Erbjudande om frivilligt förvärv - Ostlänken, delen Sillekrog

Där riktvärden för buller överskrids, kostnaderna för järnvägsnära bullerskyddsåtgärder är orimligt höga och där fastighetsnära åtgärder inte anses ge tillräcklig bullerdämpande effekt, erbjuder sig Trafikverket att köpa fastigheten. Detta sker genom ett erbjudande om frivilligt förvärv. I det fall fastighetsägaren avböjer erbjuds denne istället de skyddsåtgärder som redovisas på plankartan, såsom fönster- och ventilåtgärd eller skyddad uteplats.

Även där riktvärden för stomljud överskrids och kostnaderna för att vidta skyddsåtgärder är orimligt höga, ges ett erbjudande om frivilligt förvärv. För de fastighetsägare som avböjer kan inga alternativ erbjudas eftersom det saknas enkla och kostnadseffektiva metoder för att dämpa stomljud för befintliga byggnader. Av de 28 bullerberörda byggnaderna är det 11 byggnader som kommer att erbjudas förvärv (se Tabell 19).

Erbjudande om frivilligt förvärv fastställs inte på plankartan. Däremot redovisas de

fastigheter som berörs på illustrationskartan som tillhör järnvägsplanen. Illustrationskartan fungerar som ett komplement till plankartan och visar på ett överskådligt sätt vad som ingår i planen och vilka åtgärder som planeras.

Tabell 19. Fastigheter på sträckan som kommer att erbjudas frivilligt förvärv.

Längdmätning (km) Fastighet Adress

28+600 INGEMUNDSTA 2:1 Ingemundsta Gräsmaren 1

30+600 INGEMUNDSTA 2:1 Ingemundsta Stoltenstorp 1

33+100 GÄRDESTA 1:1 Gärdesta Laggartorp 1

33+200 GÄRDESTA 1:1 Gärdesta Vreta 1

41+300 EKLA 8:1 Ekla Vretstugan 1

45+000 SVÄRTA GÅRD 2:1 Piparvik 1

45+200 SVÄRTA GÅRD 2:1 Brinkstugan 1

46+600 SVÄRTA GÅRD 2:1 Kråkstugan 1

46+600 SVÄRTA GÅRD 2:1 Kråkstugan 2

47+400 SVÄRTA GÅRD 2:1 Klippinge Håkanbol 1

5 Effekter och konsekvenser av projektet

I detta kapitel beskrivs de effekter och konsekvenser som byggandet av Ostlänken medför.

Järnvägsplanbeskrivningen fokuserar primärt på de konsekvenser som uppstår i nära anslutning till järnvägsplanområdet för denna delsträcka. För infrastruktur och resande samt lokalsamhälle och regional utveckling (avsnitt 5.1 och 5.2 respektive 5.3) beskrivs även konsekvenser på kommunal, regional och nationell nivå, som uppstår av hela Ostlänken.

5.1 Befintliga järnvägars och vägars funktion och standard

5.1.1 Järnvägar

Utbyggnaden av Ostlänken innebär en ökad kapacitet i det svenska järnvägssystemet i och med att kapacitet frigörs på hårt belastade befintliga banor: delar av Södra stambanan, delar av Västra stambanan och Nyköpingsbanan. En ökad kapacitet i systemet möjliggör i sin tur en utökad turtäthet för samtliga tågtyper.

En annan aspekt som är kopplad till banans kapacitet är hur tillförlitligt transportsystemet är. Högre kapacitet innebär att restiden, komforten och framkomligheten blir bättre framför allt till följd av att banan blir mindre störningskänslig.

5.1.2 Vägar

Hänsyn kommer att tas till de befintliga vägar, såväl allmänna som enskilda, som ligger inom järnvägsplanområdet och därmed påverkas. Passager över eller under Ostlänken kommer att anläggas. I enstaka fall kommer vägar att få nya sträckningar, vilket innebär att deras kvalitet kan komma att höjas.

De statliga vägar som berörs av Ostlänken på delsträckan Sillekrog–Sjösa är väg 778, väg 774, väg 771, väg 770 och E4. Dessa redovisas i Tabell 1 respektive i Figur 12.

Väg 778

Väg 778 dras om och får ett nytt läge västerut med en mer vinkelrät korsning mot den nya stambanan. Cirka 500 meter av vägen påverkas. I korsningspunkten med väg 778 planeras Ostlänken gå på bro över vägen. Vägen kommer att hållas öppen under hela byggperioden.

Väg 774

I korsningspunkten med Ostlänken går väg 774 i en port under stambanan i befintligt läge.

Vägen kommer att vara framkomlig under hela byggtiden med en omledningsväg vid sidan av befintlig väg under tiden för byggandet av bron.

Väg 771

Väg 771 behåller sitt läge i plan men höjs och går ovanför järnvägen på bro. En gång- och cykelbana anläggs vid sidan av vägen. Cirka 900 meter av vägen påverkas. Vägen kommer att hållas öppen under hela byggperioden.

Väg 770

I korsningspunkten med Ostlänken går väg 770 i en port under stambanan. Vägen kommer att vara stängd under byggperioden för bron och trafiken leds då om via närliggande befintliga enskilda vägar söder och väster om den nya stambanan.

E4 kommer att behålla sitt befintliga läge och järnvägen kommer att gå på bro över motorvägen. Vägen ska vara öppen för trafik i fyra körfält under hela byggtiden. För att säkra detta har produktionsytor etablerats i kanterna till vägen. På så sätt ska trafiken kunna flyttas bort från mittremsan under tiden som brostöd till bron etableras mellan körfälten.

Övriga påverkade vägar

För åtkomst till ett antal servicevägar förutsätts att enskilda vägar kan nyttjas. Normalt behåller enskilda vägar sin bredd, men vissa vägar kan behöva breddas, förstärkas och kompletteras med vändplaner och mötesplatser.

Samtliga enskilda vägar som berörs av Ostlänken på delsträckan Sillekrog–Sjösa är idag 3–4 meter breda där uppgift finns. Alla vägar är grusade förutom Blindkällan Frideborg som är asfalterad. Hur de enskilda vägarna påverkas av den nya stambanan redovisas i Tabell 20.

Tabell 20. Berörda enskilda vägar. I tabellens första kolumn anges var vägen korsar järnvägen.

Längdmätning (km)

Plats Bredd

(meter)

Åtgärd och påverkan Effekter och konsekvenser

28+800 Gräsmaren 3,5 Vägen dras om och ansluts

till Ingemundsta Gräsmaren i ett mer sydvästligt läge.

Ingen omväg jämfört med dagens sträckning.

28+800 Ingemundsta

Gräsmaren

3,5 Vägen stängs. En vändplats anläggs på den norra sidan av den nya stambanan. På den södra sidan läggs vägen om parallellt med den nya stambanan.

Skogsmarken skärs av av järnvägen. Det blir inget sammanhängande tillträde till skogen.

Tillträdet till skogen måste ske från två olika håll. går parallellt med den nya stambanan på den södra sidan till den korsar järnvägen längre västerut vid 30+770 genom en ny vägport under järnvägen.

Ingen omväg jämfört med dagens sträckning.

Gärdesta Vreta 3 Den befintliga anslutningen till väg 778 stängs och ersätts med två nya anslutningar, en på vardera sida om den nya

stambanan.

Färdvägen mellan fastigheterna förlängs, men anslutningen till väg 778 upprätthålls.

33+910 Janslund Laggartorp 3 Vägen stängs och en vändplats anläggs.

Åtgärden leder till försämrad tillgänglighet till området söder om järnvägen.

89 Längdmätning

(km)

Plats Bredd

(meter)

Åtgärd och påverkan Effekter och konsekvenser

35+730 35+790 36+080

Lilla Långbro 3 Den parallella vägen på södra sidan av stambanan flyttas söderut och den enskilda vägen Lilla Långbro passerar under den nya stambanan och ansluter på södra sidan till den nya vägen.

Vid korsningspunkten vid km 36+050 stängs den enskilda vägen och en ny väg anläggs längre norrut för anslutning till passage vid km 35+730.

Färdvägen för trafik som använder vägen blir något längre. Ökad trafik förbi byggnaderna längs den söder. Vägarna kommer att behållas som servicevägar, men det kommer inte att finns någon korsningspunkt med den nya stambanan.

Åtgärden innebär en längre färdväg för trafikanter.

38+550 Harsta Björkbacken 3 Den enskilda vägen stängs vid korsningspunkten. En jordbrukspassage anläggs istället mellan km 38+700 och km 38+900.

Åtgärden leder till försämrad tillgänglighet till området norr om järnvägen.

39+415 Rogsta Uppgift

saknas

Vägen stängs. En ny väg med vändplats anläggs på norra sidan av den nya stambanan.

Inga konsekvenser förväntas till följd av åtgärden. troligen för jord- och skogsbruksmaskiner. Vägen kommer att skäras av från spårlinjen.

Åtgärden innebär en längre färdväg för åtkomst till skogsområdet mellan Ostlänken och E4.

40+380 Blindkällan Frideborg

4 Den enskilda vägen stängs vid korsningspunkten med den nya stambanan.

Åtgärden innebär att åtkomsten till fastigheterna norr om järnvägen försvinner.

41+250 Stora Ekeby 3 Den enskilda vägen stängs

och fastigheten, mellan spårlinjen och E4, som vägen leder till löses troligtvis in. Därmed behövs antagligen ingen

ersättningsväg till fastigheten. En vändplats anläggs söder om den nya stambanan då vägen stängs av.

Åtgärden innebär att åtkomsten till fastigheten norr om järnvägen försvinner.

Längdmätning (km)

Plats Bredd

(meter)

Åtgärd och påverkan Effekter och konsekvenser spårlinjen. En ny enskild väg anläggs på södra sidan om spåret från km 41+770 fram till km 42+700. går parallellt med den nya stambanan på den norra sidan.

Koppling till befintlig väg på södra sidan om spåret föreslås också under landskapsbron vid km 45+760.

Åtgärden bedöms inte få några konsekvenser för trafiken.

47+180 Håkanbol 3 Den enskilda vägen vid km

47+180 stängs. En ny vägport anläggs under den nya stambanan vid km 47+225.

Åtgärden bedöms inte få några konsekvenser för trafiken.

5.2 Trafik och användargrupper

Ostlänken är ett steg i att öka kapaciteten på järnvägsnätet och möjliggöra ett ökat hållbart resande för såväl långa som korta personresor. Genom att bygga en ny bana frigörs kapacitet på befintliga stambanor som därmed kan användas för regionaltågs- och godstågstrafik.

Tillförlitligheten i transportsystemet ökar eftersom banans kapacitet blir bättre. Banan blir mindre störningskänslig, vilket medför en förbättrad restid, komfort och framkomlighet.

Restidsmålen redovisas i avsnitt 2.3.

Etableringen av Ostlänken kan påverka E4 på så sätt att den långväga trafiken längs vägen, både person- och godstrafik, minskar till förmån för tågtrafiken (Trafikverket 2018b). Även på en del andra statliga och regionala vägar kan Ostlänken och de nya resecentrumen i Nyköpings tätort och vid Skavsta flygplats komma att ha en inverkan. Resor som tidigare gjorts med bil eller buss kan istället göras med tåg.

Jämfört med nuläget innebär prognosen för år 2040 en ökning av antalet passerande tåg såväl genom Nyköping som i regionen i stort. Antal godståg genom Nyköping förväntas kunna öka från dagens 6 tåg per dygn till 20 tåg per dygn (8 på TGOJ-banan respektive 12 på Nyköpingsbanan). Regionaltågs- och pendeltågstrafiken genom Nyköping förväntas öka från dagens 38 tåg per dygn till 88 tåg per dygn (32 pendeltåg respektive 56 regionaltåg).

För att göra resandet attraktivt är de viktigaste parametrarna en kort restid och en god turtäthet.

Ostlänken kommer att trafikeras av en rad olika tågtyper:

• Snabbare persontåg mellan storstadsområdena med begränsat och varierande uppehållsmönster.

• Interregionaltåg, IR-tåg, delvis genomgående till och från andra banor med

uppehåll på respektive kommuns huvudort. Även Skavsta flygplats trafikförsörjs av IR-tåg (i vilken omfattning beror på Skavsta flygplats flygresemarknad).

• Regionaltåg som även stannar i andra tätorter.

• Lättgodståg, snabba och lätta godståg med högvärdigt gods, exempelvis

konsumtionsvaror, och med prestanda motsvarande ett regionaltåg. Observera att inga ordinarie godståg ska trafikera den nya stambanan utan bara bibanan.

Sammanlagt förväntas det 50 resor per dygn med snabbtåg (varav 10 med 400 meter långa tåg och 40 med 200 meter långa tåg) och 84 resor per dygn med interregional- och

regionaltåg (med en genomsnittlig längd på 125 meter och en maximal längd på 250 meter) på Ostlänken.

Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar, eftersom inga passager i plan kommer att finnas på den nya anläggningen. Passagerna över respektive under järnvägen kommer att ha en hög standard vilket ökar trygghetskänslan för de som nyttjar dem. Den tillgänglighets-anpassning som nyanläggning av passager innebär ökar tillgängligheten för alla användare.

5.3 Lokalsamhälle och regional utveckling

Ostlänken, delprojekt Nyköping bidrar till att det byggs nya resecentrum i Nyköpings tätort och vid Skavsta flygplats. Dessa blir viktiga bytespunkter mellan regional och lokal buss-trafik, storregional och nationell tågtrafik samt internationell flygtrafik. Genom sam-lokalisering av lokal, regional, nationell och internationell kollektivtrafik underlättas byten mellan olika färdmedel.

Etableringen av Ostlänken innebär att Östergötlands- och Mälardalsregionen kan fortsätta att utvecklas och att transporter som sker här, såväl arbetsresor som studie- och fritidsresor, kan ske på ett hållbart sätt.

5.3.1 Översiktsplanering

Järnvägsplanen är förenlig med Nyköpings översiktsplan (Nyköpings kommun 2013) som antogs av kommunfullmäktige den 12 november 2013. En reviderad översiktsplan beräknas bli antagen under våren 2021. Av förslaget till ny översiktsplan framgår att även den reviderade översiktsplanen kommer att vara förenlig med järnvägsplanen.

5.3.2 Detaljplanering

Varken några gällande eller pågående detaljplaner ligger inom, eller i direkt anslutning till, järnvägskorridoren på delsträckan Sillekrog–Sjösa. Närliggande detaljplaner i bland annat Tystberga och Lästringe påverkas inte av Ostlänken.

5.4 Stad och landskap

Den största generella påverkan som Ostlänken medför i landskapet är att järnvägen kommer att utgöra en barriär, både fysiskt och visuellt. Ostlänken bedöms ha störst påverkan på landskapsbilden i öppna landskap med långa siktlinjer. I skogsområden med få och korta siktlinjer bedöms den nya infrastrukturanläggningen inte skapa någon större visuell påverkan. För att undvika visuella barriärer är det därför viktigt att beakta järnvägens placering och gestaltning.

Delsträckan Sillekrog–Sjösa utgörs av ett varierande landskap med allt ifrån områden som har låg känslighet för Ostlänken till område med hög känslighet där landskapsbilden klassas som mycket värdefull.

Skogsområdena vid Sille skog samt Lästringe och Bälinge skog bedöms ha en landskapsbild som har högre tålighet för järnvägen eftersom siktlinjerna är korta och landskapsrummen är mindre med få vyer. Ostlänken passerar genom områdenas södra delar på bank och i

skärning.

Landskapsbilden kring Gärdesta klassas som mycket värdefull eftersom området består av ett öppet och låglänt jordbrukslandskap omgivet av höjder med skog. Järnvägen passerar på låg bank för att minimera visuell påverkan på landskapsbilden och således bevara siktlinjer och sammanhang i det öppna landskapet. Dess sydliga placering beror främst på att

minimera visuell påverkan på herrgårdslandskapet med höga kulturvärden, samt minimera påverkan på jordbruksmarken.

Även kring Tystbergabygden bedöms landskapsbilden som mycket värdefull. Ostlänken passerar genom området så långt norrut som möjligt för att minska intrånget i stora och värdefulla jordbruksmarker samt undvika intrång i äldre bystrukturer. I området rör det sig relativt mycket människor och Nyköpings kommun har påtalat vikten av att bibehålla utsikten mot Tystberga kyrka från E4. För att bevara de visuella kopplingarna går järnvägen på relativt låg bank (men tillräckligt hög för att tillgodose en vägpassage för väg 774).

Järnvägen placeras så nära E4 som möjligt.

Vid bruksmiljön runt Uttersjön och Holmsjön bedöms landskapet ha måttlig känslighet, medan Svärta skog öster respektive väster om sjöarna anses ha bättre tålighet för järnvägen.

Ostlänken passerar norr om sjöarna parallellt med E4.

Kumulativa effekter riskerar att uppstå där befintlig infrastruktur utgör en barriär och den nya järnvägen adderar till barriäreffekten. Sådana områden finns längs E4 vilket kan innebära att barriäreffekten förstärks då Ostlänken placeras i närheten av den. Barriär-effekten av Ostlänken bedöms förstärkas i områden som Tystberga och Sättra, där den nya stambanan går nära E4 och Nyköpingsbanan. Andra kumulativa effekter som kan uppstå är att landskapsfragmenteringen järnvägen kan innebära bidrar till att

bruknings-förutsättningar för marken förändras eller upphör.

5.5 Miljö och hälsa

Miljö- och hälsokonsekvenser som utbyggnaden av Ostlänken ger i bygg- och driftskedet sammanfattas kortfattat här i planbeskrivningen. De beskrivs mer detaljerat i miljö-konsekvensbeskrivningen som tillhör denna järnvägsplan (Trafikverket 2021).

5.5.1 Riksintressen

Ostlänken påverkar inga riksintressen under driftskedet. E4 som är riksintresse för kommunikationer, kommer att påverkas under byggskedet eftersom Ostlänken korsar motorvägen på bro.

5.5.2 Natura 2000

För delsträckan Sillekrog–Sjösa berörs inga Natura 2000-områden.

5.5.3 Kulturmiljö

Ostlänken korsar genom ett antal kulturhistoriskt mycket värdefulla områden på

delsträckan Sillekrog–Sjösa. Odlingsmark som har brukats i generationer kommer att tas i anspråk av järnvägsanläggningen och kulturhistoriskt värdefulla byggnader och gårdsplatser kommer att försvinna eller påverkas till den grad att de kanske inte längre kommer att vara beboeliga. Delar av vägnätet i området är också kulturhistoriskt värdefullt, och samband mellan gårdar och marker riskerar att brytas. Även visuella samband bryts i öppna landskap där järnvägen går på bank.

För att konsekvenserna inte ska bli mer omfattande än vad som är absolut nödvändigt har stor hänsyn till kulturmiljövärden tagits när järnvägsanläggningen placerats in – i plan såväl som i profil – inom järnvägskorridoren. Även vid placeringen av teknikytor, transportvägar och annan tillhörande infrastruktur har hänsyn tagits till kulturmiljöobjekt.

Mer platsspecifikt kommer kulturhistoriska värden i Lästringebygden delvis att gå förlorade eller fragmenteras när buller och visuella störningar uppkommer av den nya stambanan.

Vidare kommer den barriäreffekt som E4 har på landskapet i Tystbergabygden att förstärkas med Ostlänken. Äldre vägar kommer att stängas eller dras om och ett flertal värdefulla fornlämningar utraderas. Konsekvenserna för Tystbergabygden bedöms vara stora eftersom högt värderade kulturmiljövärden kommer att gå förlorade och den historiska läsbarheten av kulturlandskapet kommer att försvåras eller upphöra helt. I området kring Svärta skog löper den nya stambanan nära E4 och även här kommer den befintliga barriären som motorvägen utgör att förstärkas.

Kumulativa effekter som kan uppkomma när ytan som upptas av infrastrukturen längs sträckan ökar är att marken kan bli svårare att bruka samt att förutsättningarna för betande djur minskar och att markerna växer igen. Särskilt utsatt för dessa effekter är Gärdesta-Ingemundsta och delar av Tystbergabygden.

5.5.4 Naturmiljö

Genom anläggandet av Ostlänken och det faktum att den nya stambanan avses att stängslas kommer en barriär för vilt att uppstå men E4 är redan en betydande barriär i landskapet.

Viltpassager planeras för att säkerställa att djur tillåts passera Ostlänken för att inte förstärka den barriär som E4 utgör idag. Eftersom Ostlänken inom delsträckan till stor del är lokaliserad utmed E4 har viltpassagerna på E4 beaktats vid placeringen av viltpassager för Ostlänken.

Totalt längs delsträckan Sillekrog–Sjösa finns tolv viltpassager planerade för små-, mellanstort- och storvilt. Kabelbrunnar i anläggningen kommer att utformas med utrymning för att skydda smådjur som till exempel grod- och kräldjur.

Biotopskydd

Inom korridoren har sammanlagt 42 objekt identifierats i form av åkerholmar samt

småvatten och odlingsrösen i jordbruksmark. En majoritet av objekten finns koncentrerade i området norr om Tystberga samt söder om Fårsjön. Intrång i skyddade biotoper hanteras inom ramen för järnvägsplanen men kräver att det finns tydliga motiv. I Figur 59, Figur 60, Figur 61, Figur 62, Figur 63 respektive Figur 64 visas de områden där den nya stambanan kommer att ha en påverkan på naturvärden och skyddade områden.

Den nya stambanan berör inga av Skogsstyrelsen beslutade biotopskyddsområden i skogsmark.

Figur 59. Ostlänkens påverkan på naturvärden och skyddade områden för delområdet Sillekrog–

Ingemundsta.

Figur 60. Ostlänkens påverkan på naturvärden och skyddade områden för delområdet Ingemundsta–

Laggartorp.

95 Figur 61. Ostlänkens påverkan på naturvärden och skyddade områden för delområdet Laggartorp–

Tullen.

Figur 62. Ostlänkens påverkan på naturvärden och skyddade områden för delområdet Tullen–

Vretstugan.

Figur 63. Ostlänkens påverkan på naturvärden och skyddade områden för delområdet Vretstugan–

Holmsjön.

Figur 64. Ostlänkens påverkan på naturvärden och skyddade områden för delområdet Holmsjön–

Håkanbol.

Strandskydd

Intrång i strandskyddsområden hanteras inom ramen för järnvägsplanen och för delsträckan Sillekrog–Sjösa berörs totalt nio vattendrag och två sjöar som omfattas av strandskydd. I Figur 59, Figur 60, Figur 61, Figur 62, Figur 63 respektive Figur 64 redovisas berörda strandskyddade områden. Av de berörda områdena finns sju platser där större hänsyn tagits vid projekteringen för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Resterande fyra platser gäller mindre diken i åkermark, utan större

naturvärden.

Konsekvenserna för naturmiljö vid intrång i strandskyddsområden blir små till måttliga. De flesta strandskydd som påverkas och som har naturvärden som påverkas har någon sorts passage i eller nära inpå. Ett fåtal områden med naturvärden påverkas, men de har oftast passager.

Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken

Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken kan komma att krävas för fortsatta fält-undersökningar avseende exempelvis grundvatten och geoteknik.

5.5.5 Boendemiljö

Boendemiljön kommer att förändras för de människor som lever och verkar längs med området där den nya stambanan byggs. Omfattningen av påverkan är beroende av

befolkningssituation och levnadsförhållanden i området idag, samt järnvägens utformning och förutsättningarna i landskapet. De miljöaspekter som har anknytning till människors boendemiljö är möjligheter till rekreation och friluftsliv (se avsnitt 5.5.6), påverkan av buller

In document Ostlänken, delen Sillekrog–Sjösa Nyköpings kommun, Södermanlands län (Page 86-100)