Vårt arbete har inte varit felfritt och det finns en del aspekter vi önskar vi hade gjort annorlunda. Detta tar vi upp nedan i förhoppning om att framtida arbeten om detta ämne kan göras på ett bättre sätt. Vi har under arbetets gång upptäckt att forskning inom segregation och bostäders inverkan på sociala skillnader i storstäder är ett relativt outforskat område. Dessutom har våra frågeställningar visat sig vara mer komplexa än vad vi trott. Detta kan därför leda till att en heltäckande, objektiv bild inte framkommer i arbetet. För att uppväga för detta har vi skrivit om teorier inom välfärd och hållbar stadsutveckling. För att få olika synvinklar på Hagastadens roll i samhället har vi även intervjuat kunniga inom projektet Hagastaden och stadens vision.
En av de största svårigheterna med detta arbete har varit att det antingen inte finns, eller att vi inte hittat tidigare arbeten eller forskning inom segregation och social hållbarhet i nyutvecklade storstadsområden. Oftast har det vid utvärdering av stora urbana stadsprojekt endast legat fokus på miljö- eller ekonomiaspekter eller fokus på hur segregation kan motverkas i redan segregerade bostadsområden.
Detta har bidragit med svårigheter att hitta relevanta teorier att använda i vårt arbete. Vi började med att skriva om välfärdsteori, men längre fram i arbetet upptäckte vi att det var ett väldigt brett ämne och det finns väldigt många teorier och teoretiker att välja mellan. Det finns inte heller några rätt eller fel teorier och därmed hade vi behövt argumentera för eller emot den välfärdsteori vi valt och hur den valda teorin kan komma att påverka vårt arbete. Vi kände inte att detta låg inom ramen för vårt arbete och valde därför att skriva generellt om de fem största välfärdsteorierna.
Dessutom har Sverige, tillsammans med de andra nordiska länderna en unik välfärdsmodell vilket gjort välfärdsteori ännu svårare att tillämpa i vårt arbete. Eftersom det var svårt att hitta liknande uppsatser eller tidigare forskning som vi kunde ta stöd av, var det dessutom inte förrän senare i arbetet som vi kunde dra slutsatsen om att hållbar utveckling och stadsutveckling är det centrala vid
undersökning om bostadssegregation.
En annan problematik som vi haft under arbetet är att begränsa oss. Välfärd, social hållbarhet och den rådande bostadssituationen beror på många olika faktorer som stadsplanering, bostadspolitik,
välfärdspolitik och ekonomiska och biologiska delsystem. Ämnet har alltså visat sig vara mer komplext än vad vi tänkt oss och det har varit svårt att inte gå för djupt in i andra ämnen, som visst korrelerar med det ämne vi vill studera, men som vi inte kunnat ta upp eftersom det skulle göra vårt arbete för stort. Eftersom vi inte skrivit om alla faktorer som påverkar eller kan påverka
bostadsbyggande, social hållbarhet och motverkande av integration, kan det göras alternativa tolkningar av vårt resultat.
Det finns dessutom ett överflöd av information om bland annat den rådande bostadssituationen och bostadskrisen samt segregation i utsatta områden. Men det finns för lite information om strategier som går att tillämpa för att förebygga segregationen och bostadsbristen. Detta har resulterat i att vi läst
ofantligt många rapporter, arbeten och teorier vilket tog väldigt mycket av vår tid. Däremot kan detta vara något positivt, då vi anser att vi lyckats få med många viktiga aspekter i vårt arbete och på så sätt kunnat skriva arbetet utifrån ett helhetsperspektiv.
Då Hagastaden är ett projekt som sker i realtid har vi behövt anpassa oss till vissa ändringar som skett under tiden som vi skrivit vårt arbete. I mitten av arbetet fick vi svar från Stadsbyggnadskontoret i Stockholm stad, efter att ha skickat några frågor till dem om Vision 2040, att de precis hade beslutat om en ny vision. För att vårt arbete ska bli mer aktuellt valde vi att byta till den nya visionen. Den nya visionen hade många liknelser med den förra visionen, men skillnaden var att denna hade ett annat upplägg och annan terminologi. Den tidigare visionen hade fyra tydliga målpunkter som vi hade tänkt använda för att dela upp vår analys och sedan diskutera under varje delrubrik hur Hagastaden
uppfyller dessa mål. Den nya visionen har dessvärre tre målpunkter som är bredare och det står ungefär samma sak under varje mål. Vi fick därmed ändra vårt arbetsupplägg och huruvida Hagastaden uppfyller stadsvisionen har därmed inte fått lika stort fokus som vi velat.
7.2 Hagastaden och social hållbarhet
Ämnet vi inriktat oss mot har visat sig vara mycket mer komplext och mycket större än vad vi hade tänkt oss. Våra förväntningar var att kommunen hade tydlig information om social hållbarhet och motverkande av segregation, vilket inte alls så var fallet. Istället beskrivs hållbarhet, speciellt social hållbarhet, mycket vagt i många av stadens olika rapporter och ibland inte alls. Detta har försvårat vårt arbete i att undersöka huruvida Hagastaden byggs socialt hållbart. Det visar dessutom på de brister som finns i den stadsplanering som Stockholm stad bedriver och dessa brister syns tydligt i utförandet av Hagastaden, eftersom social hållbarhet även där definierats väldigt vagt eller knappt. Vi anser att Stockholm stad borde ha ett enhetligt begrepp eller iallafall direktiv på hur hållbarhet ska definieras eller bedrivas, speciellt social hållbarhet eftersom forskning visar att den aspekten är svårast att förstå. I Hagastaden har fokus inte legat på att bygga billiga bostäder. Gällande hur social hållbarhet
tillämpas i projektet talar Einar Mattsson om att Hagastaden inte behöver vara är en plats för alla att bo och att argumentet att alla ska ha bostad inte är aktuellt specifikt i Hagastaden. Stadsdelen bidrar till social hållbarhet på andra sätt som att göra stadsdelen lättillgänglig och rörlig med stråk och verksamheter. Oscar Properties menar att deras bostäder “berikar stadens mångfald och arkitektonisk utformning” av staden, vilket vidare bidrar till social hållbarhet.
Däremot anser vi att detta går emot det som sägs i Vision 2040 att det ska finnas jämlika chanser för alla. Vi är medvetna om att Hagastaden ensamt inte kan lösa de socioekonomiska utmaningar som finns i samhället, däremot anser vi att Hagastaden kan bidra till ökade socioekonomiska utmaningar i samhället genom att ånga hushåll exkluderas d bostäderna i staden och genom ökad segregation. Därmed är det konstigt att Hagastaden definierats som ett projekt som är viktigt för att uppnå stadsvisionen. En fundering är om Stockholm stad endast tagit hänsyn till de ekonomiska och ekologiska aspekterna när de uttalat sig på detta sätt om Hagastaden?
Frågan ovan var en fråga vi hade ställt till Stockholm stad men som vi tyvärr inte fått svar på. Vi har dessutom inte fått svar på våra intervjufrågor från alla byggaktörer som verkar i Hagastaden för bostadsbyggande. En anledning till att vi inte fått så många svar som vi förväntat oss kan bero på att våra frågor om segregation, social hållbarhet och bostadsbyggande för låginkomsthushåll kan uppfattas som känsliga. Det kan vara så att den som svarar inte vill ta på sig ansvaret för att svara på dessa känsliga frågor.
Att vi inte fått många svar kan ha påverkat vår analys och våra slutsatser, genom att vi går miste om det intryck och den helhetsbild som råder i Hagastaden gällande hur olika aktörer, inte minst byggaktörerna, definierar social hållbarhet. Däremot anser vi att de svar vi fått från bostadsbolagen riktar sig mot olika målgrupper och vi kan även jämföra dessa svar med de svar vi fått direkt från Stockholm stad och Stockholms stadshus för att dra slutsatser om hur social hållbarhet definieras i projektet.
En annan faktor som kan ha påverkat vår analys och våra slutsatser i arbetet, kan vara att vi haft svårt att hitta information om hur urbana städer med dess dyra nyproduktion kan leda till ökad segregation. Det har alltså varit svårt att hitta information som gör att vi kan argumentera för eller emot våra frågeställningar och svara dem på ett objektivt sätt. Inte för att den informationen inte finns, utan snarare för att det inte verkar ha pratats mycket om det i Sverige och den svenska inom politiken. Dessutom tycks det oftast endast pratas om hur man bygger socialt hållbart i redan utsatta områden, och inte hur man bygger nya städer hållbart för att motverka att det bildas ytterligare eller förstärker redan utsatta områden.
En anledning till varför denna information varit svår att hitta kan vara att intresset för att studera de socioekonomiska effekterna av utveckling av storstäder varit begränsat. En annan anledning kan vara att stadens komplexitet medför att uppgiften att studera dessa effekter är väldigt svår. Avsaknaden av studier medför att det varken teoretiskt eller empiriskt finns någon klar uppfattning om hur en lämplig metod bör se ut. Vi upplever att då det saknas dessa socioekonomiska utvärderingar i urbana
utvecklingsarbeten, har social hållbarhet inte fått någon central plats.
7.3 Bostadspolitik
Osäkerheten på bostadsmarknaden har synliggjort brister i finansieringsmodellen vid nyproduktion av bostadsrätter. Det är intressant att fyra av de byggaktörer som svarat på våra frågor, samt Timothy Chapman, anser att problemen i bostadsmarknaden idag behöver ses över av kommunerna och regeringen. Kommunerna behöver se över rutiner och arbetssätt och hur man arbetar med
bostadsförsörjning där bostadsbyggandet är en viktig dimension och regeringen har ett ansvar i att utforma en bostadspolitik som möjliggör för alla att ha någonstans att bo.
Om det fortsätter att byggas dyra bostäder och om inte kommunerna eller regeringen gör något åt den situation som råder i bostadsmarknaden idag, kan detta ha en påverkan på tilliten till den svenska välfärden. Vi anser att det är akut att det hittas lösningar för de som inte har råd eller möjlighet att köpa eller hyra en nyproducerad bostad.
Det krävs bostadspolitiska åtgärder för att incitamenten för att bygga lågprishyresrätter ska finnas för bostadsbolagen. Många, bland annat de byggaktörer som svarat på våra frågor, anser att bostaden bör ses som en del av välfärden igen som den gjorde innan 1990-talskrisen. De åtgärder som vi tagit upp i punkt 2.1.2, och som tagits upp i intervjusvaren, borde beaktas för att minska segregationen. Dessa lösningar omfattar bland annat subventionerade hyror för låginkomsttagare, bostäder som är avsedda att flera ska dela på, ställa krav på kommunerna att bygga och reservera hyresrätter för
låginkomsttagare samt ge högre och fler bidrag till behövande hushåll. Nyproduktion måste i större utsträckning användas som ett verktyg för att öka integrationen och befintligt bostadsbestånd måste användas mer effektivt. En annan lösning skulle kunna vara att försöka tillämpa de lösningar som implementeras i bland annat Schweiz, Österrike, Frankrike och Nederländerna.