Nedan presenteras det första temat som handlar om skolans engagemang och anpassning.
5.1.1 Fixa och anpassa efter barns särskilda behov
Skolan har ett visst engagemang för barnens särskilda stöd. Exempelvis kan barn under utredning få möjlighet att träffa specialpedagog och kurator som regelbundet hjälper till när barn upplevs ha olika låsningar i skolan. Barn kan även ta hjälp av en extra lärare i klassrummet, där läraren sitter bredvid och hjälper till i olika ämnen och skolpersonal ägnar tid åt barnet. En förklaring är att det är okej att hoppa över det barnet inte kan i stunden och man får gå tillbaka och lösa det i efterhand. Skoluppgifterna anpassas efter barnets individuella behov. När böckerna upplevs alldeles för svårhanterliga ges hemläxor ut i pappersform som förtydligande att läxan tar slut när alla uppgifter är utförda på pappret.
Det är bara specifika pedagoger som går in och pratar med [barnet] när konflikter och sådant som uppstår eller blockeringar som de kallar det … eller när [barnet] kör ihop…får Timeout när [barnet] känner att hen får låsning för att kunna hämta ny energi…
En viktig aspekt är att om barnet har en diagnos har även olika svårigheter i skolan, exempelvis med kommunikation, förståelse och samspel med andra barn. En
specialpedagog kopplas in tidigt när hemmet upptäckt att barnet behöver de extra stöd i vardagen. Personalen i skolan gör så gott de kan med de resurser som finns och anpassar undervisningen till barnets behov. Personalen följer barnets dagsform och försöker erbjuda olika aktiviteter i klassmiljön, där barnet har möjlighet att prova på olika saker inom ett och samma ämne. Det finns även olika hjälpmedel tillgängliga som personalen kan använda sig av när barnet exempelvis ska träna på lärandet.
[Barnet] har haft jättestort behov av att vila på förmiddagarna och personalen har fixat och trixat och ändrat och fixat schema och fixat raster för att kunna vara flexibla…det är två träningsklasser… så att de kan gå i mellan… för att steppa upp om det är så att hen känner för och vila så finns det en vuxen som hen känner…de får liksom tänka om …jag backar och så någon annan få kliva fram och det kanske fungerar bättre.
Skolgången för barnet efter lågstadiet kan bli helt fantastisk även om barnet har svårt med sociala kontakter och gillar att umgås med vuxna människor i skolan. Barnet vill ofta få en förklaring till varför vissa saker ska göras, men får inte alltid någon förklaring. Senare i mellanstadiet kan barnet bli diagnostiserat, varvid trygghetsteam och kurator engageras och tillsammans försöker stärka barnets självkänsla genom att hitta saker som barnet är bra på.
… de ville att [barnets] skolgång skulle bli så bra som möjligt… enskilda
gympalektioner, där gympalärare gjorde saker individuellt med hen, och förklarade varför det var viktigt att hoppa höjdhopp och längdhopp och de här grejerna så att det blev gjort, så att [barnet] fick de här betygen liksom…
Citatet ovan är ett exempel på hur skolan kan visa ett stort engagemang och anpassa undervisningsform efter barnets individuella behov. Här gav gymnastikläraren tydlig
information om varför barnet skulle göra olika aktiviteter på gymnastiklektionerna.
5.1.2 Bristande engagemang och bemötande
Barn som är diagnostiserade i tidig ålder kan få det tufft i skolan. Skolan erbjuder inte alltid de förutsättningar som egentligen behövs för att barn ska klara av skolgången på ett bra sätt. Barn som flyttas från en vanlig klass till en specialklass kan få hjälp av en
stödperson i slutet av lågstadiet och hela mellanstadiet. Stödpersonen engagerar sig i barnets skolgång genom att lära känna hen och erbjuda stöd under svåra situationer. Med hjälp av stödpersonens insatser klarar barnet av skolgången någorlunda bra, men när barnet börjar i högstadiet erbjuder inte skolan några stödinsatser för att underlätta skolgången för barnet.
…hen var en vaktmästare i skolan som satt med [barnet] och hjälpte litegrann…hen tyckte att det börja bli tråkigt och sitta vid skolbänken, då gick de ut och lekte i stället, det blev ju fel så [barnet] fick det här som rutin… det var ju den här att de kunde ju inte se hens behov, den här vaktmästaren och läraren har ingen kunskap om barn med diagnoser… hen var ju mera ett problembarn, än att hen var ett barn med speciella behov…
Barn som har en diagnos har en jobbig skolgång i lågstadiet, och det fungerar inte alltid med alla lärare. Lärarna vill ofta att barnet ska anpassa sig efter skolans
undervisningsform för att alla andra inte ska behöva ändra på sig på grund av barnet.
… [barnet] har varken synts eller hörts…en sån får ju inte hjälp… man blir lite bortglömd…
fick anpassad studiegång med kortare dagar men de klarade ju inte av att bemöta hen så bra… där i 7:an 8:an 9:an jag tror inte att de var specialutbildade… även om de jobbade med en sån grupp… ja… för det sa de själva att de inte var… jag vart väldigt
förvånad…[barnet] ville inte gå till skolan … vårdnadshavare satt hela 7:an ett par timmar varje dag med hen i korridoren och undervisa… där hade de chans och komma nära och försöka lära känna hen men det fanns inget intresse för det och i 8:an fick inte följa med…
Skolan visar ett ännu mer bristande engagemang när barnet är diagnostiserat och går i mellanstadiet. Barnet är fortfarande i behov av extra stöd och behöver individuella
anpassningar i form av en extra resurs. Lågstadiet är problematiskt och svajigt för barnet, och hen får lätt panikångest varje morgon hen ska till skolan. I värsta fall ligger barnet på mattan i hallen och hyperventilerar, är skuldbelagd och uttrycker att allting är hens fel och ingen vill ha hen i skolan. Ibland klarar barnet inte av att gå till skolan och är
hemmasittare i flera veckor.
…jag som förälder har tryckt på att hen behöver extra stöd och att hen behöver anpassning att hen behöver egen resurs… det är stora klasser och hen har inte fått det hen behöver. [barnet] fick i åk 2 en resurs…men den tog man bort i våren i 2:an då fungerade ju allting och då såg de inte ett behov av den längre… de har tillsatt en resurs i januari-februari och nästan hela terminen har fått gå innan man ta tag i att göra en pedagogisk kartläggning…man ska göra en pedagogisk kartläggning i samband med att man tillsätter resursen för hur ska resursen veta vad den ska göra...så det är för mig är ett bristande engagemang.
Skolans arbete och förhållningssätt gällande barns särskilda stöd är otillräckligt. Även om vårdnadshavare försöker ha en överenskommelse med skolan beträffande barns särskilda stöd visar skolan ibland ett annorlunda engagemang och bemötande i praktiken. Vid vissa tillfällen visar skolan någorlunda bra engagemang och bemötande men inte tillräckligt under hela läsåret så att barnen ska få en fullständig skolgång. I andra fall visar skolan inget engagemang alls och situationen leder till att barnen blir hemmasittare under en längre period.
5.2 Kommunikation mellan skola och hem
Nedan framställs andra temat som handlar om kommunikation mellan skola och hem.
Temat är uppdelat i två olika underteman, bristande kommunikation och god kommunikation.
5.2.1 Bristande kommunikation
På lärares eller rektorers initiativ anpassas hemläxorna efter barnets särskilda behov.
Hemmet får lite information om sådana detaljer. Det är mestadels hemmet som tar kontakt med skolan och frågar om det har hänt något speciellt under dagen. Oftast är det fritidspedagoger som återkopplar tillbaka till hemmet och informerar antingen muntligt eller med enstaka mejl. Det uppskattas om skolan återkopplar lite oftare till hemmet och informerar när något speciellt har hänt i skolan. Denna typ av information underlättar mycket för barnet och för hela familjen.
…det är jättesvårt att säga man har ju inte jättemycket inblick i skolan, det är ju det som man får rota i själv… det är just med den här återkopplingen som jag önskar att man inte behöver ringa och fråga har det vart nånting? -Jo förresten det har varit så här i skolan idag… ett litet mejl eller ett sms eller vad som helst hade önskat att det hade varit lite mer…[barnet] håller ihop väldigt mycket i skolan men oftast kommer det utbrottet när hen kommer hem…
Skolgången för barnet under lågstadiet är jobbig i och med att hen anklagas för vissa saker och detta är svårt för föräldrarna att ta emot. I mellanstadiet visar skolan omsorgsfullt engagemang och bryr sig om barnets psykiska mående. Trots skolans engagemang och ansträngning gällande barnets skolgång får barnet ganska dåliga betyg i årskurs 6, detta för att hen upplevs mentalt trött. Vårdnadshavaren ber skolan om en kartläggning men får ett oväntat svar från skolan.
…men det var alltid liksom i grunden att de brydde sig om [barnet] … de gjorde verkligen en kartläggning på hen under två års tid som jag inte visste om, så när jag bad om den så var den färdig, de hade redan kollat upp den här.
Ovanstående citat är ett exempel på bristande kommunikation som uppstår mellan skolverksamheten och hemmet. Trots brister i kommunikationen har skolan bra tillsyn på
barnet, de vet exakt vad som behövs eller inte behövs för att skolgången ska vara så bra som möjligt.
5.2.2 God kommunikation
Förutom utvecklingssamtal och liknande uppföljningar förekommer att skolan ringer hem till vårdnadshavaren och återkopplar hur det går med barnet. Hela familjen känner då trygghet eftersom kommunikationen mellan skola och hem fungerar på ett bra sätt.
…vi känner oss trygga med att vi kan skicka till både fritids och till läraren och de vet att de kan höra av sig… det är mig de hör av sig för jag jobbar i stan…
Vi har ju de här mötena var sjätte veckan ungefär… den kommunikationen och den uppföljningen som sker löpande lite så där …idag händer det så här och …det sker ju från resursens privata telefon… men resursen har själv sagt att jag litar på dig att du inte missbrukar mitt telefonnummer…
Var sjätte vecka träffas hemmet och skolan på ett möte som kallas för Samordnad
Individuell Plan (SIP) tillsammans med skolans personal. Även en specialpedagog och en sjuksköterska från Barn och Ungdomspsykiatri (BUP) är med på mötet och följer upp barnets skolgång under de senaste veckorna, men barnet själv är inte med på mötet.
Under mötet planeras barnets skolgång de nästkommande veckorna där en
specialpedagog skriver en åtgärdsplan för barnet. Kommunikationen mellan skola och hem sker utan tvekan på ett fullkomligt sätt och detta upplevs som viktig för hemmet.
Skolan återkopplar regelbundet till hemmet när något viktigt inträffar under skoltiden.
Även hemmet kontaktar skolan om det finns några funderingar kring barnens skolgång.
5.3 Extra hjälp kan göra skillnad
När barn har en besvärlig period i skolan kan det innebära utåtagerande beteende mot andra barn men även mot lärare. Under lektionen sitter barnet med sin surfplatta och vägrar delta i lektionen. Om läraren tar surfplattan ifrån barnet kan hen reagera aggressivt och handgripligt vilket leder till incidentrapport vilket kan leda till en tids avstängning.
…rektor ringde hem…då sa han ju att jag måste stänga av [barnet] i två dagar nu eftersom hen har brukat våld mot en lärare…
Vid avstängning kan barn komma till skolan endast för att skriva nationella provet i sällskap med vårdnadshavare, därefter kan barnet åka hem. Efter inträffad incident kan barn tilldelas en kontaktperson som stöd. När vissa situationer upplevs jobbiga för barnet erbjuder kontaktpersonen olika aktiviteter som kan fungera i stunden. I början kan barnet uppleva obehag på grund av stödpersonens närvaro men efter ett tag kan de skapa en fin relation.
Efter det har [barnet] varit lugnare med utåtagerande beteende liksom… när [barnet]
slutade i 6 :an sen så det var ju de som hen saknade mest, den här gympaläraren och den här konstiga killen som följde efter hen.
Extra resursen tillsätts som hjälper till barn i svåra situationer. Resursen som är ödmjuk och driven som person och har många bra egenskaper kan påverka barn positivt i sin skolgång. Barnet kan trivas bättre i skolan tack vare extra resursens pedagogiska förhållningssätt till barnet.
som den är idag upplever jag väldigt bra… resursen bemöter [barnet] där hen behöver varje dag… antingen klasslärare eller resursen möter upp och stämmer av hur är dagen idag, var är vi idag…för att få en dagsform… Men det ser jag som ett positivt engagemang.
6 ANALYS
I detta kapitel analyseras resultatet som uppkom utifrån respondenternas redogörelser.
Resultatet analyseras med hjälp av studiens bioekologiska utvecklingsteori. Här redogörs bland annat betydelse av individanpassad undervisning och behovet av samverkan mellan skola och hem.