Bottenfauna före och efter dikesrensning

Antalet taxa och individer är naturligt lägre i provtagningslokalerna i Fagerheden där dikena är näringsfattigare och surare och har kraftigare vårflöden än provtagningslokalerna i Unnaryd i Jönköpings län (Figur 33). Artlistor över alla taxa och individer ses i Bilaga 5.

Den kraftiga mängden slam och organiskt material som lagrades på botten i F_nor i Unnaryd omedelbart efter dikesrensningen bedöms ha kvävt allt levande på botten. Vid provtagning två månader efter rensning fanns endast 154 individer i provmaterialet, att jämföra med året innan då antalet individer var 3842. Enbart ca 4 % var kvar efter åtgärden. Vid provtagningen våren 2010 ökade antalet insamlade individer, men eftersom de tillhörde samma generation som de insamlade djuren från höstprovtagningen bedöms de komma från orensade sträckor uppströms. Hösten 2010 insamlades en ny generation men antalet var fortfarande lägre än före rensning. Även efterföljande provtagningar gav lägre individantal än före rensning, även om en viss ökning långsamt kunde skönjas.

De funktionella gruppernas sammansättning ändrades (Figur 34). Där passiva filtrerare tidigare dominerat, var största andelen nu samlare. Den största förändringen sågs i minskningen av passiva filtrerare, framför allt knottlarverna Simuliidae (Figur 35).

Simuliidae är beroende av fasta material som stenar eller vegetation för att fästa sin bakkropp på och dessa förutsättningar försvann när slam överlagrade stenar och grus.

Istället ökade andelen samlare, skrapare och sönderdelare. Bland samlarna var det framför allt Plecoptera (bäcksländor) som inte minskade så mycket i antal vilket gör att andelen i stället ökat. Bland skrapare är det vissa arter av Plecoptera som inte minskade vilket ökade andelen även om vissa Chironomidae (fjädermyggor) minskade. Det samma gäller för gruppen sönderdelare där antalet husbyggande Trichoptera (nattsländor) inte minskade så mycket.

Taxaantalet i F_nor förändrades inte nämnvärt utom direkt efter rensning (Figur 33) då de flesta djuren försvann. Vissa Chironomidae minskade eller försvann, antalet Simuliidae minskade kraftigt men visade på en svag ökning under de senaste provtagningarna. Vissa småharkrankar (Limoniidae) gynnades av slamlagret och ökade i antal och flera arter av Plecoptera återhämtade sig fortare än andra arter i provmaterialet. De är relativt tåliga för föroreningar, medan bäcksländan Nemurella pictetii (Figur 37) är mycket renvattenkrävande och förekommer vid grundvattenutströmningar. Det verkade som om Nemurella pictetii fann utströmmande grundvatten och ökade i antal just där. Ökningen förstärks även av minskad konkurrens då andra arter minskat. De nätbyggande nattsländelarverna (Plectrocnemia sp.) har däremot inte återhämtat sig på samma sätt.

Figur 33. Antalet taxa (vänster y-axel) och individer (höger y-axel). Observera y-axelns olika skalor för taxa och individer. Linjerna anger tidpunkt för dikesrensning. 2009-10-14 togs inget prov i BD_nor på grund av tjock is.

Figur 34. Fördelning mellan funktionella grupper i F_nor (Överst), F_hän (mitten) och F_ref (nederst). I vänster spalt ses fördelningen före dikesrensning, i höger spalt efter dikesrensning.

Figur 35. Den passiva filtreraren knottlarven Simuliidae (Foto: Margareta Setterberg). Illustrationen är ur Dall och Lindegaard (1987).

Figur 36. Nätbyggande nattsländelarv Plectrocnemia sp. (Foto: Margareta Setterberg). Illustrationen är ur Dall och Lindegaard (1987).

Figur 37. Bäcksländan Nemurella pictetii är mycket renvattenkrävande (Foto: Margareta Setterberg).

Illustrationen är ur Dall och Lindegaard (1987).

I F_hän var sedimentationen inte lika kraftig som i F_nor vilket återspeglade sig i bottenfaunan två månader efter rensning. Vid vårprovtagningen 2010 hade antalet ökat vilket kan tolkas som att djur hade driftat ner från orensade partier, då de tillhörde samma generation.

De funktionella gruppernas fördelning ändrades från att samlare och skrapare dominerat till att samlare och passiva filtrerare dominerade efter dikesrensning. Den största skillnaden var att antalet passiva filtrerare ökade från 8 till 21 %, där Simuliidae står för den största

ökningen. Även aktiva filtrerare i form av Pisidium sp. (ärtmusslor) ökade markant.

Påverkan på bottenfaunan verkade betydligt mindre i F_hän än i F_nor, trots att slam efter ett par år lagrades på botten och trots att botten vid sista provtagningen såg otrevligt livlös och steril ut.

Taxaantalet ökade med några arter, bland annat tillkom den 34 mm stora dykarbaggen Dytiscus marginalis. Ärtmusslan Pisidium sp. ökade markant och antalet Simuliidae ökade medan Chironomidae och Plecoptera minskade i antal. De nätbyggande nattsländelarvernas antal har däremot inte ändrats nämnvärt.

I referensdiket F_ref sågs normala inom- och mellanartsvariationer med varierande antal taxa och individer (Figur 33). Den dominerande funktionella gruppen var samlare som representerades av bland andra Plecoptera och Chironomidae (Figur 34, Figur 36). Antalet nätbyggande nattsländelarver var jämnt över åren. F_ref speglar en normal variation av taxa och individer under provtagningsperioden och fungerar därför som referens för F_nor och F_hän och påvisar därmed att dessa två påverkats av rensningen.

Antalet taxa och individer var generellt lägre i Fagerheden än i Unnaryd. Vid provtagningen i BD_nor hösten 2009 hade isen hunnit lägga sig och då isen var ca 7 cm tjock kunde ingen provtagning utföras. Vid provtagning en månad efter rensning hade antalet individer minskat för att sedan under vårprovtagningen 2011 ha ökat mångdubbelt (Figur 33). Då detta är samma generation bedöms dessa ha driftat från orensade partier uppströms.

Genomströmningen i dikena efter rensning gjorde att djuren driftade fritt istället för som tidigare att fastna i mossa och andra strukturer i diket. Vid provtagning hösten 2011 var antalet individer och taxa markant lägre.

De funktionella gruppernas fördelning ändrades inte nämnvärt efter dikesrensning. Den dominerande gruppen både före och efter var passiva filtrerare och utgjordes till största delen av Simuliidae (Figur 38, Figur 34). Nästa stora grupp var samlare, framför allt Chironomidae och Plecoptera. Endast bäcksländan Nemoura cinerea tycks opåverkad av finmaterialet då den är tålig för miljöförändringar.

Den stora ökningen våren 2011 utgjordes av framför allt Chironomidae, Plecoptera men även av Plectrocnemia sp. (Figur 36) medan höstens provtagning endast hade ett fåtal Chironomidae och den största gruppen var Plecoptera, som verkar ha återhämtat sig bäst.

Här påträffades den renvattenkrävande bäcksländan Nemurella pictetii (Figur 37) för första gången i provtagningsmaterialet vilket tyder på en grundvattenuppströmning någonstans i systemet. Då endast en individ påträffades är det troligt att den driftat från områden uppströms.

Figur 38. Fördelning mellan funktionella grupper i BD_nor (Överst), BD_hän (mitten) och BD_ref (nederst).

I vänster spalt ses fördelningen före dikesrensning, i höger spalt efter dikesrensning.

Vid provtagning hösten 2009 var BD_hän isfri medan BD_nor och BD_ref var islagda, dock hade många djur förmodligen redan grävt ner sig djupare i bottensubstratet vilket gjorde att mängden djur i provmaterialet var lägre än normalt. Det samma gäller för BD_ref. Våren 2011 efter rensning sågs inte någon markant skillnad i antalet individer medan våren 2011 även här visade på ett mycket högre antal individer. De bedöms ha driftat från uppströms liggande orensade partier och översilningsmarker med vårfloden.

Hösten 2011 är även här antalet individer lägre än före rensning och bottenstrukturen förändrad på grund av slamlagring.

För de funktionella grupperna ses inte så stor skillnad i fördelningen, de passiva filtrerarna dominerar både före och efter, det samma gäller för samlare. Chironomidae och Plecoptera har klarat sig bäst vid sista provtagningen medan Simuliidae har minskat markant.

Skrapare