42
Detta avsnitt är en sammanfattning av analysen där syfte och frågeställningarna besvaras. Studiens syfte var att undersöka hur pojkar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande. Vidare var syftet att studera hur deltagarna resonerar om sitt framtida studie- och yrkesval efter sitt deltagande i projektet.
5.4.1 Killarnas tal om arbeten och yrken som de ser som möjliga efter sitt
deltagande i projektet.
Killarna talade om yrken inom vård och omsorg samt förskola som möjliga extrajobb och sommarjobb, eller som ett andrahandsval om det inte är möjligt att nå sitt mest önskvärda alternativ. Detta förändras inte efter att de deltagit i brytprojektet, däremot bidrog sommarpraktiken till denna idé. Yrken inom vård och omsorg beskrevs som enklare än andra mer kvalificerade yrken på grund av utbildningsnivån. Detta kan ses som ett uttryck för låg status då “okvalificerade” yrken tillskrivs lägre status och yrken som anses vara “kvalificerade” kopplas till högre status. Däremot var det ingen som uttalade att de ser på yrken inom vård och omsorg som lågstatusyrken, även om deras beskrivningar kan ses som att de tillskriver yrkena låg status. Lågstatusyrken kopplas till fysiskt arbete, medan yrken med hög status anses vara abstrakta och mer intellektuella. I analysen av talet om framtida yrken framkom det att status har betydelse för killarnas framtida yrkesval, det kan förklaras med studie- och yrkesval som en process där individers val begränsas av föreställningar om genus och klass. I de yrken de ser som möjliga i framtiden kan yrken med låg status uteslutits som möjliga alternativ eller prioriterats lägre än yrken med hög status.
Talet om önskvärda yrken kan ses som uttryck att killarna förhåller sig till den hegemoniska maskuliniteten, då de yrken som nämns är mansdominerade eller tillskrivs egenskaper och kvalifikationer som ses som maskulina. Talet om vilka som arbetar inom vård och omsorg samt förskola kan förstås genom att personer i killarnas omgivning och deras tal om yrken kan ha införlivat signifikanta symboler hos killarna, vilket kan ha gjort att killarna könskodar yrken och skapat stereotypa bilder om vilka som arbetar inom dem. Yrkens könskodningar och stereotypa bilder kan därav ha betydelse för vilka yrken och arbeten killarna ser som möjliga. De uttalade själva att de inte påverkas av könskodningar och stereotypa bilder i sina studie- och yrkesval, vilket kan förklaras med att de har
43
föreställningar om att deras egna handlingar inte påverkas av den hegemoniska maskuliniteten. Vilka yrken och arbeta som ses som möjliga i killarnas tal kan således påverkas av yrkesstatus, att de omedvetet förhåller sig till den hegemoniska maskuliniteten, stereotypa bilder och yrkens könskodning.
5.4.2 Brytprojekts påverkan på deltagarnas mentala yrkeskartor och zon av
acceptabla alternativ.
Enligt Gottfredson har föräldrarna och omgivningen stor betydelse för barnets utveckling av självuppfattning, mentala karta och därmed deras zon av acceptabla alternativ. Detta gav även killarna gav uttryck för. De berättade att tankarna om vård och omsorg samt förskola efter deltagandet i projektet inte hade förändrats. Detta kan förklaras med att deras mentala yrkeskartor har utvecklas under socialisationen av jaget och yrken inom vård och omsorg och förskola kan redan ha uteslutits eller redan ingår i zonen av acceptabla alternativ. Talet om varför de deltog i brytprojektet och vad killarna fått ut av det kan även förstås som en strategi de skapat för att skydda sin maskulina identitet och därmed distansera sig från en underordnande maskulinitetsidentitet. Brytprojektets påverkan för killarnas zon av acceptabla alternativ kan således förklaras med att de redan från tidig ålder kan ha uteslutit yrken inom dessa områden, där föräldrarnas roll kan ha haft betydelse för dem. När de beskrev vårdyrken och arbeta inom förskola kan yrkena däremot ses som acceptabla, men kompromissats bort på grund av yrkenas kodning.
Hur killarna förhåller sig till det hegemoniska maskulinitetsidealet kan också ha betydelse för vilken påverkan brytprojektet hade för zonen av acceptabla alternativ. De beskrev däremot hade de fått kunskap om nya yrken som genom deras tal om den kan förklaras som yrken som tillskrivs högre status, vilket tyder på att deras mentala yrkeskarta har vidgats. Sommarpraktiken hade bidragit till en mer förändrad syn på yrken inom vård och omsorg samt förskola än brytprojektet. Detta kan bero på att killarna gavs möjlighet att möta nya situationer, som kan lett till upplevelsen av symboliskt motstånd. Vilket kan ha lett till reflektion över sig själv och det egna handlandet och på så sätt har de integrerats in i en social institution med signifikanta symboler.
44
6 Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur pojkar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande samt hur deltagarna resonerar om sitt framtida studie- och yrkesval efter sitt deltagande i brytprojektet. Vi kan se att killarnas mentala kartor har vidgats med fler yrken och studiemöjligheter, men att deras zon av acceptabla alternativ inte utökat med hjälp av projektet, utan att de snarare påverkats av sommarpraktiken. Yrkesområdena brytprojektet avsåg att öka intresset kring nämndes av killarna som ett andrahandsval eller som ett extrajobb. Vi menar, likt Lupton och Simson, att detta är strategier som skapas i förhållande till den hegemoniska maskuliniteten, vilket kan bero på att killarnas kognitiva yrkeskarta och självuppfattning har utvecklats under barndomen och tidig ungdom. De berättade att de fått andra erfarenheter och kunskaper av projektet än vad syftet var, om än olika, vilket kan förstås utifrån deras olika bakgrunder och uppväxtvillkor. Vi menar att de signifikanta symbolerna kan skilja sig och vad de upplevde som symboliskt motstånd påverkade vad de reflekterade över och eventuellt förändrade sin syn kring.
Studien visar att killarna i sitt tal om möjliga yrken och arbeten begränsas utifrån den hegemoniska maskuliniteten, yrkesstatus, stereotypa bilder samt könskodningar av yrken. Vi anser att arbeta för att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden är nödvändigt, både för effektiv resursanvändning av individer i samhället samt för att individens fria val ska främjas. De talade om föräldrar och deras inflytande på studie- och yrkesvalen. Utifrån detta menar vi att det är viktigt att arbeta med normkritiskt tänkande i yngre ålder och i fler sammanhang. Detta med en medvetenhet om att normer är djupt rotade och svåra att förändra. Enbart för att något upplevs som svårt, ser vi ingen anledning att inte försöka.
Killarna som deltog i projektet är mellan 16- 20 år, i likhet med Mead ser vi det som att deras identiteter fortfarande utvecklas, men inte i samma hastighet som när de var barn. Utifrån studiens resultat menar vi att brytprojekt i sen ungdom eller vuxen ålder kan bidra till att vidga den mentala kartan, men för att påverka killarnas zon av acceptabla alternativ
45
skulle målgruppen varit yngre. Vi menar även att normkritiska vägledningssamtal kan komplettera brytprojektet för att öka möjligheterna till att uppfylla det angivna syftet.
Ibland sa killarna emot sig själva under intervjuerna, något som gjort att vi funderat på om deras medverkan i projektet inte har reflekterats kring tidigare. Vi undrar vad denna motsägelsefullhet gör för brytprojektets uttalade syfte? Vi menar att det skulle kunna vara till deltagarnas fördel att jämsides med projektet få delta i gruppvägledningsövningar samt enskilda samtal. Detta för att i största möjliga utsträckning tillgodogöra sig innehållet i projektet som kan göra att de gör otraditionella studie- och yrkesval.