50
Växtplats UlricehamnsstadBronäs - Idéstaden
Bronäs är ett resultat av 1900-talets industrialisering i småskalig form, som nu genomgår en omvandling.
Boråsvägen har en blandad bebyggelse med enstaka bevarandevärda byggnader.
Trafikmängden på Boråsvägen minskar när trafi-ken styrs om till andra gator, vilket bidrar till en ökad attraktion som boendemiljö. Området ska fortfarande ha god tillgänglighet med bil men trafikmängden minskar och hastigheterna blir lägre. Gående och cyklister får mer utrymme. Bronäs kan bli en spännande stadsdel där kvaliteterna lyfts fram och funktioner blandas vilket ger grogrund för goda idéer!
Omkring 400 personer kan flytta in i området om det byggs c:a 200 lägenheter. I de hus som färdigställs under 2007 ryms det c:a 40 lägenheter.
Förslag och riktlinjer
Stadsutvecklingsområde med fler bostäder integrerat med kontor, handel, kultur, service och andra verk-samheter som inte är störande utan i princip kan finnas vägg i vägg med bostäderna. Området utvecklas till en
blandstad med närhet till järnvägsstation, centrum och strandområde. Den äldre karaktärsgivande industribe-byggelsen och småskaligheten är det som är väsentligt att bevara i området.
Aktivitetspark för alla åldrar anläggs i strandområdet med t ex boulebana, lekplats, grillplats, beachvolley, basketplan, skateboardramp. Tillgängligheten till parken bör ses över så att gående och cyklister kan ta sig dit på ett säkert sätt från olika delar av staden.
Ny bebyggelse ska anpassas till den befintliga vad gäl-ler storlek och övrig utformning.
Längs infarten kan det finnas verksamheter med större behov av transporter ut mot väg 40 och 46. Där kan verksamheter med en viss störning tillåtas, eftersom de byggnaderna samtidigt skärmar av trafikbullret från infarten. Störningen får dock inte vara större än att de närmaste bostäderna får en god ljudmiljö. Särskilda krav ställs på utformningen av byggnader och utemiljöer.
Byggnaders utformning ska studeras noggrant när det gäller placering och utformning. Hänsyn måste tas till översvämningsrisken. Närmast Ätran kan endast låga hus tillkomma om en grundundersökning visar att
Växtplats Ulricehamnsstad
51
52
Växtplats Ulricehamnsstaddet är möjligt. Byggnader på 2-6 våningar kan tillåtas i området, med högre byggnader längre in i området eller i mitten av kvarteren. Bebyggelse ska utformas i huvudsak med slutna kvarter. Bostäder kan tillåtas inom en mindre del norr om Ätran.
Den handel som passar in i området kan vara sådan som har lokaler och ett specialutbud som har nytta av att finnas i ett läge med god tillgänglighet med bil och som inte krä-ver den breda kundkrets som gågatans affärer gör.
Resecentrum
Ett stationsområde avsätts för den kommande järnvägs-stationen för Götalandsbanan. Götalandsbanans sträck-ning är inte fastlagd. En viss försiktighet måste iakttas i planeringen av området. Allt eftersom planeringen av Götalandsbanan fortskrider, finns det bättre underlag för att avsätta rätt mark. Behovet av antal spår vid stationen, tågens hastighet och andra förutsättningar styr läget för station och markbehovet, men även spårets sträckning.
I det föreslagna stations-/spårområdet förutsätts att det vid stationen ska finnas fyra spår och att raksträckan ska vara 700-1500 m, beroende på om korsningsväxlar ska finnas intill stationen. Järnvägsområdet behöver vara 23-30 m brett vid dubbelspår respektive vid plattformarna.
Ett bredare område avsätts i planen för att ha vissa mar-ginaler inför fortsatt planering. Järnvägen dimensioneras för hastigheter på 320 km/h.
Det krävs ca 100 parkeringsplatser för bilar vid resecen-trumet, 100 cykelparkeringar och 8-10 busshållplatser.
Följande utformningsprinciper bör gälla för det fort-satta arbetet med resecentrum:
Direkt samband mellan staden och resecentrum.
Stråk ska vara tydliga, säkra, trygga och ha god kapacitet.
God tillgänglighet för gående, cyklister, funktions-hindrade samt för angöring med bil, parkering, taxi och kollektivtrafik.
Järnvägens barriäreffekter för gående och cyklister bör minimeras.
Parkering för både bilar och cyklar samt taxiangö-ring ska finnas på båda sidor av resecentrum.
Man bör skilja på de funktioner där konflikter kan skapas, såsom angöring med bil, parkering och taxiangöring.
Orienterbarhet, logisk uppbyggnad av resecentrum.
Trygghet och säkerhet i hela resecentrum.
Trafiknät
Boråsvägen omformas till en stadsgata med trädplante-ring och gång- och cykelväg längs ena sidan.
Nuvarande väg 40 som kommer att vara en sekun-därväg för den nya väg 40 och ingå i lokalvägnätet bör få en utformning som stämmer med dess nya funktion.
Hastigheten behöver sänkas och området kring vägen ut-formas så att vägen uppfattas som en huvudgata genom staden.
Området kring den norra infarten till staden från väg 40 och 46 ska få en vackrare utformning, bl a med hjälp av belysning och planteringar. Vatten kan användas i gestaltningen för att anknyta till stadens vattennära läge.
Trafikplatsen vid den nya väg 40, bron över den gamla väg 40 och Lillsjön markerar tre etapper längs infarten
••
+ utveckling av bebyg-gelsestruktur (1) + mångfald och attrak-tivt boende (2)
+friluftsliv och turism (5) + individen i centrum (8)
Kulturella
+ utveckla kulturmiljön (12)
Ekologiska + transporter (3, 10) - exploatering av åmynningen (11)
Ekonomiska + effektivt utnyttj. av infrastr. (10)
+attraktivitet, inflytt-ning (4, 15)
Konsekvenser för Bronäs - Idéstaden
Utbyggnaden av järnväg kan innebära betydande miljö-påverkan enligt bilaga 2 till förordningen om MKB. En miljökonsekvensbeskrivning ska därför upprättas vid framtagande av järnvägsplan.
Ny bostadsbebyggelse och gång- och cykelvägar bedöms inte innebära betydande påverkan på natur- och kulturmiljövärden. Bebyggelsen i den befintliga kvar-tersstrukturen och skalan anpassas till området. Någon miljöbedömning enligt Miljöbalken 6 kap 11 § krävs därför inte.
Växtplats Ulricehamnsstad
53
Centrum
Centrum för kultur, service och detaljhandel men även boende. Ulricehamn är en kulturhistoriskt och socialt värdefull miljö av riksintresse som ska bevaras och vårdas i största möjliga omfattning. Den blandning av olika funktioner och verksamheter som kännetecknar staden ska behållas och stärkas. Andelen bostäder med god tillgänglighet bör successivt öka.
Förslag och riktlinjer
Anpassa bostäder successivt i samband med ombyggnad och renoveringar så att de får en högre tillgänglighet.
Konflikt mellan boende och andra funktioner som hör till livet i staden kan inte lösas generellt. Bedömning görs för varje plats för sig.
Infillprojekt, det vill säga enstaka byggnader som innebär en förtätning av staden förordas. Lägen med närhet till service, som främjar en effektiv resursanvänd-ning, som inte hindrar allmänhetens tillgänglighet till strandområdena och som inte bedöms skada väsentliga natur- och kulturmiljövärden ska behandlas positivt.
Omvandla t ex kontorsbyggnader till bostäder i lämp-liga lägen.
I centrum krävs en anpassning i skala och form som inte strider mot kulturmiljövärdena. Särdragen i stads-struktur och utformning av byggnader ska bevaras.
Särskilda krav ställs på redovisning av anpassning till omgivande stadsmiljö vid ny- och ombyggnad.
Stadens gator och torg ska vårdas med utgångspunkt från sina historiska karaktärer och funktionella grunder.
Kontakten med sjön ska utvecklas. Utblickarna från tvärgatorna mot sjön ska inte byggas för. Bäckmynning-en i det historiska läget i SjöträdgårdBäckmynning-en ska om möjligt lyftas fram.
En särskild studie bör göras av utformningen av Strandgatan för att förbättra kontakten mellan bebyggel-sen och sjön och för att minska trafikbullret. Effekterna av åtgärder på Strandgatan bör jämföras med vilka ef-fekter en utbyggnad av förbifart för väg 157 skulle ge.
Ta bort lokalgatan vid nämndhuset som går parallellt med Strandgatan. Undersök möjligheten att bygga en kanal i detta läge, alternativt en grund vattenspegel med liknande form.
Brunn
Brunn är en gammal bybildning med kyrka och skola.
Service och industri finns i området. När väg 40 byggs ut i nytt läge kommer Brunn att störas mindre av trafik genom byn när fler åker till Ulricehamn via den nya trafikplatsen istället för att åka genom byn.
Brunn är kyrkby i den före detta Brunns socken och är känd sedan 1478. Vägarna genom byn har ett äldre ursprung men bebyggelsen har förändrats en del och till stora delar är Brunns by som den ser ut idag, ett resultat av 1800-talets omvandlingar av jordbrukslandskapet.
Den medeltida kyrkan revs när den nya byggdes på en markerad höjd söder om den gamla kyrkplatsen 1893.
Brunns by utgör en mycket värdefull kulturmiljö. Den dominerande karaktären är odlingsbygden med gårdar och odlingslandskap. I miljön finns också ett inslag av förhistoriska gravar. Idag har Brunns by nästan vuxit ihop med bebyggelsen i Ulricehamn. Att bibehålla den åtskillnaden är ett sätt att behålla den historiska konti-nuiteten i detta område.
och behöver utformas med särskild omsorg, gärna med ett gemensamt tema. Särskilda krav ställs på utform-ningen av byggnader, tomter och andra anläggningar längs infarten.
En ny gång- och cykelförbindelse byggs ut mellan den norra infarten från väg 40/46 och Boråsvägen. Förbin-delsen för gående och cyklister mot Storgatan ses över så att tillgängligheten längs hela stråket blir god för gång- och cykeltrafikanter. Området ska ha ett utbud av lägenheter som är anpassade för funktionshindrade men även utemiljöer som är tillgängliga för alla.
Ny gång- och cykelförbindelse mellan Villastaden och Prången över nuvarande väg 40 anläggs när den nya väg 40 är utbyggd och trafiken på den gamla vägen har minskat.
Ett sammanhängande gångstråk iordningställs längs strandområdet från söder, förbi Lekstan på den västra sidan och vidare förbi Prången. Strandområdet kring Prången bör bli mer tillgängligt för allmänheten.
Parkeringsplatser ska i huvudsak finnas i mindre enheter i anslutning till varje etablering eller längs gatan på kvartersmark. Ingen större gemensam parkering för handel planeras.
Tung trafik förbjuds på bron över Ätran på Boråsvägen.
Transporter av farligt gods tillåts inte väster om Borås-vägen.
Förslag och riktlinjer
Viss komplettering med enstaka byggnader kan tillåtas.
Brunn ska bevara sin bykaraktär och ska inte växa ihop med Villastaden. Vid nybyggnation bör bystruktu-ren förstärkas genom placeringen av husen.
54
Växtplats UlricehamnsstadSociala
+ mångfald och attrak-tivt boende (2)
+ individen i centrum (8)+Ökad trygghet (16)
Kulturella
+ bevara och utveckla kulturmiljön (12,14)
Ekologiska + transporter(3, 10)
Ekonomiska + effektivt utnyttj. av infrastr. (10)
+attraktivitet, inflytt-ning(4, 15)
Konsekvenser för Centrum
När detaljplaner tas fram för att genomföra förändring-arna, måste framför allt konsekvenser av trafikmängder och påverkan på kulturmiljövärden beaktas. Samråd ska ske med Länsstyrelsen angående miljöbedömning vid varje detaljplaneärende inom detta område.
Bakgårdarna till Storgatan mot Bogesundsgatan bör bli mer ordnade. De historiska kvartersgränserna ska föl-jas och kan markeras med plank. Planteringar kan göras som stämmer med bilden av de köksträdgårdar som en gång låg här. Tillgänglighet för leveranser och kundpar-keringar måste finnas. Parkeringsytor kombinerat med grönska föreslås i någon del av bakgårdarna.
Storgatans centrala parti ska förbli utan trädplantering, vilket är karaktäristiskt för gatan.
Gestaltningen av parker och stråk längs sjön utvecklas med syfte att höja attraktionen. Belysning kan användas så att den tillför konstnärliga värden och ökar trivsel och trygghetskänslan i stadsmiljön.
Området runt hamnen utvecklas med mer arbetsplats- och rekreationsparkering (alla aktiviteter vid sjön och strandpromenaden). Parkeringen ska utformas så att den inte utgör en barriär mellan staden och sjön.
Marknadsplatsen ska användas för parkering. Föränd-ringar i utformningen av Marknadsplatsen ska förtydliga platsens egenskap som entré till stadens centrum och affärsstråk.
Bensinstationer bör flyttas ut från centrala lägen inom vattenskyddsområde och närhet till bostäder till mindre känsligt och mer transportorienterat lägen.
Fredriksberg
Villaområde från 70-talet. Inga förändringar föreslås.
Förslag och riktlinjer:
Ett naturstråk som hänger ihop med naturområdet längre söderut ska bevaras. Bäcken ska inte byggas över.
Växtplats Ulricehamnsstad
55
Fridhem
Utvecklas enligt gällande detaljplan. Byggrätter finns för både villor och flerbostadshus.
Förslag och riktlinjer:
Ett färre antal villor föreslås i södra delen (Lilla Skottek). Alsumpskogen ska bevaras. Bostäderna ska placeras med tillräckligt avstånd från väg 157 för att inte störas av trafikbuller. Eventuellt krävs bulleråtgärder.
Naturvärden i paradisravinen bevaras och utvecklas. I första hand ska en närvärmecentral värmeförsörja området.
56
Växtplats UlricehamnsstadSociala
+ attraktivt boende (2) - närströvområde på-verkas (5)
Kulturella - kulturmiljövärden
Ekologiska + transporter (3, 10)
Ekonomiska + effektivt utnyttjande av infrastruktur (10)
Fållorna
Villaområde från 80-talet.
Förslag och riktlinjer:
Ny villabebyggelse föreslås längs Sanatorievägen mellan Fållorna och Lassalyckan. Arkeologisk undersökning kan krävas. Nya flerbostadshus/radhus/villor föreslås längs Grönahögsvägen, söder om Fållorna.
Konsekvenser för Fållorna
Föreslagen bostadsbebyggelse bedöms inte ha bety-dande påverkan på området. De eventuellt negativa effekterna på natur- och kulturmiljövärdena bedöms vara små. Någon miljöbedömning enligt Miljöbalken 6 kap 11 § krävs därför inte.
Växtplats Ulricehamnsstad
57
Gunnarshill
Villabebyggelse från 50-70-tal bestående av små bostads-hus med källare. I obebyggda partier finns en del spår kvar av av äldre odlingsmarker, som stengärdesgårdar och hamlade träd. Gårdsbebyggelsen kan följas tillbaka i tiden till 1800-talets andra hälft.
Förslag och riktlinjer:
Kompletterande småskalig bostadsbebyggelse föreslås.
Bebyggelseområdets avgränsning ska studeras närmare vid detaljplaneläggning för att inte inkräkta på lövskogsområ-det. Hänsyn ska tas till de äldre landskapselementen och den befintliga äldre bebyggelsen. Äng söder om området som används för rekreation lämnas obebyggd.
Arkeologiska undersökningar kan behövas. Gångstråk som förbinder bostadsbebyggelse och naturområden ska finnas.
Sociala
+ attraktivt boende (2)
Kulturella
- gammal gårdsmiljö (12)
Ekologiska
-
naturvärden (11)Ekonomiska +attraktivt boende (2, 15)
Konsekvenser för Gunnarshill
Föreslagen bostadsbebyggelse bedöms inte ha betydan-de påverkan på betydan-de natur- och kulturvärbetydan-den som finns i området. Avgränsningen av bebyggelseområdet är gjord så att intrånget i lövskogsområdet inte ska påverkas mer än marginellt. En anpassning till kulturmiljövärdena eftersträvas. Någon miljöbedömning enligt Miljöbalken 6 kap 11 § krävs därför inte.
58
Växtplats UlricehamnsstadHemryd
I området finns huvudsakligen flerbostadshus. Bebyggel-sen är typisk för 50-talet med en blandning av stjärnhus, lamellhus, radhus och villor. Det gula teglet finns som en gemensam nämnare i området. Det finns en detaljplan för Åsunda vy som tillåter bostadskomplettering.
Förslag och riktlinjer:
Anpassa bostäder och utemiljö successivt för bättre till-gänglighet. Lämpligt område för t ex seniorboende Naturvärdena i området ska bevaras.
50-talskaraktären ska bevaras.
Hester
Befintligt industriområde som avgränsas i öster av natur-område och kraftledning.
Förslag och riktlinjer:
Det är möjligt att utvidga Hesters industriområde mot norr och öster med ytterligare ca 13 hektar ny industri-mark.
Vid nyetableringar eller vid utvidgning av befintliga verksamheter bör de prövas med tanke på skyddsavstånd till bostäder.
Hänsyn bör tas till den kulturhistoriskt värdefulla Hesters gård. Helst skulle infarten till gården förtydligas ytterligare. Den ska åtminstone inte påverkas ytterligare av expansion av industri åt det hållet.
Styra om tung trafik så att den kör via väg 40 istället för genom stan genom restriktioner på Jönköpingsvägen.
Bulleråtgärder vid befintliga bostäder kan bli aktuella.
För konsekvensbedömning, se detaljplaneprogram för Hössnamotet/Rönnåsen/Hester.
Karlslätt
Friliggande flerbostadshus från 70-talet med naturnära läge och sjöutsikt. Området karaktäriseras av ljus, luft och stora grönytor och kan ses som en god representant för det högeffektiva byggandet som gjorde entré under 1960-talet.
Förslag och riktlinjer:
Utveckla området för att höja attraktionen. Se över yttre miljö och gatuutformning.
Förbättrad tillgänglighet i viss del av befintliga bostä-der föreslås.
Växtplats Ulricehamnsstad
59
Karlsnäs
Industriområde med lager, logistik, service samt handel med skrymmande varor. Bebyggelsen karaktäriseras av stora volymer och plåtfasader. Området är utbyggt – det finns inte utrymme för ytterligare nya etableringar.
Förslag och riktlinjer
Resecentrum för Götalandsbanan planeras söder om Karlsnäs. Det behövs plats för parkering vid stationen, eventuellt även på Karlsnässidan.
En djupare störningsanalys för helheten i området behövs för att åtgärda konflikt mellan bostäder och verksamheter. Nattaktiva företag ska inte tillåtas här, eftersom det är störande för de boende.
En ny vägförbindelse över Ätran från Karlsnäs till väg 46 föreslås för att tillgodose verksamheternas behov av goda transportmöjligheter. Vid utformning av bron bör helhetsbilden av förbindelser över Ätran beaktas.
Vägens utformning ska anpassas till dess funktion som infart till både ett framtida resecentrum och industriom-råde.
Åtgärder som förbättrar den yttre miljö i området bör genoföras successivt, som t ex förgårdsmark med grönska, belysningsarmaturer och andra detaljer som ger området en mer tilltalande karaktär.
Sociala
+ utveckling av bebyg-gelsestruktur (1) + mindre störningar boende industri(2) - nya störningar tågbul-ler vibrationer (2) + ökar utbud på varor och tjänster (15)
Kulturella
- historiskt kommunika-tionsstråk påverkas av ny väg (12)
- kyrkogård berörs ev av järnväg (12)
Ekologiska + transporter(3, 10) - Ätrans naturvärden (11)
Ekonomiska + effektivt utnyttj. av infrastr. (10)
+attraktivitet, inflytt-ning (4, 15)
Konsekvenser för Karlsnäs
Föreslagna förändringar bedöms inte ha betydande miljöpåverkan. Vid projektering av bro över Ätran görs en miljöbedömning.
Kråkebo
Området omfattas till stor del av ett naturreservat vid Åsakullen – Kråkeboberg – Bokåsen. Åsakullen och en del av Kråkeboberg är också ett Natura 2000-område.
Närmast Villastaden ligger sätesgården Brunnsnäs, med en välbevarad äldre bebyggelse och en fin allé.
Förslag och riktlinjer:
De höga naturvärdena som karaktäriserar området ska bevaras, liksom kulturvärdena.
Den lilla fritidsbyn i Kråkeboviken ska bevaras.
Allmänhetens tillgänglighet till naturområdet och sjön ska förbättras genom omdragning av vandringsleden (Åsundenleden).
Den sammanhängande promenadvägen längs stran-den kan följa Brunnsbäcken fram till Åsunstran-denlestran-den via
”Stenkyrkan”. Även en sträckning längs stranden öster om Brunnsnäs föreslås.
Mindre övernattningsstugor kan tillåtas i anslutning till Åsastugan. I övrigt gäller stor restriktivitet mot ny bebyggelse.