I visionen för Stockholm stad nämns bland annat att staden ska vara en mångsidig storstad som erbjuder god välfärd och jämlika chanser för alla. Det existerar ett hållbart byggande och hållbara boenden i en levande och vacker storstadsmiljö, som dessutom är smart, innovativ och
konkurrenskraftig. Staden ska bidra till en miljömässig, ekonomisk och social hållbar utveckling. Hagastaden anses vara viktig för uppfyllandet av visionen och det är tydligt att målsättningarna för Hagastaden är väldigt lika de målsättningar som satts i stadens vision. Även här nämns att Hagastaden ska vara en innovativ, mångsidig och upplevelserik stad. Det ska byggas många bostäder och ännu fler arbetsplatser, som byggs tätt och varierat.
Vi ser däremot likheter mellan den kritik som riktats mot många av dagens moderna stadsvisioner den vision som framförts i Hagastaden och Vision 2040. Det framgår inte i Vision 2040 hur visionerna ska uppfyllas och därmed kan detta få Vision 2040 att framstå för att vara bara just det - en vision som inte går att uppfylla i praktiken. I visionen finns inga definitioner av hållbarhet eller hur ekonomisk, ekologisk eller social hållbarhet ska eller borde definieras i de projekt som bedrivs i staden för att uppfylla visionen.
Detta syns även tydligt i planeringen av Hagastaden, där det inte finns några definitioner av de tre dimensionerna av hållbarhet. Istället har social hållbarhet definierats som en stad som är lättillgänglig, välkomnande och som uppmuntrar till sociala interaktioner. Detta genom att det byggs stråk och attraktiva platser som är tillgängliga för alla i Stockholms stad. I staden integreras bostäderna med de affärer, parker och stråk som finns genomgående i staden, vilket man hoppas på ska leda till
integration genom att olika typer av människor rör sig i området. Därmed har det i den sociala aspekten fokuserats på stadens attraktivitet, som kan tolkas väldigt allmänt och är svårt att både identifiera och kvantifiera, snarare än på segregationsmönster och jämställdhet.
Det är även tydligt att det i Hagastaden, som i andra storstadsprojekt, råder konflikter mellan ekologisk och social hållbarhet. Det byggs nästan genomgående endast moderna bostäder med hög klimatprofil och med fokus på design, attraktivitet och gestaltning av staden. Det byggs huvudsakligen bostäder för hushåll med hög inkomst. Byggherrarna har visserligen uppgivit blandade svar om vilka deras målgrupper är, det byggs bland annat LSS- lägenheter, studentbostäder och bostäder för både de “designkänsliga” och för miljömedvetna. Däremot undgår inte det faktum att det handlar om
nyproduktion i en attraktiv stadsdel vilket resulterar i högre priser.
I stadsvisionen framgår att det ska existera jämlika chanser för alla. Vi kan däremot se att
investeringarna för att bygga en hållbar och attraktiv stad drivit upp kostnaderna för bostäderna och exkluderar därmed de hushåll utan god ekonomi. Hagastaden ska bygga en tätare stad, vilket kan skapa förutsättningar för en bättre social integration, genom att det byggs stråk, mer service, kultur
och stadsliv och parker. Men det krävs att vinsterna från den positiva utvecklingen som de ekonomiska och ekologiska hållbarhetsdimensioner i staden kan tillföra, används för att bryta de sociala hållbarhetsmål som inte uppfylls. Det framgår inte heller i planen för Hagastaden hur de tänk lösa utmaningen att bygga bostäder för alla och det finns alltså ingen strategi för hur konflikterna inom hållbarhetsdimensionerna ska kompenseras för.
6.2 Socialt hållbar stadsutveckling
En socialt hållbar stadsutveckling definieras enligt Boverket en stad som byggs utifrån helhetssyn, variation, samband, identitet samt inflytande och samverkan. Vi kommer nedan att analysera huruvida Hagastaden byggs utifrån dessa definitioner med undantag för definitionen identitet, då denna endast definierats för stadsutveckling som sker i socialt utsatta områden enligt Boverket.
6.2.1 Helhetssyn
Att en stad byggs utifrån en helhetssyn innebär att åtgärder för att bryta boendesegregation måste omfatta hela staden och binda samman olika stadsdelar. Åtgärder i en endaste eller några få stadsdelar kan inte bryta segregationen ensamma. Hagastaden kan inte ensamt bryta de socioekonomiska
utmaningar som finns i Stockholm stad, utan de åtgärder som genomförs i Hagastaden måste kombineras med andra åtgärder i andra stadsdelar. Vi kan se att det idag pågår flera olika
bostadsprojekt i Stockholm stad, både i utsatta områden och i områden som inte anses vara utsatta, vilket stödjer synen om att det finns en helhetssyn i utvecklingen av Hagastaden.
Däremot anges även att en helhetssyn innebär att det finns en medvetenhet om att de åtgärder som genomförs, eller inte genomförs, i en del av staden även påverkar andra delar av staden. Boverket anger att segregation förstärks av att spektakulära bostadsprojekt och attraktiv nyproduktion
lokaliseras till innerstaden, som i sin tur kan leda till gentrifiering och därmed ännu mer segregation. Hagastaden kan anses innehålla många spektakulära bostadsprojekt, bland annat genom att Oscar Properties byggt de norra tornen samt genom att Veidekke bygger Stockholms första bostadshus i massivträ i kvarteren.
Ett exempel på ett tidigare projekt i Stockholm som anses ha bidragit till växande bostadsojämlikheter är projektet Hammarby Sjöstad. Även där var fokus på att bygga bostäder med hög klimatprofil och med betoning på design och attraktivitet. Studier visar att Hammarby Sjöstad, på grund av de höga priserna på bostäderna, lett till en ökad segregering inom området samt till gentrifiering. De som bodde där tidigare tvingades ut till andra stadsdelar, medan Hammarby Sjöstad utvecklades till en mer attraktiv stadsdel för höginkomsthushåll. Likt Hammarby Sjöstad kommer inte Hagastaden att
inkludera alla socioekonomiska grupper. I Hammarbys fall var detta på grund av gentrifieringen i stadsdelen som uteslutande vissa grupper på grund av för höga priser. I Hagastaden har man fokuserat på att det ska bli en attraktiv stadsdel, vilket har drivit upp priserna, med nybyggnation och arkitektur. Det är däremot inte krav att Hagastaden ska ha ett utbud för låginkomsttagare, utan det är
kommunernas ansvar att tillgodose dessa grupper med bostad. Var i kommunen som Stockholms stad väljer att erbjuda låginkomsthushåll bostad är upp till dem.
I Stockholms stads rapport “Skillnadernas Stockholm” kan man se att det finns god kunskap om hur boendesegregationen ser ut bland kommunerna. Däremot har kommunerna inte upprättat några
strategier för hur detta ska motverkas. Det framgår inte i detaljplanen för Hagastaden hur
segregationsproblemet, i och med den dyra nyproduktion som byggs, ska motverkas trots att de uppger att detta är ett problem. Att detta inte tagits upp i detaljplanen kan innebära att staden brustit i sin helhetssyn.
6.2.2 Variation
En varierad hållbar stadsutveckling innebär bland annat att staden byggs “stadsmässigt” genom att det blandas verksamheter, bostäder och mötesplatser i staden, samt att det i bostadsbyggandet även blandas boendeformer, bostadsutbud, standarder och priser på bostäderna. Variation i
bostadsbyggandet bildar en mer allsidig hushållssammansättning vilket Boverket anser kunna motverka boendesegregation.
I Hagastaden byggs flera bostadskvarter som integreras med affärerna, restaurangerna, parkerna, högskolor och stråken som byggs i kvarteren. Det anges att staden ska utvecklas till den inkluderande stadsdel för folk i olika livsfaser och med olika behov och intressen. Hagastaden erbjuder därmed en variation i bostäder, verksamheter, service, kultur och utbildning.
Bostadsutbudet i stadsdelen är varierat, med både bostads- och hyresrätter och andra typer av upplåtelseformer som LSS-bostäder och studentbostäder. Däremot kan det konstateras att det saknas variation av standarder, priser och hyresnivåer, vilket är en utmaning att implementera i den svenska bostadsmarknaden generellt. På grund av de höga priserna på nyproduktionen blir målgruppen i Hagastaden de välbärgade. Allt detta leder därmed till att den socioekonomiska bostadssegregationen förstärks, snarare än motverkas.
6.2.3 Samband
En sammanhållen stad innebär att de fysiska sambanden mellan stadens olika delar förstärks, bland annat genom att avlägsna stadsdelar länkas samman med de centrala delarna av staden eller genom att bygga ihop olika stadsdelar. En annan lösning kan vara att bygga stråk som ökar möjligheterna och incitamenten att röra sig i och mellan de olika stadsdelarna.
Genom att det byggs parker och stråk i Hagastaden ges bättre förutsättningar för kommersiella verksamheter inom stadsdelen, samtidigt som stråken och parkerna fyller en viktig funktion som en naturlig koppling till omgivande stadsdelar. Genom universiteten, Nya Karolinska, de många butikerna och andra verksamheter som byggs i Hagastaden, och inte minst då Hagastaden ligger centralt, ökar incitamenten för fler folk med olika bakgrund att röra sig i Hagastaden. Detta skapar förutsättningar för en socialt hållbar stad.
Däremot kan de två städer som Hagastaden binder ihop, Solna och Norrtull, inte betraktas eller definieras som områden som är avlägsna eller utsatta områden. Detta kan bidra till att det bildas ett ännu större område för de hushåll som redan har det bra socialt och ekonomiskt.
6.2.4 Inflytande och samverkan
En socialt hållbar stadsutveckling ser till att utgå från dem som redan bor i området och dessutom se 31
till att medborgarna får delta i planerings- och utvecklingsprocesser vid utveckling av stadsdelen. För att främja inflytande och samverkan i Hagastaden har invånarna fått lämna in synpunkter på
detaljplanen och invånarna har inkluderats under planeringsprocessen. Huruvida dessa synpunkter tagits hänsyn till vid byggandet av Hagastaden är svårt att veta, men om de har det är det värdefullt då det bidrar med kunskap om området och kan leda till ökade vinster för bolagen.