Bivariat korrelationsanalys .1 Individnivå (multi-level)

Tabell 9: Korrelationsanalys för personlighetsvariabler på individnivå och prestation på teamnivå (multi-level)

Korrelationsanalysen ovan visar på en positiv korrelation (r = 0.209) mellan

individuella nivåer av Cheerfulness och den subjektiva bedömningen av mäklarteamets förmåga att arbeta tillsammans för att uppnå den målsatta omsättningen. Korrelationen bedöms som svag då den uppvisar ett värde som ligger mellan 0.2-0.4 (Navarro & Foxcroft, 2019, s.288). Sambandets statistiska signifikansnivå (p = 0.035) visar på en svag signifikansnivå (p < 0.05) och en type 1 error rate på 3.35 % har accepteras för att rättfärdiga förkastandet av nollhypotesen gällande sambandet mellan dessa faktorer. 4.2.2 Teamnivå

Av de korrelationsanalyser som utförts på teamnivå av sambandet mellan

personlighetssammansättning vad gäller extraversion, samt de sex facetterna, och de tre olika prestationsmåtten har tre av analyserna visat på relevanta korrelationer (r < 0.2 ; p < 0.05). Resultaten av de korrelationsanalyser som visat på relevanta samband har presenterats nedan. De identifierade korrelationerna har bedömts som måttliga eller svaga och de statistiska signifikansnivåerna som låga eller måttliga. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara antalet respondenter (N = 22). Ett större antal respondenter skulle alltså kunnat stärka korrelationerna samt höjt sambandens statistiska signifikansnivåer.

Inga korrelationer har identifierats mellan TPE och TPMM och den relativa

omsättningen, vilket innebär att nollhypoteserna för dessa samband förkastas och de alternativa hypoteserna bekräftas då det förutspåtts att inget samband skulle föreligga. Nollhypotesen för hypotes 2b antas däremot, då antagandet var att ett positivt samband skulle föreligga mellan TPE och relativ omsättning.

Tabell 10: Korrelationsanalys för personlighetssammansättningen vad gäller extraversion och prestationsvariabler på teamnivå

Korrelationsanalysen ovan visar på en negativ korrelation (r = - 0.469) mellan TPD och den relativa omsättningen samt en negativ korrelation (r = - 0.435) mellan TPD och den

Sambandens p-värden (p = 0.028 och p = 0.043) visar på en svag signifikansnivå (p < 0.05) och en type 1 error rate på 2.8% respektive 4.3% har därmed accepterats för att rättfärdiga förkastandet av nollhypotesen gällande sambandet mellan dessa faktorer. Detta innebär att den faktiska relativa omsättningen samt bedömningen av denna har påverkats negativt av ökade nivåer av TPD vad gäller extraversion. Den scatterplot som genererades av datan ovan visade gav ingen tydlig bild av hur sambandet ter sig, därför har den exkluderats från analysen.

Tabell 11: Korrelationsanalys för personlighetssammansättningen vad gäller Activity Level och prestationsvariabler på teamnivå

Korrelationsanalysen ovan visar på en negativ korrelation (r = - 0.587) mellan TPD vad gäller Activity level och den relativa omsättningen. Korrelationen bedöms som måttlig då värdet ligger på en nivå mellan 0.4-0.7 (Navarro & Foxcroft, 2019, s.288).

Vidare visar sambandets p-värde (p = 0.004) på en måttlig signifikansnivå (p < 0.01) och en type 1 error rate på 0.4% har accepterats för att rättfärdiga förkastandet av nollhypotesen gällande sambandet mellan dessa faktorer. Detta indikerar att ökade nivåer av TPD vad gäller Activity level inom mäklarteamen har haft en negativ inverkan på teamens relativa omsättning.

Figur 4: Scatterplot av sambandet mellan TPD vad gäller activity level och relativ omsättning

Figuren ovan visar att sambandet mellan TPD vad gäller mäklarteamens Activity Level och den relativa omsättningen inte följer en rak linjär linje. Sambandet följer istället en inverterad kurva. Den negativa effekt som TPD har på teamens relativa omsättning föreligger alltså upp till en viss nivå av TPD (0 ≤ TPD ≥ 2) varefter sambandet istället blir positivt ( 2 < TPD).

Tabell 12: Korrelationsanalys för personlighetssammansättningen vad gäller Cheerfulness och prestationsvariabler på teamnivå

Korrelationsanalysen ovan visar på en negativ korrelation (r = - 0.524) mellan TPD vad gäller Cheerfulness och den subjektiva bedömningen av teamets förmåga att arbeta tillsammans för att uppnå målomsättningen. Vidare har även en positiv korrelation (r = 0.507) identifierats mellan teamens individuella miniminivåer av Cheerfulness och den subjektiva bedömningen av teamets förmåga att uppnå målomsättningen. Båda

korrelationerna bedöms som måttliga då värdena ligger på en nivå mellan 0.4-0.7 (Navarro & Foxcroft, 2019, s.288). Sambandens p-värden (p = 0.012 ; p = 0.016) visar på en låg statistisk signifikansnivå (p < 0.5), dock ligger de på gränsen till att räknas som måttligt signifikanta då de närmar sig ett värde på p = p < 0.01. En type 1 error rate på 1.2% respektive 1.6% har accepterats för att rättfärdiga förkastandet av

nollhypoteserna gällande sambanden mellan dessa faktorer. Detta innebär att högre miniminivåer av cheerfulness har en positiv inverkan på den objektiva bedömningen av teamprestationen. Högre värden av TPD har motsatt en negativ effekt på den objektiva bedömningen. Ingen korrelation föreligger mellan de olika dimensionerna av

5. Diskussion

Den betydelse som personlighetssamansättningen inom inomorganisatoriska team har för företagens prestation gäller enligt Stewart (1996, s.1) i hög grad även för säljteam. Framgången hos många företag anses nämligen ofta vila på just säljteamens prestationer (Stewart, 1996, s. 1). Sambandet mellan olika dimensioner av

personlighetssammansättning vad gäller extraversion och teamprestation har varit föremål för ett flertal studier (Barry & Stewart, 1997; Barrick m.fl., 1998; Neuman m.fl., 1999; Balthazard m.fl., 2002; Mohammed m.fl., 2002; Mohammed m.fl., 2004; Stock, 2004; Peeters m.fl., 2006; Bell, 2007; Halfhill m.fl., 2008; Kramer m.fl., 2014, Bradley & Klotz, 2013). Konsensus råder kring det faktum att sammansättningen av extroverta individer påverkar prestationen (Stock, 2004; Peeters, 2006; Bell, 2007), däremot saknas det en kollektiv uppfattning inom forskningsvärlden kring hur detta samband ter sig. Vad forskarna dock har enats om, vilket ter sig naturligt med hänsyn till de spretande resultaten, är att just kontexten för de identifierade sambanden spelar stor roll (Barry & Stewart, 1997; Barrick m.fl., 1998; Neuman m.fl., 1999; Peeters m.fl., 2006; Bell, 2007; Kramer m.fl., 2014; Prewett m.fl., 2018). Gällande sambandet mellan personlighetssammansättning enligt Big Five-modellen och prestation inom säljteam har inte tidigare forskning genomförts i någon större utsträckning (Halfhill, 2005, s.88; Stock, 2004, s.297; Peeters, 2006, s.387). Enligt Stewart (1997) finns det en risk med denna okunskap för företagens urval och utformning av dessa team, då prestationen kan bli lidande på grund av en ogrundad favorisering av extraversion som en attraktiv teamegenskap. Denna studie har angripit detta problem och tillfört viktiga insikter kring hur personlighetssammansättningen inom ett mäklarteam påverkar dess prestation.

5.1 TPD och prestation inom mäklarteam

5.1.1 TPD - Extraversion

Resultaten av denna studie stödjer användandet av TPD vad gäller extraversion som förutsägande faktor för prestation inom mäklarteam. Mer specifikt kan det konstateras att en supplementär person environment fit modell kan användas för att beskriva högpresterande mäklarteam (Neuman m.fl., 1999, s.31). Teamprestationen inom mäklarteam antas alltså höjas när mäklarnas personligheter är homogena vad gäller extraversion. Detta kan förklaras med att mäklare med liknande personligheter har lättare för att kommunicera och arbeta tillsammans (Bailey & Cohen, 1997, s.252; Neuman m.fl., 1999, s.31). Barry och Stewart (1997, s.66) stödjer detta antagande då de menar att bristande kommunikation kan leda till att gruppen misslyckas med att på ett

Utbytet av information har troligtvis en positiv effekt på konflikthanteringen inom mäklarteamen, vilket i sin tur har visats ha en positiv effekt på prestationen inom säljteam (Auh m.fl., 2014). Detta resonemang stöds även av Bradley och Klotz (2013, s.387) som menar att team som är homogena vad gäller extraversion hanterar konflikter på ett mer konstruktivt sätt.

Resultatet går därmed emot tidigare forskning som visar på att TPD inte har någon effekt på teamprestation (Barrick m.fl., 1998; Mohammed m.fl., 2004; Prewetts m.fl., 2018, s.335; Peeters m.fl., 2006, s.392). Denna forskning bygger dock på studier av andra typer av yrkesgrupper och arbetsuppgifter, vilket har visats ha stor betydelse för hur sambandet mellan TPD och prestation ter sig (Barry och Stewart, 1997; Barrick m.fl., 1998; Neuman m.fl., 1999). Att resultaten skiljer sig åt torde alltså egentligen ligga i linje med tidigare forskning.

Förvånande nog går dock resultatet även emot tidigare forskning som bekräftat detta samband, då dessa studier visat på ett positivt samband TPD och prestation (Neuman m.fl., 1999; Kramer, 2014) och denna studie visar på en negativ korrelation. Då

arbetsuppgiftens natur har visats ha en betydande effekt på sambandet mellan TPD och prestation, så antogs en positiv hypotes med grund i tidigare forskning som studerat serviceteam och team som utför additiva uppgifter (Neuman m.fl., 1999; Mohammed, 2002; Kramer, 2014). Resultatet av denna studie går alltså emot vad som konstaterats i tidigare forskning kring hur sambandet mellan TPD och prestation ter sig.

Resultatet bekräftar däremot vikten av att ta hänsyn till arbetsuppgiftens natur när sambandet studeras som konstaterats genom tidigare forskning. Dock indikerar resultatet att den effekt som arbetsuppgiftens natur har på sambandet är något mer komplex än vad forskningen tagit hänsyn till. Det uppstår exempelvis frågor kring huruvida Steiners typologier är lämpliga att använda för att karakterisera olika arbetsteam i detta sammanhang, då TPD visats ha olika effekter på arbetsteam som utfört additiva uppgifter. Inte heller den kontext eller miljö som arbetsuppgifterna utförs inom verkar kunna svara för hur sambandet påverkas, då TPD visats ha olika effekter på prestation inom team som jobbar med kundkontakt och service.

5.1.2 TPD - Activity level

Vidare motiverar resultatet av denna studie användandet av TPD vad gäller

mäklarteams activity level som förutsägande faktor för prestation. Mer specifikt så visar resultatet att en supplementär modell kan användas för att beskriva högpresterande team. Dock är denna effekt avtagande, vilket innebär att det negativa sambandet enbart gäller upp till en viss nivå av TPD. När denna nivå är nådd så blir sambandet istället positivt, vilket innebär att hög TPD istället förutspår prestation inom mäklarteam. När denna nivå av TPD, vad gäller mäklarnas activity level, är uppnådd så kan istället en kompletterande modell användas för att beskriva högpresterande mäklarteam. Inom tidigare forskning har TPD vad gäller extraversion studerats och de sex olika

En möjlig förklaring till sambandet mellan TPD vad gäller activity level och prestation kan dock härledas från Barry och Stewarts (1997) studie av sambandet mellan TPD vad gäller extraversion och prestation. Barry och Stewart (1997) har, utöver vad som

tidigare nämnts, även identifierat ett omvänt kurvlinjärt samband mellan uppgiftsfokus och extraversion.

Detta samband menar Barry och Stewart (1997) visar på att TPD vad gäller extraversion har en negativ effekt på uppgiftsfokus, upp till en viss nivå då sambandet vänder och blir positivt.

Activity level-skalan mäter hur pass fartfylld och upptagen livsstil en individ har. Av de olika facetterna som mäter extraversion torde alltså denna skala ha den mest logiska kopplingen till uppgiftsfokus på gruppnivå. En individ som har en hög aktivitetsnivå behöver nödvändigtvis inte ha en sämre förmåga att fokusera på uppgifter. Däremot är det rimligt att anta att individer som tar sig an många åtaganden och har en fartfylld livsstil behöver fördela sina insatser mellan dessa åtaganden, jämfört med individer med en lägre aktivitetsnivå som kan fördela insatser till färre eller en enda uppgift. På

gruppnivå kan det potentiella negativa sambandet mellan TPD vad gäller activity level och uppgiftsfokus förklaras på två olika sätt, beroende på om teamet består av högaktiva eller mindre högaktiva mäklare.

Som nämnt i diskussionen ovan har mäklare med liknande personligheter vad gäller extraversion lättare att kommunicera med varandra (Bailey & Cohen, 1997, s.252; Neuman m.fl., 1999, s.31). Detta samband torde även gälla för homogenitet vad gäller mäklarnas aktivitetsnivå. Vidare förklarar Barry och Stewart (1997, s.66) att bristande kommunikation kan leda till att gruppen misslyckas med att på ett adekvat sätt

undersöka och utvärdera olika sätt att arbeta tillsammans. Motsatsvis innebär detta att inom ett mäklarteam bestående av lika aktiva individer, så kan mäklarna på ett effektivt sätt kommunicera kring behovet av att anpassa uppgiftsutförandet med hänsyn till samtliga individers höga aktivitetsnivå.

Enkelt uttryckt har högaktiva mäklare troligtvis större förståelse och respekt för det faktum att de andra mäklarna i teamet har andra åtaganden utöver själva mäklandet. På så vis så kan de koordinera sina insatser på ett sätt som bidrar till att de mäklarrelaterade uppgifterna utförs på ett effektivt sätt. Konsensus och koordination kan alltså antas öka teamets aggregerade nivå av uppgiftsfokus, även om mäklarnas individuella insatser behöver spridas mellan olika uppgifter. Ett liknande resonemang kan föras kring mäklarteam bestående av individer med en lägre aktivitetsnivå. I dessa team råder istället konsensus kring det faktum att mäklarnas individuella insatser mer obegränsat

När denna nivå av TPD är uppnådd kan istället en kompletterande modell användas för att beskriva en hög nivå av uppgiftsfokus (Barry & Stewart, 1997, s.75). Förekomsten av denna terrasspunkt, det vill säga begränsningen av den negativa effekt som TPD vad gäller activity level har på teamets uppgiftsfokus, har inte kunnat förklaras på rimliga grunder i tidigare forskning. Det kan endast konstateras att effekten är avtagande, vad detta kan tänkas bero på får istället bli ett föremål för framtida forskning (se avsnitt 6.4). En möjlig förklaring till att effekten blir positiv vid en tillräckligt hög TPD skulle kunna vara att skillnaderna i aktivitetsnivån mellan mäklarna blir påtaglig. En påtaglig skillnad i aktivitetsnivå uppmärksammas troligtvis i en större grad än vad mindre skillnader skulle ha gjorts. Genom att dessa skillnader uppmärksammas blir det också mer tydligt att det är något som teamet behöver ta hänsyn till i sitt arbete tillsammans. Även i detta fall blir alltså kommunikation och koordination viktigt.Det är dock mer troligt att detta behov upptäcks och hanteras på ett bra sätt i team med märkbara skillnader i

aktivitetsnivå, jämfört med team vars medlemmar uppvisar betydelsefulla men inte lika tydliga skillnader.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att det negativa kurvlinjära samband som Barry och Stewart (1997, s.75) identifierat, mellan TPD vad gäller extraversion och uppgiftsfokus, bättre kan förklaras av det samband mellan TPD vad gäller activity level och teamprestation som denna studie visar på. Vidare kan sambandet mellan TPD vad gäller activity level och teamprestation, som identifierats i denna studie, förklaras med att mäklarteamens uppgiftsfokus fungerar som en modererande faktor för detta

samband.