I Boverkets rapport om socialt hållbar stadsutveckling (2010) definieras begreppet segregation som åtskillnad och kan beteckna såväl ett tillstånd som en process. Boendesegregation innebär med andra ord att olika befolkningsgrupper bor fysiskt åtskilda varandra. Befolkningsgrupperna kan enligt Boverket definieras på olika sätt. Däremot består dimensionerna av boendesegregation av demografisk segregation (åtskillnad mellan olika åldersgrupper, hushållstyper eller kön), socioekonomisk
segregation (åtskillnad mellan olika inkomst-, yrkes- eller socialgrupper) samt etnisk segregation (åtskillnad mellan grupper av olika nationaliteter, religion eller etnisk härkomst).
Begreppet “segregerade bostadsområden” likställs oftast idag med begreppet “utsatta”
bostadsområden. Enligt Boverket (2010) är det inte områdena som är segregerade, utan det är hela staden som är segregerad. Det är inte heller bara de så kallade “utsatta” bostadsområdena som bidrar till segregation, utan det konstateras att det är de etniskt homogena och resursstarka villaområdena som bidrar i högre grad till bostadssegregation. Detta då villaområden ofta har en betydligt mer ensidig befolkningssammansättning än de mångetniska förortsmiljöerna.
Boendesegregation kan ha både positiva och negativa konsekvenser (Boverket, 2010). Det positiva är att det kan ge en känsla av trygghet att bo bland människor som befinner sig i ungefär samma situation som sig själv. Det upplevs som lättare att känna sig förstådd, hitta vänner och knyta kontakter. Till det negativa hör att människor med olika bakgrund och erfarenheter inte möts på ett naturligt sätt i vardagen, vilket kan leda till ökad risk för intolerans och motsättningar mellan olika grupper i samhället. Dessutom tenderar boendesegregation att resultera i att de mest resurssvaga hushållen koncentreras till de minst attraktiva bostadsområdena, där de får betydligt sämre välfärdsutveckling än invånare i andra delar av staden, vilket i sig kan ge upphov till motsättningar.
För att minska effekterna av boendesegregation krävs att människor ur olika grupper lär känna varandra och att det finns tillit mellan dem, ibland kallat socialt kapital, vilket kan skapas genom att öka rörlighet och tillgänglighet mellan olika regioner (Stockholms läns landsting, 2015). Fler mötesplatser och överbryggande institutioner som arbetsplatser och skolor och stärkt infrastruktur mellan regionerna anses vara några lösningar (ibid.).
Begreppet integration innebär att skilda delar förenas till en större helhet och kan precis som segregation beteckna både ett tillstånd och en process (Boverket, 2010). Med andra ord menas att människor inkluderas och blir en del av samhället. Integration på bostadsmarknaden kan innebära att alla upplever att de har likadana möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden och att de utifrån sina ekonomiska förutsättningar kan skaffa sig en bostad som passar de behov man har. Att ha en egen bostad i en välfungerande boendemiljö ökar möjligheterna att klara av andra delar av livet, så som arbete, utbildning och fritid. Integration i boendet bidrar därmed även till integration i samhället i stort (ibid.).
Boendesegregation bidrar till en ökad polarisering och ojämlika livsvillkor i samhället. Det ses därför som ett betydande samhällsproblem och en bidragande orsak till social instabilitet, och därmed ett hot mot välfärden (Legeby, Pont och Marcus, 2015). Boverket (2010) hävdar att det som ofta saknas i svensk forskning, inte är beskrivningar av segregationen, utan snarare forskning om segregationens drivkrafter, förutsättningar och innehåll.
4 Metod
Detta arbete grundas på kvalitativa litteraturstudier och intervjuer. Detta för att visa en rättvisande bild av Hagastadens uppfyllande av stadens vision, samt projektets påverkan på sociala skillnader i
Stockholm. Vi har därför valt att inkludera forskning och arbeten som talar både för och emot våra frågeställningar och så att vi kan svara dem på ett objektivt sätt. Detta har vi sedan använt för att analysera den rådande situationen gällande Hagastadens bidragande till eventuella sociala skillnader och för att sedan dra slutsatser om dessa.
4.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien har gjorts utifrån ett vetenskapligt syfte med en kritisk, metodisk och systematisk granskning av relevanta publikationer, artiklar och vetenskapliga rapporter vars författare är sakkunniga inom området. Dessa inkluderar bland annat rapporter och publikationer från Boverket, Regeringskansliet och Stockholm stad. Dessutom har vi använt oss av skriften “Global Utmaning”, en fristående tankesmedja som arbetar för att ta fram lösningar på globala utmaningar och hur dessa kan hanteras för en hållbar stadsutveckling. I skriften presenterar flera sakkunniga forskare från bland annat Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms Universitet sin forskning om hållbara och urbaniserade städer. Vi har även letat upp tidigare examensarbeten som behandlat liknande frågeställningar.
Artiklar, publikationer och rapporter hittade vi genom att använda oss av sökmotorer som Google och Diva Portal. Där sökte vi efter relevanta begrepp som “socialt hållbar stadsutveckling”,
“boendesegregation”, “välfärd och bostad” samt “segregation bostadsprojekt”.
Då stadsutveckling, bostadsmarknad och social hållbarhet är alla komplexa och stora begrepp, finns ett väldigt stort urval av information, artiklar, publiceringar, skrifter och olika teorier. För att försäkra oss om att vi endast tar med den information som direkt relaterar till våra frågeställningar har vi under arbetets gång samlat in så mycket relevant information som möjligt för att sedan utföra kritiska, systematiska och metodiska urval för vilken information som relaterar till vårt arbete på bästa sätt.
4.2 Intervjuer
För att få en djupare praktisk förståelse för våra frågeställningar har vi utfört en kvalitativ
intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär att de frågor som ställs är förutbestämda. Detta för att få en god struktur på samtalet, men med en flexibel struktur för att samla in så mycket information om ämnet som möjligt. På så sätt får vi in information som efterfrågas, samtidigt som vi även kan få in svar om inte förväntas. Intervjupersonerna ges även mer utrymme att förklara sina tankar och det finns utrymme för oss som intervjuare att ställa följdfrågor, vilket leder till att det blir lättare att få en djupare förståelse av informationen som samlas in.
Alla intervjuade är verksamma i en bransch eller besitter en roll som på något sätt kan relatera till Hagastaden och Stockholm stads vision. Därmed besitter de en djup kunskap inom de frågeställningar vi utreder. Intervjusvaren kommer användas för att klargöra en del frågor som känts otydliga, främst inom social hållbarhet. Intervjusvaren har presenterats i resultatdelen i kapitel fem.
För att förtydliga en del frågor vi hade om projektet Hagastaden, skickade vi frågor till Stockholm stads officiella mailadress som är ämnat till just projektet Hagastaden. Vi fick då svar från Märit Wikström, projektkommunikatör på exploateringskontoret i Stockholm stad. Projektkommunikatörer är ansvariga för planering, genomförande och uppföljning av kommunikation inom olika
stadsutvecklingsprojekt. Det krävs därför att de besitter stor kunskap om det aktuella projektet. För att få förtydligat bland annat hur Stockholm stad i Vision 2040 definierat social hållbarhet och hur de tänker sig kring boendesegregation i Hagastaden, kontaktade vi direkt Stockhom stad där vi
hänvisades till Timothy Chapman, biträdande borgarrådssekreterare på finansroteln i Stockholms stadshus. En borgarrådssekreterare har en viktig roll i ärendeprocesser som leder fram till politiska beslut. Det är oklart om Chapman haft en roll i ärendeprocessen för framförandet av Stockholm stads nya vision, däremot är det klart att Chapman i sin roll har en god översikt om Vision 2040 då visionen nyligen godkändes av staden.
Vi har även skickat intervjufrågor till de byggherrar som verkar i Hagastaden för bostadsbyggande, detta för att höra vad de anser om en socialt hållbar stadsutveckling och huruvida Hagastaden kan bidra till sociala ojämlikheter. Det är totalt sju stycken byggherrar, däremot fick vi endast svar från fyra av dem, vilka är Einar Mattsson, Ikano Bostad, Veidekke och Oscar Properties.