Genomförande av dikesrensning

Dikesrensningarna i DiVa skedde i enlighet med Sveaskogs rekommendationer avseende hänsyn till natur- och kulturvärden (Sveaskog, 2008). Det var viktigt att den dikesrensning som blev utförd i de två områdena skulle vara representativ för den dikesrensning som var typisk för området, vilket medförde att olika dikesrensare användes i de två

försöksområdena. Dessutom beaktades projektets frågeställningar i dikesrensningar utförda på två olika sätt. F_nor och BD_nor rensades därför på vanligt normalt vis medan F_hän och BD_hän rensades med förhöjda hänsyn där man såg till att anlägga klackar, små slamfickor och mindre översilningsdammar samt lämna delar av diket orensat.

Förutsättningarna för att kunna genomföra olika typer av hänsynsåtgärder skiljer sig åt beroende på vald maskintyp och områdets topografi och jordartssammansättning.

Slamfickor kanske passar bättre i flacka områden medan översilning går bäst att anlägga i svaga sluttningar. Dikesrensningen genomfördes vid lågvattenflöden i båda områdena.

I Unnaryd, i Jönköpings län, utfördes en dikesrensning i F_nor av Jörgen Åström (Åströms Skogsentreprenad AB) med en dikesrensare av typen Varanen (Figur 6). Varanen blev huvudsakligen använd vid dikesrensningar av Sveaskog under denna period även om det i dag är mer vanligt att använda konventionell bandgrävmaskin. 2007 ansågs Varanen utföra en mer miljövänlig dikesrensning. Dikesunderhållet påbörjades tisdagen den 6:e oktober 2009 på morgonen och pågick fram till torsdagen den 8:e oktober på kvällen. Totalt tog underhållet 30 timmar att utföra där 970 m dike rensades. Varanen är specialkonstruerad för dikesrensning och utmärker sig genom att vara utrustad med en gripskopa utan tänder, ha ett mycket lågt marktryck och kunna gränsla dikena vid behov. I huvudsak gick

dikesrensaren vid sidan av diket. Den fällning och röjning som behövdes för att dikesrensaren kunna ta sig fram utfördes manuellt av maskinföraren. Dock kunde

maskinen ta sig fram relativt obehindrat och det var endast nödvändigt att ta bort ett fåtal träd. Diket rensades på merparten av sträckan till ursprunglig dikesbotten utan att det lämnades hänsyn i form av slamfickor eller orensade partier. Ursprunglig dikesbotten var tydlig och bestod av hård lera. Ibland gjordes diket dock djupare av misstag. Hela

huvuddiket rensades. Ett sidodike delar sig i två armar. Endast en av dessa armar rensades då marken var för fuktig för att dikesrensaren kunde ta sig fram. All dikesrensning skedde nerifrån och upp.

I F_hän rensades dikena med förhöjd hänsyn av Kjell Johansson (Höglandets Miljödikning AB) också med en dikesrensare av typen Varanen. Dikesunderhållet påbörjades tisdagen den 6:e oktober på morgonen. Rensningen pågick fram till söndagen den 11:e oktober på

Figur 6. Dikesrensning i Unnaryd med Varanen (Foton: Therese Zetterberg).

Figur 7. Dikesrensning i Fagerheden med Komatsu PC138US-8 grävmaskin (Foton: Margareta Setterberg).

kvällen med uppehåll fredag den 9:e och lördag den 10:e. Totalt tog underhållet 22 timmar att utföra och 980 m dike rensades. Dikesrensaren gränslade enbart dikena under rensning.

Den fällning och röjning som behövdes för att dikesrensaren kunna ta sig fram utfördes manuellt. Dikena rensades till ursprunglig dikesbotten. Det gjordes försök till att anlägga slamfickor för varje 100 meters dikeslängd. En slamficka skulle då konstrueras genom att fördjupa diket c:a 5 dm i förhållande till ursprunglig dikesbotten över en sträcka på 10-15 m. Ursprunglig dikesbotten var också tydlig i detta dike och bestod av hård lera. Leran gjorde det svårt att göra slamfickor enligt plan med den gripskopa som Varanen var utrustad med. Endast en mindre fördjupning i diket (slamficka) kunde skapas i början av den dikesrensade sträckan. Ovanför denna punkt konstruerades istället små dämmen genom att göra klackar av sten och rensningsmassor eller genom att lämna korta orensade sektioner i diket. Totalt anlades 12 klackar och små dämmen mellan 10 och 40 meter långa som fungerade som slamfickor (Fig. B1-3 i Bilaga 1). Varanen visade sig därför att ha begränsade möjligheter att göra skyddsåtgärder.

I Fagerheden i Norrbottens län blev dikesrensningen i BD_nor och BD_hän senarelagd till 2010, den 17:e-27:e augusti eftersom det visade sig svårt att hitta lämpliga försöksområden.

Avrinningsområdena i Fagerheden är mycket större än i Unnaryd. Grävmaskiner av sorten som brukar användas vid dikesrensningar i Norrbottens län användes i Fagerheden (Figur 7). För att få plats med något större grävmaskiner avverkades träd maskinellt i en mindre gata bredvid dikena samt träd som stod i diket. Upphuggningen gjordes på våren 2010 (15-28 april) på ena sidan av vattendragen. I BD_ref avverkades inga träd. Avverkningen medförde att beskuggningen i dikena närmast blev obefintlig. En mindre körskada uppstod i BD_hän diket, alldeles nära provpunkten, men denna bedömdes inte ha inflytande på näringsläckaget. Trots detta flyttades provpunkten för säkerhets skull 30 m uppströms från körskadan den 17:e augusti. Eftersom upphuggningen utfördes när snön låg djup lämnades en del höga stubbar på områdena. Den 16:e augusti skickades röjare ut för att ta bort dessa höga stubbar.

I BD_nor utfördes dikesunderhållet av Richard Gustafsson med en 20 tons grävmaskin med rotortilt och släntskopa utan tänder. Åtgärden blev utförd exakt samtidigt i BD_nor som i BD_hän. Totalt rensades ca 7580 m dike i BD_nor.

Anton Berggren (Berggrens schakt AB) dikesrensade BD_hän med förhöjda

hänsynsåtgärder. Då användes en 13,5 tons grävmaskin (Komatsu PC138US-8) med rotortilt och släntskopa utan tänder samt dessutom en liten klo som man kan dra upp slyet med. Totalt ca 5500 m dike rensades i BD_hän. Dikena rensades till ursprunglig

dikesbotten. Tre mindre slamfickor (Figur 9), tre proppar och tre översilningsmarker skapades. Större stenar lämnades kvar och orensade armar lämnades uppströms. En karta över åtgärderna som gjordes i BD_nor och BD_hän ses i Bilaga 1 (Fig. B1-2).

Eftersom några av dikena i Unnaryd rinner ut i Svanån med höga naturvärden, bl.a. med ett naturligt bestånd av öring samt flodpärlmussla, så anlades översilningsmarker både

nedanför F_nor och F_hän som extra hänsynsåtgärder (Figur 10). I Fagerheden efter BD_hän gjorde man likadant för att skydda Roklidens naturreservat och Rokån och efter BD_nor för Rokåns skydd.

Figur 8. Dike i Unnaryd före och efter dikesrensning (Foton: Therese Zetterberg).

Figur 9. Normal dikesrensning utan vidtagna hänsynsåtgärder (vänster) och hänsynsfull dikesrensning (höger) där små slamfickor har skapats för att bromsa upp vattenhastigheten så att det suspenderade materialet hinner sedimentera (Foton: Therese Zetterberg).

Figur 10. Exempel på en översilningsmark som anlades nedanför F_nor diket. Översilningsdämmet skapar våtmarksliknande områden och ibland små tjärnar (Foton: Therese Zetterberg).