28
splittring - splittring mellan invandrade och inhemska arbetare samt mellan "utstötta" (bl a socialhjälpstagare) och stadigt yrkesarbetande
individualism - var och en försöker klara sig och slå sig fram efter bästa förmåga och struntar i andra
- problem tolkas som individuella och inte som gemensamma familism - familjemedlemmar satsar all tid och ork på den egna fa
miljen. Det anses som ett brott mot familjen att engagera sig i andras situation. Man låser in sig och stänger ute den mer komplexa verkligheten.
Detta är alltså några "onda förhållanden" beträffande relationen mellan människor som vi velat peka på.
Dessa fenomen är mer eller mindre utbredda i det svenska samhället av idag. Vissa torde det bara finnas spår av, medan andra är av karaktären att de genomsyrar hela samhället. Faktorerna är svårmätbara och det finns inga omfattande kartläggningar som visar på den exakta förekom
sten- med undantag för isolering där bl a låginkomstutredningen har fram
lagt vissa data på ett riksrepresentativt urval.
Påpekas bör att vi är ute efter att spåra och förklara problem, inte för att ge en fullständig bild av sociala relationer. I sådant fall skulle vi ägnat stor uppmärksamhet åt alla positiva relätisner - samman
hållningen mellan arbetskamrater på många arbetsplatser, verklig väns
kap mellan individer osv. Allt är inte svart, men vi är ute efter att ta fram de svarta fälten.
Faktorerna är av lite olika karaktär. Det handlar om såväl frekvensen av sociala relationer som innehållet och karaktären i relationer. Det senare rör individernas sätt att förhålla sig till varandra, vir en mer kvalita
tiv synpunkt.
Att vissa människor och hela familjer blir isolerade från andra är en del av problemet. Detta fenomen har många forskare, planerare #sv syss
lat med. Den dåliga grannkontakten i städernas förorter har oftast bil
dat utgångspunkten för diskussionerna och studierna. Problemet har då formulerats i termer av for liten kontakt mellan grannar. De frågor man undvikit att beröra är t ex om det självklart är något bra att hemma
fruar i ett hyreshus träffas ofta. Man har helt undvikit att se på inne
hållet i kontakterna och därmed missat en faktor 'av betydelse för för
ståelse av is«leringsproblematiken. Tesen är här att frekvensen myeket nära hör samman med innehållet i sociala relationer och att innehållet i sociala relationer är ett viktigt problemområde i sig och alltså inte bara som en delförklaring till frekvensen.
Vi skall i fortsättningen närmast ta upp hur de olika "onda förhållan
dena" kan tänkas höra samman och då komma in på sambandet frekvens -innehåll, kvantitet - kvalitet i relationerna.
3,2 Isolering har samband med övriga "onda förhållanden"
I ett senare avsnitt skall vi försöka se bakgrunden till och förklara dessa "onda förhållanden". Orsaksfaktorerna är av ekonomisk, politisk och ideologisk art. Redan här kommer vi emellertid in något på förkla
ringar. Främst gäller det isoleringen som vi anser till en del kan förklaras via1* de övriga "onda förhållandena".
3,2,1 Alienerade kontakter kan skapa "självvald" isolering
Vi kan börja med att se sambandet mellan isolering och förekomsten av alienerade kontakter. Om relationerna mellan människor karaktäriseras av konkurrens, kalkylerande och/eller tomhet får det återverkningar på om människor anstränger sig för att ta kontakt med varandra.
I konkurrenssamhället är det svårt för alla dem som inte hänger med. De som inte orkar med tempot isolerar sig och isoleringen går då »fta via dåligt självförtroende. Arbetslösa och förtidspensionerade är exempel på kategorier som inte stått sig i konkurrensen. De blir isolerade ech då
1* ^11*81^ inte 5Ï» eftersom reella orsaker bakom isoleringen i dessa fall kommer att vara orsakerna till de andra "onda förhållandena".
30
inte bara på grund av mer självklara saker som att man mister kontakten med arbetskamrater utan också for att man mist sitt självförtroende och därmed viljan och förmågan att tr. kontakt med andra. Dåligt självför
troende fredas i konkurrenssamhälle.^
Många orkar helt enkelt inte med att umgås med andra om de tycker att de själva inte "har någonting att komma med". Att gå in till grannfrun och tala om hennes utlandssemester ger inte mycket. I synnerhet inte om man själv aldrig gjort någon resa. Att inte kunna virka och samtidigt se andra sitta på samma soffa och med eleganta och snabba rörelser med virknålen färdigställa gardinkappor och barnkläder ger inte heller nå
gonting. Då är det bättre att vara hemma ensam eller med familjen i den egna lägenheten.
2 )
Den "självvalda" isoleringen har den funktionen att individen undgår att blotta sig. Denna isolering kan gälla hela familjer såväl som en
skilda individer. Att de så kallade problemfamiljerna ofta isolerar sig beror på deras ekonomiska trassliga situation i kombination med känslan av att inte alls kunna hävda sig. Man har inte råd att bjuda hem nå3 ) gon, man skäms för sina fula och omoderna möbler. Frågor som alltid dy
ker upp inför olika tillfällen då man skall träffa folk är: Vad skall jag ha på mig? Inte kan jag väl gå på föräldrarmöte och se ut såhär i håret? Och inte har jag råd att skaffa kläder eller gå till hårfrisörskan.
Det blir ofta TV:n som räddar kvällen. Man isolerar sig med familjen eller umgås med ett mycket begränsat antal personer som befinner sig i samma situation.
1) För en bra beskrivning av de arbetslösas situation, se