsproduktion Upptäckt •Forskning &
utveckling
•In vitro
•Invivo
•Process, fortsatt utveckling / optimering och produktion (GMP från PI) Upptäckt •Forskning &
utveckling
•In vitro
•Invivo
•Process, fortsatt utveckling / optimering och produktion (GMP från PI) Upptäckt •Forskning &
utveckling
•In vitro
•Invivo
•Process, fortsatt utveckling / optimering och produktion (GMP från PI) Upptäckt •Forskning &
utveckling
•In vitro
•Invivo
•Process, fortsatt utveckling / optimering och produktion (GMP från PI)
•Läkemedels-formulering
•Läkemedelsproduktion
De stora läkemedelsbolagen (som täcker in hela den läkemedelsindustriella värdekedjan) har som strategi att i stor utsträckning låta andra aktörer stå för risktagande och
utvecklingskostnader i tidiga skeden. En tydlig trend är att kraven på de olika underleverantörerna har stärkts.
Utvecklingsprocessen är förknippad med hög risk och följaktligen mycket resurskrävande vilket figur 4 visade. Detta innebär att det egentligen endast är de stora läkemedelsföretagen (Big Pharma) som har resurser att driva utvecklingsprojekt hela vägen från
upptäckt/innovation till marknad.
Samtidigt finns det idag helt nya strukturer och nätverk vid farmaceutiskt utvecklingsarbete, där små såväl som stora bolag är involverade i olika faser och där specialisering och
samverkan blir nyckelorden. Dessa förändringar, sammantaget, är en av drivkrafterna bakom flera av de klusterinitiativ som beskrivs i denna rapport.
Bioteknik/läkemedelsindustrins ekonomiska geografi2
Bioteknik/läkemedelssektorn är starkt koncentrerad till Mälarregionen (se exempelvis VINNOVA 2005, Waxell 2005). Lokaliserat till Mälarregionen ligger landets största
läkemedelsföretag, AstraZeneca. Drygt 600 aktiebolag finns i Stockholm-Mälarregionen och omsätter över 100 miljarder kronor. Cirka 60 procent av det totala antalet sysselsatta i riket inom bioteknik/läkemedelsindustrin finns i regionen.
Det förekommer viss differentiering, såväl vad gäller företag som vad gäller verksamheter. I Uppsala är bioteknikföretag något mer framträdande. I de norra Stockholmskommunerna finns relativt sett mycket av försäljningsbolag. Kring Karolinska institutet i Solna och Huddinge, men självfallet också i Uppsala finns många forskningsbaserade företag. I Södertälje och Strängnäs finns mer produktion. En intressant dimension är att medicinsk teknik – förstådd i bred bemärkelse – utgör en relativt stor andel av regionens företag. Det är också viktigt att notera att företag verksamma inom läkemedelsutveckling (inklusive
försäljning) står för en stor del av omsättningen och sysselsättningen. Sysselsatta inom
2 Bioteknik- och läkemedelssektorn är svår att identifiera i branschstatistiken (se Waxell 2005). Tabellerna med uppgifter som sysselsättning och arbetsinkomster i följande avsnitt bygger på följande branschkoder (SNI-2002):
24410 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter, 24420 Tillverkning av läkemedel, 33101 Tillverkning av medicinsk utrustning och instrument, 33102 Tillverkning av tandproteser, 51460 Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror och 73103 Medicinsk FoU.
bioteknik/läkemedel i regionen har också haft en mer positiv utveckling av lönesumman jämfört med sysselsatta inom bioteknik/läkemedel i andra regioner (se figur 6).
Figur 6: Sysselsättning 2003 och medelinkomst 1997 och 2003 inom bioteknik, läkemedel och medicinsk industri – Mälarregionen, Skåne, Västra Götaland och övriga Sverige (Källa: SCB)
Om vi använder medelinkomst som ett mått på produktivitet så kan konstateras att bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik klarar sig utmärkt jämfört med andra sektorer. Även om andra branscher haft en kraftigare ökning över den studerade tidsperioden (till exempel Företagstjänster) så är bioteknik den sektor som sammantaget haft den starkaste såväl sysselsättnings- som medelinkomstökningen (se figur 7 nedan).
S ys s e ls ä ttn in g 2 0 0 3 (% )
Mä la rre g io n e n 5 8 % Vä s tra G ö ta la n d
1 5 % S kå n e
1 8 %
Ö vrig a S ve rig e 9 %
0 100 000 200 000 300 000 400 000
Mälarregionen Västra Götaland Skåne Övriga Medelinkomst 1997 Medelinkomst 2003
Figur 7: Sysselsättnings- och medelinkomstutveckling inom nio branschområden Mälarregionen, 1997-2003 (%) (Källa: SCB)
Faktum är att bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik haft såväl positiv sysselsättnings- som en positiv medelinkomstförändring under perioden om man jämför med utvecklingen i riket totalt och i Mälardalen totalt (se figur 8 och 9).
Figur 8: Medelinkomstutveckling inom Mälarregionens bioteknik- och
läkemedelssektorn jämfört med samtliga i Mälarregionens och riket, 1997-2003 (%) (Källa: SCB).
-10 0 10 20 30 40 50
IT/Telekom Finans och försäkring Bioteknik och läkemedel Verkstadsindustri Fordonsindustri Livsmedel Logistik Företagstjänster Upplevelsenäring
Medelinkomst 1997-03 (%) Sysselsättning 1997-03 (%)
0 100 000 200 000 300 000 400 000
Medelinkomst 1997 Medelinkomst 2003
När det gäller bioteknik gäller detta för övrigt inte endast för Mälardalen utan också de andra svenska storstadsregionerna. I synnerhet Västra Götalandsregionen har haft en mycket positiv utveckling, bland annat beroende på AstraZenecas lokalisering till Mölndal.
Figur 9: Sysselsättnings- och medelinkomstutveckling inom nio branschområden i Mälarregionen jämfört med riksgenomsnittet, 1997-2003 (%) (Källa: SCB).
I Mälarregionens finns ungefär 1,4 miljoner sysselsatta. Bioteknik är i denna kontext en liten sektor; den står för ungefär 2 procent av den samlade arbetskraften. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att denna sysselsättningsmässigt relativt lilla industri är betydelsefull för
Sveriges BNP som exportnäring. AstraZeneca står för en betydande andel av denna export.
Jämfört med ett antal stora, traditionella svenska exportsektorer så står sig läkemedel mycket bra, cirka sektorn står för ca 6 procent av bruttoexporten. Exporten har också ökat med cirka 125 procent under den studerade perioden (se tabell 1).
- +
+ Finans och försäkring Bioteknik och läkemedel Verkstadsindustri IT/Telekom
Medelinkomst
Logistik Upplevelsenäring - Livsmedel Fordonsindustri
Företagstjänster Sysselsättning
Riksgenomsnitt (sysselsättnings- och inkomstutveckling)
Tabell 1: Export- och importutveckling fördelat efter varugrupper enligt utrikeshandelsstatistiken, 1997-2003 (%) (Källa: SCB)
Källa: SCB
EXPORT 2003 EXPORT 1997-2003 IMPORT 2003 NETTOEXPORT 2003
Varugrupp Antal (Miljoner SEK) Förändring (%) Antal (Miljoner SEK) Antal (Miljoner SEK)
Skogsvaror 109 442 20% 23109 86 333
Mineralvaror 68 464 18% 53894 14 570
Järnmalm 4 001 -8% 25932 -21 931
Järn och stål 41 656 23% 11301 30 355
Övriga metaller 11 417 17% 5791 5 626
Kemivaror 104 532 69% 83138 21 394
Grundämnen, föreningar 9 584 7% 18622 -9 038
Läkemedel 53 299 125% 17988 35 311
Plaster 16 755 37% 16978 -223
Energivaror 26 696 63% 63330 -36 634
Oljeprodukter 24 024 83% 15997 8 027
Verkstadsvaror 421 857 24% 310886 110 971
Metallarbeten 24 309 30% 19383 4 926
Maskiner 128 968 29% 76221 52 747
Elektrovaror, telekom 122 587 1% 111111 11 476
Vägfordon * 113 769 53% 72822 40 947
Personbilar 52 406 73% 30012 22 394
Delar, tillbehör 35 801 20% 31759 4 042
Övriga transportmedel 9 463 -10% 11424 -1 961
Instrument, optiska varor 22 762 39% 19927 2 835
Övriga varor 92 957 43% 138405 -45 448
Livsmedel 27 929 52% 53488 -25 559
Tekovaror, skor 17 139 47% 37119 -19 980
Möbler 12 149 21% 11779 370
TOTAL 823 948 23% 672762 151 186
EXPORT 2003 EXPORT 1997-2003 IMPORT 2003 NETTOEXPORT 2003
Varugrupp Antal (Miljoner SEK) Förändring (%) Antal (Miljoner SEK) Antal (Miljoner SEK)
Skogsvaror 109 442 20% 23109 86 333
Mineralvaror 68 464 18% 53894 14 570
Järnmalm 4 001 -8% 25932 -21 931
Järn och stål 41 656 23% 11301 30 355
Övriga metaller 11 417 17% 5791 5 626
Kemivaror 104 532 69% 83138 21 394
Grundämnen, föreningar 9 584 7% 18622 -9 038
Läkemedel 53 299 125% 17988 35 311
Plaster 16 755 37% 16978 -223
Energivaror 26 696 63% 63330 -36 634
Oljeprodukter 24 024 83% 15997 8 027
Verkstadsvaror 421 857 24% 310886 110 971
Metallarbeten 24 309 30% 19383 4 926
Maskiner 128 968 29% 76221 52 747
Elektrovaror, telekom 122 587 1% 111111 11 476
Vägfordon * 113 769 53% 72822 40 947
Personbilar 52 406 73% 30012 22 394
Delar, tillbehör 35 801 20% 31759 4 042
Övriga transportmedel 9 463 -10% 11424 -1 961
Instrument, optiska varor 22 762 39% 19927 2 835
Övriga varor 92 957 43% 138405 -45 448
Livsmedel 27 929 52% 53488 -25 559
Tekovaror, skor 17 139 47% 37119 -19 980
Möbler 12 149 21% 11779 370
TOTAL 823 948 23% 672762 151 186