5.1.1 Killarnas tal om deltagande i brytprojektet
När killarna talade om varför de deltog i projektet, var det inte främst för att de var intresserade av arbeta inom områdena vård och omsorg eller förskola, utan det fanns andra anledningar bakom. I citatet nedan berättar Luca om varför han deltog i projektet:
Det var mina föräldrar som var på mig, de tyckte jag skulle göra det. Jag ville helst jobba och strunta i allt annat. Så sa mina föräldrar att det är smartare att sitta där än att jobba...… Jag fick ju också mail från dem som frågade mig. Det var där jag fick information från början. Sen så var det mina föräldrar som övertygade mig att jag skulle gå på projektet.
I följande citat berättade Amir varför han deltog:
Jag tänkte sommarjobba med min mamma där hon jobbar, hemtjänsten. Så jag tänkte det var bra liksom få lite mer syn på det hela.
Amir beskrev en annan anledning till att han deltog i projektet än Luca. Killarna berättade att deltagandet var en möjlighet till att få extrajobb eller sommarjobb i framtiden när de ska studera på högskola/universitet och att det var en möjlighet att få mer kunskap om högskolan och det svenska skolsystemet. I citatet nedan beskrev Alex varför han valde att delta i brytprojektet:
31
Det var väl, som jag sa innan att ifall det skulle vara tråkigt på praktiken så kunde jag ta detta här också. Så detta kanske var lite roligare. Sen så var det min mamma som också ville att jag skulle medverka. Sen ville jag själv också. Det verkade intressant, få lite mer inblick i hur det är att jobba. Jag har inte tänkt på det innan men sen när det kom upp en möjlighet så var det lika bra att ta den.
Likt Luptons (2006, 112-115) och Simpsons (2004, 259) resultat, kan killarnas tal om varför de deltog i projektet kan ses som strategier för att inte skada den maskulina identiteten. Dessa strategier kan förstås med att alla män förhåller sig till den hegemoniska maskuliniteten, genom att dras till den eller distansera sig från den (Connell, 2013, 10-11). En man som har ett yrke som är kvinnodominerat kan göra att de kommer långt ifrån denna normbild (Lupton, 2006, 112-115). Luptons studie visar att nackdelen för män med att arbeta inom ett kvinnodominerande yrke är att sexualiteten blir ifrågasatt. I det västerländska och amerikanska samhället ses homosexuella män som underordnade heterosexuella (Connell, 2008, 116). Killarnas tal om anledningar till varför de valde att delta i projektet skiljer sig från varandra, däremot kan berättar ingen av dem att de valde att delta för att de är intresserade för yrken inom vård och omsorg samt förskola mer än som ett extrajobb eller ett andrahandsalternativ. Även om Alex berättade att det var för han själv ville, så sa han samtidigt att det var en säkerhet om hans sommarpraktik var tråkig och för att hans mamma ansåg att han skulle delta. Detta kan förklaras med att de vill distansera sig från en underordnad eller marginaliserad maskulinitet och då skydda sin maskulina identitet (Connell, 118-119).
5.1.2 Killarnas tal om brytprojektet och sommarpraktikens påverkan
Killarna berättade att syftet med projektet var att få fler killar att bli intresserade av yrken inom vård och omsorg samt förskola. När de talade om vad de tagit med sig från deltagandet i projektet, stämde det inte överens med det de sagt att syfte var. De berättade bland annat att det hade gett en bredare syn på området, att de fått mer kunskap om studieteknik och om högskolan och dess utbildningar. I citatet nedan är Xavier beskrivning av vad han fått ut av projektet.
...jag tänkte bara dagis och handel, men när jag kom till min praktik och speciellt till högskolan och träffade olika lärare så jag börja tänka om andra utbildningar som
32
jag kan studera. Jag kan studera teknik eller sjuksköterska. Jag ser annat som möjligt.
Luca berättade att praktiken förändrat hans syn på yrket, redan från första dagen. Han berättade att om han inte hade haft sommarpraktik inom vården hade han troligtvis valt att avstå yrket även framåt. Luca uttryckte hur deltagandet i projektet påverkat honom med orden ”Känns inte som att jag har påverkats någonting”. Killarna berättade om vad de fått ut av projektet och att det inte speglade deras beskrivning av syftet. Detta kan förstås med Gottfredsons (2002, 88) förklaring av yrkesvalet som process där icke lämpliga alternativ uteslut utifrån kön och social klass under barndom och tonår. Deras yrkesbilder och kognitiva yrkeskarta har utvecklats under uppväxten och yrken som ingår i vård och omsorg samt förskola kan redan blivit borttagna ur deras zon av acceptabla alternativ. När killarna berättade om anledningarna till att de deltog i projektet och hade sin praktik inom områdena vård och omsorg eller förskola, beskrev de andra syften än att vilja arbeta med människor. De anledningar som beskrevs stämde överens med de förväntningar de berättade att de hade på deltagandet i projektet. Detta kan ses som en strategi för att inte skada sin maskulina identitet (Simpson, 2004; 259 Lupton, 2006, 112-115).
Det talades om att det var praktiken som påverkat synen att arbeta inom vården, snarare än deltagandet i projektet. Under praktiken var killarna delaktiga i arbetet, som de inte hade någon tidigare praktisk erfarenhet av. Genom att möta nya situationer gavs de möjlighet till förändring av att omförhandla zonen av acceptabla alternativ. Om det uppstår ett symboliskt motstånd måste det ske en reflektion över individen och de egna handlingarna för att införliva nya signifikanta symboler (Thunman & Persson, 2011, 63). I citatet nedan berättade Luca om sin syn på yrken innan han var på praktiken:
Då tyckte jag att det var typ, att det var rätt så äckligt, inte så mysigt att jobba med det. Men när jag väl jobbade där så såg jag att det inte är så farligt som jag tänkte. Men det har ingenting med själva projektet att göra.
Genom att vara på arbetsplatsen och utföra arbetet samt få träffa kollegor, handledare och klienter kan hans syn av yrket mött ett symboliskt motstånd. Något som kan ha gett en möjlighet att reflektera över yrket och skapa nya signifikanta symboler som integrerats i hans självuppfattning, i relation till hans syn på arbetet (Thunman & Persson 2011, 54-57, 63). Hur Alex pratade om vad sommarpraktiken gett honom kan också vara ett uttryck för
33
att han har införlivat nya signifikanta symboler. I följande citat talade Alex om vad sommarpraktiken gett honom:
Innan hade jag nog inte tyckt att jag skulle jobba inom det eller nåt sånt, att det var ganska tråkigt, men nu när jag, efter det här har det ändrats lite i alla fall. Att det visst kan vara kul och sånt där.
I citatet nedan talade Amir om sommarpraktiken och dess påverkan på hans bild av yrket: Det var precis så, för att min mamma som har sagt det liksom hon vill att jag ska
jobba men hon vill inte att jag ska stanna där. Där har jag fått det med prestige också det är lite lägre än dom andra arbetena för att det är så hon ser det också och jag har växt upp med det.
Amir berättade att hans mamma beskrivit hur det är att arbeta inom hemtjänst och äldreboende för honom och sa att varken praktiken eller projektet påverkat hans syn på att arbeta på ett äldreboende. Detta kan förklaras med att språk och uttryck som användes på praktikplatsen har genom mammans tal redan införlivats som signifikanta symboler och att de då inte ger möjlighet för honom att reflektera över sig själv och sina handlingar (Thunman & Persson 2011, 54-57, 63). Då några av killarna berättade att de upplevde att sommarpraktiken påverkat deras syn på vård och omsorg eller förskola kan förstås som att deras kognitiva yrkeskarta kan ha vidgats med nya möjliga yrkesområden.