Detta arbete har påvisat att luftburna värmesystem kan hålla nere energianvänd-ningen i passivhus men att det ofta går ut över den termiska komforten. Med det sagt finns det fler parametrar som påverkar inomhusklimatet vilket detta arbete inte har kunnat utvärdera. Ett av antagandena för simuleringarna som potentiellt har störst inverkan på resultatet är det att luften i vistelsezonen antas omblandas totalt. Under detta arbetes gång har IDA ICE, i och med en uppdatering, imple-menterat CFD-simuleringar. En naturlig fortsättning på detta arbete vore att med hjälp av denna typ av simulering undersöka hur väl luften omblandas i vistelsezonen för olika tilluftsdon samt variationer av tilluftstemperatur, möblering, lufthastighet med mera. Luftburna värmesystem byggs i allt större utsträckning varför fler stu-dier behövs för att utvärdera hur väl systemen presterar samt vad som kan göras för att optimera dem.
Förutom studier som utvärderar hur väl olika uppvärmningssystem presterar med avseende på termisk komfort och energianvändning är det även intressant att veta hur kostnadseffektiva olika system är jämfört med varandra. En annan fort-sättning av detta arbete vore därför att med hjälp av en livscykelkostnad (LCC, Life Cycle Cost) se vilket uppvärmningssystem som är mest lönsamt för såväl brukare som byggherrar. En livscykelkostnad skulle därmed kunna utvärdera anskaffnings-kostnad, drift- och underhållskostnad samt avyttringskostnad och i och med det jämföra vilket uppvärmningssystem som är mest lönsamt.
Litteratur
Åslund, Björn (2009). “Behovsstyrd ventilation sänkte energiåtgången rejält”. I: Husbyggaren 6, s. 8–9.
— (2015). “Behovsstyrd FTX - yes box!” I: Energi & Miljö 11, s. 37–38. — (2016). “Passivhus kräver mer förvaltning”. I: Energi & Miljö 3, s. 35–36. Åslund, Maria (2015). “Termisk komfort med mindre luftflöde”. I: Energi & Miljö
11, s. 21.
Azar, Marc (2015). “Control Theory”. Course literature Indoor Environmental Qua-lity - Occupant Satisfaction and Building Performance.
BBD (2009). ByggaBoDialogen. Hållbara städer - Exempelsamlingar. url: http:// www.hallbarastader.gov.se/Bazment/hallbarastader/sv/byggabodialogen. aspx (hämtad 2016-08-30).
Boverket (2009). Regelsamling förbyggande, BBR 2008. Tekn. rapport. Boverket. — (2012). Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler - utgåva 2.
Tekn. rapport. Boverket.
— (2014). Boverkets byggregler, BFS 2011:6, BBR. Om Boverket. url: http : / / www . boverket . se / sv / om - boverket / lattlast - pa - boverket/ (hämtad 2016-07-06).
— (2016). Boverkets byggregler, BFS 2011:6, BBR. Tekn. rapport. Boverket. Brager, G. S. och R. de Dear (2001). Climate, Comfort, & Natural Ventilation: A
new adaptive comfort standard for ASHRAE Standard 55. Tekn. rapport. Center for Environmental Design Research.
dinbyggare.se (2015). Radiatorer för alla behov och smaker. Tekn. rapport. url: https://www.dinbyggare.se/radiatorer- for- alla- behov- och- smaker/ (hämtad 2017-02-10).
Elmroth, Arne (2015). Energihushållning och värmeisolering. Byggvägledning 8. 4:e utgåva. Svensk Byggtjänst.
Engvall, Karin m. fl. (2015). “Byggnad, förvaltning eller brukare - vad är viktigast?” I: Energi & Miljö 3, s. 45–48.
Epecon (2016). Projekteringshandbok - VentPlus Maxi. Tekn. rapport. url: http: //www.epecon.se/wp- content/uploads/2015/09/Projekteringshandbok-VentPlus.pdf (hämtad 2016-12-02).
Equa, Simulation (2016). User guide IDA Indoor Climate and Energy. Tekn. rap-port.
LITTERATUR
European Committe For Standardization (2006). Byggkomponenter och byggnadsde-lar - Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient - Beräkningsmetod (ISO 6946:1996). Tekn. rapport. Swedish Standards Institute. url: http : / / www . sis.se/byggnadsmaterial-och-byggnader/skydd-av-och-i-byggnader/v% 5C%C3%5C%A4rmeisolering/ss-en-iso-6946 (hämtad 2015-06-05).
FETA (2013). Technical Fact Sheet - Thermal Comfort. Tekn. rapport 001. The Federation of Environmental Trade Associations (FETA). url: http://www. frenger.co.uk/images/documents/technical_downloads/CBCA%5C%20TFS% 5C%20001%5C%20Thermal%5C%20Comfort%5C%20Issue%5C%202.pdf (hämtad 2016-11-24).
Folkhalsomyndigheten (2014a). Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus, FoHMFS 2014:17. Tekn. rapport. Folkhälsomyndigheten.
— (2014b). Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation, FoHMFS 2014:18. Tekn. rapport. Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten (2016). Livsvillkor levnadsvanor. Miljöhälsa och hälsoskydd. url: http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/ miljohalsa-och-halsoskydd/ (hämtad 2016-11-09).
Granmar, Marie (2014a). “Åtta av tio ger värmen i passivhuset godkänt”. I: Energi & Miljö 8, s. 9.
— (2014b). “Lågenergihus i blåsväder”. I: Energi & Miljö 4, s. 22–26.
Harrysson, Christer (2010). “Energianvändning och innemiljö i flerbostadshus”. I: Energi & Miljö 4, s. 57–60.
— (2016). “Serietillverkade hus bättre än passivhus”. I: Energi & Miljö 3, s. 43–46. Hellsing, Pelle (2016). Skypemöte om systemutformning av luftburna värmesystem.
Intervju.
Hiller, Carolina (2007). Hållbar energianvändning i småhus – etapp II. Hot, Jasenca (2016). Möte om klimatskal för passivhus. Intervju.
Jansson, Britt-Marie (2015). “Luftburen- och vattenburen värme jämförda”. I: Ener-gi & Miljö 7-8, s. 56.
Kempe, Per (2014). “Luftflödesbalansen viktig i täta byggnader”. I: Energi & Miljö 6-7, s. 42–44.
Kretz, Mark (2015). “Forskning: Donen viktiga vid luftvärme”. I: Energi & Miljö 9, s. 34.
LÅGAN (2017a). Databas över lågenergibyggnader. url: http://marknad.laganbygg. se/?table=Flerbostadshus (hämtad 2017-02-20).
— (2017b). Om LÅGAN. url: http://www.laganbygg.se/om-lagan__2 (hämtad 2017-01-11).
Larek, Adrian och Jimmy Tran (2015). Inverkan av värmesystem på termisk komfort i ettflerbostadshus med hänsyn till energianvändning. Tekn. rapport. KTH. MK (2015). “Luften i lågenergihus kan fastnaï taket”. I: Energi & Miljö 12, s. 56. MS (2016). Faktablad Svanenmärkta hus. Tekn. rapport. Miljömärkning Sverige. Nations, United (2014). United Nations, Paris Climate Change Conference.
Mee-tings. url: http://unfccc.int/meetings/paris_nov_2015/meeting/8926. php (hämtad 2016-09-15).
LITTERATUR
NCC (2016). Svanen – det officiella nordiska miljömärket. Vårt miljöarbete. url: http://www.ncc.se/hallbarhet/vart-miljoarbete/miljocertifieringar/ svanen/ (hämtad 2016-08-31).
Nilsson, Daniel (2012). “Låg energianvändning i passivhus - hela tiden?” I: Energi & Miljö 12, s. 50–52.
Nilsson, Håkan (2015). “Elements of Heat transfer for Buildings”. Course literature Building Service Technologies and Systems.
Nilsson, Per-Erik m. fl. (2003). Achieving the desired indoor climate. Studentlittera-tur, s. 101.
Ploskic, Adnan (2016). “ramledningstemperaturen bestäms av värmebehovet”. I: Energi & Miljö 9, s. 50–52.
Ruud, Svein och Leif Lundin (2004). “”Bostadshus utan traditionellt uppvärmnings-system – resultat från två års mätningar””. SP RAPPORT 2004:31. Diss. Borås: Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.
SCNH (2012). Sveriges Centrum för Nollenergihus. Kravspecifikation för nollener-gihus, passivhus och minienergihus.
— (2013). Sveriges Centrum för Nollenergihus. Om föreningen. url: http://www. nollhus.se/om-foereningen (hämtad 2016-06-21).
SGBC (2014a). Miljöbyggnad bedömningskriterier för befintliga byggnader, Manual 2.2. Sweden Green Building Council. url: https://www.sgbc.se/docman/ miljobyggnad- 2014/440- 2- 2- 141001- mb- befintliga- vers- 141017/file (hämtad 2016-11-29).
— (2014b). Miljöbyggnad bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, Manu-al 2.2. Sweden Green Building Council. url: https://www.sgbc.se/docman/ miljobyggnad-2014/442-2-2-141001-mb-nyproduktion-vers-141017/file (hämtad 2016-11-29).
— (2014c). Miljöbyggnad version 2.2, Sammanfattning av betygskriterier för befint-liga byggnader. Sweden Green Building Council. url: https://www.sgbc.se/ docman / miljobyggnad 2014 / 445 sammanfattning betygskriterier mb -bef-2-2-141104/file (hämtad 2016-11-29).
— (2014d). Miljöbyggnad version 2.2, Sammanfattning av betygskriterier för nypro-ducerade byggnader. Sweden Green Building Council. url: https://www.sgbc. se / docman / miljobyggnad 2014 / 446 sammanfattning betygskriterier -mb-nyprod-2-2-141104/file (hämtad 2016-11-29).
— (2016a). Faktablad om BREEAM. Tekn. rapport. Sweden Green Building Council. — (2016b). Faktablad om LEED. Tekn. rapport. Sweden Green Building Council. — (2016c). GreenBuilding. Om GreenBuilding. url:
https://www.sgbc.se/om-greenbuilding (hämtad 2016-08-31).
— (2016d). Metodikmanual för Miljöbyggnad. Tekn. rapport. Sweden Green Buil-ding Council.
— (2016e). Sweden Green Building Council. Om Oss. url: https://www.sgbc. se/om-oss (hämtad 2016-07-12).
LITTERATUR
Sveby (2012). Brukarindata bostäder. Sveby. Stockholm. url: http://www.sveby. org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarindata_bostader_version_ 1.0.pdf (hämtad 2016-09-16).
— (2016). Om Sveby. Om Sveby. url: http : / / www . sveby . org / om - sveby/ (hämtad 2016-11-17).
Svenskt trä (2016). Träets fuktrörelser. url: http://www.svenskttra.se/om-tra/ att-valja-tra/tra-och-fukt/traets-fuktrorelser/ (hämtad 2017-02-10). Termotech (2015). Golvvärme och energi. Om golvvärme. url: http : / / www . thermotech.se/Golvvaerme/Om-golvvaerme/Golvvaerme-och-energi (häm-tad 2017-02-10).
Warfvinge, Catarina och Mats Dahlbolm (2010). Projektering av VVS-installationer. 1. utg. Studentlitteratur.
WSP (2014). Miljöcertifiering. url: http://www.wsp-pb.com/sv/WSP-Sverige/ Vad-vi-gor/Vara-tjanster/Tjanster-A-O/Byggnadsfysik/Miljoklassning/ (hämtad 2016-07-13).