Studie om biståndshandläggares erfarenheter av psykisk ohälsa 2020-03-31
Du tillfrågas härmed att delta i en studie som genomförs av studenter vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Studiens syfte är att förstå
biståndshandläggares erfarenheter av att bemöta psykisk ohälsa hos äldre klienter. Detta eftersom biståndshandläggare kan spela en viktig roll i att förebygga psykisk ohälsa hos äldre.
Datainsamling sker genom intervjuer med biståndshandläggare i flera kommuner i sydöstra Sverige. Du tillfrågas att delta i studien eftersom du arbetar som biståndshandläggare i en av de kommuner vi har valt att utgå från i vår studie. Om du är intresserad av att delta i vår studie vill vi att du kontaktar oss per e-post eller telefon. Intervjuer kommer kanske att hållas under april. Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan när som helst välja att hoppa av utan att förklara varför. Vi beräknar att intervjun tar cirka 60–90 minuter. Du väljer plats för intervjun, men med hänsyn för rådande
omständigheter kring covid-19 kan intervjuer ske via Skype eller Zoom vid behov. Vi vill gärna göra en ljudupptagning under intervjuerna för att ha som arbetsmaterial, men det sker endast med din tillåtelse.
Vi har ambitionen att intervjua åtta biståndshandläggare. Materialet hanteras och behandlas konfidentiellt och kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer kunna ta del av det. De respondenter och kommuner som deltar och omnämns i studien kommer att avidentifieras i den färdiga uppsatsen. Vi vill behålla kontakten en tid efter intervjun ifall vi har några frågor, och du är välkommen att höra av dig till oss om du har frågor under studiens gång. Intervjumaterialet kommer endast att användas i vår uppsats och förstörs sedan efter att uppsatsen är publicerad. Resultat kommer att presenteras i en kandidatuppsats samt vid ett muntligt seminarium.
Uppsatsen publiceras sedan på DiVA, det digitala vetenskapliga arkivet, där den finns att läsa efter publicering.
Vi heter Emma Kristoffersson och Lisa Östergren och läser termin 6 vid Socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Denna
intervjustudie utgör vårt examensarbete. Hör gärna av dig om du har några frågor.
Studerande Studerande Handledare
Emma Kristoffersson Lisa Östergren Marie Albertsson
07x- xxx xx xx 07x- xxx xx xx 04xx-xxxxxx
Bilaga 2 Intervjuguide
Inspirerad av Kvale och Brinkmann (2009).
Forskningsfrågor Intervjufrågor/teman
1. Vilka
förutsättningar finns inom
organisationen för att bemöta psykisk ohälsa hos brukare?
2. Hur hanterar biståndshandläggare behov som de möter hos de äldre med psykisk ohälsa som inte ryms inom organisationens ramar?
Inledning
Hur länge BHL; Utbildning; Tidigare yrken inom socialt arbete
Erfarenheter
Generellt ärende, resurser? Stegvis Konkret exempel?
Äldre med psykisk ohälsa
Alltid såhär? Stämmer överens med föregående?
Psykisk ohälsa
Skapa kontakt, svårast i ärendet, exempel. Hur gick det för den äldre?
Vanligast i utr. Äldre m. psykisk ohälsa, alltid på samma sätt? Exempel, Vad är svårast/misslyckanden? Processen,
uppmärksamma, psykisk ohälsa, steg för steg. Vilka ord eller signaler uttryckes – psykisk ohälsa
Kontaktad av återkommande klienter? Vad för beredskap för att bemöta det? Maktförhållande, vem definierar behovet?
Handlingsutrymme
Tillväga i möte m. psykisk ohälsa
Tillräckligt fri, vad du anser behövs, autonomi.
Kunskap, tid, resurser, som krävs i möte med ohälsan, något som saknas?
Uppmärksammar klientens nedstämdhet, hur hjälpa? Steg för steg.
Organisatoriska förutsättningar
Vilka riktlinjer utöver SOL? Kommunens?
Riktlinjer i ärende vid psykisk ohälsa? Prioriteringar? I vilken grad kan du påverka klienterna? Autonomi. Handledning? Vad ta upp, vad ha hjälp med?
Insatser för de äldre, fokus psy. Ohä. Stämmer överens med behovet? Vad tycker tycket klienten om det?
Omorganisering eller bytt insatser/verktyg
Exempel, riktlinjer er går at följa. Tex. Strider mot klientens önskan? Stämmer ej med SoL?
Samverkan
Samverkan, psykisk ohälsa, hjälp från andra? (Ledning/andra professioner/kollegor) samt (läkare/psykologer/kurator) Hur fungerar det enligt dig
Samverkan BHL med varandra om psykisk ohälsa hos klienter Hur går det till, äldre med psykisk ohälsa, uppmärksammas när flera professioner är delaktiga? Vem driver processen? Hur går det, motgångar/flyt?
Inledande frågor
För att introducera ett tema. ”Kan du berätta om..?”
”Kommer du ihåg en gång då..?”
”Kan du beskriva en situation där du.. ?”
Uppföljningsfrågor
Nicka instämmande, göra en kort paus, uppmuntra att fortsätta. ”Kan du utveckla det..?”
”Kan du berätta mer..?” Tystnad
Öppnar för att intervjupersonen vill fylla tomrummet, ger även tid för reflektion för både intervjuare och respondenter.
Sonderande frågor
Öppnar för intervjupersonens tolkning och koppling. ”Har du fler exempel på det?”
”Kan du ge en mer detaljerad beskrivning av vad som hände”
Specificerande frågor
För att operationalisera. Om respondenten gör uttalanden av allmän karaktär. ”Har du själv upplevt detta?”
”Hur reagerade du på det?”
Direkta frågor
Vänta till slutet med direkta frågor. Här introducerar forskaren ämnen och dimensioner direkt. Leder in intervjun på ett visst spår.
”Har du någon gång..?” Indirekta frågor
Projektiva frågor som kan handla om andras inställning ur intervjupersonens synvinkel; detta kan också vara ett indirekt uttryck för respondentens egna inställning (vilket i så fall behöver följas upp under intervjun för att säkert veta detta).
”hur tror du att x ser på x...? Strukturerande frågor
För att behålla intervjuns struktur. ”Jag skulle nu vilja byta ämne” Tolkande frågor
För att bekräfta att man förstår vad respondenten menar. ”Du menar alltså att...”
Bilaga 3 Intervjufrågor och teman
Exempel på intervjuns struktur och följdfrågor. Det här är ett utkast på teman med eventuella följdfrågor, alla frågor kommer troligen inte att
ställas till samtliga respondenter utan det beror på hur utförliga svar de ger. Vi hoppas också på att kunna ställa frågor kring temat utanför den här ramen; ordningen är inte heller huggen i sten utan kan förändras beroende på hur respondenten utvecklar sina svar.
Inledning
- Hur länge har du varit biståndshandläggare? - Vad har du för utbildning?
- Vilka tidigare arbeten har du haft innan inom socialt arbete?
Erfarenheter
- (Hur går det generellt till när ett ärende påbörjas? Förklara stegvis. (Är resurser tillräckliga? T.ex. kunskap, tid och rätt resurser?)
- (Kan du ge ett exempel på när du mött en klient med psykisk ohälsa?) - (Går det “alltid” till såhär?) (Tycker du att det generella stämmer överens med det konkreta enligt dig?)
Psykisk ohälsa
- (Hur gör du för att skapa kontakt med klienter som har psykisk ohälsa?) (Vad är svårast i ett sådant ärende?) Ge konkret exempel. (Hur gick det för den äldre sen?).
- (Vad är vanligast förekommande i utredningar när det gäller äldre med psykisk ohälsa?) Gör du alltid på samma sätt? Be om exempel. Vad är svårast? Händer det att du “misslyckas”?)
- Stäm av och se om BHL använder samma ord för psykisk ohälsa? - (“Vi uppfattar det såhär, du har sagt … och hänvisar till depression, menar du depression eller psykisk ohälsa då?)
- (Kan du beskriva vad som händer från att du uppmärksammar klientens nedstämdhet, hur hjälper du till? Förklara steg för steg.)
- (Vilka ord eller signaler uttrycker den äldre för att du ska koppla det till psykisk ohälsa?)
- Händer det att du blir kontaktad av återkommande klienter som uttrycker psykisk ohälsa? Vad har du för beredskap för att bemöta det?
(Maktförhållandet, vem definierar hjälpbehovet?)
Handlingsutrymme:
- (Hur går du tillväga när du möter en klient med psykisk ohälsa?) - (Känner du dig tillräckligt fri att kunna göra vad du anser
behövs? Autonomi)
- (Anser du att du har den kunskap, tid och resurser som behövs för att kunna bemöta psykisk ohälsa hos dina klienter? Finns det något som
saknas?)
- (Kan du beskriva vad som händer från att du uppmärksammar klientens psykiska ohälsa, hur hjälper du till? Förklara steg för steg.)
Organisatoriska förutsättningar
- Vilka riktlinjer utöver socialtjänsten följer ni? (kommunens riktlinjer? - Hur ser riktlinjerna ut i ärenden där det förekommer psykisk ohälsa? (vad prioriteras).
- I vilken grad kan du själv påverka ditt arbete med klienterna? (autonomi). - (Har ni tillgång till handledning? (Vad skulle du vilja ta upp då?) (Vad skulle du vilja ha hjälp med?)
- (Vilka insatser kan du erbjuda de äldre, med fokus på psykisk ohälsa?) - Stämmer det överens med det egentligen behovet, tycker du? (Vad tror du klienten tycker om det?
- Har ni bytt ut insatser efter till exempel en omorganisering, där ni fått förändrade verktyg och resurser?)
- Kan du ge exempel på något fall där riktlinjerna inte går att följa? Kanske att det strider mot klientens önskan eller inte stämmer överens med
socialtjänstlagen
Samverkan
- (Hur ser samverkan ut när det gäller klienter med psykisk ohälsa: vad finns det för hjälp att få från andra?) (Från Ledningen/andra
professioner/kollegor?) Läkare, psykologer, kuratorer etc. Hur tycker du att det funkar?
- (Hur samverkar BHL med varandra kring klienter med psykisk ohälsa?) - (Hur går det till från att den äldre med psykisk ohälsa uppmärksammas när flera professioner är delaktiga? Vem driver processen? Hur går det,
motgångar eller flyter på?).
Om det finns tid över
- (Vad är en bra biståndshandläggare enligt dig?)
- (Finns det något du kunnat förbättra något i ditt eget yrke för att uppnå det? Om det är svårt att tänka utifrån dig själv så kan du utgå ifrån någon kollega som gör ett bra jobb enligt dig).
- (Finns det förhinder?)
Checklista innan vi avslutar:
Påminn om att få återkomma om någon uppgift behöver kompletteras. Påminn om att respondenten får återkomma om hen undrar något.
Bilaga 4 Kommunernas värdighetsgarantier
Nedan följer kommunerna med respektive värdighetsgaranti, hämtade från kommunernas hemsidor. Detta är en överblick kring hur de olika
kommunerna tolkar den nationella värdegrunden som implementeras i socialtjänstlagen 2011 (Askborg kommun, 2020). När något som utgår ifrån SoL kan monteras ner i olika värden beroende på kommunerna. Vi har färgkodat olika garantier för att tydliggöra vad kommunerna erbjuder. Den gula färgen innebär trygghet i utförande, den gröna innebär sociala insatser som eventuellt skulle kunna vara förebyggande för psykiska insatser och den röda färgen innebär fysiska insatser.
Kommun Värdighetsgarantier
Askborgs kommun Sju garantier; välkomstsamtal, genomförandeplan där bland annat önskemål om utevistelse ingår, kontaktman, Social samvaro som innebär bland annat gruppaktiviteter, näringsrik mat, krav på personal om namnbricka och krav på kompet personal (Askborgs kommun, 2020).
Björkköpings kommun
Tre garantier; självbestämmande och delaktighet, trygghet samt meningsfullhet. Självbestämmande och delaktighet vid genomförandeplan och kontaktperson. Trygghet innebär i förhållande till personal och serviceskyldighet. Meningsfullhet innebär planera in önskemål om social gemenskap, samt träffpunkter och aktiviteter (Björkköpings kommun, 2019).
Ekbergs kommun Tre garantier; trygghet och bemötande innebär att du har rätt att få en kontaktman utsett inom tre dagar efter inflyttning. Delaktighet och
individanpassning innebär rätt att vara delaktig i utförande, dokumenteras i genomförandeplanen.
Slutligen är det meningsfull tillvaro som innebär utevistelse minst två gånger i veckan (Ekbergs kommun, 2020).
Lönnholmens kommun
Sex garantier. Individuellt beviljade insatser, inom 10 dagar från beviljad insats få träffa sin
kontaktperson, och all personal i hemmet ska legitimera sig. Erbjuder förebyggande
riskbedömning utifrån fallskador, trycksår och undernäring. Äldre som framfört klagomål ska inom två veckor få ett samtal. Slutligen ska den som varken kan planera eller laga mat, eller ta sig till en matservering, ska bli beviljad att tillaga enklare måltid (Lönnholmens kommun, 2019). Pilvikens kommun Tre garantier; rätt till kontaktman,
genomförandeplan och avtalad tid. Kontaktman innebär rättighet att träffa denna en gång per vecka, att den är länken mellan den äldre och
personal/anhöriga/företrädare.
Genomförandeplanen ska vara upprättad två veckor från att den äldre börjar få hemtjänst, där står hur stöd ska ges och den äldre är själv deltagande i utformandet. Med avtalad tid innebär att den äldre får insatsen vid rätt tid, efter 30 minuter ska det anmälas (Pilvikens kommun, 2020).