Boverkets byggregler

Boverket är en statlig förvaltningsmyndighet som arbetar med frågor rörande sam-hällsplanering, boende och byggande. Detta inkluderar bland annat att:

• Ta fram föreskrifter och vägledningar

• Ansvara för tillsyn över energideklarationer och tillämpningen av plan- och bygglagen

• Administrera statliga stöd och bidrag

• Utreda och analysera frågor inom sitt verksamhetsområde

Ett av myndighetens viktigaste uppdrag är att ta fram och och kontinuerligt uppdatera reglerna för byggande och ändring av byggnader i Sverige. Boverkets byggregler, BBR, innehåller dessa regler. Grundförfattningen, BBR 18, trädde i kraft i början av maj 2011 varefter ändringsförfattningarna BBR 19-24 har beslutats, givits ut och trätt i kraft. Den senaste, BBR 24, trädde i kraft den 23 november 2016. Boverkets byggregler är indelat i åtta olika avsnitt (tidigare 9 avsnitt, avsnitt 4 har upphävts genom BFS 2013:14). Avsnitt 6 behandlar hygien, hälsa och miljö medan avsnitt 9 behandlar energihushållning, vilka främst kommer behandlas i denna rapport. BBR 24 började gälla under detta arbetes gång men tillämpas inte här. (Boverket, 2014)

Ventilation och luftkvalité

Under paragraf 6.1, Hygien, hälsa och miljö - Allmänt, i BBR 23 står följande: ”Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden

KAPITEL 5. REFERENSRAM

blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas.” (Boverket, 2016)

BBR säger alltså att luften som tillförs en byggnad ska ha samma eller bättre kvalité än uteluft. Med bättre kvalité avses att halten av föroreningar i tilluften inte är högre än gällande gränsvärden för uteluft. För att dessa regler ska uppfyllas är det viktigt hur man tar in luft i ventilationssystemet, var man placerar uteluftsintag, hur man utformar tilluftsreningen osv. Ventilationssystemet måste utformas så att erforderligt luftflöde kan tillföras varje rum med tilluft. Detta för att luften inte ska bli stillastående i rummet för länge. Dessutom måste luften avlägsnas från varje rum med frånluft så att hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, mm förs bort från rummet.

Enligt BBR ska ventilationssystemet utformas så att uteluftsflödet ej under-stiger 0,35l/s per m² golvarea i bostäder. I bostäder där ventilationen kan kon-trolleras separat för varje bostad kan ventilationssystemet utformas efter behovs-/närvarostyrning. I dessa bostäder får uteluftsflödet ej understiga 0,10l/s per m² golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35l/s per m2 golvarea då någon vistas där. En byggnads täthet blir idag allt mer viktig för att ett gott termiskt klimat med god luftkvalité ska kunna upprätthållas. När man talar om luftdistribution i byggnader definierar man olika typer av luft. Detta för att det ska vara enkelt och tydligt vad den luft man talar om har för funktion i byggnaden. Se nomenklaturen för samtliga definitioner av tilluft, frånluft, överluft, återluft samt uteluft. Med dessa benämningar tar BBR även upp att strömning av överluft från rum med frånluft till rum med tilluft inte får ske. Detta då rum med frånluft generellt har en lägre krav på luftkvalité jämfört med rum med tilluft. Om denna luftströmning inträffar kan konsekvensen bli att luftkvalitén i tilluftsrummet inte uppfylls. De viktigaste verktygen för att motverka detta är att ha små tryckskillnader i byggnadens olika rum samt se till att byggnadens klimatskal har god täthet. Utöver dessa regler hänvisar BBR till Folkhälsomyndigheten för ytterligare regler om luftkvalitet och ventilation. Se kapitel 5.1.2 för mer information. (Boverket, 2016)

Termisk komfort

Enligt BBR ska byggnader utformas så att tillfredsställande termiskt klimat kan erhållas. Med tillfredsställande termiskt klimat avses:

• när termisk komfort i vistelsezonen uppnås,

• när ett för byggnaden lämpligt klimat kan upprätthållas i övriga utrymmen i byggnaden med beaktande av avsedd användning.

För att den termiska komforten ska uppfyllas ska den lägsta riktade operativa tem-peraturen i vistelsezonen bli 18 °C i bostads- och arbetsrum och 20 °C i hygienrum, vårdlokaler, mm. Temperaturen får ej understiga 16 °C, respektive överstiga 26 °C på golvet i vistelsezonen. Vid olika punkter i rummets vistelsezon får differensen av den riktade operativa temperaturen högst vara 5K. Slutligen får lufthastigheten i

5.1. REGELVERK & REKOMMENDATIONER

vistelsezonen ej överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och 0,25 m/s un-der övrig tid på året. Utöver den termiska komforten påverkar även det termiska klimatet byggnadens beständighet.

Energikrav

Under paragraf 9.1, Energihushållning - Allmänt, i BBR 23 står följande: ”Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas

genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning.” (Boverket, 2016)

Kraven på uppvärmning skiljer sig beroende på vilken typ av bostad som avses samt i vilken klimatzon byggnaden är belägen. I tabellerna 5.1 och 5.2 nedan redovisas endast de krav som ställs på flerbostadshus. Notera att det även finns särskilda krav för flerbostadshus i vilka A_temp är 50 m² eller större och som till övervägande delen (>50 % A_temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m² vardera.

I BBR ställs det krav på att bostäder och lokaler uppvärmda på annat sätt än med elvärme ska vara utformade så att en byggnads specifika energianvändning och klimatskärms genomsnittliga luftläckage, ej överstiger de värden som anges i tabell 5.1 nedan. För bostäder och lokaler uppvärmda med elvärme ställs, utöver ovan nämnda krav, även krav på att dess genomsnittliga värmegenomgångskoeffici-ent (U_m) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A_om) ej ska överstiga de värden som anges i tabell 5.2 nedan. BBR tar slutligen upp krav på klimatskärmens genomsnittliga luftläckage men säger där att klimatskärmen ska vara så tät att ovan nämnda krav om energianvändning, eleffekt och värmegenomgångskoefficient uppfylls.

Tabell 5.1: Allmänt krav för flerbostadshus med annat uppvärmningssätt än elvärme (Boverket, 2016)

Klimatzon

Krav Enhet I II III IV

Byggnadens specifika energian-vändning kWh/(m² A_temp och år) 115 100 80 75 Genomsnittlig värmegenom-gångskoefficient (U_m) W/(m² K) 0,40 0,40 0,40 0,40

Det kan vara bra att nämna att med elvärme avses uppvärmningssätt med elekt-risk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m² (A_temp). Det är även viktigt att notera att Sverige numera är uppdelat i fyra kli-matzoner. Denna ändring tillkom i BBR 22 där klimatzon III delades in två nya zoner, zon III och zon VI. Detta kan potentiellt komma att orsaka praktiska pro-blem framöver då man vill bygga lågenergihus enligt FEBY12 som fortfarande är

KAPITEL 5. REFERENSRAM

Tabell 5.2: Allmänt krav för flerbostadshus uppvärmt med elvärme (Boverket, 2016)

Klimatzon

Krav Enhet I II III IV

Byggnadens specifika energian-vändning

kWh/(m² A_temp och år)

85 65 50 45

Installerad eleffekt för uppvärm-ning

kW 5,5 5,0 4,5 4,5

Genomsnittlig värmegenom-gångskoefficient (U_m)

W/(m² K) 0,40 0,40 0,40 0,40

definierat för endast tre klimatzoner (se kapitel 5.1.3 för mer information). Dock gäller samma krav som tidigare för hus i Stockholmsområdet där referensbyggna-den som utvärderas i referensbyggna-denna rapport är belägen. Se även nomenklaturen för vilka län som ingår i respektive zon. Beträffande lågenergihus tar BBR upp ett standar-diserat sätt för de som vill ställa högre krav på energihushållning. BBR definierar byggnader med låg- respektive mycket låg energianvändning som byggnader med 75%- respektive 50% av den specifika energianvändning nämnd i tabell 5.1 och 5.2.