resursanvänd-ning
Detta avsnitt kompletteras till MKB 95 %.
Under byggskedet råder en stor aktivitet kring den blivande järnvägen, med markförberedande arbeten, sprängning, borrning samt transporter till och från området. Detta kommer att innebära förhöjda bullernivåer, sämre luftkvalitet samt en försämrad framkomlighet på vissa platser då trafiken ökar. De negativa konsekvenserna under byggskedet är dock tillfälliga och övergående. Barriäreffekter under byggtiden kommer att vara mer omfat-tande än när järnvägen är tagen i drift, och delvis även påverka områden som inte påverkas när järnvägen är färdigbyggd. För den aktuella sträckan, Stavsjö-Loddby, bedöms byggtiden till cirka 15 år, men byggtiden på en specifikt avgränsad plats kommer att vara avsevärt kortare.
De förhöjda bullernivåerna som orsakas av tillfälliga vägar för byggtrafik samt etableringsytor under byggtiden kommer att innebära störningar på identifierade värden. Störningar på den närmaste omgivningen kan tillfälligt bli stora under byggtiden, vilket kan leda till konsekvenser under en lägre tid. Kapitlet utgår från de nulägesbeskrivningar som beskrivs i föregående kapitel. Påverkan på landskapets värden beskrivs i avsnitt 7.4.1.
Påverkan på befolkning och människors hälsa beskrivs i avsnitt 7.4.2. Stör-ningar under byggskedet kopplat till mark, vatten och resurshushållning beskrivs i avsnitt 7.4.3.
Byggskedet inleds med förberedande arbeten och etablering. Etableringsy-tor kommer att iordningställas i anslutning till arbetstunnlarnas mynning-ar och där bromynning-ar kommer att byggas. Där kommer anläggningsverksamhet att bedrivas under lång tid. Det kommer exempelvis vara bergkrossning, hantering och lagring av massor, betongtillverkning, byggtransporter, gjutning och uppställning av arbetsbodar. Vilka arbetsmoment som ingår i byggandet av järnvägen beskrivs i avsnitt 2.4.
Vid anläggandet av sträckan Stavsjö-Loddby krävs etableringsytor på föl-jande platser:
• Norr om Gullvagnen för lagring av bergmassor från bergsskärningar.
• Vid anläggande av vägbro och bank vid Gullvagnen
• Vid byggande av vägbro över E4 och Ostlänken vid Böksjö
• Vid byggande av järnvägsbro över Åksjöbäcken
• Vid norra tunnelmynningen i Böksjö anläggs en stor arbetsområde för upplag och krossning av berg, betongtillverkning, materialupplag med mera.
• Vid var och en av de tre arbetstunnlarna vid Svartgölen, Rödmossen och Persdal behövs en yta för arbetsbodar och omlastning av massor
ARBETSMA
TERIAL
Tabell 26. Riktvärden för byggbuller.
borrning i berg ge ekvivalenta ljudnivåer över 60 dBA. För att klara gäl-lande riktvärden kommer det för vissa etableringar att krävas temporära bullerskyddsåtgärder.
Ostlänken kommer att passera i tunnlar och bergskärningar utmed sträckan. Områden med risk för bullerstörningar under längre perioder är exempelvis vid tunnelpåslag och stora bergskärningar. Projektet kommer att generera stora mängder bergmassor. Transporter av dessa massor kom-mer att ske på byggvägar nära anläggningen och därefter på det allmänna vägnätet. Bullerpåverkan från transporterna är störst på mindre vägar med lite trafik. När transporterna går på mer trafikerade vägar blir effekten mycket begränsad i förhållande till det totala trafikbullret.
Krossverksamhet kommer att bli aktuellt på några väl utvalda platser utmed sträckan, vilket kommer att innebära bullerstörningar till omgiv-ningen. Beroende på placering av krossverksamheten samt arbetstider
kan bullerskyddsåtgärder komma att behövas för att innehålla gällande riktvärden.
Entreprenören ska redovisa hur gällande riktvärden och tillstånd klaras i en miljöplan som upprättas före byggstart. Tillstånd för krossverksam-heten söks av entreprenören, som också är ansvarig för framtagande och uppförande av eventuella bullerskyddsåtgärder.
Baserat på föreslagen produktionsplanering kommer översiktliga beräk-ningar av förväntade byggbullernivåer att redovisas i slutlig MKB.
Miljöeffekter vid rivning Kumulativa effekter
Sammantagen bedömning
Sammantaget bedöms påverkan och negativa effekter på friluftsliv och rekreation under byggtiden som stor. Byggnation och tunneldrivning kommer att pågå under flera år och även i områden som ej påverkas när järnvägen tagits i drift.
7.4.2.2 Skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått
Tunnelmynningarna kommer att förses med ventilationskanaler som leder ner uteluft i tunneln och på så sätt trycker ut den förorenade luften.
Spränggaser som ventileras ut från tunnelmynningarna medför förhöjda luftföroreningshalter. Halterna i utomhusluften kommer att variera beroende på sprängningsteknik och ventilationsförhållande vid tunnel-mynningarna. Risk för damning till luft från dammande ytor, transporter, lastning av schaktmassor eller användningen av arbetsmaskiner kan antas vara stor.
Detta bedöms dock inte innebära några förhöjda hälsorisker. Vid val av sprängämnen kommer den typ som lämpar sig bäst att väljas med hänsyn till bland annat kvävedioxidinnehåll i spränggaserna.
Tillfälliga bullerskyddsåtgärder för att klara gällande riktvärden under byggskedet behöver utredas.
7.4.3 Mark, vatten och resurshushållning
Detta avsnitt kompletteras till MKB 95 %.
7.4.3.1 Byggskedets effekter och konse-kvenser längs delsträckan
Av villkor åtta i tillåtlighetsbeslutet framgår att Trafikverket ska, efter sam-råd med berörda länsstyrelser, upprätta en masshanteringsplan för de berg- och jordmassor som uppkommer vid byggandet av Ostlänken. Motivet till villkoret är att berg- och jordmassor så långt som möjligt ska återanvän-das inom projektet för exempelvis anläggande av järnvägsanläggningen, skyddsåtgärder kopplat till järnvägsanläggningen, återställande av mark och kompensationsåtgärder. Målet är att i linje med lagstiftning arbeta avfallsförebyggande med cirkulär masshantering.
Ytvatten
Placering av etableringsytor sker så att känsliga naturvärden och känsliga ytvatten undviks. Där ytor placeras i närheten av ytvatten vidtas skydds-åtgärder för att minimera risken för att föroreningar och sediment når vattendraget.
Rening av dagvatten från etableringsytor beskrivs i ett senare skede när föroreningsmängderna modellerats.
Masshantering
En väl utarbetad masshanteringsplan ger goda förutsättningar för åter¬användning av schaktade massor snarare än deponering. Effekterna ur ett hushållningsperspektiv blir positiva då avfallshierarkin efterlevs.
På samma sätt blir effekterna negativa om återanvändning av massor försvå¬ras. Även belastningen på områdets deponier ökar och behovet av att bryta jungfruliga massor för anläggningsändamål kan öka om Ostlän-kens mas¬sor inte kan återanvändas i angränsande projekt.
Ett massöverskott förväntas inom delprojekt Norrköping, härrrande fram-för allt från tunneldrivningen inom delen Stavsjö-Loddby. Då bergmas-sorna håller god kvalitet kommer de kunna nyttjas för anläggningsändamål både inom delen Stavsjö-Loddby, projekt Ostlänken som helhet och an-gränsande projekt. Även alternativa avsättningsmöjligheter för massorna behöver identifieras.
Bergmassor från delen Stavsjö-Loddby förväntas kunna användas för an-läggningsändamål på angränsande delar av Ostlänken vilket både minskar behovet av jungfruliga massor på andra delar och ger delvis avsättning för bergmassor från delen Stavsjö-Loddby.
Eftersom stora mängder massor kommer att behöva hanteras inom delpro-jekt Norrköping förväntas masstransporterna bli omfattande. En effektiv hantering av transporter är avgörande ur ett klimatperspektiv med tanke på de utsläpp som transporterna ger upphov till.
ARBETSMA
TERIAL
94+000 95+000
93+000
92+000 95+000
92+500 92+500 94+500
94+500
93+500 92+000
94+000
93+000 93+500
Gull-vagnen Strålen
Böksjön
Böksjö Strålsjösand
Strålsund Strålsjö
Strålsnäs Böksjötorp
Strålsjöstugan
Strålsund
Ostlänken korridor Ny eller ombyggd väg Serviceväg/
Räddningsväg Teknikgårdar Slänter
Arbetsområden
Järnvägsanläggning Bro
Tunnel Skärning Bank
Delprojekt:
Delsträcka:
Avsnitt:
Datum:
Skala: 2019-11-20 1:10 000 Norrköping Stavsjö - Loddby Karta 1: Stavsjö - Böksjö
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
0 100 200 300 400 500
5 m 4
3 2
1
Figur 94. Anläggningen och arbetsområden som krävs under byggtiden på avsnittet Stavsjö-Böksjö.
Risker
Miljöeffekter vid rivning Kumulativa effekter
Sammantagen bedömning
7.4.3.2 Skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått
Projektets målsättning är att en stor andel av de massor som uppstår i anläggningsskedet ska kunna återanvändas inom eller utom projekten och endast begränsade delar ska behöva transporteras längre sträckor för deponering, behandling eller destruktion. Tekniska och miljömässiga krav på platsen för återanvändning styr kraven på massornas kvalitet och klass-ning. Om massorna kan användas i andra Trafikverksprojekt eller annan användning kan tillfälliga upplag till stor del undvikas. Detta styrs i hög grad av logistik- och tidsplanering, entreprenörens incitament och myndig-heternas krav. Genom att aktualisera riskerna med massöverskott tidigt i planerings- och projekteringsprocessen kan lämpliga åtgärder identifieras som ligger i linje med projektets övriga krav och mål och därmed kan bidra till minskade negativa konsekvenser.
Bergmassor från delen Stavsjö-Loddby förväntas kunna användas för an-läggningsändamål på anslutande delar/sträckor av Ostlänken. Därigenom minskar delvis massöverskottet för delen Stavsjö-Loddby. Vid krossning ovan jord kan åtgärder vidtas för att minska störningar i form av buller och damning. Åtgärderna kan exempelvis vara beklädning av krossanläggning, vattenbegjutning av arbetsområdet eller anläggning av skyddande vallar runt området.
Följande utredningar, utöver anläggningsändamål, pågår om släntutfall och gestaltningsmässiga åtgärder:
Landskapsmodellering för att skapa nya landskapsformer med attraktiva-möten mellan landskapet och järnvägsanläggningen.
Landskapsmodellering på restytor mellan järnvägen och motorväg/vägar.
Utflackning av slänter.
Jordförbättring före återplantering av skogsmark som slutavverkats.
Jordförbättring på odlings- och betesmark.
Vidgning av bergskärningar för att möjliggöra återfyllnad med jordmassor (vid behov bergmassor).
ARBETSMA
TERIAL
94+000
95+000 96+500
95+000 96+000
96+000 95+500
97+000
94+500
97+000
94+500
97+500
94+000
96+500
97+500 95+500
Svartgölen
Böksjön
Ekgölen
GetsjönMörka Böksjö
Lillbjärka
Strålsjösand Böksjötorp
Tysktorpet Blommelund
Badplats Vattenverk Norra
tunnelpåslaget
Kolmården
Ostlänken korridor Ny eller ombyggd väg Serviceväg/
Räddningsväg Teknikgårdar Slänter
Arbetsområden
Järnvägsanläggning Bro
Tunnel Skärning Bank
Delprojekt:
Delsträcka:
Avsnitt:
Datum:
Skala: 2019-11-20 1:10 000 Norrköping
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
0 100 200 300 400 500
5 m 4
3 2
1
Figur 95. Anläggningen och arbetsområden som krävs under byggtiden på avsnittet Böksjö-Vitmossarna.
ARBETSMA
TERIAL
100+000 100+500
99+000
101+000
100+500
98+000 97+000
99+000
97+000
98+500 98+000 97+500
99+500
101+000
97+500
100+000 99+500 98+500
Timmergölen
Svartgölen
Gårdsjön GetsjönMörka Bäckadal
Alebo Hultet
Björkudden
Algutsbo Rödmossen
Ekebacken Korpklint Getåravinen
Ostlänken korridor
Arbetsområden Järnvägsanläggning Bro
Tunnel Skärning Bank
Delprojekt:
Delsträcka:
Avsnitt:
Datum:
Skala: 2019-11-20 1:10 000 Norrköping
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
0 100 200 300 400 500
5 m 4
3 2
1
Figur 96. Anläggningen och arbetsområden som krävs under byggtiden på avsnittet Vitmossarna-Eriksberg.
ARBETSMA
TERIAL
100+000 100+500
104+000
101+000 102+000
100+500 103+500
101+500 103+000
102+000 101+500
101+000 103+000
103+500
102+500
100+000 104+000
102+500
Kyrkgölen
Persdal
Eriksberg Annelund
Rotnäs Stenkullen
Norrviken Villa Skoga
Nyköpingsbanan
tpl Björnsnäs Södra
tunnelpåslaget
Passage under E4
Bråvikenbranten Norra
Malmölandet
Ostlänken korridor Ny eller ombyggd väg Serviceväg/
Räddningsväg Teknikgårdar Slänter
Arbetsområden
Järnvägsanläggning Bro
Tunnel Skärning Bank
Delprojekt:
Delsträcka:
Avsnitt:
Datum:
Skala: 2019-11-20 1:400 000 Norrköping Stavsjö - Loddby
Karta 4: Eriksberg - Norrviken
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
0 100 200 300 400 500
5 m 4
3 2
1
107+000
104+000
105+500 105+000 103+500
103+000 105+500
107+000
106+000
104+500 105+000
106+500 106+500
103+000 103+500
106+000
104+000 104+500
1171
E4 Torshagsån
Pjältån
Kroktorpet
Björnsnäs Bådstorp
Reningsverk
tpl Björnsnäs
Norra Malmölandet Södra
Malmölandet
Björnsnäs Passage Kardonbanan
Ostlänken korridor Ny eller ombyggd väg Serviceväg/
Räddningsväg Teknikgårdar Slänter
Arbetsområden
Järnvägsanläggning Bro
Tunnel Skärning Bank
Kardonbanan/
Godsbangården Spårmitt Bro Slänter
Vägomläggningar
Delprojekt:
Delsträcka:
Avsnitt:
Datum:
Skala: 2019-11-20 1:400 000 Norrköping Stavsjö - Loddby Karta 5: Norrviken - Loddby
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
0 100 200 300 400 500
5 m 4
3 2
1
Figur 97. Anläggningen och arbetsområden som krävs under byggtiden på avsnittet Eriksberg-Norrviken.
ARBETSMA
TERIAL
8.1 Miljökvalitetsnormer för vatten
8.1.1 Vattenförvaltning
EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) (2000/60/EG) och dotter-direktivet om miljökvalitetsnormer (2008/105/EG), definierar de svenska (och europeiska) målen för förvaltning av alla former av vatten, däribland ytvatten1. Även grundvatten kan klassas som vattenförekomst och omfat-tas av miljökvalitetsnormer. Målen har införlivats i svensk lagstiftning genom 5 kapitlet i miljöbalken, förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön liksom förordningen (2017:868) med läns-styrelseinstruktion.
Sveriges ytvatten är idag indelade i geografiska delområden som kallas vat-tenförekomster och i myndigheternas databas VISS (VattenInformations-System Sverige) finns bedömningar av den aktuella miljöstatusen i vatten-förekomsterna samt deras kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer), se nedan.
Metodiken bakom statusklassningarna beskrivs i Havs- och vattenmyndig-hetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitets-normer avseende ytvatten (Havs- och Vattenmyndigheten, 2013).
Miljökvalitetsnormer för miljöstatusen i en vattenförekomst bestäms av myndigheterna genom så kallade miljökvalitetsnormer (MKN). Miljö-kvalitetsnormer är bestämmelser om kraven på vattenkvaliteten, och de beskrivs utifrån kvalitetsfaktorer som i sin tur delas in i olika parametrar.
Generellt gäller att god status ska uppnås innan nuvarande förvaltnings-cykel är slut, år 2021. Om det är tekniskt omöjligt, orimligt dyrt eller om det finns naturliga skäl som gör det omöjligt för en vattenförekomst att nå grundkravet, så finns vissa möjligheter att göra undantag från grundkravet.
Miljötillståndet i en vattenförekomst beskrivs genom ekologisk och kemisk status, och klassificeras utifrån en bedömning av ovan nämnda kvalitets-faktorer och parametrar. En vattenförekomsts samlade status motsvarar en sammanvägning av kvalitetsfaktorerna där de biologiska faktorerna är styrande.
1 Definition ytvatten i ramdirektivet för vatten: allt inlandsvatten utom grundvatten, vatten i övergångszon och kustvatten. Inlandsvatten definieras som allt stillastående eller strömmande vatten på markytan.
Bland annat med anledning av den kritik som riktats mot Sveriges imple-mentering av vattendirektivet infördes från och med den 1 januari 2019 ett antal ändringar i lagstiftningen som påverkar hur myndigheter ska hantera miljökvalitetsnormerna. Ett antal rättsfall från EU-domstolen har även förtydligat hur direktivet ska tolkas. För aktuellt ärende är följande viktigt att beakta:
• Tillstånd till en verksamhet får inte meddelas om möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm äventyras.
• En verksamhet får inte medföra att statusen sänks på kvalitetsfaktorni-vå. Inom en kvalitetsfaktor är således viss försämring på parameternivå tillåten såtillvida att denna försämring inte medför ett klassbyte för kvalitetsfaktorn. Detta gäller emellertid inte om parametern befinner sig i lägsta klass. Då är ingen försämring tillåtlig.
Det bör påpekas att det finns möjlighet till vissa undantag om verksamhe-ten kan klassas som ett allmänt intresse av större vikt (artikel 4:7 i vat-tendirektivet, nu även i svenska lagstiftning 5 kap. 6 § MB). Det finns även, som nämns ovan, möjlighet för en domstol/vattenmyndighet att sänka normen/kravet för en vattenförekomst om det inte är rimligt att detta är satt till god status.
8.1.1.1 Ekologisk ytvattenstatus
Bedömning av ekologisk status baseras på biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. De biologiska kvalitetsfaktorer som undersöks i sjöar utgörs av växtplankton, vattenväxter, bottendjur och fisk. I vattendrag undersöks bottendjur, fisk och kiselalger. Bland de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna ingår normalt: näringsämnen, sikt-djup, syrgas, försurning samt särskilda förorenande ämnen (SFA). Vilka av de särskilda förorenande ämnena som ska följas upp bestäms av myndigheten utifrån en påverkanskanalys och kan variera mellan vatten-förekomster beroende på aktuellt miljöproblem. Riktvärden for särskilda förorenande ämnen anges i HVMFS 2013:19 eller i VISS i de fall riktvär-dena anpassats till specifika förutsättningar för vattenförekomsten.
De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna avser statusen hos den fysiska eller hydrauliska miljön i och intill vattenförekomster. I bedömningarna ingår en rad parametrar under kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrolo-gisk regim och morfolohydrolo-giskt tillstånd.
Vid klassificering av ekologisk status väger biologiska kvalitetsfaktorer tyngst följt av fysikalisk-kemiska faktorer och slutligen hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som bara kan sänka statusen från hög till god.
Klassningen av ekologisk status görs enligt skalan hög, god, måttlig, otill-fredsställande respektive dålig status.
8.1.1.2 Kemisk ytvattenstatus
Klassificering för kemisk ytvattenstatus baseras på förekomst av så kallade
”prioriterade ämnen” samt de ämnen som tas upp i fisk- och musselvatten-förordningen (2001:554). Gränsvärden för de ämnen som omfattas av kemisk ytvattenstatus anges i HVMFS 2013:19.
Kemisk ytvattenstatus klassificeras antingen som ”god status” eller ”upp-når ej god status” beroende på om halterna i vattenförekomsten överstiger beslutade gränsvärden. Vattenmyndigheterna har för Sveriges samtliga vattenförekomster beslutat om undantag från miljökvalitetsnormerna i form av mindre stränga krav avseende kvicksilver och bromerad difenyle-ter.
8.1.1.3 Kvantitativ grundvattenstatus
Grundvattenförekomsternas kvantitativa status anger om vattenuttagen är i balans med grundvattenbildningen. För att en vattenförekomst ska uppnå god kvantitativ status får inte uttaget varaktigt överstiga nybildningen.
Kvantitativ status klassificeras som ”god” eller ”otillfredsställande”. Grund-vattenförekomster som saknar data eller annan kunskap har generellt klas-sificerats till god status.
8.1.1.4 Kemisk grundvattenstatus
Klassificeringen baseras i huvudsak på ett antal utpekade ämnens halter i förhållande till riktvärden som anges i SGU-FS 2013:2. Normen innefattar även riktvärden (SGU-FS 2013:2) för när åtgärder ska vidtas för att vända negativa trender i form av haltökningar. Överskrids nivån för riktvärdena ska myndigheter och kommuner vidta de åtgärder som anges i vatten-myndighetens åtgärdsprogram för att vända betydande och ihållande uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen, grupper av förorenande ämnen eller föroreningsindikatorer. De ämnen som ingår i bedömning av kemisk grundvattenstatus är sådana som vattenmyndighe-ten bedömer kunna hota statusen.
Den kemiska kvaliteten hos en grundvattenförekomst uttrycks som ”god”
eller ”otillfredsställande”. Många förekomster saknar övervakning av kemi.
Dessa har i VISS normalt klassificerats till god status.