3.6.1 Geotekniska, bergtekniska och hydrogeologiska förhållanden
Nyköpings kommun ligger inom Södermanlands sprickdalar som utgörs av mosaiklandskap, skogslandskap och slättlandskap. Sprickdalar och förkastningszoner genomskär landskapet i olika riktningar, huvudsakligen i nordväst-sydöstlig riktning. Detta innebär att korridoren passerar nära nog vinkelrätt med sprickdalarna. Norr om Nyköping är landskapet mer flackt med utbredda lerslätter och malmar.
Landskapets topografi medför att järnvägen omväxlande kommer att förläggas i berg- och jordskärning eller på bank och bro med varierande längd. Dessa ingrepp kan komma att påverka grundvattenresurser på olika sätt. Eventuell bortledning av grundvatten vid skärningar kan komma att påverka vattentäkter och skada bebyggelse på sättningskänslig mark.
Områden inom korridoren har kategoriserats utifrån geotekniska risker och byggkostnader.
Inga områden där det bedöms vara direkt olämpligt att bygga har identifierats inom korridoren. Inte heller har det på delsträckan bedömts finnas någon bebyggelse på
sättningskänslig mark inom eller i anslutning till järnvägskorridoren. Inom vissa områden har det dock konstaterats stora jorddjup eller skredrisk. Sådana områden finns kring Björksundsbäcken, söder om Blindkällan, och i närheten av Holmsjön (se Figur 25 för orientering).
43 Figur 25. Översikt över geotekniska, bergtekniska och hydrogeologiska förhållanden längs delsträckan Sillekrog–Sjösa.
Korridoren omfattar skogslandskap med större och mindre berg och moränområden varvat med mosaiklandskap där dalbottnarna ligger ganska nära havsnivån medan höjderna varierar uppemot 40 meter över havet. Mosaiklandskapet är småbrutet och utgörs av odlingsmark, skogspartier och bebyggd mark.
Korridoren passerar i huvudsak genom mark som inte är påverkad på annat sätt än genom uppodling, skogsbruk eller täktverksamhet. Täktverksamhet har förekommit inom flera av isälvsavlagringarna, i större eller mindre omfattning. I samband med utbyggnad av E4 har bergschakt utförts vid passager av höjdområden och här finns idag några långa sträckor med bergskärningar.
Fler bergskärningar kommer att utföras på sträckan där järnvägen passerar topografiska höjdpartier. En stor del av de massor som genereras kommer att kunna återanvändas inom projekt Ostlänken som exempelvis banfyllningsmaterial, för landskapsmodellering och bullerskydd. Målsättningen är att minimera volymen massor som ska behöva transporteras bort för deponering, behandling eller destruktion.
De hydrogeologiska förutsättningarna varierar längs delsträckan, till stor del beroende på områdets geologi. Grundvattenytan bedöms generellt ligga nära markytan i de jordtäckta delarna. Detta baseras dels på förekomsten av ett stort antal mindre sankmarker, dels på grundvattennivåmätningar.
Två grundvattenförekomster ligger i anslutning till eller inom korridoren. I anslutning till korridoren söder om Gärdesta ligger Lötstugan, vars kemiska och kvantitativa status
klassats som god. Vid Tystberga ligger grundvattenförekomsten Rogstafältet som bedöms ha mycket högt värde då det förser Tystberga samhälle med dricksvatten.
Grundvatten-förekomsten omfattas av miljökvalitetsnormer och delar av den ligger innanför ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter.
Grundvattenförekomster, brunnar samt vattenskyddsområden redovisas i Figur 26.
44
Figur 26. Grundvattenförekomster, brunnar samt vattenskyddsområden längs delsträckan Sillekrog–
Sjösa.
3.6.2 Risk för översvämning
Höga vattenstånd i vattendrag och sjöar, höga havsnivåer, samt kraftig nederbörd och snösmältning kan leda till översvämning om markytan inte förmår att avleda och infiltrera ytvattenavrinningen. Konsekvenserna och kostnaderna för samhället kan bli mycket stora även vid en kortvarig översvämning. I projekt Ostlänken jobbas det därför aktivt med klimatanpassning. Konstruktionerna anläggs så att de anpassas till ett framtida klimat för att undvika skador.
Översvämningsanalysen som har utförts har baserats på skyfall eftersom det inte finns några områden som kan påverkas av förhöjd havsnivå. Vid kraftiga skyfall finns även risk för att områden som normalt är torra och inte kopplade till vattendrag eller våtmarker
översvämmas, så kallade blue spots. Sådana riskområden har identifierats med topografisk analys av lågpunkter.
Längs Ostlänken, delen Sillekrog–Stavsjö, finns ett stort antal lågområden och potentiella översvämningsområden, varav flertalet ligger i direkt anslutning till vattendrag eller hamnar under nya broar. I Figur 27, Figur 28, Figur 29 respektive Figur 30 visas de vattendrag, sankmarker och blue spots inom delsträckan Sillekrog–Sjösa som riskerar att svämmas över om det på kort tid regnar 100 mm, vilket motsvarar ett kraftigt skyfall med en återkomsttid på 50 år.
Figur 27. Översvämningsytor längs delsträckan Sillekrog–Sjösa.
45 Figur 28. Översvämningsytor längs delsträckan Sillekrog–Sjösa.
Figur 29. Översvämningsytor längs delsträckan Sillekrog–Sjösa.
Figur 30. Översvämningsytor längs delsträckan Sillekrog–Sjösa.
3.6.3 Befintliga ledningar
På grund av att korridoren går i glesbefolkade områden finns ett förhållandevis litet antal ledningar där konflikter kan uppstå.
Inom korridoren återfinns tre högspänningsledningar. I två fall kan högspännings-ledningarna komma i konflikt med ny järnväg. Den tredje högspänningsledningen går parallellt med Nyköpingsbanan mellan Holmsjön och Uttersjön. Korsning mellan högspänningsledning och järnväg kräver koncession, och behöver någon högspännings-ledning flyttas krävs ny koncession.
46
Längs sträckan Sillekrog–Sjösa finns också markförlagda och luftburna tele-, opto- och lågspänningsledningar. Utöver detta återfinns även vatten-, dagvatten- och
spillvattenledningar. Befintliga ledningar inom sträckan redovisas i Tabell 4.
De ledningar, såväl markförlagda som luftburna, som hamnar i konflikt med den planerade järnvägsanläggningen kommer att läggas om. När markanspråket är färdigt kommer förslag på ledningsomläggningar att tas fram i samråd med ledningsägarna.
47 Tabell 4. Befintliga ledningar längs delsträckan Sillekrog–Sjösa.
Korsande ledning Längdmätning (km) Ledningsägare
BEF_OPTO_GÄST 37+700 Gästabudstaden
BEF_TELE luft_SKA 28+500 Skanova
BEF_TELE_SKA 32+900 Skanova
BEF_TELE_SKA 36+900 Skanova
BEF_TELE_SKA 37+500 Skanova
BEF_TELE_SKA 40+300 Skanova
BEF_TELE_SKA 40+400 Skanova
BEF_TELE luft_SKA 40+900 Skanova
BEF_TELE_SKA 41+400 Skanova
BEF_TELE luft_SKA 41+800 Skanova
BEF_TELE_SKA 45+100 Skanova
BEF_TELE luft_SKA 45+700 Skanova
BEF_TELE_SKA 45+700 Skanova
BEF_LSP luft 400V_VE 28+500 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 30+700 Vattenfall Eldistribution
BEF_MSP 11000V_VE 31+300 Vattenfall Eldistribution
BEF_MSP 11000V_VE 31+400 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 31+400 Vattenfall Eldistribution
BEF_MSP 11000V_VE 32+200 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 33+100 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 33+200 Vattenfall Eldistribution
BEF_MSP 11000V_VE 36+700 Vattenfall Eldistribution
BEF_MSP luft 11000V_VE 37+600 Vattenfall Eldistribution BEF_MSP luft 11000V_VE 40+200 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 40+400 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 41+400 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 41+700 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 45+100 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 45+200 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 400V_VE 45+600 Vattenfall Eldistribution
BEF_MSP 11000V_VE 45+800 Vattenfall Eldistribution
BEF_LSP 00V_VE 45+800 Vattenfall Eldistribution
BEF_MSP 11000V_VE 47+100 Vattenfall Eldistribution
BEF_HSP luft 132kV_VE 42+500 Vattenfall Eldistribution BEF_HSP luft 45kV_VE 46+600 Vattenfall Eldistribution BEF_HSP luft 45kV_VE 47+000 Vattenfall Eldistribution BEF_HSP luft 132kV_VE 47+000 Vattenfall Eldistribution
48