Boverkets ställningstagande

Endast förköpsgrunden 1 behålls

Med hänsyn till den utveckling som skett, dvs. att förköpslagen fått sin största betydelse som planeringsredskap genom att vara informationskälla och som stöd för kommunerna vid förhandlingar, anser Boverket att C- alternativet bör föredras, dvs. att endast förköpsgrunden nr 1 behålles. Övriga förköpsgrunder avskaffas. Antalet berörda ärenden för kommunerna blir i stort desamma i både alternativet C och D (nuvarande lag). Dock försvinner ärendena under punkt 5. Det blir emellertid lättare för kommunen att ta ställning om det endast finns en förköpsgrund, vilket medför att handläggningstiden bör bli kortare och kostnaden för tillämpning av lagen lägre.

Således förordar Boverket att endast den befintliga förköpsgrunden under punkten 1 dvs. förköp av fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning behålls och att övriga förköpsgrunder avskaffas. En stor fördel med att behålla lagen är att undvika att öka antalet expropriationer. Detta förfarande är än mer komplicerat och kostsamt än förköpsprocessen. Förslag till andra förändringar i lagstiftningen

Vill kommunen ha en möjlighet att utesluta tillämpligheten av lagen inom delar av eller hela kommunen?

JA = 21 NEJ = 33 Kommentarer:

• Vissa delar av kommunen är ointressanta att följa upp (18)

• Svårt med avgränsningar gentemot Inskrivningsmyndigheten, vilket både köpare, säljare och eventuella hyresgäster önskar.

• Undantag vid kommunal försäljning av mark till en exploatör som ska sälja småhustomter

• För att få lägre kommunala administrativa kostnader på förköpsprövningar.

• För att minska många köpares onödiga administration och osäkerhet vid förvärv av fastigheter.

Även om Boverket vill behålla förköpslagen anser verket att utöver att avskaffa förköpsgrunderna 2-5 kan den i vissa fall behöva revideras.

Det förslag som både nu och tidigare varit uppe till diskussion och som även tas upp i Boverkets enkäter är att ge kommunerna möjligheten att själva besluta om att undanta förköpslagens tillämpning inom delar av kommunen eller eventuellt hela kommunen. Några inskrivningsmyndig- heter medger detta redan i dag. En stor del, ungefär 45 procent, av

kommunerna önskar att det skulle vara möjligt. Skälen till att undanta vissa områden är t.ex. att det kan vara glesbygd där kommunen inte har några intressen av exploatering eller att det finns andra områden som inte är aktuella för utbyggnad. Det har dock framhållits från en

inskrivningsmyndighets sida att om förslaget genomförs får inskrivningsmyndigheten ytterligare arbete med att kontrollera

fastigheternas belägenhet. Fördelen med detta förslag är att kommunerna själva kan styra i vilken utsträckning de vill använda förköpslagen. Därigenom kan de också styra över vilka resurser kommunen avsätter för förköpslagens tillämpning. Det erfordras enligt Boverkets mening att kommunen tydligt tar ställning till vilka områden det rör sig om. Helst bör ställningstagandet vara förankrat i en demokratisk process. Ett sätt är att ta upp frågan vid aktualiseringen av översiktsplanen och om det blir aktuellt ange de områden i ÖP där förköpslagen inte ska vara tillämplig.

Förutsättningarna och konsekvenserna av detta förslag måste studeras ytterligare.

För att minska regeringens ärendemängd och även för att i större utsträckning göra handläggningen av ärenden som rör planering och byggande mer likartad föreslås att tillståndsprövningen gällande förköp förs över från regeringen till miljödomstol, om det blir beslutet efter

miljöprocessutredningens förslag. Ett alternativ vore att ytterligare samordna processen så att länsstyrelsen ger tillstånd enligt förköpslagen.

Det finns en möjlighet för den som avser att sälja en fastighet att begära förhandsbesked från kommunen. Kommunen är emellertid inte tvingad att ge besked. För att underlätta för den enskilde säljaren och köparen och minimera de skador som lagen kan förorsaka borde kommunerna, på samma sätt som när det gäller bygglov, vara tvingade att alltid avge ett bindande besked. Kommunen måste formellt besluta om att utöva sin förköpsrätt eller inte. Ett besked att inte utöva förköpsrätten bör sedan vara bindande för kommunen, eventuellt under en viss tid, t.ex. 2 år..

Konsekvenserna av förslaget

Sammantaget innebär förslaget ett förtydligande av förköpslagen så att kommunernas möjligheter till förköp koncentreras till en förköpsgrund och kommunerna kan själva avgöra i vilken utsträckning lagen ska tillämpas i den egna kommunen. Krav ställs på kommunen att på förfrågan från sälja- ren lämna ett bindande förhandsbesked. De resurser som läggs ned på

Boverkets ställningstagande 53

tillämningen av lagen bör minska avsevärt och olägenheterna för markna- den bedöms minska.

Kommunen kommer även fortsättningsvis att kunna använda förköps- lagen som ett planeringsstöd och begära förköp för tätbebyggelseändamål och sammanhängande anordningar. Det blir emellertid lättare för kom- munen att ta ställning i förköpsärendena om det endast finns en förköps- grund, vilket medför att handläggningstiden bör bli kortare och kostnaden för tillämpning av lagen lägre. En annan fördel med att behålla lagen är att undvika att öka antalet tidsödande och kostsamma expropriationer. Kom- munerna ges frihet att bestämma själva i vilken utsträckning de önskar undanta förköpslagen inom vissa delar av kommunen. Denna möjlighet kommer sannolikt att också minska resursåtgången för kommunerna och troligen även för inskrivningsmyndighetens arbete gällande förköps- ärenden.

För den enskilde köparen och säljaren och marknaden är fördelen att risken för förköp från kommunens sida minskar eftersom det endast finns en förköpsgrund. Dessutom kommer många kommuner sannolikt att undan- ta områden i kommunen från lagens tillämpning, vilket också minskar olägenheterna för marknaden. Olägenheterna för säljare, köpare och marknad minskas om kommunerna alltid ska ge ett bindande svar på en förhandförfrågan om förköp. Sannolikt kommer begäran om förhandsbe- sked att öka om parterna på fastighetsmarknaden vet att kommunen tvingas ge ett bindande förhandsbesked, vilket minskar marknadsstörningarna. Säljarens underlagsmaterial ska vara fullgott om kommunen ska tvingas ta ställning. Om tillståndsprövningen läggs över på en domstol eller eventuellt länsstyrelsen i första hand innebär det att förutom att regeringen avlastas också att rättsprövningen av dessa ärenden försvinner

55

Beräknat antal förköpsärenden inkomna till kommunerna, 2003-2007

34 000 35 000 36 000 37 000 38 000 39 000 40 000 41 000 42 000 43 000 44 000 2003 2004 2005 2006 2007 År An ta l Antal Boverkets beräkningar

Tabell 2

Antal förköp i Sverige för samtliga fastighetstyper, 1976-2006

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 1976 1978 1980 1982 198 4 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Källa: SCB

Tabell 3

Procentuell fördelning mellan förköpsgrunder för åren 2003-2007 i de fall kommunerna

genomfört förköp.

(Uppgifterna baserar sig på svar ifrån 49 kommuner)

År

Grund 1

Grund 2

Grund 3

Grund 4

Grund 5

2003

70 10 0 0 20

2004

50 0 25 25 0

2005

83 6,5 0 6,5 0

2006 54 23 19 4 0

2007 75 15 10 0 0

Totalt / %

67%

15%

11%

4%

3%

Tabell 4

Kommunernas bedömning av vilka förköpsgrund som kunnat åberopas i de fall där

köpekontrakt skrivits?

(Uppgifterna baserar sig på svar från kommunenkäten)

Förköpsgrund 1 = 39

61%

Förköpsgrund 2 = 13

20%

Förköpsgrund 3 = 5

8%

Förköpsgrund 4 = 5

8%

Förköpsgrund 5 = 2

3%

2

Förköpsgrund 2 2% Förköpsgrund 3 15% Förköpsgrund 4 6% Förköpsgrund 5 4% Förköpsgrund 1 73%

Tabell 6

Kommunernas uppskattning av administrativ tid per förköpsärende i respektive

kommun

Antal minuter Antal

kommuner

Andel

kommuner, %

5 2 4

10 4 8

15 4 8

20 9 17

30 14 27

45 3 6

60 11 21

90 2 4

120 3 6

Totalt: 52 100

Enligt svar i kommunenkät

Genomsnittligt använd tid: 39 min/ärende. Median tid: 45 min/ ärende.

Vi gör beräkningen på 45 minuter/ärende.

Tabell 7

Kommunernas uppskattade kostnad för arbete med förköpsärende per timme

(Enligt

uppgifter från kommunenkät)

Kronor/tim Antal

kommuner

200 3

250 2

300 6

400 2

450 2

500 4

600 10

700 1

740 1

1000 3

Totalt 34

Enligt svar i kommunenkät

Genomsnittlig uppskattad kostnad per kommun: 501 kr/tim

Mediankostnad: 500 kr/tim

Vi gör beräkningarna på 500 kr/tim

Tabell 8

Beräknad kostnad per kommun för hantering av förköpspliktiga ärenden 2007

Antal ärenden: 45 000

Tidsåtgång per ärende: 45 min

Kostnad per timme: 500 kr

Kommun grupp

Antal ärenden

Kostnad, kr

Kostnad per

kommun

Storstadsregion

(51 kommuner)

10 350

3 881 000

76 000

Kommuner >75 000 inv

(16 kommuner)

5 850

2 194 000

137 000

Kommuner 25 000-

75 000 inv

(48 kommuner)

9 450

3 544 000

74 000

Kommuner < 25 000

inv

(175 kommuner)

19 350

7 256 000

41 500

Samtliga kommuner

(290 kommuner)

45 000

16 875 000

58 000

4

JA = 52

NEJ = 5

Övergripande statistik

Antal förköpsärenden per län mellan 1993-2006

0 5 10 15 20 25 30 35 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y AC BD Län Anta l för k öp Antal förköp 2002-

Regeringens ärenden

Utav de förköp som genomförts har ett antal prövats av regeringen. Mellan 1999 och 2006 har

73 ärenden prövats. I 45 av dessa ärenden gav regeringen kommunerna tillstånd till förköp

och i 23 fall fick kommunerna ett nej. De övriga 5 ärendena togs aldrig upp av regeringen av

olika skäl. Under samma period genomfördes totalt 94 förköp vilket innebär att ca 60 procent

av förköpsärendena handlades av regeringen.

Förköpsärenden i Regeringen 1999-2007

Tillstånd

År Antal ärenden Ja Nej

Ej

upptaget

1999 5 1 4 0

2000 6 5 1 0

2001 8 7 1 0

2002 8 4 2 2

2003 9 5 3 1

2004 13 7 4 2

2005 5 4 1 0

2006 13 9 4 0

2007 6 3 3 0

Summa 73

45 23

5

Regeringsrätten

Utav de 73 ärenden som regeringen har beslutat har enligt Boverkets uppgifter 8 ärenden gått

vidare så att även regeringsrätten prövat. I fem ärenden så står regeringsbeslut fast och i tre

ärenden har regeringsrätten ändrat beslutet.

Tidsåtgång vid regerings- respektive rättsprövning

Den tid det tar för ett ärende att behandlas av regeringen (Tiden från det ärendet inkom till

regeringskansliet tills regeringen tog ett beslut.)var i genomsnitt 260 dagar vilket är lite över 8

månader. I de ärenden som regeringsrätten tagit ställning har det i stället tagit i genomsnitt

490 dagar vilket skulle motsvara ca 16 månader. Men denna beräkning är gjord på få ärenden.

Kostnad för Inskrivningsmyndighet

Kostnad för Inskrivningsmyndigheten:

Antal ärenden (Boverkets och Lantmäteriverkets beräkning): 45 000

Tidsåtgång per ärende (Boverkets bedömning): 5 min

Kostnad per tim (Boverkets beräkning): 500

Total beräknad kostnad: 1 875 000 kr

att vi återigen frågade de kommuner som Boverket vid utvärderingen 1992 hade kontaktat för

att få samma spridning av b.la. storlek på kommuner. Därutöver så lade vi till 20 kommuner

ifrån 14 län där man använt sig av förköpsrätten de senaste åren. ( 1 = 1998, 1 = 2002, 1 =

2003, 4 = 2004, 1 = 2005, 4 = 2006 och 3 = 2007) Därutöver har det tillkommit en kommun

som själv anmält att den velat ta del av enkäten. 101 kommuner har därmed tagit del av

enkäten.

Utav de tillfrågade kommunerna har vi fått svar av 63 kommuner eller drygt 62 procent.

För att kunna göra bättre beräkningar av antalet ärenden så har vi även använt oss av SCB:s

fördelning av kommunstorlek:

Storstadsregionerna: Totalt 51 kommuner, 18 tillfrågade och 13 svarande

Kommuner > 75 000 inv: Totalt 16 kommuner, 15 tillfrågade och 10 svarande

Kommuner 25 000 – 75 000 inv: Totalt 48 kommuner, 29 tillfrågade och 20 svarande

Kommuner < 25 000 inv: Totalt 175 kommuner, 39 tillfrågade och 20 svarande

Beräknat antal förköpsärenden inkomna till kommunerna, 2003 – 2007 (Enligt

uppgifter från kommunenkät)

År Storstadsregion Fler än

75 000 inv

25 000 –

75 000 inv

Färre än

25 000 inv

Totalt antal

ärenden

2003

9 588

4 952

7 272

15 050

36 862

2004

10 302

5 528

7 440

16 975

40 245

2005

11 169

5 560

9 672

15 575

41 976

2006

10 200

5 856

8 568

15 575

40 199

2007

9 792

5 600

9 240

18 550

43 182

Beräkning gjord av Boverket

Boverkets beräknade ärenden för 2007: ca 43 000 ärenden totalt.

Lantmäteriets beräknade ärende för 2007: ca 46 000 ärenden

Vi grundar beräkningarna av kommunernas utgifter på 45 000 ärenden

Andel ärende per kommungrupp 2007:

Kommun grupp

Andel ärenden 2007

Storstadsregion 23

Kommuner >75 000 inv

13

Kommuner 25 000-75 000 inv

21

Kommuner < 25 000 inv

43

Samtliga kommuner

100

Kommunernas uppskattning av administrativ tid per förköpsärende i respektive

kommun (Enligt uppgifter från kommunenkät)

Antal minuter Antal

kommuner

Andel

kommuner, %

5 2 4

10 4 8

15 4 8

20 9 17

30 14 27

45 3 6

60 11 21

90 2 4

120 3 6

Totalt: 52 100

Beräkning gjord av Boverket

Genomsnittligt använd tid: 39 min/ärende. Median tid: 45 min/ ärende.

Vi gör beräkningen på 45 minuter/ärende.

Kommunernas uppskattade kostnad för arbete med förköpsärende per timme (Grundar

sig på de uppgifter från svarande kommuner):

Kronor/tim Antal

kommuner

200 3

250 2

300 6

400 2

450 2

500 4

600 10

700 1

740 1

1000 3

Totalt 34

Enligt svar i kommunenkät

Genomsnittlig uppskattad kostnad per kommun: 501 kr/tim

Mediankostnad: 500 kr/tim

Vi gör beräkningarna på 500 kr/tim

förköpspliktiga

ärenden

kommunen

önskat

förvärva

utan formellt

förköp

till

Inskrivnings

myndigheten

som

bestriddes

2003 11 185 30 8

8

5

2004 12 042 25 9

6

1

2005 13 067 32 16

8

4

2006 13 678 45 14 14

3

2007 14 038 49 19 14

3

Förköpsgrund i de fall kommunerna genomfört ett formellt förköp.

(Uppgifterna baserar sig

på svar ifrån 49 kommuner

År

Grund 1

Grund 2

Grund 3

Grund 4

Grund 5

2003

7 1 0 0 2

2004

2 0 1 1 0

2005 10 1 0 1 0

2006 14 6 5 1 0

2007 15 3 2 0 0

Totalt / %

48 / 67%

11 / 15%

8 / 11%

3 / 4%

2 / 3%

Skäl till att lagen används i ringa omfattning:

• Fastigheterna inte intressanta/aktuella (12 st)

• Tillräckligt markinnehav/inget behov (16 st)

• Överenskommelse mellan kommun och säljare (10 st)

• Politiska skäl (4 st)

• Ekonomiskt ej möjligt (2 st)

• Plan och ändamål överensstämmer (2 st)

• Lågt byggande/Lågkonjunktur (2 st)

• Övrigt (5)

Indirekta effekter av förköpslagen

Enkät: Har lagen haft någon indirekt betydelse? JA = 47

NEJ = 8 Totalt: 55 svarande

Kommunernas kommentarer förkortat

Ger information om fastighetsmarkanden (35 st) ”Maktinstrument” /Förhandlingsinstrument (22 st) Ger prisbilden på fastighetsmarkanden (12 st) Ger tidigt kontakt med mäklare och samarbete (2st) Möjlighet att tidigt kontakta markexploatör (2 st)

Vilken eller vilka av förköpsgrunderna bedömer Ni framförallt skulle ha kunnat

åberopas i de fall där köpekontrakt skrivits?

Förköpsgrund 1 = 39

61%

Förköpsgrund 2 = 13

20%

Förköpsgrund 3 = 5

8%

Förköpsgrund 4 = 5

8%

Förköpsgrund 5 = 2

3%

Hur går ett förköpsärenden till hos er?

Befattning Handlägger Beslutar

Tjänstemän

58 (100 %)

30 (52%)

Kommunfullmäktige 13 (22%)

Kommunstyrelsen 2 (4%)

Kommunstyrelsens ordf

13 (22%)

JA = 16

NEJ = 38

Kommentarer om brister:

• Lagen är lätt att kringgå (3)

• (Behövs möjligheter att förköpa vid överlåtelse av bolag då huvudsyftet är överlåtelse

av fastighet.)

• Vid försäljningar som berör flera kommuner kan beslut från en kommun få stor

betydelse för övriga (2)

• Kräver snabb handläggning (2)

• Köpeskillingen kan inte jämkas

• Reglerna är för krångliga/svårtolkad/omständiga (2)

• Formella krav på medskickade handlingar stora (2)

• Ägovidden bör ändras från 3000 kvm till 2000 kvm pga allt mindre tomter

• När köp sker via fastighetsreglering får kommunen ingen förfrågan eller annan

kännedom

Vad tycker ni om förköpslagen?

Fördelar:

• Underlättar förvärv och planering av mark (23)

• Information fastighetsmarknaden/priser

(19)

• Bättre än expropriering (7)

• Bra förhandlingsstöd (7)

• Tidig kontakt vid försäljning/bevakning

(4)

• Förvärva mark utan att priset trissas upp

(1)

• Övrigt (3)

Nackdelar:

• Handläggningstiden (13)

• Få fastigheter av intresse (7)

• Utdragna processer/fördröjningar/omständligt (7)

• Antalet ärenden (5)

• Fastighetsöverlåtelser som berör flera kommuner beslutas endast av en av dem (2)

• Köpeskillingen kan inte jämkas (1)

• Handeln med aktier och andelar omfattas inte av lagen (1)

• Kostnaden överstiger nyttan (1)

Bör förköpslagen finnas kvar?

JA = 52

NEJ = 5

Kommentar:

• Vid försäljningar som berör flera kommuner kan beslut från en kommun få stor

betydelse för övriga. (2)

• En möjlighet för kommunen att göra generella avståenden bör införas i förköpslagen.

(2)

• Titta över tidsramen på 3 månader för KF beslut.

• Om lagen i formellt hänseende går att förenkla.

• Ägovidden för egnahem understiger 3000 m2 bör istället begränsas till 2000 m2

tomtyta.

• Storleken på fastigheter som ska omfattas av förköpslagen kan ökas från 3000 kvm till

möjligen 10.000 kvm.

• Lättare att utöva inom vissa delar av kommunen och att kunna ändra sig över tid.

• Tydliggöra skrivningen (för inskrivningsmyndigheter, kommuner, mäklare etc) vilka

fastigheter som det gäller.

• Det görs en hel del "interna" överlåtelser mellan bolag, särskilt vad gäller

industrifastigheter.

• Ska gälla även fastighetsregleringar.

• Möjligen ett smidigare förfarande i överklagandeprocessen.

• 1 § punkten 5 som gäller bebyggda fastigheter i attraktiva lägen bör utvidgas till att

gälla obebyggd fastighet. Det är större möjlighet att en helårsboende köper en

obebyggd fastighet än en bebyggd

• Förköpsgrunderna 1-4 har åberopats av oss i flera förköpsärenden (2002 och tidigare)

och är relevanta. Förköpsgrund 5 saknar betydelse för oss.

Vill kommunen ha en möjlighet att utesluta tillämpligheten av lagen inom delar av eller

hela kommunen?

JA = 21

NEJ = 33

Kommentarer:

• Vissa delar av kommunen är ointressanta att följa upp (18)

• Svårt med avgränsningar gentemot Inskrivningsmyndigheten

• Vilket både köpare, säljar och eventuella hyresgäster önskar.

• Undantag vid kommunal försäljning av mark till en exploatör som ska sälja

småhustomter

• För att få lägre kommunala administrativa kostnader på förköpsprövningar.

• För att minska många köpares onödiga administration och osäkerhet vid förvärv av

fastigheter.

NEJ = 43

Länsstyrelseenkäten

Enkäten skickades till 13 länsstyrelser och 4 har svarat, 3 avstår att svara och 6 har inte svarat.

1. Vilka förköpsgrunder är mest värdefulla för kommunernas fysiska planering och

bostadsförsörjningen?

Grund 1 = 4 länsstyrelser

Grund 2 = 0

Grund 3 = 2

Grund 4 = 0

Grund 5 = 0

Motivering:

Västerbotten – Antalet förköpsärenden har under de senaste 10 årsperioden varit mycket få,

men de ärenden vi haft att ta ställning till har avsett grund 1 och främst gällt för Umeå

kommun föranledda av kommunens expansionsbehov.

Östergötland – Det är oftast olika eller blandade ändamål där bebyggelse och infrastruktur

behöver redas ut i ett sammanhang

Stockholm – Ger kommunerna möjlighet att förvärva mark för planering och genomförande

av önskad tätortsutveckling och rekreationsområden knutna till tätorterna.

2. Har det skett någon förskjutning mellan förköpsgrunderna?

Nej = 3

Ja = 1 Från grund 1 till grund 3

3. I vad mån kan förköpslagen ses som ett instrument av betydelse för kommunens

markpolitik?

Västerbotten – Utifrån antalet ärenden förefaller det som om betydelsen är liten men å andra

sidan kan ju blotta förekomsten av förköpsbestämmelserna förbättra kommunernas

förhandlingsläge på ett ärende till att de inte behöver utnyttja sin förköpsrätt.

Östergötland – Kan framförallt användas som påtryckning så att mark nära tätbebyggelse

inte ligger oanvänd.

Stockholm – Den kan underlätta kommunens förvärv av mark på ”frivillig” väg och är

politiskt mindre känslig som instrument än expropriation. Sannolikt underlättar den

möjligheten till markförhandling och köp, utan förköp.

4. Finns det en direkt koppling mellan kommunens översiktsplan och möjligheten att använda

förköpslagen?

JA = 4

Kommentar:

Västerbotten – Det har varit en styrka för kommunerna att de skäl som kommunen åberopat i

ett förköpsfall har stöd i vad som uppges om markanvändningen i ÖP

Östergötland – Det förutsätter dock att översiktplanen är aktuell.

Stockholm – Har i vårt fall stor betydelse för bedömningen om och när förköp ska tillämpas.

Västra Götaland – I regel finns det en koppling till ÖP.

5. Har förköpslagen någon reell betydelse för kommunerna?

JA = 4

Västerbotten – Svårt att svara bestämt

Östergötland – Mest som påtryckningsmedel/hot som kan motverka ”onyttiga”

fastighetsförsäljningar (se punkt 3)

Stockholm – Sannolikt Ja, men troligen mera indirekt (se punkt 3) och den har i alla fall inte

missbrukats, utan bara använts i mycket begränsad omfattning.

Västra Götaland – Förköpslagen har en viss betydelse, eftersom den används ibland.

6. Enligt tillgänglig statistik sker förköp i ganska liten omfattning, vilka är skälen därtill?

Västerbotten – Se under 3 och vad som länsarkitekten nämnt.

Östergötland – Frånvaro av långsiktig markpolitik. Kommunerna har begränsad ekonomi och

vill inte ”ligga ute med pengar” innan det ska exploateras.

Stockholm – Användningen är främst en politisk fråga. Det är ofta politiskt känsligt att med

tvång förvärva eller lösa in mark. Förköpen är få men expropriationerna ännu färre.

Västra Götaland – Frågan bör egentligen ställas till kommunerna. En trolig orsak till detta är

kostnaderna för förvärvet.

7. Har lagen haft någon indirekt betydelse?

JA = 3

Vet ej = 1

Västerbotten – Borde kommunerna svara på, se under 3

Östergötland – Se ovan

Stockholm – Kan ge värdefulla signaler om när förändringar är på gång i ett område, genom

att antalet försäljningar ökar. Ger då kommunen viss möjlighet att genom

förköp/förhandlingsköp och eller planeringsinsatser påverka utvecklingen i önskad riktning

Västra Götaland – Frågan bör ställas till kommunerna

Östergötland – Rättsenheten, jurist handlägger + samråd..., länsråd alt chefsjurist, 1,5-2

dagar, 6 000 – 10 000 kr

Stockholm – Jurisdiska enh handlägger + samråd, juridiska enh, tid som bygglov, kostnad

jämförbar med bygglov överklagande

Västra Götaland – jurist + arkitekt eller planhandläggar vid behov, länsöverdirektören, 2

dagar, 5 000 – 10 000 kr

9. Finns det några brister i det formella prövningsförfarandet eller brister av adm eller

lagteknisk natur?

JA = 2

NEJ = 1

Avstår att svara =1

Västerbotten – Vår erfarenheter är alltför begränsade för att ett svar ska kunna lämnas.

Östergötland – Det finns en risk att lst sätter för stor tilltro till det skäl kommunen angett för

att utöva förköpsrätten. Det är inte säkerställt att kommunerna har en genomtänkt strategi för

var förköp bör ske. Vissa förköp kan ha andra bakomliggande orsaker än de grunder som

specificeras i lagen och därför anges i beslutet.

Stockholm – Begreppet ”tätbebyggelse” är ålderdomligt, från gamla byggnadslagen. Kan

lämpligen formuleras om (1§§pkt). Formella förfarandet att utöva och bestrida förköp är

onödigt krångligt och bör kunna förenklas (7§ och 9§§)

Västa Götaland – Har inte observerat några brister i prövningsförfarandet.

10. Vad tycker ni om förköpslagen?

Fördelar:

Västerbotten – se under 3.

Östergötland – Ger kommunen insyn i fastighetsmarknaden, skapar möjlighet att säkerställa

mark för viktigt samhällsbyggande.

Stockholm – se pkt 3,5,7

Västa Götaland – Kommunerna får möjlighet att till en rimlig kostad ta över mark som

behövs för de ändamål som anges i förköpslagen.

Nackdelar:

Västerbotten – Omständig och utdragen prövningsprocess.

Östergötland – Hämmar kanske viktig dynamik på fastighetsmarkanden. Lagen är kanske

obefogad med tanke på att den är så lite använd.

Stockholm – se pkt 9. Krångligt att utnyttja förköpsrätten, men att avstå, som är det normala

är en enkel rutin, och det är bra.

In document Utvärdering av förköpslagen (Page 53-82)