Murphy (2020) skriver att Bronnfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori skapades år 1979, och bestod initialt av totalt fyra olika system. Senare utvecklade Bronnfenbrenner
teorin och inkluderade biologiska element och tidsmässiga problem som avspeglar mänsklig utveckling. Utvecklingsteorin kännetecknar barnets utvecklingsprocess och innebär att det sker ett ömsesidigt samspel mellan det utvecklade barnet och deras omgivning som barnen växer upp i. Barnet betraktas som ett föremål som blir påverkat av sina vardagliga situationer.
För att kunna förstå barnets personliga utveckling bör hänsyn tas till barnets skiftande sammanhang, eftersom det är just där det sker en inlärningsprocess (Murphy, 2020).
Enligt Crawford m.fl.:s (2019) beskrivning innehåller Bronnfenbrenners utvecklingsteori två nyckelpåståenden, som tillsammans kallas för proximala processer. Dessa proximala processer överför energi eller interaktioner mellan individer i deras närmiljö, och mellan individ och dess egenskaper. Dessa processer har olika mycket inflytande på utvecklingen hos individen beroende på individens sociala sammanhang, miljö som den växer upp i eller individens egenskaper. Forskare kan få betydande förståelse genom att studera dessa proximala processer mellan eleven och egenskaperna hos de närmiljöerna såsom ett klassrum eller ett hem (Crawford m.fl. 2019). I den första proximala processen utvecklas barnet mentalt, socialt och även moraliskt. För att det ska ske en utveckling måste barnet vara aktivt deltagande i samspel med människor runt omkring sig, och inte minst med föremål och symboler.
Dessutom måste proximala processer ske regelbundet under en längre period för att ge mer effektiv påverkan på barnet. Utvecklingen kan ske genom olika interaktioner mellan
människor, exempelvis när barn aktivt leker ensamma eller med andra barn, med föräldrar eller i en grupp. Även när barnet upptäcker nya saker i form av ny kunskap, lär det sig bland annat att hantera problemlösningar vid olika tillfällen i skolan. Den andra proximala
processen består av form, kraft och innehåll och betraktas vara varierande för varje individ, med tanke på alla förändringar som sker runt omkring. I slutändan är det barnets sociala värld som antingen begränsar eller erbjuder möjligheter till individuell utveckling (Murphy, 2020).
Bronnfenbrenner skapade en utvecklingsmodell som innehåller betydelsefulla system, dessa system påverkar barnets utveckling genom åren (Murphy, 2020).
Figur 1: egenutvecklad modell utifrån Murphys (2020) bioekologiska utvecklingsmodell (1) Första systemet i utvecklingsmodellen består av själva barnet, där uppmärksamheten
(6) Chronosystem changes over time
(5) Macrosystem Culture
(4) Exosystem Neighbourhood
(3) Mesosystem School
Microsystem Family
Child
riktas på att barnet upplevs som en väldigt aktiv individ i sin egen sociala miljö. Här observeras även barnets personlighet, temperament, genetisk arv och motivation, som påverkas av övriga system i utvecklingsmodellen (Murphy, 2020).
(2) Andra systemet består av mikrosystemet, och där är barnets egen familj, skola, grannar och kompisar involverade. Här är barnet automatiskt delaktig i förhållande till dessa
människor som utgör en närmiljö. Familjens sociala tillstånd har en stor betydelse för barnets individuella utveckling, eftersom det ligger till grund för vilka aktiviteter barnet kommer att erbjudas under sin uppväxt (Murphy, 2020).
(3) Mesosystemet utgör tredje systemet i utvecklingsmodellen och består av skolan. I detta system ingår flera mikrosystem som samspelar med varandra, bland annat skola och hem.
Här tas det hänsyn till relationer mellan olika miljöer som utgör barnets omgivning. När skolpersonal ger barnet tydliga instruktioner, om hur barnet bland annat tänder eld ute i naturen sker automatiskt ett samspel mellan naturen och barnet. Om olika mikrosystem såsom vänner eller föräldrar har likadana förväntningar tar barnet till sig de sociala budskapen alltmer effektivt (Murphy, 2020).
(4) Fjärde systemet består av exosystemet och här är grannskapet inkluderat. Trots att barnet inte har en direkt aktiv roll med sina grannar ingår dem i omgivningen och påverkar barnet indirekt (Murphy, 2020).
(5) Makrosystemet är femte system i utvecklingsmodellen och anses vara mer övergripande där kulturen är inkluderad, vilket har en större och mer allmän påverkan på barnets
personliga utveckling. Det vill säga, barnets kulturella värderingar och attityder eller också personliga synsätt som har gemensamt med andra nivåer i utvecklingsmodellen (Murphy, 2020).
(6) Senaste tillkomna systemet i utvecklingsmodellen utnämns som kronosystemet, vilket avser en förändring över tid och sätter andra system i en tids perspektiv. Vissa händelser enligt detta system kan vara föränderliga efter en tid, och detta kan bero på förändringar hos individen eller miljön över tid (Murphy, 2020).
Enligt utvecklingsteorin (Murphy, 2020) är all närmiljö betydelsefull för barnets utveckling, därför kommer denna studie lägga mest fokus på mesosystemet, som
inkluderar hem och skola. Även exosystemet kommer att beröras i studien, trots att barnet inte har en direkt koppling till denna omgivning som ingår i systemet påverkas barnet indirekt. Att barn påverkas av sina egna föräldrar i sitt eget hem är inget konstigt.
Detsamma gäller för skolan, då det inte bara är ämneskunskaper som barnet lär sig, utan alla människor som befinner sig i skolområden har en stor påverkan på barns utveckling.
Skolan som lärande institution erbjuder alla barn förutsättningar till personlig utveckling och förbereder dem till att vara självständiga individer i samhället. Att gå i skolan lär sig barn bland annat hur de skaffar kompisar, hur de klär sig på ett visst sätt eller hur de beter sig i sociala sammanhang. Utifrån Murphys (2020) beskrivning sker barnets utveckling på ett produktivt sätt när barnets närmiljöer, i detta fall skola och hem, har liknande förväntningar ifrån barnet.
4 METOD
I denna del beskrivs hur undersökningen har genomförts, vilken metod som har valts utifrån studiens syfte och frågeställningar och hur datainsamlingen har gått till. Utöver dessa beskrivs även studiens urvalgrupp, analysmetod och databearbetning, validitet och trovärdighet och forskningsetiska ställningstaganden.