Brox Ottar, Strùkturfascism -eh andra essärer, Verdandidebatt nr 65 Lund 1972

72

Termen "strukturfascism" syftar, som jag uppfattar den, på vis­

sa drag i det moderna, teknokratiskt styrda, industrisamhället, drag som skapar mer eller mindre akuta notsättningar mellan olika delar av arbetarklassen och som under vissa betingelser kan ta sig uttryck i etniska konflikter och rasmotsättningar.

Vi har alltså att göra med en fascistgenererande struktur som tvingar de små i samhället att bekämpa varandra for att värna om sina livsbetingelser, samtidigt som den skyddar de grupper som fattar de avgörande besluten (framför allt inom närings-och arbetsmarknadspolitiken).

Konkurrensen mellan säljare av arbetskraft är alltså själva drivfjädern bakom motsättningarna. Det kan gälla motsättningar mellan inhemska och invandrade arbetare, mellan dem som lyckats sälja sin arbetskraft och de utslagna eller mellan enskilda individer på en arbetsplats. Det rå­

der hård konkurrens, kanske den hårdaste mellan blivande säljare av arbetskraft som befinner sig i utbildning och som där måste skaffa sig en bättre etikett än alla andra, eller i alla fall bättre än några andra innan de ger sig ut på marknaden. I denna pressade situation uppkommer sådant som mobbing och trakasserier mot de svagaste.

5.1.4 Sammanfattning

Ekonomiska faktorer, produktionsförhållanden och produktivkrafternas utveckling, har en direkt inverkan på människors sätt att förhålla sig till varandra. Ägande- och maktrelationerna i dagens svenska samhälle sätter en klar gräns för individernas möjligheter att träffas fortlöpan­

de för att bestämma om egen och andras levnadsvillkor. Arbetarklassen har idag ingen makt att besluta vad som skall produceras, hur och var man skall bo etc. Klassamhället sätter stopp för en gemenskap kring upp­

byggnad och skötsel av gemensamma angelägenheter.

En "strukturrationalisering" fortgår som också inverkar på de sociala relationerna. Faktorer nom vi velat peka på är utvecklingen mot större enheter (arbetsplatser och bostadsorter), omställningar för människor som flyttar och byter arbete eller ser andra flytta och byta arbete,

"rationaliseringen" som skapat grupper av utschasade, utslagna och aldrig insläppta. Faktorerna försvårar (men är inga absoluta hinder för) kon­

takten mellan människor.

Konkurrensen mellan säljare av arbetskraft och blivande säljare av ar­

betskraft be tyder mycket för de sociala relationerna. Det skapas en hets mellan enskilda individer och mellan grupper av individer, som egentligen har samma intresse men som i konkurrenssamhället slåss mot varandra i stället for att göra gemensam sak.

5.2 Ideologi

5.2.1 Inledning

Ideologi har med föreställningar och tankevärld att göra. Förutom eko­

nomin finns ideologin och politiken som delar eller nivåer i ett viss produktionssätt (i Sverige för närvarande dominerat av det kapitalis­

tiska produktionssättet i dess monopolkapitalistiska form). Ideologin hör samman med ekonomin, ideologin är en del av överbyggnaden till den ekonomiska basen. Detta se vi bäst genom att precisera ideologins funk­

tion, vilken är att inpassa agenterna i deras positioner i ett visst samhälle, givet dess ekonomiska bas.

Sociologer brukar tala om normer och roller vilket har att göra med social påverkan. Vad många missar är att förklara hur dessa normer och roller uppkommer. Ibland verkar det som om en osynlig hand styrde ut­

formandet «eh innehållet i de olika normerna. Icke-merxistiska sociolo­

gers norm- och roll-begrepp blir klargörande, först om de knyts sam­

man med en marxistisk teori om ekonomi-ideologi, bas-överbyggnad. Den marxistiska delen tar bort mystifierande förklaringar till den sociala påverkan genom att förankra förklaringarna i materiellt ekonomiska för­

hållanden.

För att individerna i ett samhälle skall passa in där och uppfylla vissa krav på olika positioner»påverkas de av förväntningar och normer som finns till dessa positioner. Positionsinnehavaren kan sedan bryta mot de existerande förväntningarna, som hör samman med den ekonamiska basen, och gå sin egen väg i handlandet. Men vi kan inte komma ifrån att påverkan i ideologisk form görs på varje individ i ett samhälle så att han/hon skall passa in i detta samhälle. Vi kommer senare att ta upp en

7H

ideologi som kommer inifrån gruppen men som inte är en anpassningsideolo­

gi utan en ideologi som bryter med systemet, den politiska motståndsrö­

relsens ideologi. Men först är det frågan om att se den ideologi som hör samman med den ekonomiska basen, vad vi här valt att kalla för an­

passningsideologi .

Vi kan räkna med två olika typer av anpassningsideologi. Dels har vi den utlärda ideologin, den som produceras av en ideologiapparat och som lärs ut i skolor, av kyrkan, i massmedia osv. Men det finns också en typ av föreställningsvärld, ideologisk uppfattning hos grupper av människor, som växer fram från gruppen själv. För att kunna anpassa sig till en

viss situation, inneha en viss position under längre tid, utvecklar roan normer och regler för tillåtet beteende i gruppen. Dessa normer och reg­

ler gör det lättare för individerna att anpassa sig och ständigt utföra vissa uppgifter. Exempel på de två typerna av ideologier och som vi kom­

mer att ta upp här är föreställningen om klasslöshet respektive den s k Jantelagen.

5.2.2 Jantelagen - ett passiviserande gissel

Aksel Sandemose, en författare född i Danmark men senare bosatt i Norge, skrev 1930 en bok som handlar om uppväxttiden i en dansk småstad, kal­

lad Jante.^ I Jante fanns en fabrik och staden hade en stor arbetar­

befolkning. Boken handlar egentligen inte om staden utan om en kultur, en ideologi, och vad den förde med sig för arbetarbefolkningen, här och på andra ställen. Jante-lagen kan sägas vara de rådande normerna bland arbetarna. Detta är Jantelagen:

Arbetarna i Jante levde under mycket knappa förhållanden, Jantelagen är

1) Sandemose, Aksel; En flykting korsar sitt spår, Uddevalla 1968