Fördjupning av översiktsplanen (pdf)

Växtplats Ulricehamnsstad



Antagen av kommunfullmäktige den 26 maj 2008

Växtplats Ulricehamns stad

Fördjupning av översiktsplanen



J ag har förälskat mig i ljuset i denna stad Disiga morgnar när alla färger är nedtonade Soliga dagar när isen blänker och luften är hög - en ensam skridskoåkare i rött glider fram över sjön Dramatiska dagar när åskmoln fördjupar färgerna - varma hus mot blåtung himmel

På natten glittrar det om staden Jag kan inte se mig mätt på de vackra husen Jag vill vandra omkring och välja ut mina favoriter Denna stads skönhet

ger mig nya friska tankar.

Leila Aalto

Växtplats Ulricehamnsstad



Innehåll

Projektorganisation ...5

SAMMANFATTNING ...6

Strategi för stadens utveckling ...7

BAKGRUND ...10

Lagstiftning ...11

Uppdrag ...11

Syfte ...12

Översiktsplanens mål ...12

Planprocessen ...13

Historik ...14

ULRICEHAMN IDAG ...17

Geografiskt läge ...18

Social struktur ...18

Bostäder ...18

Biltrafik ...19

Parkering ...20

Kollektivtrafik ...20

Handel ...21

Industri och verksamheter ...21

Energiförsörjning ...22

Folkhälsa ...22

Friluftsliv, rekreation ...26

ALTERNATIVA FRAMTIDSBILDER ...29

Scenarier för Ulricehamns stad ...30

Framtidsbilder ...30

Konsekvensbeskrivning av framtidsbilderna ...33

Trafiknätet ...34

Lokaliseringsutredning av huvudhållplats i Ulricehamns tätort ...38

PLANFÖRSLAG ...39

Övergripande strategi för stadens utveckling ...40

Bo ...41

Jobba ...42

Åka ...43

Leva ...44



FÖRSLAG OCH RIKTLINJER FÖR DELOMRÅDEN ...47

Borgmästarehagen ...49

Bronäs - Idéstaden ...50

Brunn ...53

Centrum ...53

Fredriksberg ...54

Fridhem ...55

Fållorna ...56

Gunnarshill ...57

Hemryd ...58

Hester ...58

Karlslätt ...58

Karlsnäs ...59

Kråkebo ...59

Lindängen ...60

Mulleberget ...60

Nyboholm ...60

Markuslyckan ...61

Ryttershov ...61

Rönnåsen ...61

Snipe ...61

Stadsskogen ...62

Sträckås ...62

Tingsholm ...62

Söder ...63

Trädgårdsstaden ...63

Ubbarp ...64

Villastaden ...66

Vistbergen ...68

Vist by ...68

Övre skog ...68

GENOMFÖRANDE ...69

Innehåll

Växtplats Ulricehamnsstad



Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott: Roland Karlsson, Kjell Andersson, Ingvar Kärrsmyr, Carljohan Molander, Barbro Westermark

Projektgrupp Leila Aalto (projektledare), planarkitekt

Pär Norgren miljöchef

Gill Hermansson planeringssekreterare (under projektets första del)

Andra resurser Håkan Jacobsson, infrastrukturansvarig Jan-Åke (Hugo) Claesson trafik

Jonas Yngström bostäder, kulturhistoria Ingemar Brunnemyr kollektivtrafik

Birgitta Adler kulturhistoria

Peter Wredin ekologi

Britt Thorell folkhälsa

Barbro Halvarsson karttekniker

Referensgrupper Plangruppen (En grupp kommunala tjänstemän från flera förvaltningar där gemensamma frågor rörande samhällsplanering diskuteras.)

Kommunens ledningsgrupp

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Ulricehamns Energi AB

Barn och utbildning Vård och omsorg Näringsliv Ulricehamn Trafiksäkerhetsgruppen Välfärdsråd

Projektorganisation



Sammanfattning

Växtplats Ulricehamnsstad

7

Strategi för stadens utveckling

Bygg mer stad - mer av Ulricehamn. En tydlig stadsmässighet i en skala som de olika stadsdelarna tål. Nytänkande ska prägla förändringar men så att den ursprungliga käns- lan bibehålls

Området kring framtida stationsläge för Götalandsbanan ska ses som ett stadsutveck- lingsområde

Utveckla kontakten mellan bebyggelsen och sjön. Förbättra allmänhetens tillgänglighet till vattnet

Knyt ihop östra och västra delen av staden Förtydliga gränsen mellan stad och landsbygd

Utveckla och förstärk närheten till naturen. Höj kvaliteten i de viktigaste parkmiljöerna Skapa mötesplatser för alla åldrar

Utveckla staden utifrån barnens behov

Bygg för hälsa och livskvalitet med möjlighet till äkta upplevelser Tillför konstnärliga värden i stadsmiljön

”Bygg mer stad – mer av Ulricehamn”

Punkterna nedan är en sammanfattning av val, ställningstaganden och förslag

som fi nns i förslaget till fördjupning av översiktsplanen. För utförligare beskrivning och bakgrund, se handlingarna i sin helhet.

De delar som är markerade med grå bakgrund och har texten Miljökonsekvensbeskriv- ning längst upp på sidan utgör miljökonsekvensbeskrivningen

av planförslaget.

8

Alternativa framtidsbilder

Vi väljer den täta staden med utbyggd infrastruktur.

Samhällsekonomiska fördelar och större möjlighet att utveckla stadsmässighet är avgörande. Väg 40 byggs ut till motorväg i nytt läge enligt Vägverkets förslag i vägutredningen: vägsystem alternativ Gäla Nord. Ett område reserveras för järnvägsstation vid Prången. Möj- ligheten hålls öppen för utbyggnad av förbifart.

Ändrad gräns för fördjupningsområde

Den norra delen av fördjupningsområdet enligt den kommuntäckande översiktsplanen har lämnats utanför.

Nästa steg för Vist industriområde är en fortsatt utveck- ling norrut med en förbindelse över Ätran mot Timmele.

Den helhetsbilden bör göras i ett sammanhang, t ex i ett detaljplaneprogram när det fi nns efterfrågan på mark i det området. I denna fördjupning prioriteras markom- råden kring väg 40 i nytt läge. Även en omotiverad fl ik sydöst om Sanatorieskogsområdet har lämnats utanför fördjupningsområdet eftersom den fl iken inte hade något direkt samband med resten av fördjupningsområdet.

Den sydligaste delen av staden lämnas utanför planom- rådet eftersom inga större förändringar föreslås i detta område. Gränsen dras delvis i församlingsgränsen mel- lan Ulricehamn och Marbäck.

Trafi knätet i norra delen av staden

En ny vägförbindelse mellan Karlsnäs och väg 46.

Bilvägförbindelsen från Karlsnäs norrut mot väg 46 kan stängas av. Gång- och cykelstråket på banvallen ska fi nnas kvar.

Ombyggnader för att föra över trafi k från Boråsvä- gen till väg 40. Flera förändringar föreslås. Boråsvägen utvecklas till stadsgata.

Gång- och cykelförbindelser till Bronäs och framtida Götalandsbanestation byggs ut.

Den nuvarande väg 40 ska utformas så att den fung- erar som en stadsgata men också som sekundärväg för nya väg 40.

Bostäder

870 nya bostäder ryms i staden enligt planen, varav 220 redan är detaljplanelagda och 150 kan inrymmas i olika förtätningsprojekt som inte är utpekade i planen.

Nya områden för bostäder pekas ut, uppdelat på villor/

radhus och fl erbostadshus.

Föreslagna större områden i Bronäs (högre exploatering med fl erbostadshus med 2-6 våningar), Villastaden (vil- lor/radhus), Borgmästarehagen (villor/radhus) Gunnarshill (radhus eller mindre villor), Lassalyckan (radhus/villor) och vid Grönahögsvägen (villor/radhus, fl erbostadshus).

I centrum krävs en anpassning i skala och form som inte strider mot kulturmiljövärdena. Särdragen i stadsstruktur

och utformning av byggnader ska bevaras.

Ombyggnad från t ex kontor till bostäder och enstaka nya byggnader som innebär en förtätning av staden förordas.

I några områden föreslås det fl er bostäder med hög till- gänglighet som kan vara lämpliga för t ex seniorboende (nybyggnad och ombyggnad). Tillgängligheten till ser- vice ska vara god, stråk som leder till centrum ses över.

Ny bebyggelse i andra lägen än de utpekade ska prövas mot samma principer som de i planen föreslagna områ- dena dvs förtätning, strategipunkterna, nyckelfrågorna och översiktsplanens mål.

Industri- och verksamhetsområden

Rönnåsen - ett nytt industriområde med anslutning till väg 40 från Hössnamotet. För industri och verksamheter som kräver ett transportorienterat läge.

Bronäs – blandstad med verksamheter som kan fi nnas vägg i vägg med bostäder.

Karlsnäs – industri- och verksamhetsområde som även i fortsättningen ska ha goda transportmöjligheter och som kan utvecklas.

Handel

Centrum: detaljhandel, livsmedel, service, kultur med behov av mycket god tillgänglighet för gående och cyklister.

Bronäs: handel i mindre skala, med smalare kundkrets och med behov av god tillgänglighet för både bilister, gående och cyklister. Service och kultur. Ej livsmedels- handel.

Karlsnäs: handel med skrymmande varor och behov av mycket god tillgänglighet med bil. Även livsmedelshan- del av mindre omfattning (200-1000 kvm) p g a att den västra delen av staden inte har någon närservice.

Nyboholm: trafi kservice och volymhandel, ej livsmed- elshandel.

Ubbarp: trafi kservice och viss volymhandel. Nyboholm bör exploateras innan etableringar sker i Ubbarp.

Konsekvensanalys krävs för nyetableringar av daglig- varuhandel på mer än 1500 kvm totalyta och sällanköps- varuhandel på mer än 3000 kvm totalyta. Större etapput- byggnader bör beaktas i ett helhetsperspektiv med tanke på omgivningseffekterna.

Marknadsplatsen

Marknadsplatsen ska användas för parkering. Föränd- ringar i utformningen av Marknadsplatsen ska förtydliga platsens egenskap som entré till stadens centrum och affärsstråk.

Växtplats Ulricehamnsstad

9 Parkering

Bogesundsgatan utvecklas med mer parkering på kvaters- mark samt eventuellt parkeringsdäck i kvarteret Ärlan.

Strandgatan i söder utvecklas med ytterligare parkeringar till bl a sjösporten.

Området runt hamnen utvecklas med mer arbetsplats- och rekreationsparkering (alla aktiviteter vid sjön och strandpromenaden).

Aktivitetspark

I Bronäsområdet anläggs en aktivitetspark, där det fi nns möjlighet till aktiviteter för alla åldrar.

Folkhälsa

Folkhälsa: promenadstråk föreslås i de olika delarna av staden; i väster, norr och söder. Stråk som är viktiga för aktiv transport (gå och cykla till arbetet och skolan) ses

över när det gäller framkomlighet, underhåll och belys- ning. De viktigaste målpunkterna och stråken pekas ut.

Stråk som prioriteras ur tillgänglighetssynpunkt pekas ut.

Energiförsörjning

Planerad utbyggnad av fjärrvärme redovisas samt om- råden för exploatering där närvärmecentral ska prövas i första hand.

Vid ny- och ombyggnation ska alternativa lösningar till uppvärmning och elförsörjning uppmuntras, som t ex solfångare och pelletspanna.

Förslag och riktlinjer för delområden

Staden delas in i mindre områden. Riktlinjer för och planerad förändring av varje område beskrivs. De största förändringarna föreslås i: Bronäs (stadsutvecklingsom- råde, blandstad), Villastaden (ny bostadsbebyggelse), Borgmästarehagen (ny bostadsbebyggelse och vägför- bindelse mot nuvarande väg 40), Karlsnäs (ny vägför- bindelse mot väg 46), Centrum, Rönnåsen (nytt industri- område vid planerade Hössnamotet).

”Vi väljer den täta staden

med utbyggd infrastruktur”

0

Bakgrund

Växtplats Ulricehamnsstad



Lagstiftning

1. Den kan fungera som en vision för kommunens fram- tida utveckling.

2. Den ligger till grund för beslut om t ex detaljplaner och bygglov.

3. Den är ett instrument för en dialog mellan stat och kommun beträffande de allmänna intressenas innebörd och avgränsning.

I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kapitlet i plan- och bygglagen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenom- råden. Kraven på redovisning innefattar också bestäm- melserna i kapitel 3, 4 och 6 i miljöbalken. Vid redovis- ningen av de allmänna intressena ska riksintressen enligt miljöbalken anges särskilt.

Enligt plan- och bygglagen är varje kommun skyldig att ha en aktuell översiktsplan som ska omfatta hela kommunen. Översiktsplanen behandlar mark- och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen för kommunens hela yta. Den kan fördjupas för delområ- den, där en större detaljeringsgrad krävs. Översiktsplanen är inte bindande för myndig- heter och enskilda men ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområde samt om hur den bebyggda miljön ska utvecklas och

bevaras. Detta gäller såväl beslut om detaljplaner och bygglov som olika tillståndsbeslut

Uppdrag

Det finns en översiktsplan för hela Ulricehamns kom- mun – Växtplats Ulricehamn 2001. Den antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21. I den fastslogs att en fördjupning av översiktsplanen ska upprättas över Ul- ricehamns tätort för att väga samman olika anspråk och säkra olika utvecklingsmöjligheter. Den kommuntäck- ande översiktsplanen fortsätter att gälla tills det görs en

Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter

Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas

Den biologiska mångfalden bevaras

Mark, vatten och fysisk miljö används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas Återanvändning och återvinning liksom annan hus- hållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås

För att konkretisera dessa övergripande målsätt- ningar har riksdagen antagit de 16 miljömålen.

•

•

••

•

•

ny eller om delar av den förändras genom fördjupningar.

Denna fördjupning av översiktsplanen för Ulricehamns tätort kallas för Växtplats Ulricehamns stad och innebär en förändring av översiktsplanen bl a har planområdets gräns förändrats från den gräns som angavs i Växtplats Ulricehamn 2001. (Se Planförslag.)

Översiktsplanen

fyller tre viktiga funktioner: Miljöbalken ska tillämpas så att



Syfte

Fördjupningen av översiktsplanen ska användas som vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden i staden. Särskild vikt har lagts på de de- lar där större förändringar väntas ske. Vi bygger vidare på visionen som beskrivs i översiktsplan 2001. Ulrice- hamn är en växtplats för alla och har barnen i centrum.

Tidshorisonten för fördjupningen är 15 år framåt i tiden.

På våren 2006 tog kommunfullmäktige beslut om ett be- folkningsmål för kommunen. Till 2020 ska kommunens befolkning ha vuxit till 25 000. För Ulricehamns stad innebär det bland annat att det ska rymmas ett tillräckligt antal nya bostäder inom planområdet.

1. Stad och land i balans (bebyggelsestruktur) 2. Mångfald inom boendet (boende)

3. Ökad tillgänglighet och möjlighet att resa miljövänligt och energisnålt (kommunikationer) 4. Gott klimat för tillväxt och nya arbetstillfällen (arbete och företag)

5. Utveckling av turism, friluftsliv och idrott (turism och friluftsliv) 6. Hela kommunen ska leva (Levande landsbygd)

7. Hög kvalitet och valfrihet i barnomsorg och utbildning (utbildning) 8. Individen sätts i centrum (social omsorg)

9. Omställning av dagens samhälle till ett ekologiskt samhälle (ekologisk omställning) 10. Ett miljövänligt och uthålligt energisamhälle (energi)

11. Utvecklingen ska anpassas till vad naturen tål (naturvård) 12. Bevara kulturmiljön (kulturmiljö)

13. Ett rikt och brett kulturliv (kulturverksamhet) 14. Vårda och nyttja riksintressena (riksintressen)

15. Vara en del av ett attraktivt och konkurrenskraftigt närområde (mellankommunala intressen) 16. Alla ska känna tillförsikt (risker i samhället)

Översiktsplanens mål

I den kommuntäckande översiktsplanen – Växtplats Ulricehamn, beslutades om mål som behöver uppnås för att kunna förverkliga visionen Växtplats Ulricehamns kommun. Målen i den kommuntäckande översiktsplanen gäller även för denna fördjupning för Ulricehamns stad.

I konsekvensbedömningarna av förslag och riktlinjer för delområdena återfi nns siffrorna som syftar till dessa mål.

Växtplats Ulricehamnsstad



Planprocessen

Under arbetet med fördjupningen av översiktsplanen har avstämningar gjorts i den politiska styrgruppen och de olika referensgrupperna.

Näringslivsorganisationen inbjöd under hösten 2005 till ett seminarium där planeringen för riksväg 40 och handeln lyftes upp särskilt. I januari inbjöd kommunen allmänheten till en föreläsningskväll om ”Staden som arena för kreativitet och produktiva motsättningar”.

Under kvällen redovisade också lokala konstnärer sina idéer om Ulricehamn utifrån de aktuella förändringarna.

Barn har fått möjlighet att ge sin bild av sitt bo- stadsområde och andra platser i staden på ett möte på kommunen som de inbjöds till. De fick beskriva sin gång- eller cykelväg till skolan och andra målpunkter, sina favoritplatser men även tråkiga platser.

Inom ramen för Ulricehamns kommuns deltagande i Energimyndighetens program ”Uthållig kommun”, har Växtplats Ulricehamns stad använts för att pröva arbets- metoder som kan vara till hjälp när man arbetar med komplexa frågor mot ett mål i framtiden.

Under 2005 togs ett program för Växtplats Ulricehamns stad fram och var föremål för samråd från början av juli till och med september. De synpunkter som kom in har tagits med som ett underlag för det fortsatta arbetet.

Bland annat framkom det att det fanns ytterligare rele- vant underlagsmaterial och fler personer som behövde vara med i det fortsatta arbetet.

Under tiden 18 april – 16 juni 2006 har förslaget till fördjupning av översiktsplanen för Ulricehamns stad ställs ut för samråd i stadshuset, på Höjdgatan 3, bib- lioteket samt på kommunens hemsida. Det har funnits möjlighet att lämna in synpunkter och det har hållits of- fentliga möten för olika teman som ingår i planförslaget.

Förslaget bearbetades efter samrådet och ställdes ut under tiden 3 maj – 3 augusti 2007. Principiella frågor har tagits upp i den politiska styrgruppen under arbetets gång. Kommunstyrelsen tog besluten om samråd och utställning. Växtplats Ulricehamns stad - fördjupning av översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 26 maj 2008.

Program

samråd Plansamråd Utställning Antagande Laga kraft

^{}^{}^

























































































Idéskiss av Peter Waldenström





     



Stadens sigill

Historik

Minnespeng, präglad 1947 i anledning av staden Ulricehamns läggande under landsrätt den 1.1 1948 Åtsidan: Ulricehamns sista borgmästare, Greve Carl Vilh Spens

Frånsidan: Rådhuset och Stora Torget Konstnär: Skulptören Leo Holmgren

Växtplats Ulricehamnsstad



Historik

I en bygd rik på förhistoriska lämningar växte den med- eltida staden fram ur en äldre handelsplats. Orten nämns redan under 1300-talet, men det är först i handlingar från 1400-talets senare hälft som Bogesund finns upptagen som stad. Först i mitten av 1700-talet bytte staden namn till Ulricehamn. Ätran förband området med hamnar vid kusten och Bogesund uppstod förmodligen just som en spontan handelsplats i skogsbygden på vägen mellan danska Halland och Västergötland.

Staden brändes ner

Den framväxande bebyggelsen var samlad kring en ridväg som löpte utmed stranden enligt samma sträck- ning som idag utgör Storgatan. Staden brändes ner till grunden av danska trupper vid ett par tillfällen under 1500-talet och idag finns inga medeltida byggnader kvar, förutom delar av kyrkan. Även om de äldsta delarna av kyrkan är från 1300-talet, har den sedan dess blivit kraftigt ut- och ombyggd.

Centrala Ulricehamn präglas idag av den medeltida stadsplanen, med långsmala tomter mellan den svagt slingrande Stora gatan och Lilla gatan (nuvarande Stor- gatan och Bogesundsgatan) samt tvärgränder ner mot sjöstranden.

På 1620-talet avgränsades staden tydligt med ett tull- staket. På torget låg det tornförsedda rådhuset och vid Storgatans slut byggdes den gamla kyrkan ut. Utanför södra tullen gick en bäck som drev ett antal mindre kvarnar och från Lilla gatan i öster gick fägatorna ut till kringliggande betesmark. Staden hade starka lantliga in- slag. Stora gatans ladugårdslängor låg i sluttningen mot sjön, medan uthusen på andra sidan sköt i vinkel upp mot Lilla gatan. Än idag känner vi igen tomtmönstren och kan ana tullstaketets utbredning, men inga byggna- der från den här tiden finns bevarade.

Under 1700-talet förändrades stadsbilden påtagligt.

Storgatan stensattes och husens stentrappor sköt ut i gatan. Vid en storbrand 1788 förstördes rådhuset och skolhuset vid torget, samt en rad gårdar längs Storga- tan. Vid återuppbyggnaden uppfördes många av de nya husen i två våningar, målades med ljusa oljefärger och försågs med takpannor istället för torv.

Under 1800-talet fanns ett antal större gårdar – så kallade landerier. Gränsen mellan stad och omgivning blev än mindre tydlig när tullstaketet revs på 1820-talet och staden började växa.

I kulturmiljövårdsprogrammet för Ulricehamns stad från 2002 beskrivs stadens framväxt och de kulturhistoriska värdena. Här sammanfattas en del av beskrivningen som en historik och som bakgrund till de förslag som planen innehåller

Järnvägens påverkan på utvecklingen

Utvecklingen under 1800-talet präglar än idag stadsbil- den, även om inte så många byggnader i sig står kvar.

Efter den senaste stora stadsbranden 1897 uppfördes ny bebyggelse öster om Storgatan. Längs Lilla gatan, som breddades och kom att kallas Bogesundsgatan, påbörja- des byggandet av en stenstad. Den första järnvägen kom på 1870-talet och gick från Ulricehamn till Vartofta.

Runt Åsunden etablerades industrier och transporterna runt sjön skedde med ångslupar. Även längs järnvägen växte småindustri upp. Järnvägen förde med sig att en rad nya byggnader som stationshus, butiker, fabriker, banker, hotell, föreningslokaler, missionshus, sjukstuga, badhus, villor och inte minst kurortsanläggning byggdes.

Järnvägens dragning längs med sjökanten innebar också att stadens kontakt med vattnet bröts.

^{}^{}^





































































































 









































Ulricehamn som kurort

På kontinenten etablerades en mängd kurorter, idéerna spreds och på 1880-talet uppfördes Ulricehamns första sanatorium i nuvarande Stureparken. Efter bara något år flyttade verksamheten upp på ett höglänt parti sydost om staden. Här fanns stora rekreationsområden, rent källvat- ten och frisk luft. 1909 byggdes det nya vintersanato- riet. Gästerna transporterades med häst och vagn från tågstationen, en utlagd spårvagn kom aldrig i trafik då höjdskillnaderna visade sig vara för stora. Ulricehamn blev en kurort och stadens centrum kunde erbjuda hotell, restauranger, båtturer och kallbad. 1981 revs sanatorie- byggnaden efter att det tidigare dömts ut av brandmyn- digheterna. På platsen för Vintersanatoriet ligger idag Lassalyckans friluftsgård, strax intill finns golfbanan från 1940-talet. Många av villorna längs Sanatorievägen är uppförda i kurortens anda, liksom den äldre bebyggel- sen längs Nygatan.

Trädgårdsstad och stjärnhus

I stadsplanen från 1910 var trädgårdsstadens idéer tydliga och i slänten ovanför den äldre staden styckades tomter av för villor och egnahem. Kvarteren Ringblom- man och Prästkragen är exempel på stadstypen. Ga- torna är smala och slingrande och bebyggelsen består av friliggande enfamiljshus eller parhus på avgränsade tomter. Grönskan bäddar idag in husen och balanserar olikheterna i färg och form. Industri- och upplagstomter- na placerades i stadsplanen vid de båda infartsvägarna.

Vid Boråsvägen och vid Fiskebacken etablerades mindre industriområden.

Stjärnhusen vid Hemrydsgatan var de första större hy- reshusen i Ulricehamn. Byggnaderna förenade kraven på

dagsljusbelysning i lägenheterna, grönskande gårdsbild- ningar och god ekonomi enligt femtiotalets anda.

Handeln koncentreras

Efter kriget bröts det centrala bebyggelsemönstret upp.

Detaljhandeln, kontoriseringen och bilismen skapade nya förutsättningar och många av de gamla byggnaderna byttes ut eller renoverades hårt. Handeln koncentrerades till en central gågata, trafiken leddes i en ring runt cen- trum och innanför påbörjades saneringen av den gamla stadskärnan. I Ulricehamn var rivningsvågen under 60- och 70-talen lindrig i jämförelse med många andra svenska städer. Kvarteret Trasten vid Nygatan, Karlslätt och Husen vid Nillas väg är exempel på miljonprogram- tidens (1965-74) bostadsproduktion.

80-talet blev en reaktion på sjuttiotalets likformiga storskalighet. Kvarteret Kullen och norra entrén till Storgatan är exempel som återspeglar föreställningen om den ”goda staden” i slutet av 1900-talet. Det fanns en vilja att reparera tidigare upplevda misstag och nybyggnationer anpassades i form och skala till tidi- gare bebyggelse, det i sin tur innebar att även ett flertal pastischer uppfördes längs Storgatan under 1990-talet.

Industrialiseringen blev aldrig omfattande i Ulricehamn, istället präglas staden fortfarande av småföretagaranda och småbrukaranda. Den äldre stadskärnan är relativt välbevarad och det omgivande kulturlandskapet har inte blivit exploaterat i någon stor utsträckning. Staden karaktäriseras idag av sin småskalighet. Vid infarterna ligger mindre industri, den äldre stadskärnan invid sjön utgår alltjämt från sin medeltida tomtindelning, ovanför löper tre långgator med bebyggelse från sekelskiftet 1900 och runt om breder sig 1900-talets villabebyggelse ut sig.

Teckning av Peter Waldenström

Växtplats Ulricehamnsstad

7

Ulricehamn idag

8

Här beskrivs förutsättningarna för Ulricehamn,

vilka behov det finns och vilka frågor vi kan arbeta med genom fysisk planering för att nå de uppställda målen

Geografiskt läge

Ulricehamn är centralort i kommunen och har 9 349 invånare. Hela kommunen har 22 542 invånare. Staden ligger geografiskt placerad mitt i kommunen, i kors- ningen mellan väg 40 och väg 46/157. De största orterna längs väg 40 ligger på följande avstånd från Ulricehamn:

Borås 35 km, Göteborg 100 km och Jönköping 45 km.

Norrut längs väg 46 ligger Falköping och söderut längs väg 157 ligger Gällstad och Tranemo.

Social struktur

Från att befolkningen minskade i kommunen under 1990-talet, har befolkningsutvecklingen varit försiktigt positiv med en ökning på i genomsnitt 25 personer per år. Under 2007 ökade befolkningen med 106 personer.

Åldersstrukturen i kommunen skiljer sig från riksge- nomsnittet främst genom att andelen invånare över 80 år är högre medan åldersgruppen 19-44 år är relativt sett mindre. Andelen enpersonshushåll är 47,7 %, vilket är ca 6 % lägre än riksgenomsnittet. Personbilstätheten är mycket hög – 527 bilar per 1000 invånare, jämfört med 457 som är genomsnittet i landet. Andelen utrikes födda är ganska låg; 7% mot riksgenomsnittet 12,2%. Andelen yrkesverksamma är hög: 80,7%, vilket är näst högst i regionen och 5,5 % över riksgenomsnittet.

Åldersstrukturen visar att kommunen har mycket att erbjuda för barnfamiljer och äldre men inte lika mycket

för ”unga vuxna”. I olika enkätundersökningar med boende samt in- och utflyttande i kommunen har det framkommit att det som uppskattas här är den naturskö- na miljön, bra och billigt boende och bra skola. Det som saknas är karriärmöjligheter samt ett större service- och nöjesutbud. Att det i Ulricehamn erbjuds boende i större utsträckning än arbete återspeglas på pendlingen. Antalet utpendlare från kommunen är drygt 3000 och inpend- larna är omkring 1000. Borås är den största målorten för arbetspendlare i Ulricehamn idag.

Planeringsunderlag:

”Flyttningsundersökning för Ulricehamns kommun.

Ut- och inflyttare under år 1999.” Rapport 2000-06-06, Kerab.

Statistiska centralbyrån, befpak för Ulricehamns kom- mun 2005.

Bostäder

Ulricehamn präglas av en mycket stor andel villabebyg- gelse även i tätorten. Det finns några få mindre flerbo- stadshusområden och en liten andel radhus och parhus.

Det finns områden som är detaljplanelagda för bostäder men som inte är utbyggda än. Det finns i de områdena utrymme för ca 90 villor och radhus, samt ca 130 lägenheter. Det finns ett behov av fler attraktiva lägenheter och radhus för att det i framtiden ska finnas

Växtplats Ulricehamnsstad

9

ett brett utbud av bostäder att erbjuda. Ett ökat utbud av lägenheter kan också bidra till att fler befintliga villor kommer ut till försäljning.

Särskilt boende är ett samlingsnamn för servicebo- ende, gruppboende, omvårdnadsboende, sjukhem och ålderdomshem. I Ulricehamns kommun finns drygt 350 platser i särskilt boende, varav de flesta i Ulricehamn;

Ryttershov, Hester, Solrosen och Kullen. Det finns få så kallade seniorboenden som är särskilt anpassade till äldres behov.

Ett allmänt boende som är tillgängligt och anpassat till äldre och funktionshindrade tillsammans med en väl ut- byggd hemtjänst och vad kommunens äldreomsorg kan erbjuda för övrigt, t ex dagverksamhet och korttidsbo- ende, kan ersätta behovet av särskilt boende. Det behövs fler boendeplatser för dementa på bekostnad av service- lägenheter. Idag finns 108 boendeplatser för dementa.

Om tio år kommer det att finnas ett behov av 145-150 platser för dementa. Antalet seniorboenden behöver utökas, dvs. boenden med god tillgänglighet och som är utformade så att det uppmuntrar till social gemenskap.

Våren 2006 togs det ett beslut i kommunfullmäktige om ett befolkningsmål på 25 000 invånare i kommunen år 2020, vilket innebär en ökning med ca 180 personer per år. En befolkningsprognos har gjorts som underlag för planen. Prognosen är beräknad utifrån befolknings- målet samt Ulricehamns specifika utvecklingstal, frukt- samhet, utglesning och mortalitet.

I framtidsbilderna som beskrivs längre fram har om- råden för nya bostäder föreslagits. Det visar hur befolk- ningen skulle kunna fördelas över stadens yta och över åldrar om 870 nya bostäder byggs under de kommande 15 åren.

Totalt i området som utgörs av Ulricehamns gamla kommun och ungefär motsvarar det område som den fördjupade översiktsplanen berör, kommer befolkningen år 2020 i scenariet att uppgå till 11 000 personer. Detta

är en ökning med drygt 10 % för hela området. Ök- ningen är fördelad över alla åldrar. I åldersintervallet 0-5 år ökar invånarna stadigt under de första 10 åren men närmare 2020 stagnerar ökningen för att minska lite på slutet. Åldersgruppen 6 – 12 minskar i början av perioden men ökar sedan kraftigt under några år för att stagnera de sista åren. 13 –15 åringar har en minskning under mitten av perioden men ökar till utgångsnivån mot slutet. 16-19 åringar ökar under de första åren men slutar också på ungefär samma nivå 2020 som utgångsläget.

Biltrafik

Väg 40 är av riksintresse för kommunikationer. Det gäl- ler den befintliga sträckningen och föreslagen korridor i nytt läge.

Den pågående planeringen för väg 40 i ny sträckning från västra kommungränsen till Ulricehamn innebär förändrade förutsättningar för staden. Det finns ett behov av att hitta bra lösningar för hur det lokala vägnätet ska knytas ihop med den nya väg 40 och hur den gamla väg 40 kan användas. En avvägning måste också göras mel- lan riksintresset för kommunikationer och riksintresset för kulturmiljövård.

”Det finns behov

av ett bredare utbud

av bostäder”

0

Trafiknätet i övrigt

Trafiknätet i Ulricehamn har relativt god standard när det gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Sedan trafiknätsanalysen gjordes 2000 har de svaga punkterna åtgärdats med goda resultat. De brister som Ulrice- hamns trafiknät fortfarande har, är att genomfartstrafik leds genom staden. Vissa knutpunkter är mer belastade på grund av att biltrafiken ökar generellt, vilket gör att kommunen måste ha en planering för kommande föränd- ringar i huvudvägnätet. Tre Rosors väg kommer att bli mer belastad med de förändringar som idrottsplatsens nya läge i Lassalyckan innebär.

Ulricehamn ligger långt fram med ett sammanhängan- de gång- och cykelvägnät i staden. Några av de sträckor som återstår är: Sanatorievägen mellan Jägaregatan och Nygatan, Grönahögsvägen från Nygatan till Götaplatsen, Parkgatan mellan Grönahögsvägen och Malmgrensga- tan. På några platser finns det brister när det gäller trafik- säkerheten; framförallt gäller det passager för gående.

Planeringsunderlag: Vägutredning, Nät- och trafiksä- kerhetsanalys för Ulricehamns stad, augusti 2000 (Scan- diaconsult), Trafiknätsanalys för Ulricehamns stad, effekter av alternativa gatustrukturer (koncept 05-11-03) Ramböll Sverige AB Samhällsplanering.

Parkering

Den parkeringsutredning som togs fram 2001 visade att det fanns 1600 parkeringar i centrumområdet, innefat- tande allmänna och kundparkeringar på tomtmark.

Förändringen av antalet parkeringar fram till idag (2006) är att det har minskat med 27 platser. Det finns

ett behov av fler parkeringar i centrumområdet, bristen är som störst utmed Bogesundsgatan.

En parkeringsutredning har gjorts för Järnvägsområ- det. Den visar att det finns ett behov av ytterligare 360 parkeringsplatser för besöksmålen i detta område.

Planeringsunderlag: Parkeringsutredning 2001, Kom- munen i samarbete med GF Konsult. Parkeringsutred- ning för fd Järnvägsområdet i Ulricehamn, Vägverket Konsult 2008

Kollektivtrafik

Ulricehamn är till stor del en pendlingsort vilket gör kol- lektivtrafiken viktig för dem som bor eller arbetar här.

Busstrafik

Ett lokalt mål för kollektivtrafiken är att den i första hand ska ta barn och ungdomar till skolan men nästan lika viktig är arbetspendlingen. Den bäst utbyggda kollektivtrafiken finns i de starkaste pendlingsstråken från Ulricehamn med Borås, Falköping, Tranemo och Jönköping som mål.

I Ulricehamn finns ett antal stadslinjer som gör det möjligt att åka lite närmare hemmet. Det finns också möjlighet att åka från landsbygden till Ulricehamn med några landsbygdslinjer som kompletteras av en anrops- styrd kommunikation. På så vis kan kommuncentrat nås av alla invånare. Innan år 2011 ska alla hållplatser och terminaler vara anpassade så att tillgängligheten fungerar för alla. Ulricehamns busstation är i behov av en anpassning. Vilket det bästa läget är har utretts och då är helhetsperspektivet viktigt där såväl tillgänglighet för

Växtplats Ulricehamnsstad



människor och fordon som anpassning till den planerade nya infrastrukturen, väg 40 och Götalandsbanan, vägs in. Idag ligger stationshuset på en plats som var bestämd utifrån den nerlagda järnvägens sträckning. Dagens läge innebär att bussarna angör dagens terminal efter att ha gjort en omväg från den naturliga linjesträckningen.

Den framtida linjesträckningen bedöms inte heller angöra Strandgatan varför omvägen från den naturliga linjesträckningen kommer att kvarstå. Med ett längre avstånd mellan centrum och motorvägen kommer det att vara svårt att motivera långväga busstrafik att angöra centrum. Avgörande för kollektivtrafikens konkurrens- kraft och tillgängligheten till centrum är att den lokala kollektivtrafiken kan samlas i en punkt och angöra den framtida järnvägsstationen och de långväga busslinjer- nas hållplats vid motorvägen. Ett antal alternativa lägen har utretts; befintligt stationsläge (nollalternativet), vid infarten norrifrån mittemot Lidl, Marknadsplatsen och Lilla torget, Bogesundsgatan - Vårdcentralen, Boge- sundsgatan - Rådhusparkeringen.

Järnväg

Det finns idag ingen järnväg i Ulricehamn. Götalands- banan – en järnvägssträckning mellan Göteborg och Stockholm - är ett möjligt framtida riksintresse för kom- munikationer.

I Banverkets långtidsplan för utbyggnad av järnväg som sträcker sig till 2030 finns Götalandsbanan med. Ett projekt bedrivs med målsättning att Götalandsbanan kan vara byggd och trafikerad i sin helhet mellan Stockholm och Göteborg år 2020. Järnvägen är en effektiv region- förstorare både för dem som bor i stråket utefter banan och även för angränsande orter. Resecentrums placering och tillgänglighet i förhållande till bostäder, arbets- platser och attraktiva besöksmål påverkar i vilken grad järnvägen utnyttjas för dagpendling och därmed vilken effekt den får. I Ulricehamn finns ett inriktningsbeslut att verka för en etablering av en station i höjd med el- ler strax öster om Prångens Camping. Sträckningen av järnvägen kommer dock att utredas närmare i enlighet med lagen om byggande av järnväg med förstudie, järn- vägsutredning och järnvägsplan. För att så långt möjligt säkerställa den lokalisering av station som kommunen förordat är det angeläget att undvika nya byggnader och anläggningar som kan komma i konflikt med järnvägen samt att möjliggöra tillskapande av nya bostäder och arbetsställen i stationens närhet.

Planeringsunderlag: Ulricehamn - Jämförelse mellan olika stationslägen, Samhällsbyggarna i Lund juni 1995

Handel

Försäljningsunderlaget, dvs det som invånarna i Ulrice- hamns kommun köper i butiker är 483 miljoner kronor

för dagligvaror och 485 miljoner kronor för sällan- köpsvaror (beklädnads, hem- och fritidsvaror).

Den faktiska försäljningen i kommunen är lägre.

Andelen dagligvaror som säljs i kommunen i förhål- lande till försäljningsunderlaget är 84% och för sällan- köpsvaror är motsvarande siffra 97%. Det innebär att alla kommuninvånare inte köper sina dagligvaror i den egna kommunen. Ulricehamnsborna köper också ganska mycket sällanköpsvaror i andra kommuner eftersom man samtidigt får räkna med ett stort inflöde i första hand till butikerna i Gällstad. Detaljhandeln i kommu- nen är utsatt för kraftig konkurrens från Jönköping och Borås.

Baserat på befolkningsprognoser och beräknad ökning av konsumtionen kan man förvänta sig en liten tillväxt av marknadsunderlaget i kommunen. Under en 10-årspe- riod växer marknadsunderlaget för dagligvaror med 80 miljoner kronor och för sällanköpsvaror med 200 mil- joner kronor, vilket innebär ett utrymme för 1200-1600 kvm dagligvaruhandel och 9000-28000 kvm sällanköps- varuhandel och volymhandel.

De största möjligheterna finns i att åstadkomma en sådan typ av utbud av varor, tjänster och service, så att Ulricehamnsborna i större utsträckning stannar i hem- kommunen för att uträtta sina ärenden. Det finns också en potential i ett ökat inflöde till verksamheter av det slag som dominerar Gällstad.

Planeringsunderlag: Arbetsrapport Handelsutredning – förutsättningarna för detaljhandeln samt handelspo- licy för Ulricehamns kommun, ZÖK augusti 2005

Industri och verksamheter

Karlsnäs ligger i norra delen av staden och är ett industriområde med flera stora arbetsplatser och har utvecklats till att inrymma både tillverkningsindustri och handel med skrymmande varor.

Bronäs är ett industriområde nära centrum med viss störande verksamhet, främst buller och transporter. För närvarande är det få boende inom området.

Vist industriområde ligger några kilometer norr om staden och har lämnats utanför fördjupningsområdet.

Vid behov av fortsatt utveckling av Vist och en samman- länkning över Ätran till industriområdet söder om Tim- mele samhälle, krävs en samlad studie av det området.

Fotåsen är ett mindre industriområde som ligger i Vil- lastaden omgärdat av bostadsbebyggelse. Det består av små etableringar som har övertagit en möbelindustri och vuxit med tiden.

Hesters industriområde ligger längs Jönköpingsvägen nordost om staden och med närhet till väg 40. I Hesters industriområde finns både mer småskalig industri och mer ytkrävande och transportintensiv industri som vill expandera.

Ett detaljplaneprogram har upprättats för området



kring det planerade Hössnamotet vid väg 40. I pro- grammet redovisades även Hesters industriområde och möjligheterna att expandera. Hössnamotet/Rönnåsen blir ett lämpligt område för verksamheter som kräver större ytor eller ett transportorienterat läge.

Söder. Viss verksamhet finns i området; reningsverket, båtklubb, väveri, restaurang.

Planeringsunderlag: Detaljplaneprogram för Hössna- motet/Rönnåsen/Hester upprättat 2005.

Teknisk försörjning

Energiförsörjning

En mindre del av ett område som bedömts som lämp- ligt för vindkraftanläggning i den kommuntäckande översiktsplanens ingår i fördjupningsområdet. Det är ett potentiellt riksintresse för energi.

Fjärrvärmen i Ulricehamn kommer från två anlägg- ningar. En ligger i Vist industriområde och den andra vid Sim- och sporthallen ovanför Tre Rosors väg. Att värmen kan levereras från två olika håll gör fjärrvär- menätet säkrare. Fjärrvärmen består till största del av spillvärme från tillverkning av pellets i Vist industriom- råde. Spillvärmen kompletteras vid behov med eldning av biobränslen. På de kallaste dagarna eldas även olja.

Under 2005 bestod fjärrvärmen av 73 % spillvärme, 25

% biobränsle och 2 % olja.

I princip går det att bygga ut fjärrvärmen obegränsat.

Det är de ekonomiska förutsättningarna för utbyggna- den av nätet som avgör hur många som kan erbjudas fjärrvärme. Det som påverkar vilka områden som kan komma att anslutas till fjärrvärmen är hur stort underlag det finns inom ett visst område, vilken bebyggelsetäthet det är och om många har investerat i andra värmekällor, som t ex bergvärme.

Staden försörjs med luftledningar 130 kV, 40 kV och 10 kV.

Vatten och avlopp

Staden försörjs med dricksvatten från ett antal brunnar i olika delar av staden, vilket behandlas i vattenverket.

Vattentäkten försörjer även Ätradalen. Avloppsvattnet renas vid avloppsreningsverket i kvarteret Fiskebacken.

Det renade vattnet leds ut i Åsunden.

Folkhälsa

Det finns 11 nationella målområden för folkhälsa. I Växtplats Ulricehamns stad arbetar vi med tre målom- råden.

Det är de mål som delvis går att påverka med fysisk planering på översiktsplanenivå. I målområdet delak- tighet och inflytande ingår fysisk tillgänglighet, vilket delvis behandlas i fördjupningen men även behöver behandlas djupare utanför ramen för detta uppdrag.

Frågorna som rör tillgänglighet kommer dock att beröras

genom att vi arbetar med de andra målområdena. Hur mycket delaktighet och inflytande människor upple- ver att de har i planeringen av staden, påverkas av hur stadens invånare bjuds in och deltar i den demokratiska planprocessen.

Nedan beskrivs de tre målområden vi arbetar med i Växtplats Ulricehamns stad. Eftersom varje målområde omfattar en rad olika frågor, preciseras också vilka frågor som går att arbeta med i fysisk planering. Vidare beskrivs de frågor där vi direkt utifrån folkhälsomålen föreslår för- ändringar i planen. Övriga frågor behandlas på annat sätt i planen eller genom pågående arbete inom andra områden, som t ex miljöarbete och trafiksäkerhetsarbete.

Ekonomisk och social trygghet (trygg utemiljö)

En trygghetsvandring har genomförts tidigare. Då var det ett centralt stråk som inventerades utifrån om det upplevdes som tryggt och attraktivt att röra sig i. Stråket valdes ut utifrån det centrala läget och brottsstatistik.

Trygghetsvandringen kommer att genomföras en gång om året. En trygghetsmätning har också införts för att stämma av hur situationen förändras. Tillgång till trans- portmedel för funktionshindrade ingår i målområdet och finns med som en delfråga när busstationens läge utreds.

Frågan behöver behandlas närmare vid fortsatt arbete med tillgängligheten i staden.

Ett sätt att arbeta med trygga miljöer är att samhället organiseras på ett brottsförebyggande sätt. I den fysiska miljön kan det ske med bebyggelseinriktade åtgärder där man blandar bostäder, arbetsplatser och handel. Det är viktigt att stadens centrum är befolkad av många olika grupper under en så stor del av dygnet som möjligt. En viktig punkt är att befolkningen känner en trygghet i till- varon. Därför är det viktigt att man inte bara tar hänsyn till vad som är en objektiv risk utan även agerar utifrån upplevda risker. På så sätt kan en ökad trygghet nås.

Sunda och säkra miljöer och produkter (trafiksäkerhet, buller, luftkvalitet, kvalitetssäkring av lekplatser, idrottsplatser m.m.)

Statistik visar att Ulricehamn har många fallolyckor med bland annat benbrott som följd. Däremot finns det inga samlade uppgifter om var och hur olyckorna vilket gör det svårare att följa upp olyckorna med åtgärder.

Ökad fysisk aktivitet

(tillgänglighet till platser för lek och aktivitet)

I grönplanen har grönområdena i staden redovisats samt vilken funktion olika parker och naturområden har.

Därefter har också en sammanställning gjorts av park- och naturområden som används av skolorna för lek och aktivitet. På temakartan Leva redovisas de anlagda lek- platserna och vilket utbud som finns; basutbud, mer än

Växtplats Ulricehamnsstad



basutbudet och om de är naturnära. Det finns ett relativt gott utbud av lekplatser i staden i förhållande till antal boende men det saknas en rejält stor lekplats som kan fungera som ett utflyktsmål för alla som bor i staden och även tillresande. Det närmaste som finns i den vägen är Stadsparkens lekplats.

Planeringsunderlag: Folkhälsopolitisk rapport 2005 Statens Folkhälsoinstitut R 2005:5, Välfärdsprogram 2004-2006 antagen Kommunfullmäktige 2004-03-25, Verksamhetsplan för folkhälsoarbetet i Ulricehamns kommun 2006. Grönplan 2001 Ulricehamns stad.

Hälsa och säkerhet

För att kunna erbjuda en god och säker boende- och livs- miljö för kommande generationer identifieras om-råden där risker för störningar och olyckor är större respektive mindre.

Exempel på ”lågriskområden” är Hester och planerade Rönnåsen samt Vist där avstånden till bostäder är långt.

Ett område med större risk är Karlsnäs där bostäder och skyddsområde för vattentäkt kan påverkas. Transporter är en nyckelfråga då det gäller såväl risker som stör- ningar. Ett av målen med den kommunala planeringen är att kunna erbjuda lämpliga områden för industrier och verksamheter där störningar och risker inte ska behöva orsaka onödiga inskränkningar i verksamheten. Lång- siktigt ska riskerna och störningar i samhället minska gentemot dagens situation. Ett speciellt allmänt intresse är att kunna tillhandahålla ett säkert dricksvatten av god kvalité för kommande generationer.

Störningar

De vanligast förekommande störningarna i dagens Ulricehamn är buller och luftföroreningar. Det är främst tre källor till dessa störningar: trafiken, uppvärmning och industri/verksamheter. Ulricehamn är förhållandevis lite utsatt för dessa störningar, men det innebär ändå att många människor upplever uppenbara problem med dessa störningar.

Trafik

Den störning som flest kan antas vara drabbad av är trafikbuller. De mest utsatta miljöerna finns längs väg 40 och utmed Borås- och Jönköpingsvägen. Även Strand- gatan, Bogesundsgatan och Grönahögsvägen har utsatta hus. Det långsiktiga målet i kommunens agenda 21 är att bullernivån vid bostäder inte ska överstiga 60 dB(A)ekv.

För att kartlägga detta har en trafikbullerinventering gjorts. Miljömålet en god bebyggd miljö innebär bul- lernivåer under 55 dB(A)ekv.

De miljöer som har de högsta bullernivåerna kan även förväntas ha högre halter av luftföroreningar från trafi-

ken. Detta gäller främst inne i centrum där bebyggelsen är dubbelsidig, här kommer inte vinden åt att späda ut och transportera bort föroreningarna.

Miljökvalitetsnormer

I dagsläget finns miljökvalitetsnormer för en rad ämnen;

kvävedioxid, svaveldioxid, bly, kolmonoxid, bensen, ozon samt partiklar. Ingen av dessa normer förväntas överskridas i Ulricehamn. De mätningar som är gjorda visar att kvävedioxid och bensen är de ämnen som det finns de högsta halterna av jämfört med normen. Detta följs upp med mätningar och beräkningar. Hur det ligger till med små partiklar, PM 10, och ozon är i dag oklart varför mätningar och beräkningar kan komma att krävas.

Skulle en miljökvalitetsnorm överskridas är man skyldig att upprätta en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemen.

Farligt gods

Genom staden går väg 40 som är en av de mest av farligt gods belastade vägarna i landet. Mängden farligt gods har dock minskat efter Borås från 100 000-150 000 ton till 20 000- 50 000 ton genom Ulricehamn. Godset utgörs främst av petroleumprodukter. Väg 40 och väg 46 fram till rondellen vid Marknadsplatsen är rekommende- rade genomfartsleder för farligt gods.

Förorenad mark

Vid all byggnation på gammal industrimark måste man överväga risken för förorenad mark. Ulricehamns kommun har tagit fram en handlingsplan baserad på det kunskapsun- derlag som finns nu. Bogesunds väveri håller på att undersöka situationen på sin fastighet. Järnvägsområdet är undersökt och mindre föroreningar upptäcktes.

Skyddsområde för vattentäkt

Synen på skyddet av vattentäkter har skärpts i samhäl- let bland annat efter en rad olyckor med långtgående konsekvenser. Med detta som bakgrund har kommunen fastställt nya skyddsområden och bestämmelser. Ulrice- hamns vattentäkt försörjer invånare från Ulricehamn till Trädet med ett grundvatten av god kvalitet. Det nya skyddsområdet är en omfattande utökning för täkten som innebär ett ökat skydd, men även krav på verksam- heter och invånare.

Den nya sträckningen av riksväg 40 kommer att påverka dagens täkt så att en ny brunn måste till. Detta innebär att skyddsområdet måste revideras inom kort. I dagsläget saknas uppgifter på hur omfattande denna re- videring blir. Inom det inre skyddsområdet för vattentäkt finns det bensinstationer vilket är en risk för dricksvat- tenförsörjningen.