Fråga 2. Hur positionerar sig aktörerna i relation till varandra?

Nedan följer två figurer som påvisar var fokus hos diskursens olika aktörer ligger. Förläggarsidan och bibliotekssidan.

Figur 3. Bibliotekssidan

Biblioteksföreningen och förläggareföreningen är två sidor som mellan åren 2012-2020 har en komplex relation till varandra. Förläggareföreningen har länge anklagat biblioteksföreningen för att störa e-boksmarknaden, detta utifrån att biblioteken ger ut e-böcker gratis. Enligt

förläggareföreningen tar biblioteken potentiella kunder som kunde ha köpt e-böcker, men istället så lånar de e-böcker från biblioteken. Biblioteksföreningen säger dock att de inte stör marknaden utan bidrar till att öka intresset till att både läsa och köpa e-böcker, samt så menar biblioteksföreningen att de är marknaden. En person som lånar en bok kommer också med stor sannolikhet även köpa en bok i antingen tryckt eller elektronisk form. Biblioteksföreningen har länge fått försvara sig emot förläggareföreningens kritik och även när det har kommit fram bevis på att biblioteken inte har någon negativ påverkan på e-boksförsäljningen så har fortsatt fått kritik från förläggareföreningen (Anderson, 2014). Förläggareföreningen finner dock att biblioteken och biblioteksföreningen har för stor kontroll över e-boken och

förläggareföreningen vill därför hitta en balans mellan sig själva och bibliblioteksföreningen. Detta är vad förläggareföreningen har sagt sedan 2012 och då hade deras talan en viss trovärdighet och det på grund av att biblioteken då fick 90% av alla e-böcker. Men så ser det numer inte ut på e-boksmarknaden, utan nu är det biblioteken och biblioteksföreningen som har det sämre med tillgång av e-böcker.

När det kommer till relationen mellan de olika aktörerna är den emellan Axiell Media och Overdrive näst intill obefintlig. Overdrive har bara varit aktiv i Sverige sedan sent 2018 och tidigt 2019, medans Axiell Media har funnits i över 20 år i Sverige. Axiell Media var också

starkt emot att Overdrive skulle få ha sin verksamhet i Sverige. Axiell Media har inte sagt det rent ut, men med tanken på att bara en månad efter att Overdrive fick tillåtelse att få arbeta i Sverige, så kritiserade Axiell Media dem och anklagade Overdrive för avtalsbrott (Loman, 2018b).

Hur det är med andra relationer som den emellan Kungliga biblioteket och de kommersiella förlagen är det lite svårare att säga. KB och de kommersiella förlagen har inte varit emot eller med varandra i denna debatt om e-boken. Det enda som nämns var att KB inte fick tillgång till kommersiella e-bokstitlar från de kommersiella förlagen, när KB genomförde en undersökning gällande ett nationellt e-bibliotek. Man kan dock inte säga att detta är aggressiv ställning mot KB från de kommersiella förlagen. De kommersiella förlagen är mer oroliga över att deras e-böcker illegalt ska komma ut på internet och där bli tillgängliga gratis genom illegal

nedladdning och delning. Även om det var KB som genomförde denna undersökning så måste de kommersiella förlagen fortfarande sett en risk och valde att inte ge KB tillgång till deras kommersiella titlar. Det förekommer en okomplicerad relation mellan dem och LIBRIS och det utifrån när KB gjorde sin undersökning om ett nationellt e-bibliotek så använde sig KB av LIBRIS för att se hur ett e-bibliotek på riksdagsnivå skulle se ut och fungera. I sin slutrapport talade KB också starkt om att det system som LIBRIS använde skulle kunna bli det system som e-arkivet skulle vara uppbyggt på, eller att LIBRIS blir ombyggt till det nationella e-biblioteket (Andersson, 2015b, Aase, 2015b).

SKL/SKRs relation med Overdrive verkar vara okomplicerad. SKL/SKR har i alla fall klivit in och hjälpt Overdrive till att kunna vara en leverantör på den svenska marknaden. SKL/SKR är också den myndighet som fört talan om hur Overdrive ska finnas på den svenska marknaden (Stina Loman, 2018).

En annan komplex relation som finns mellan två aktörer är den emellan Axiell Media och folkbiblioteken. Detta på grund av att Axiell Media har en sån stor makt inom den svenska e-boksmarknaden, sedan 2015 så har Axiell Media varit den enda leverantören av e-böcker inom Sverige. Därmed så har Axiell Media styrt mycket utav talan om hur distributionen kring e-böcker ska se ut inom Sverige. Axiell Media har kunna sälja e-böcker till biblioteken till ett relativt hög pris, utifrån enbart att de är den enda leverantören till biblioteken. Utifrån att biblioteken inte kan köpa in e-böcker från någon annan så betalar de det priset som de måste för att få tillgång till e-böcker. Det är inte konstigt att många bibliotek och bibliotekarier är kritiska mot Axiell Media och vill ha en annan leverantör på marknaden, så att Axiell Medias monopol försvinner. Axiell Media har arbetat med att blir större och därmed få ännu mer inflytande inom den svenska e-boksmarknaden. I och med att Axiell Media köpt Nacka bibliotek så har Axiell Media nu en fot inom bibliotekssektorn som är annorlunda än deras distribuering av e-böcker. Axiell Media kan använda Nacka bibliotek för att utveckla och testa nya system för leverans eller läsning av e-böcker. Uppköpet av Nacka bibliotek har gjort att många folkbibliotek har blivit argare emot Axiell Media. När händelsen om e-boksbluffen i Burlöv blev känd så blev

många bibliotek och bibliotekarier arga, men de blev ännu argare när det sedan kom fram att Axiell Media kände till företaget som hade legat bakom bluffen. Ingen vet riktigt hur stor inblandning Axiell Media hade inom bluffen, men oavsett om Axiell Media hade någon roll eller inte så har denna information om bluffen hjälpt till med att förändra relationen mellan biblioteken och Axiell Media ännu mer. Relationen mellan Axiell Media och biblioteken är väldigt komplex av sig och verkar med jämna mellanrum förändras.

SKL/SKRs relation med alla aktörer är olika. Med KB, biblioteksföreningen och förlagen kan man säga att den är komplex men godartad. SKL/SKR verkar dock luta sig mer mot att vara på KB och biblioteksföreningens sida när det kommer till e-böcker, men de verkar också vara på god fot med förlagen.För att inte värdera så kan det sägas att de befinner sig mitt emellan diskursens olika sidor. I och med att de är villiga att lyssna på förlagen när de tycker att avtalen behöver förnyas eller när det behövs ett nytt avtal. Till skillnad vad man kan säga när det kommer till förläggareföreningen. Det finns inte mycket data över hur SKL/SKR och

förläggareföreningens relation, den finns men det är bättre att säga att SKL/SKRs relation med förläggareföreningen är komplicerad.

Avslutningsvis kan sägas att aktörernas relation med varandra inom deras egna sidor är

okomplicerade, medans hur det är utanför deras egna sidor är mer komplexa. Axiell Media och bibliotekens relation är mycket komplex och det för att många bibliotek inte gillar hur mycket kontroll av priser och distribuering som Axiell Media har. KB, SKL/SKR och

biblioteksföreningens relation är även den okomplicerad och samma när det kommer till förläggaren Natur & Kultur. Detta på grund av att Natur & Kultur verkar vara den enda förläggaren som vill samarbeta med bibliotekssidan (Redaktionen, 2014). Relationen mellan Overdrive och Axiell Media är dock komplex. Overdrive har bara varit aktiv i Sverige sedan 2019, men Axiell Media har varit starkt emot att Overdrive ska få kunna verka i Sverige. En månad efter att Overdrive fick tillåtelse att verka i Sverige under hösten 2018, så gav Axiell Media dem kritik och anklagade Overdrive för avtalsbrott (Loman, 2018). Axiell Media uttalar sig om ogillandet kring att ha Overdrive som en stor konkurrent till dem inom den svenska e-boksmarknaden.

8.4 Fråga 3. Hur talas det om e-boken och e-bokens funktion eller roll?

De diskurser som synliggjorts inom empirin har gett oss en överblick om hur det talas om e-boken och dess funktion eller roll. Denna resultatdel är indelad i två delar, den första delen fokuserar på resultaten från diskurserna/blocken 1-5, medans den andra delen fokuserar på resultat utifrån den övergripande diskursen om e-boken som medium.

Resultatdel 1:

Inom diskurserna talas det bland annat om hur det finns ett monopol inom den svenska

e-boksmarknaden och att de svenska biblioteken och bibliotekarierna vill ha andra leverantörer utav e-böcker. Detta går att se inom diskurs/block 1 där blockets tema är biblioteks- och

e-bokmarknaden. Däri ligger fokus på talan om e-boken emellan bibliotekssektorn och förlagen. Inom denna diskurs handlar det mycket om vem som ska få ha kontroll över e-boken, mellan bibliotekssektorn och förläggaresidan. Båda sidorna anklagar varandra för att ha för mycket makt när det kommer till e-boken och vill ha mer jämlika förhållanden. Under åren 2012-2014 var det bibliotekssektorn som hade mest ansvar och kontroll över e-böcker, något som

förläggaresidan klagade över. Efter år 2014 är rollerna ombytta, nu är det bibliotekssektorn som säger att de inte har tillräckligt med makt över e-böcker och vill se en förändring. Men

förläggaresidan påstår fortfarande att biblioteken har för mycket makt över e-böcker. Det har framförts i diskurs/block 2 om att det pågår diskussioner om införandet utav ett nationellt e-bibliotek under KBs eller SKL/SKRs styre, vilket kan leda till att e-boksutlåning fortsättningsvis inte innebär en sådan stor påfrestning för biblioteken, samt att det skulle förhindra en ny Zlatan-bubbla, då det inte fanns tillräckligt med e-böcker eller tillgång till just denna e-bok. Just nu så är frågan inaktuell och det eftersom varken KB eller SKL/SKR har tillräckligt med resurser för att kunna bygga upp ett nationellt e-bibliotek. Fokus inom denna diskurs är om hur man ska kunna underlätta för de svenska biblioteken när det gäller utlåning av e-böcker. Denna diskurs är också något som båda sidorna verkar vara överens om.

Inom diskurs/block 3 så talas det om avtalsfrågor mellan alla aktörer. Detta kan ses som en utökning utav diskurs/block 1, men i denna diskurs/block fördjupas det mer om vad varje aktör från de olika sidorna vill ha inom sina avtal och varför de känner att den andra sidan som ett hot, exempelvis vill många utav biblioteken ha en annan leverantör av e-böcker eller i alla fall möjligheten till att kunna välja en annan leverantör än att enbart ha Axiell Media som alternativ. Bibliotekssektorn vill främst se till att de har fler valmöjligheter när det kommer till försäljning utav e-böcker till dem.

I diskurs/block 4 har det framkommit att trots en ökning bland utlåning och försäljning av e-böcker så betyder det inte att det är fler som läser e-böcker, utan det kan vara den grupp som redan läser e-böcker som står för den ökade utlåningen utav e-böcker. Detta påvisar bland annat hur e-böcker trots sin popularitet inte växer lika mycket som man trodde i Sverige.Vilket beror på att efter en viss åldersgrupp nåtts så minskas intresset för e-böcker, vilket tyder på hur e-boken främst är populär bland de yngre årsgrupperna.

Diskurs/block 5 visar att Axiell Media kan ha haft en inblandning i eller information om bluffen i Burlöv innan den blev känd. Detta är oroväckande eftersom bibliotekens tilltro till Axiell Media minskar och skapar därmed en större klyfta mellan de båda aktörerna, vilket i slutändan kan skada användarnas eller låntagarnas förtroende för Axiell Media eller biblioteken.

Resultatdel 2:

Inom den övergripande diskursen uttrycker bibliotekarierna en frustration och maktlöshet kring frågan om e-boken. ​Det för att de inte kan påverka något angående e-boken. ​Det ​handlar mycket om deras arbetssituation. Det finns en väldigt komplex situation och det i och med att det inte är bibliotekarierna själva som sköter och hanterar e-boksfrågorna utan det ligger i händerna hos förlagen och politikerna som bland annat styr över budgeten för biblioteken och vilka avtal om e-böcker som gäller för biblioteken. Detta leder bland annat till att det byggs upp en frustration bland bibliotekarierna och försvårar deras arbete. Bibliotekarien vill att så många människor som möjligt ska kunna få läsa och låna e-böcker. Men i och med att de inte får bestämma själva om hur arbetet kring e-böckerna ska fungera så kan de inte göra något åt det. Bibliotekarierna känner därmed hur de inte har någon makt i sin talan när det kommer till e-boken, utan det är bara de olika förlagen och politiska beslut som har någon påverkan om vad som kan ske och förändras med e-boken på biblioteken. Denna uppfattning har vi sett inom diskursen sedan år 2014.

När det kommer till frågan om e-bokens funktion eller roll, ser som sagt alla aktörer inom diskursen att e-boken har en plats i samhället och de människor som vill läsa en e-bok ska kunna få göra det på vilken plattform som de vill använda, mobil, dator eller surfplatta. Ingen av aktörerna vill ta bort e-boken eller finner att e-boken inte har någon plats inom det svenska samhället. Det enda aktörerna är oeniga om är hur tillgången av e-böcker ska ske.

Förläggarsidan har mer fokus på försäljning av e-böcker och vill tjäna pengar på det, medans bibliotekssidan mer fokuserar på att kunna ge deras användare chansen till så stor tillgång av e-böcker som möjligt.

Bortsett från vad de olika aktörerna har för synpunkter för e-bokens roll inom det svenska samhället har inte alla svenska kommuner råd eller möjligheten till att kunna köpa in e-böcker. Detta gäller främst små kommuner som har få invånare och ont om pengar för att kunna köpa in e-böcker till sina bibliotek. För att kunna upprätthålla bibliotekslagen så slår många mindre kommuner ihop sina bibliotek med större kommuner för att kunna få bättre tillgång till e-böcker. Detta fungerar till viss del, men bara om dessa små kommuner ligger nära de större kommunerna. Om det finns för många små kommuner inom ett viss område så blir det svårare för dem att kunna slå ihop sig med de större kommunernas bibliotek. Detta framgår i Bergström et als (2017) rapport, ​Books on screens : Players in the Swedish e-book market. ​I rapporten skrivs det att kommunerna i norra Sverige är det mindre än 50% av alla invånare som har tillgång till e-böcker och bland de mindre kommunerna så finns det knappt alls någon tillgång till e-böcker.

Inom diskursen talas det väldigt ofta om hur e-boken har blivit en handelsvara för att tjäna pengar. I och med att Axiell Media har en monopolliknande särställning på den svenska e-boksmarknaden har detta medfört att de kan ta väldigt mycket betalt för sina tjänster till biblioteken och det i sin tur har bidragit till att bibliotekens låntagare får en ojämn och

försämrad tillgång till e-böcker. En annan funktion kring e-boken är möjligheten att kunna läsa den. Det krävs tillgång till någon typ av läsplatta eller dator och är beroende av kunskap och rätt utrustning för läsaren. Det krävs även olika program med inbyggt kopieringsskydd som behövs för användning av e-bok då den är lånad på bibliotek och detta leder till orättvisa hos låntagarna. En tredje funktion som e-boken fyller är att alla människor kan få tillgång till litteratur som de annars inte fått.

Inom diskursen framträder även om hur e-bokens roll är som sådan att den har blivit en

handelsvara mellan biblioteken och förlagen. Förlagen kan kräva att biblioteken ska betala extra för att få tillgång till de senaste e-boktitlarna. Annars måste biblioteken vänta mellan 3-4 månader innan de får tillgång till att köpa in e-böcker och låna ut dem till sina användare. Därmed kan kan e-boken ses som en väldigt dyr kostnad för biblioteken som vidare leder till orättvisor. Diskursen ger oss även uppgifter om hur biblioteksanvändarna ges en ojämn och orättvis tillgång till e-böcker och det på grund av faktorer såsom tilldelade medel för medieinköp, hur folkbiblioteken själva prioriterar sina inköp samt hur stor del av sin totala mediebudget som de vill tänkas lägga på e-böcker och vilken typ av utrustning som krävs för att kunna läsa e-boken. Analysen påvisar en ökning utav e-bokslån men tillgången i är inte

densamma i hela Sverige och därför förekommer det förslag såsom ett nationellt e-bibliotek. Detta leder hur biblioteksanvändare inte får fri tillgång till nya e-böcker i samma takt som de som köper e-böcker.

Ser vi tillbaka på kapitlet tidigare forskning om vad Bergström et al (2017), Chin-Chao Lin et al (2013) och Buczynski (2010) talade om när det kommer till e-boken, så nämner alla tre att det måste finnas en bra läsplattform för e-boksläsare, annars finns det ingen anledning till att äga en e-bok. Bergström et al, talar om de olika fildelningssystemen och hur det påverkar läsande av e-böcker på olika plattformar. Bergström et al (2017, s 21-23,), nämner hur de system som är minst anpassade till både läsaren och till plattformarna kommer att försvinna. Buczynski (2010) talar om hur vissa människor har svårt med tillgång till olika läsplattformar och om hur vissa plattformar binder vissa titlar till att enbart fungera på en plattform, vilket medför att människor måste välja mellan att antingen köpa och använda den plattformen som har den e-bok som de vill läsa och hoppas att plattformen kan fungera bra med andra e-böcker eller måste personen köpa flera olika läsplattor bara för att kunna ha tillgång till alla de e-böcker som de vill ha. Detta påvisar hur viktiga vissa e-böcker kan vara, när det kommer till att styra vilken plattform som en läsare ska behöva välja bara för att kunna få läsa en e-bok. Chin-Chao Lin et al (2013) pratar om hur viktigt det är att det finns läsplattformar för e-böcker annars kan det inte finnas någon e-boksmarknad i ett land. Om dessa krav inte uppnås så går det emot Siriginidi Subba Raos

(2004) princip om hur ny teknologi kan ersätta den gamla teknologin, i detta fall e-boken ersätter den tryckta boken. Rao la fram 8 punkter som måste uppfyllas för att ny teknologi ska ersätta den gamla, och om man utgår från hur det ser ut nu med e-böcker så är det punkterna 3-4 som inte uppfylls. Rimlig startavgift och fortsatt kostnad, detta gäller främst biblioteken men det påverkar även vanliga användare.

Diskursen berättar också för oss hur e-bokens popularitet ökar varje år och hur det beror på ökad tillgänglighet och hur läsplattor och de olika formaten samt utbudet av e-böcker här är avgörande faktorer. Intresset för e-boken har ökat för varje år sedan åren 2014-2015 och fortsätter uppåt. Problemet är dock att intresset för e-boken främst finns emellan åldrarna 16-25 och efter dessa åldersgrupper så minskar antalet intresserade av e-böcker. Inte inom någon stor marginal, utan mer utav att det är färre personer inom dessa äldre målgrupper som köper e-böcker. Varför e-boken är så populär bland de yngre målgrupperna beror på tillgången och intresset utav surf- och läsplattformar. Dessa är mer populära bland yngre personer i samhället, äldre personer har också ett intresse och användning av läsplattformar och surfplattor, men inte i samma utsträckning som de yngre har.

I Carmen et als (2013) rapport talas det också om att det behövs en bra läsplattform för att kunna locka till sig läsare. Carmen et al säger också att den känsla som man får av att läsa en bok inte finns när det kommer till att läsa e-böcker. Den huvudsakliga kritiken som Carmen et al (2013) säger om teknologin av läsplattformer är om anpassningen av text eller ljusstyrka på skärmen. Om en läsare saknar förmågan till att kunna anpassa texten eller ljusstyrkan på sin