Visuell effekt av dikesrensningar samt turbiditet

Vid dikesrensningen frigjordes finpartikulärt och organiskt material som transporterades nedströms och vidare till provtagningslokalerna. Under själva dikesrensningen var vattnet mycket grumligt och vid vissa perioder tjockflytande, vilket resulterade i kraftig

slambildning och sedimentation. Strandkanterna överlagrades av sediment.

Mycket organiskt material transporterades nedströms i F_nor och grumlade vattnet. En tjockflytande massa överlagrade strandkanterna och botten vid rensningen (Figur 17).

Figur 17. Bilder på grumligt vatten och sedimenttransport och lagring på dikeskanterna i F_nor under pågående dikesrensning. De nedre bilderna är tagna nedanför dikesrensningen på

bottenfaunaprovtagningsplatsen (Foton; Therese Zetterberg (överst) och Margareta Setterberg (underst).

Vattnet klarnade ganska snabbt efter rensning men slamlagret låg kvar under lång tid. Vid provtagningen i december 2009, knappt två månader efter dikesrensningen, var hela botten täckt med ett ca 2 dm tjockt slamlager och långt upp på kanterna låg slam. Även utmed ca 150 m nedanför provtagningssträckan låg slamlager på kanterna. Våren 2010 låg

fortfarande ett tjockt lager med finsediment, ca 1,5 dm på botten. Visuellt såg det ut som finsand men lagret var mycket poröst och man trampade lätt rakt igenom. Fortfarande fanns slamlager på kanterna både på provtagningssträckan men även nedströms. Hösten 2010 låg fortfarande mycket slam kvar på botten och på kanterna, men botten började bli lite fastare och vid vissa delar fanns ren botten, troligtvis där grundvatten strömmade upp och rensade bort slammet. Den övervägande delen var dock fortfarande täckt med slam.

Även nedan provtagningssträckan fanns slamlager på kanterna kvar. Våren 2011 var svallkanterna med slam kvar och till och med lite mer än tidigare, vilket indikerade att det vid högflöden transporterades slam och organiskt material från rensningssträckorna. Fler rena ytor syntes på botten men största delen var fortfarande täckt med ca 2 dm tjockt slamlager. Hösten 2011 såg botten på de övre ¾ av provtagningssträckan ren ut med fin grusbotten, medan den nedre ¼ fortfarande var täckt med slam. Fortfarande fanns även slamlager på dikeskanterna som successivt frigjordes vid högflöden. Vid återbesök hösten 2012 låg ett nytt slamlager över stora delar av nedre delen av provtagningssträckan, där tjockleken på slamlagret varierade mellan 1 och 4 dm.

Innan rensning var turbiditeten 1,51 FNU (måttligt grumligt vatten) medan högsta

uppmätta värde efter åtgärden var 412 FNU (Figur 18). En månad efter rensning var värdet nere i 6,52 FNU, som fortfarande är betydligt grumligt vatten, för att vid efterföljande mätningar vår och höst variera mellan 0,69 och 2,33 FNU. Vid provtagningstillfällena hade det dock inte förekommit några längre nederbördsperioder varför mätning vid högflöden inte skett. Nedanför översilningsmarken var värdena betydligt lägre, som högst 83,4 FNU och efterföljande år ungefär samma värden som i själva provlokalen.

Grumlingen i F_hän var nästan lika kraftig som för F_nor, trots anlagda slamfickor. Före rensning var grumligheten 1,14 FNU medan den blev som högst vid rensning (349 FNU) (Figur 18). Två månader efter rensning var värden nere i mer normala nivåer igen. Dock var nivåerna högre efter vårflöden och även efter höstregn 2011. Låga värden uppmättes nedan översilningsmark, som högst 4,21.

I F_hän syntes inte så stor förändring under och efter rensning som för F_nor, vattnet var grumligt men inte så tjockflytande. Betydligt mindre slam lagrades på botten vid

rensningen, dock verkade fördämningen uppströms provtagningssträckan ha släppt under höstens högflöden och material hade transporterats nedströms. Botten var dock relativt renspolad och här syntes mindre påverkan efter rensningen. Våren 2010 syntes inte heller så stor skillnad jämfört med före rensning, botten var fortfarande relativt ren från organiskt material och slam. Ingen större skillnad kunde ses under hösten 2010. Under vårfloden 2011 skedde dock större förändring då mycket material transporterats ned till

provtagningssträckan som gav kraftiga slamlagringar på strandkanterna och nästan hela botten var täckt med material. Dock kunde fina nattsländenät observeras. Hösten 2011 syntes nästan inte någon grusbotten och det mesta var täckt med slam och finsediment.

Nattsländenäten var borta och hela botten var igenslammad och såg steril ut. Kanterna var

överlagrade med mycket organiskt material som verkade komma från uppströms rensade sträckor. Vid återbesök hösten 2012 hade mycket stora mängder oorganiskt material överlagrat dikesbotten på i stort sett hela den rensade sträckan men även på

provtagningssträckan nedanför dikesrensningen. Överlagringen såg ut att ha skett relativt nyligen då årets höstlöv till viss del var överlagrade. Tjockleken på slamlagret varierade mellan 1 och 5 dm. En del av de anlagda klackarna hade släppt och utgjorde inte längre sedimentfällor.

Vid mätningarna i F_ref varierade värden för grumlighet mellan 0,61 och 2,44 FNU. En liten höjning av grumligheten syntes dock även i referensdiket efter att de övriga dikena hade rensats.

Grumligheten var inte alls lika stor i Fagerheden som i Unnaryd (Figur 18). I BD_nor förändrades grumligheten inte alls lika mycket efter rensningen som i Unnaryd. Här skedde en ökning från 0,33 FNU dagen före rensning till som mest 1,35 FNU under rensning (måttligt grumligt vatten). Det högsta värdet var dock en månad efter provtagning (2,06 FNU). En viss höjning ligger kvar vid efterföljande mätningar under resterande

provtagningsperiod. Vid provtagning under dikesrensningen är värdena nedan

översilningsmarken högre än i provlokalerna men minskar en månad efter och efterföljande provtagningar.

Vid rensningen i BD_nor grumlades vattnet och vid provtagning syntes viss överlagring av slam på kanterna medan botten såg fin ut. Vid provtagningen efter dikesrensningen

virvlades mycket fint sediment upp, botten ”dammade” av finsedimentet som fanns utmed hela provtagningssträckan. Vid provtagning våren 2011 grumlades vattnet fortfarande upp av finsediment, men inga pålagringar av organiskt material på kanterna syntes, dock låg ett tjockt lager nedströms provtagningslokalen som svämmat över där bäcken svänger. På hösten 2011 fanns fortfarande material nedanför provtagningslokalen och det hade eroderat utmed kanterna på bäcken. Vid provtagningen grumlade det lite mindre och partiklarna var lite grövre. I nedre delen hade mycket skum ansamlats.

Vid provtagning i BD_hän hösten 2010, ca en månad efter rensning, låg mycket organiskt material på botten men även rena partier fanns. På kanterna fanns lager med slam och material. Vattnet grumlades starkt vid provtagning. Våren 2011 var botten renspolad vid forsande partier medan lugnare partier fortfarande hade slamlager på botten och vattnet grumlades starkt vid provtagning. På kanterna syntes spår av vårfloden med mycket nytt organiskt material och slam. Hösten 2011 togs de sista proverna och fortfarande fanns mycket slam och material på botten vid de lugnare partierna medan de mer forsande partierna var renspolade. Även här bedömdes vattenflödet vara högre än tidigare provtagningstillfällen före rensning.

I BD_hän var grumligheten mer tydlig under rensning och värdena för turbiditeten ökade från 0,84 FNU före rensning till 4,31 FNU under rensning. Därefter gick grumligheten åter ner till normala värden med viss ökning under höstprovtagningarna. Dock steg

grumligheten efter översilningsmarken markant under rensning (och dagen innan då översilningsmarken anlades). Troligtvis frigjordes material i samband med anläggningen.

Vid efterföljande mätningar var dock vissa värden högre än i provtagningssträckan.

Figur 18. Turbiditet (Grumlighet i FNU) i Fagerheden Norrbottens län (vänster) och i Unnaryd, Jönköpings län (höger). Linjerna anger tidpunkt för rensning. Observera att y-axelns skala inte är samma för de två försöksområdena. De mörka staplarna visar prov tagna i provpunkterna medan de ljusare staplarna representerar prov tagna nedanför de anlagda översilningsmarkerna.

Vid mätningarna i BD_ref varierade värdena för turbiditeten från 0,36 till 8,14 FNU där det höga värdet kan knytas till själva provtagningen som utfördes av annan person under en period där vattennivån i diket var mycket lågt under rensningen vilket försvårar fyllningen av provflaskan.