Block 5. Konsekvenser av marknadsstrukturen

Detta block handlar om konsekvenser av marknadsstrukturen genom exempel på en verklig händelse.

Artiklar:​ Bluffen i Burlöv, Kritik mot Axiell Media efter e-boksfusket, Öppet fönster mot skyddad

e-boksvärld.

Genom den marknadsstruktur som har påvisats i block 1 till 4 öppnar det upp för sådana problem som biblioteksvärlden inte är vana vid. En sådan händelse är det som hände i Skåne under åren 2015-2016 då det avslöjades om hur ett familjeägt förlag i Skåne lånefuskade på biblioteket genom att masslåna egna e-böcker. När fusket uppdagades så anmäldes förlaget Frondör till polisen. Boklånebluffen var väldigt omfattande och omfattade nio av tio skånska

kommuner. Det hela uppdagades genom att Burlöv kommun såg över sina e-bokslån och noterade då att personer med samma efternamn lånat upp halva anslaget för e-böcker.

Förlaget Frondör hade missbrukat systemet kring e-bokslån och haft det som egen affärsidé, att tjäna pengar på systemet. Tack vare att de var klantiga och hade lånat i eget namn blev de avslöjade. De från förlaget Frondör har ej uttalat sig i media, men gått med på att betala tillbaka de pengar som deras bedrägeri genom omfattande lånefusk har kostat folkbiblioteken (Westin, 2016a, 2016b).

I de intervjuer som efter avslöjandet följde i media berättar bibliotekscheferna i Burlöv, Lomma och Staffanstorp om hur de försökt lyfta frågorna kring folkbiblioteken och e-böcker för de anser att de inte är bra och som exempel ges fallet om förlaget Frondör som kunde utnyttja licenssystemet för e-böcker och till och med utnyttja det som affärside för sin bedrägliga verksamhet. Det är ju faktiskt som så att licensmodellen är väldigt dyr för folkbiblioteken och äter upp en stor del av deras anslag (Tollbäck Ericson et al, 2016).

Bibliotekscheferna som upptäckte e-boksfusket säger.“-Det skulle vara mer ekonomiskt att ge bort abonnemang på storytel.” Genom detta uttalande ger de en stark kritisk röst emot både Axiell Media, Elib och förlaget Frondör. Kritiken gäller främst den dyra licensavgift som folkbiblioteken måste betala till bokförlaget för utlåningen av e-böcker och att det var detta system som möjliggjorde bedrägeriet från förlaget Frondör (Tollbäck Ericson et al,

2016).Vidare berättar bibliotekscheferna om hur deras bibliotek spärrade e-bokstjänsten från Elib/Axiell Media tills dess att omfattningen kring detta var klarlagd. Till deras förvåning kände Axiell Media redan till förlaget Frondör och hade stängt av dem två veckor tidigare, det utan att varsko användarna, biblioteken (Tollbäck Ericson et al, 2016).

Deras uppgörelse hade tydligen varit affärsmässig och någon polisanmälan hade aldrig gjorts. I medierna förklarade Axiell Media att det är biblioteken som som ska granska utbudet och välja titlar och att de själva inte har möjlighet att kontrollera alla förlag (Westin, 2016). Som svar på detta sa bibliotekscheferna, “- vi blev bryskt medvetna om att vi hade ett fönster öppet emot en eboksvärld som kan innehålla det mesta och att Axiell Media inte är något skydd ” (Tollbäck Ericson et al, 2016).

Detta påvisar att den kommunikativa relationerna mellan Axiell Media och folkbiblioteken inte är den bästa och bibliotekschefen i Burlövs kommun säger“ - Vi hade på känn att Axiell Media inte skulle vilja göra någon stor affär av det här då det knappast skulle göra någon bra reklam för e-bokstjänsten och därför kontaktade vi olika medier för att lyfta problemen.“ (Westin, 2016b). För att tolka detta så anser antagligen bibliotekscheferna att de inte fått någon hjälp av Axiell Media på grund av att det är ett vinstdrivande företag som säljer e-bokstjänsten Elib till folkbiblioteken.

Marknadschefen på Axiell Media säger “- Vi agerade väldigt snabbt och anade inte omfånget på det här beteendet.”, men nu efteråt så anser hon dock att hon borde meddelat samtliga bibliotek om läget. Företaget Axiell Media tycker inte att de på något sätt försökt mörka händelsen och att en referensgrupp med representanter från företaget och biblioteken bör tillsättas för att

förebygga sådana händelser i framtiden. Företaget tillägger att eftersom varken Elib eller Axiell Media har personuppgifter på låntagare så kommer ansvaret ligga på biblioteken. VDn för Axiell Media säger “-När individer agerar på det här sättet, är det kanske så att biblioteken behöver ha kontrollsystem som är kopplade till deras lånekortshantering” (Westin, 2016b) och bibliotekschefen i Burlöv svarar att hon tycker att e-bokslån är något som kräver mycket resurser av ett litet bibliotek och “- jag skulle gärna se större samarbeten när gäller e-bokstjänster, helst en nationell plattform,” säger hon (Westin, 2016b).

Därmed kan antas hur det verkar finnas en en bättre situation emellan Axiell Media och förlagen som de har avtal med än emellan folkbiblioteken och Axiell Media. Det som gjorde det möjligt för förlaget Frondör att genomföra sitt bedrägeri är antagligen den licensmodell som finns emellan förlagen och Elib. Utlåning av e-böcker är en väldigt dyr kostnad för folkbiblioteken och om folkbiblioteken skulle ha hårdare kontroller kring e-bokslånen skulle det ta för mycket resurser i anspråk. Detta som hände i Skåne är ett tydligt exempel på den allmänna

problematiken som vi tittat på.

7.2 Sammanfattning.

Vad vi kan se inom block 1 är att både bibliotekssidan och förläggareföreningssidan anser att det finns en ojämn balans inom e-boksmarknaden i Sverige. Denna debatt har pågått sedan 2012 och har återupptagits vid flera olika tidpunkter och debatten pågår ännu. Inom debatten

kritiserar båda sidorna varandra till att vara anledningen till problemet.

Förläggareföreningssidan säger att biblioteken får 90% av alla e-böcker till ett lägre pris. Vilket enligt förläggareföreningenssidan har förstört den kommersiella e-boksmarknaden.

Bibliotekssidan säger däremot att de inte bara har hjälpt e-boksmarknaden utan också att de är marknaden för e-böcker. De menar att genom fri utlåning av e-böcker till läsare så väcker biblioteken läsarens intresse för e-böcker, vilket leder till att läsare i framtiden lånar mer e-böcker eller köper e-böcker.

Inom block 2 framställs det om hur främst KB vill skapa ett nationellt e-bibliotek, med hjälp av det digitala systemet som bibliotekstjänsten LIBRIS använder. Inom blocket förekommer det också om hur många andra aktörer inom biblioteksområdet, såsom e-boks företagare och bibliotek också vill ha ett nationellt e-bibliotek. Det framkommer också i slutet av blocket att KB på senare år menat att de inte kan ta på sig ansvaret med att bygga ett nationellt

kommer dock inte att bli byggt inom den närmsta framtiden och år 2019 fick KB kritik utifrån bland annat statskontoret som ansåg att den budget som KB hade skapat för utbyggnad av ett nationellt e-bibliotek var för hög.

Block 3 tar upp om hur avtalsfrågan mellan biblioteken och Axiell Media, det största

distributionsföretaget av e-böcker i Sverige ser ut. Det berättas bland annat om hur SKL/SKR är den som sköter bibliotekens talan mellan de olika parterna och som försöker få ett avtal som är rimligt för alla parter. Trots detta har Axiell Media ett stort inflytande angående om hur avtalen ska vara, vilket beror på att Axiell Media är det största och enda distributionsföretaget som svenska bibliotek kan samarbeta med. Inom blocket förekommer det också om hur bland annat Axiell Media vill växa sig större inom både Sverige men också inom en global marknad och detta läggs fram med att Axiell Media äger flera olika företag runt om i världen som hanterar distribuering till olika länder. Det uppkom dock ett avtal som skulle kunna få slut på Axiell Medias monopol inom den svenska marknaden, detta i och med att SKL/SKR gjort ett avtal med de amerikanska företaget Overdrive och gett dem tillåtelse att agera som ett alternativ leverantör för de svenska biblioteken. Något som Axiell Media har försökt stoppa genom att anklaga Overdrive för att sakna tillstånd eller uppgörelser med de svenska e-boksföretagen och biblioteken.

Inom block 4 talas det om hur e-bokens användning har sett ut genom åren och anledningen till varför antalet e-boksläsare växer men samtidigt inte. Först så talas det om hur viktiga

biblioteken har varit för drivande av att öka intresset för e-boksläsning. Både inom den teknologiska utvecklingen, genom skapandet utav olika läsplattforms-system för läsare att kunna använda sig av samt att ge information om e-böcker till unga och gamla läsare. Dessa två faktorer har varit till hjälp för att öka populariteten av e-böcker. Trots detta är e-böcker

fortfarande mindre populära än tryckta böcker, något som irriterar Tobias Nielsen förlagschef på Volante. Nielsen anser att det är ren dumhet av de svenska folket att inte läsa e-böcker över vanliga tryckta böcker. Nielsen anser att det är marknadsföringens fel till att det inte finns fler e-bokläsare än vanliga läsare och skulle helst se en förändring. Även om Nielsen har rätt eller inte, så hjälper det dock inte faktumet att det är de som redan läser e-böcker som står för tillväxten av att fler e-böcker lånats ut. Denna grupp består utav ungdomar mellan 16-25 årsåldern som börjar med att läsa e-böcker och som sedan fortsätter till runt 40-45 årsåldern. Därefter så tappas intresset för e-boken gradvis ju äldre de blir.

Slutligen inom block 5 så talas det om hur den nuvarande marknadslandskapet mellan Axiell Media och biblioteken har orsakat problem. Inom blocket så talas det bland annat om en bokbluff som skedde i Skåne, vilket ledde till att minst 9 utav 10 skånska kommuner hade fått stor andel av sina e-böcker utlånade till ett enda familjeföretag. Något som kom att kosta biblioteken tusentals kronor i utlåningen, men det framkom också senare att Axiell Media har varit i kontakt med detta familjeföretag. Detta skapade skarp kritik mot Axiell Media och det

blev en ökad talan om att det i framtiden måste finnas ett bättre skydd för biblioteken att kunna skydda sig emot liknande bedrägerier.