NÄGOT OM HISTORISKA FÖRÄNDRINGAR:

Huvuduppgiften för rapporten har inte varit att beskriva forändringar som skett genom tiderna beträffande gemenskap eller brister på gemen­

skap. Problemet har i stället formulerats så att orsakerna stått i cent­

rum och frågan har varit varför det inte är bättre än det kunde ha varit.

Vi har ställt oss frågande inför själva fenomenet "bristande gemenskap".

Men en analys av orsaker kräver att man ser till den historiska utveck­

lingen och vi har gång på gång berört just förändringar som skett. Här i bilaga 5 skall vi sammanfatta vår syn på utvecklingen.

Det är svårt att finna mått på sociala förhållanden såsom gemenskap mellan människor. Vi måste avstå från detta och i stället se på hur rimliga orsaksfaktorer förändrats. Om vår teori om orsaker till de "onda förhållandena" är felaktig, så faller också grunden för följande reso­

nemang om förändringar.

Somliga menar att "det alltid varit såhär" under kapitalismen. Det har alltid varit samma stora brist på gemenskap. Andra beskriver utvecklingen som en drastisk försämring under de senare decennierna* Vi menar att

sanningen torde ligga någonstans mitt emellan. Nedan följer en beskrivning av vad som hänt under de senaste tiotal åren inom varje orsaksfaktor.

1. Ägande- och maktförhållanden

Under kapitalismen har det alltid varit så att en ägande klass levt på arbetet av vad en annan klass producerat. Arbetarklassen är och förblir maktlös under kapitalismen och demokratin fungerar inte. Det har aldrig funnits någon gemenskap kring uppbyggnad och skötsel av gemensamma ange­

lägenheter i samhället totalt sett. Alienationen följer i maktlöshetens spår. Människorna blir främmande inför varandra och detta har alltid inneburit något negativt för gemenskapen mellan människor även inom sam­

ma klass. Ett kapitalistiskt system ger grunden för dåliga sociala rela­

tioner.

2. "Strukturrationalisering"

"Strukturrationaliseringen" har inneburit något negativt for de sociala relationerna. Vi sätter här ett minustecken (till skillnad mot punkt 1 där utvecklingen kan betecknas med - 0).

Man bor inte och arbetar inte tillsammans med samma människor dagligen och årligen. Man växer inte upp oeh åldras inte tillsammans med samma kända individer. Små lokalsamhällen på mindre orter och i städerna har slagits sönder.

Produktivkrafternas utveckling har också inneburit allt större krav på människorna. "Rationellare produktion" innebär ökad produktivitet, större krav på utbildning etc. En kravfull värld skapar en "självvald isolering". Vidare är det en grupp människor som får allt mindre tid och ork för umgänge, medan andra åter lider brist på sysselsättning och därmed initiativförmåga. De sociala relationerna påverkas negativt, men av olika orsaker för olika grupper.

3. Konkurrens

Grunden till konkurrensen finns inbyggd i de t kapitalistiska systemet.

Men i och med att kraven på människorna framför allt i produktionen trissas upp, så ökar också konkurrensen. Konkurrensen i skolorna torde vara mycket högre idag än tidigare. Det blir ett minustecken för utveck­

lingen beträffande de sociala relationerna.

4. Ökad ekonomisk standard

"Förr när det var fattigt hjälpte man varandra" brukar det heta. "Gemen­

skapen var större förr när man tvingades kämpa tillsammans för att klara sig". En viktig fråga som man måste ställa sig inför sådana påståenden är om det var som resultat av en dålig standard som relationerna var bättre.

Vidare måste frågan ställas om vad som skulle hända om den materialla standarden skulle sjunka i Sverige. Kan man räkna med att relationerna

150

förvattas eller kan "allas krig mot alla" i stället bli än hårdare.

Vi menar att det är en mängd olika faktorer som spelar in. Het krävs en rad förutsättningar för att en sämre standard skall leda till att "alla hjälper varandra". Utvecklingen kan lika bra gå åt motsatt håll. På mot­

svarande sätt påstår vi att den förbättrade ekonomiska standarden inte i sig obetvingat leder till en försämring av de sociala relationerna men att en sådan utveckling skett under inverkan av andra omständigheter.

Demokratin fungerar inte, konkurrensen bibehålls och förstärks, den politiska medvetenheten är låg etc.

5. Förändrad anpassningsideologi

Den kapitalistiska ekonomin förändras och så anpassningsideologin. Den borgerliga ideologin om klasslöshet, myter om välfärd, konkurrensmenta­

litet, individualism och familism m m, som innebär en anpassning till maktlöshet har alltid funnits under kapitalismen.

Men individualismen är anpassningsideologin av idag till skillnad mot i gårdagens Jante-samhälle. Det krävs mer än foglighet idag. Den passi-viserande enheten har förbyts mot en splittrande individualism där var och en tillåts sticka upp och bräcka av andra.

Vad som också har förändrats är medlen att föra ut anpassningsideologin.

Dessa har blivit mer och mer förfinade. Massmedia, lönesystem, samhälls­

vetenskaplig förstening hör till systembevarares hjälpmedel.

6. Statsapparatens utväxt

Statsapparatens utväxt har gjort den kapitalistiska ekonomin (som är roten till "onda" sociala relationer) mer stabil och effektiv. Vidare har ett ökat antal hjälporgan medverkat till att människorna kommer bort från kravet och ansvaret att bry sig om oeh ta hand om andra.

7. Politiskt motstånd mot kapitalismen

I linje med socialdemokratins degenerering (ideologiskt och aktivitets-mässigt) så har klassolidariteten försvagats.

Det är just nu mycket som händer beträffande det politiska motståndet, varför det är svårt att få ett perspektiv på utvecklingen. Men de sena­

re årens strejkvåg rymmer mycket av både politiskt motstånd och solida­

ritet. Gruvstrejken och städstrejken är bara två exempel. Det återstår att se om en ny politisk motståndsrörelse kan bryta med och överta social­

demokratins forna roll som odlare av klassolidariteten.

8. Gemenskapsrörelser

Gemenskapsrörelser typ allaktivitet har troligen haft ganska liten be­

tydelse för de sociala relationerna i alla fall inom arbetarklassen.Men de är intressanta just som reaktion mot bristen på gemenskap. På plus­

sidan kan man rätta att de visat prov på upplyftande (?) initiativkraft.

Som minuspost har vi att de kan medverka till en politisk omedvetenhet i klasslöshetens tecken.