Järnvägsplanen för Ostlänken, delen Sillekrog–Sjösa planeras att ställas ut för granskning under hösten 2022 för att därefter fastställas under våren 2023. Byggstart beräknas preliminärt till någon gång under 2025.
Byggtiden för delsträckans cirka 19 kilometer beräknas till tre år. Byggtiden avser
anläggningsentreprenaden och föregås av omfattande förarbeten i form av rivningsarbeten, ledningsomläggningar, anpassning av befintlig infrastruktur och temporära
trafik-omläggningar.
När anläggningsentreprenaden är utförd tar så kallade BEST-arbeten (bana, el, signal och tele) vid. Preliminär tid för BEST-arbeten på den aktuella delsträckan är 2031–2033 och 2035 beräknas Ostlänken tas i trafik.
En övergripande tidplan för Ostlänken, delen Järna–Linköping redovisas i avsnitt 2.4.
129
11.3.2 Tillstånd, lov och dispenser
En del av de verksamheter som byggandet av järnvägsanläggningen medför måste prövas i sak. Sakprövning sker främst mot 9 kap. (miljöfarlig verksamhet) och 11 kap. (vatten-verksamhet) miljöbalken (1998:808), men även prövningar mot bland annat kulturmiljö-lagen (1988:950), plan- och byggkulturmiljö-lagen (2010:900) och artskyddsförordningen (2007:845) kan bli aktuella. Här redovisas vad som gäller för delsträckan Sillekrog–Sjösa.
Vattenverksamhet
Genomförandet av järnvägsplanen kommer att medföra åtgärder som innebär vatten-verksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Sådana åtgärder inkluderar omledning av vattendrag, anläggande av broar och trummor samt tillfälligt bortledande av grundvatten vid läns-hållning av schakt. Beroende på vilken typ av vattenverksamhet det rör sig om och åtgärdens storlek kan anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet krävas. Anmälan om
vatten-verksamhet görs till länsstyrelsen och tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. I projektet kommer all vattenverksamhet sannolikt att samlas i en eller flera tillstånds–
ansökningar, även de anmälningspliktiga verksamheterna.
Projektet innebär påverkan på markavvattningsföretag som omfattar anläggningar inom båtnadsområdet och kan även medföra påverkan på flöde i diken inom markavvattnings-företag. Eventuell omprövning av markavvattningsföretag eller omförhandling görs separat i ett senare skede.
Tystberga vattenskyddsområde
Länsstyrelsen i Södermanlands län har fastställt ett skyddsområde för den grundvattentäkt som utnyttjas för vattenförsörjningen av samhället i Tystberga. Skyddsområdet är indelat i brunnszon, inre och yttre skyddszon och regleras av ett antal skyddsbestämmelser (se närmare i miljökonsekvensbeskrivningen som tillhör den här järnvägsplanen). I ett nytt förslag till vattenskyddsföreskrifter för Tystberga omfattas ett större skyddsområde,
uppdelat i tre olika skyddszoner. Trafikverket har en dialog med Nyköpings kommun och de nya skyddsföreskrifterna kommer att följas.
Förorenad mark
I det fall arbeten kommer att utföras inom områden med förorenade massor eller tjärasfalt ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Resultaten från både historiska och nu utförda undersökningar kommer att användas för att planera masshantering, skyddsåtgärder och avhjälpandeåtgärder i byggskedet. För att tydligare kunna avgränsa och avgöra om förorenade delområden förekommer bedöms fler jordprover behöva tas innan markarbetena kan påbörjas.
Den masshanteringsplan som tas fram i projektet bör baseras på resultaten från utförda och planerade markundersökningar. Av planen bör det framgå hur förorenade jordmassor ska hanteras. Planen bör även innehålla en strategi för kompletterande provtagningar i samband med att markarbeten genomförs. Det är av vikt att försöka avgränsa förorenade områden så långt det är möjligt för korrekt hantering av jordmassor och för att erhålla ett relevant underlag för anmälningar till tillsynsmyndigheten vad avser schakt i förorenad jord.
130
Avledning av länshållningsvatten
Utsläpp av länshållningsvatten i byggskedet kan – ifall det visar sig vara förorenat – komma att kräva anmälan eller tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken.
Intrång i fornlämning
Fornlämningar är skyddade och ingrepp kräver tillstånd enligt 2 kap. 6 § kulturmiljölagen (1988:950). Tillstånd från länsstyrelsen behövs för att flytta, ta bort, gräva ut, täcka över, ändra eller skada en fornlämning.
När fornlämningar berörs av exploatering beslutar länsstyrelsen vilka arkeologiska insatser som krävs. Länsstyrelsen kan lämna tillstånd till att fornlämningar tas bort om samhälls-intresset är större än fornlämningens värde. Länsstyrelsen kan ställa krav på dokumentation av fornlämningar genom arkeologisk undersökning.
Materialupplag
Materialupplag utanför arbetsområdet kan kräva bygglov enligt plan- och bygglagen.
Ambitionen är att alla tillfälliga etablerings- och produktionsytor identifieras i planerings-fasen så att järnvägsplanens tillfälliga markanspråk ska kunna definieras. Inga material-upplag kommer dock att placeras utanför arbetsområdet på delsträckan Sillekrog–Sjösa.
Krossverksamhet
Tillstånd eller anmälan för krossning av urschaktat berg kan krävas i enlighet med miljöprövningsförordningen (2013:251).
Två bostäder berörs av buller från krossverksamhet som överstiger 50 dB(A). Dispens kan behöva sökas om bullernivåer från krossverksamhet avviker från riktlinjerna.
Artskyddsdispens
Ostlänken berör områden där skyddade arter förekommer. Arbete pågår med att bedöma Ostlänkens påverkan på skyddade arter och behov av skydds- och kompensationsåtgärder för att uppfylla bestämmelserna i artskyddsförordningen (2007:845).
Artskyddsdispens kan komma att krävas för påverkan på arter eller deras habitat. Dispens-ansökan avgörs i samråd med länsstyrelsen och kommer att förenas med villkor om kompensation.
Förundersökningar
Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken kan komma att krävas för fortsatta fält-undersökningar avseende exempelvis grundvatten eller geoteknik.
Järnvägstekniska anläggningar som inte omfattas av järnvägsplanen
För Ostlänkens drift krävs även andra typer av ytor och anläggningar än de som regleras av järnvägsplanen, däribland omformarstationer och kopplingscentraler. Kopplingscentralerna tillhör kraftförsörjningssystemet och förmedlar samkörningen mellan omformar- och transformatorstationer. Ingen omformarstation eller kopplingscentral kommer dock att anläggas på delsträckan Sillekrog–Sjösa.
131
11.3.3 Fastighetsrättsliga åtgärder
När en järnvägsplan fastställs och vinner laga kraft får Trafikverket rätt att genomföra det som har beslutats i planen. Järnvägen måste byggas på det sätt som visas i planen. En fastställd plan ger också Trafikverket rätt att förvärva mark som behövs för järnvägen.
Den mark som behövs permanent för järnvägsanläggningen tas i anspråk med äganderätt eller med servitut. Mark som behövs tillfälligt under byggtiden tas i anspråk med
tidsbegränsad nyttjanderätt. I samtliga fall har nyttan med det permanenta och tillfälliga markanspråket för byggandet vägts mot den olägenhet som intrånget innebär.
Fastighetsägaren har rätt till ersättning för mark som tas i anspråk och för de flesta skador som uppstår i samband med byggandet. Även den som har nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till en fastighet kan ha rätt till ersättning. Reglerna om ersättning finns i lagen om byggande av järnväg, vilken hänvisar till expropriationslagens ersättningsregler. Samma regler tillämpas vid frivilliga överenskommelser. Avtal tecknas mellan Trafikverket och berörda fastighetsägare för att reglera intrång och kompensation.
Järnvägsplanens plankartor redovisar vilken mark som behövs permanent och vilken mark som behövs tillfälligt under byggtiden. Av fastighetsförteckningen framgår markanspråk i m2 per fastighet.