Val av forskningsdesign

Enligt Yin (2008, s.8) är surveyforskning en lämplig metod för att samla in data till en studie som bygger på forskningsfrågor kring hur olika samband och fenomen ter sig. Då syftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan

personlighetssammansättningen och prestationen hos mäklarteam, har en forskningsdesign i form av surveyforskning tillämpats.

3.5 Operationalisering

Operationalisering handlar om att identifiera en lämplig metod för att tilldela ett väldefinierat mått för sådant som inte är uppenbart mätbart, exempelvis mänskliga beteenden (Navarro & Foxcroft, 2019, s.15). För att kunna skapa en logisk koppling mellan studiens teoretiska grund och de mått som används för att studera empirin, det vill säga prestation och personlighetssammansättning på fastighetsmäklarkontor, har de teoretiska nyckelbegreppen personlighetssammansättning och prestation,

operationaliseras (Navarro & Foxcroft, 2019, s.16). Personlighet är också ett grundläggande begrepp för denna studie, dock har inte detta koncept behövt operationaliserats, då BigFive-modellen tillämpats för detta.

Halfhill (2005, s.83) har genomfört en granskning av 31 studier som undersöker sambandet mellan personlighetssammansättningen och prestation, med syftet att bland annat identifiera hur forskare har operationaliserat dessa begrepp. Enligt Barrick m.fl. (1998) bidrar olika operationaliseringar av personlighetssammansättning inom team med unik information, vilket även framgår i genomgången nedan.

I de studier granskade av Halfhill (2005, s.93) har 85 olika samband mellan personlighetssammansättning och uppgiftsrelaterad prestation identifierats. Detta resultat är förenligt med resultaten av de studier som granskats i litteraturgenomgången, där det framgår det att samtliga mått har genererat viktiga insikter kring sambandet mellan personlighetssammansättning och prestationen inom arbetsteam. Gällande sambandet mellan olika dimensioner av personlighetsssammansättning och prestation inom säljteam saknas det tidigare forskning (Halfhill, 2005, s.88; Stock, 2004, s.297; Peeters, 2006, s.387). Av denna anledning har samtliga mått tillämpats för denna undersökning, för att på så vis undvika att viktig information utelämnas (Barrick m.fl., 1998; Halfhill m.fl., 2005, s.86).

3.5.1 Personlighetssammansättning – extraversion

Enligt Halfhill (2005, s.86) och Mount m.fl. (1998) tillämpas normalt en eller flera metoder för att operationalisera personlighetssammansättningen inom arbetsteam. Detta gäller även de studier som legat till grund för denna undersökning, vilket framgår i teoriavsnittet (se avsnitt 2.2). I den granskning som Halfhill (2005, s.86) har tre huvudsakliga operationaliseringsmetoder identifierats och dessa är TPE, TPD samt TPMM inom teamet.

Personlighetselevation (TPE)

Den vanligaste metoden för att operationalisera personlighetssammansättningen inom arbetsteam är enligt Halfhill (2005, s.86) att beräkna teamets medelvärde, det vill säga

Halfhill (2005, s.86) menar att tillämpandet av detta mått förutsätter att en kollektiv ökning av den studerade personlighetsegenskapen har en positiv eller negativ inverkan på teamets prestation, oavsett hur den sammanlagda nivån är distribuerad inom teamet.

Personlighetsdiversifiering (TPD)

Halfhill (2005, s.86) tar upp TPD som ytterligare mått för att mäta

personlighetssammansättningen. I den granskning som Halfhill (2005, s.95) genomfört har 14 olika samband mellan diversifiering och prestation identifierats. Av de studier som legat till grund för denna undersökning har fyra av studierna tillämpat TPD för att mäta personlighetssammansättningen (Neuman m.fl., 1999;Mohammed m.fl., 2004; Prewetts m.fl., 2018, s.335; Peeters m.fl., 2006, s.39), vilket stödjer Halfhills (2005, s.86) resonemang.

Minimum- och maximumnivåer (TPMM)

Det tredje måttet som Halfhill (2005, s.86) berör i sin granskning är TPMM inom ett arbetsteam avseende en viss personlighetsegenskap. Den granskning som Halfhill (2005, s.95) genomfört visar på 15 respektive 6 olika samband mellan TPMM och prestation. Enligt Halfhill (2005, s.86) är denna metod främst användbar vid studier av team som utför disjunktiva (problemlösande) eller kompletterande (exempelvis

produktionskedjor) uppgifter. I den studie som genomförts av Barrick m.fl. (1998) så beskrivs dock TPMM av extraversion inom team som utför additiva uppgifter de viktigaste förutsägande faktorerna för prestation, vilket går emot Halfhills (2005, s.86) resonemang.

3.5.2 Prestation

Den granskning som Halfhill (2005, s.85) genomfört visar på att uppgiftsorienterad prestation, vilket utgör fokuspunkten för denna undersökning, huvudsakligen beräknats genom att en teamledare eller liknande bedömt teamets prestation. I en av studierna (Eigel & Khunert, 1996) har produktiviteten beräknats som resultatet av det

procentuella förhållandet mellan målsatt och faktisk försäljningsomsättning (Halfhill, 2005, s.92). Att tillämpa det procentuella förhållandet mellan målsatt och faktisk omsättning har alltså beprövats i tidigare forskning av förhållandet mellan

prersonlighetssammansättning och prestation (Halfhill, 2005; Eigel & Khunert, 1996). Enligt Henry (1975) har tillämpandet av olika mått för prestation inom säljteam ingen större betydelse. Henry (1975) menar att måttet bör anpassas efter varje säljteams förutsättningar och situation. I de vetenskapliga artiklar som granskats för denna undersökning har merparten av studierna tillämpat det procentuella förhållandet mellan målsatt och faktisk omsättning som mått på prestation (Jiang & Gu, 2016, s.462; Ahearne m.fl., 2010, s.464; Mullins m.fl., 2019, s.3; Van der Borgh, 2017, s.43). Detta mått är enligt Churchill m.fl. (1985, s.113) och Ahearne m.fl. (2010, s.464) ett lämpligt mått på prestation hos säljteam då det tar hänsyn till skillnader mellan olika team som exempelvis antalet medlemmar samt skillnader som beror på marknadsrelaterade geografiska faktorer.

Med grund i resonemanget ovan har det procentuella förhållandet mellan målsatt och faktisk försäljningsomsättning, det vill säga den relativa omsättningen, tillämpats i denna studie.

3.6 Urval

Enligt Mäklarsamfundet (2019, s. 3) fanns det år 2019 cirka 7300 registrerade fastighetsmäklare, fördelade på 2400 fastighetsmäklarföretag, i Sverige. Dessa fastighetsmäklare och fastighetsmäklarkontor tillhör utgör populationen som ska studeras i denna undersökning (Banerjee & Chaudhury, 2010, s.2)). Att genomföra en studie som undersöker förhållandet på samtliga företag och testar personligheten hos samtliga fastighetsmäklare är något som författarna varken haft tid eller resurser för, vilket är ett vanligt med studier som kräver data från en stor population (Chuan, 2006, s.78). Vidare är det rimligt att anta att det är i princip omöjligt att distribuera och få tillbaka 2400 respektive 7300 enkäter. Enligt Chuan (2006, s.78) så kräver i princip alla sådana situationer användandet sig av någon form av urval. Enligt Chuan (2006, s.78) är ett representativitet den viktigaste aspekten att ta hänsyn till vid urvalet, då det är en förutsättning för att kunna generalisera de upptäckter som forskningsresultatet

genererar. Andra krav som Chuan (2006, s.78) presenterar för urvalet är att det varken får vara för litet eller för stort. Ett för litet urval resulterar i reliabiliteten hos svaret på undersökningens forskningsfrågor blir för litet, samtidigt som ett för stort urval riskerar att analysen av den insamlade datan blir för tids- och resurskrävande.

3.6.1 Obundet slumpmässigt urval

För att eliminera den mänskliga faktorn vid urvalet av företag har forskarna tillämpat en randomiserad urvalsteknik (Bryman & Bell, 2017, s.191) i form av ett obundet

slumpmässigt urval. Det första steget för att utforma är enligt Bryman och Bell (2017, s.194) att definiera populationen (N). Som nämnt ovan så utgörs populationen i denna undersökning av svenska fastighetsmäklarkontor.

Därefter ska en urvalsram utformas. För denna studie har antalet verksamma mäklare på kontoren använts som grund för urvalsramen. Då tidigare forskning studerat team med tre eller flera medlemmar (Neuman m.fl., 1999; Halfhill, 2005), har denna avgränsning tillämpats även i denna studie. Antalet kontor med tre eller flera registrerade mäklare har därför förts sorterats ut, vilket gav ett resultat på är 551 kontor som fått utgöra urvalsramen för undersökningen. För att generera denna siffra har en lista över samtliga registrerade fastighetsmäklare i FMIs databas tagits fram, som sedan har sorterats efter

Då samtliga kontor i urvalsramen har minst tre verksamma fastighetsmäklare så drogs slutsatsen att en urvalsstorlek på 121 kontor skulle generera minst 364 svar individuella svar på personlighetstestet, vilket är en godtagbar gräns för undersökningar av

extraversion.

För att välja ut 121 av de 551 kontoren så har en förteckning gjorts av urvalsramen och samtliga 551 kontor har sedan tilldelats ett nummer från 1-551. 121 slumpmässiga siffror har redan genererats. De företag vars nummer i förteckningen matchade med de slumpmässigt utvalda talen valdes till att utgöra undersökningens urval.

3.6.2 Snow ball sampling method

Då det obundna slumpmässiga urvalet resulterade i ett begränsat antal svar så

tillämpades en så kallad Snow ball sampling method (Chen m.fl. , 2012, s.507) för att få in en tillräckligt stor mängd data. Tillämpandet av denna metod innebär att enkäterna skickats ut till samtliga av de resterande 430 av de 551 företagen i urvalsramen.

3.7 Val av forskningsinstrument

Enligt Driscoll (2011, s.160) finns det två huvudsakliga metoder för att samla in information om människors beteenden: strukturerade intervjuer och enkäter. Vidare menar Driscoll (2011, s.160) att valet av metod för datainsamling bör göras på grundval av syftet med undersökningen. Valet mellan metoderna har därmed gjorts på grundval av olika fördelar och nackdelar som respektive metod innebär för denna undersökning. Driscoll (2011, s 167) menar att en enkät bör användas om man vill lära studera

allmänna trender i människors åsikter, erfarenheter och beteende samt att dessa undersökningar är särskilt användbara för att hitta små mängder information från ett större urval av människor, vilket är syftet med denna studie. Enligt Grewenig m.fl. (2018, s.1) har även online-enkäter flera fördelar jämfört med traditionella strukturerade intervjuer. Enligt Bryman och Bell (2017, s.238) är dessa två forskningsinstrument likvärdiga i flera avseenden, frånsett den uppenbara skillnaden att någon intervjuare inte närvarar när en enkät ska besvaras. Till följd av att en intervjuare inte behöver närvara blir enkäter billigare och snabbare att administrera (Grewenig m.fl., 2018, s.1). Detta är en av de huvudsakliga anledningarna till att enkäten valts som forskningsinstrument för denna undersökning, då både tid och finansiella medel har varit begränsande faktorer. Ytterligare en fördel med att ingen intervjuare närvarar, är att en potentiell

intervjuareffekt undviks. Enligt Grewenig m.fl. (2018, s.3) kan denna effekt innebära bland annat att svarspersoner målar upp en förskönad bild av sig själva när en

intervjuare är närvarande, för att försöka leva upp till intervjuarens förväntningar. Av denna anledning är enkäter att föredra framför personliga intervjuer då det rör sig om frågor som inbegriper en viss risk för sådana vinklingar (Bryman & Bell, 2017, s.239). Eftersom denna studie delvis bygger på bedömningen av respondenternas personligheter blir denna risk aktuell (Grewenig, 2018, s.3), vilket ytterligare motiverar valet av enkäter som forskningsinstrument.

Med grund i detta resonemang har därmed enkäter använts som forskningsinstrument för denna studie. Mer specifikt så har två enkäter använts. En enkät (se Bilaga 1) har distribuerats till kontorscheferna med syftet att samla in data om teamens prestation. Den andra enkäten (se Bilaga 2) har distribuerats till de verksamma mäklarna för att samla in information om personlighetssammansättning.