ARBETSMA
TERIAL
ARBETSMA
TERIAL
7.3.1.2 Nuläge
Hela sträckan
Landskapet längs den norra delsträckan skiljer sig generellt norr och söder om Bråvikenbranten. Området från Stavsjö i norr söder ut till Bråviken-branten karaktäriseras av ett mosaiklandskap med stora partier berg i dagen eller ytligt berg omgärdade av grunda moränfyllda dalgångar eller kärrtorvsområden. Grundvattenmagasinen här är öppna och bedöms som små och marknära. Tydliga avrinningsvägar saknas. Grundvattenbildning-en sker i de högre liggande partierna med friktionsjord eller berg i dagGrundvattenbildning-en.
Söder om Bråvikenbranten övergår landskapet till slättkaraktär, med stora utbredda lerområden vilka överlagrar friktionsjord. Totala jorddjupet uppgår i snitt till cirka 20 meter. Här finns grundvattenmagasin på olika nivåer. Det övre är ett begränsat grundvattenmagasin som i vissa områden är utdikat. Det undre, primära grundvattenmagasinet kan i friktionsjorden uppvisa mycket höga grundvattentrycknivåer. Ibland kan dessa trycknivåer uppnå artesiska förhållanden (då trycknivåerna överstiger markytans läge).
Grundvattenmagasinet i berg återfinns i de spricksystem som existerar i berggrunden. Dessa kan i vissa fall vara mycket vattenförande. För denna nom avsänkning, vilket kan medföra omgivningspåverkan som till exempel
förminskad kapacitet för dricksvattenförsörjning eller sättningsproblema-tik.
Miljöaspekten Grundvatten är avgränsad till den påverkan samt de effek-ter och konsekvenser som Ostlänken har på såväl grundvattenkvalitet som grundvattenkvantitet. Aspekten inkluderar exempelvis påverkan på vat-tenförsörjning eller andra värden kopplade till bortledning av grundvatten.
Konsekvenser för naturmiljön beskrivs närmare i avsnitt 7.3.1.4 Effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativet. En grundvattensänkning kan orsaka sättning i mark, men förutsättningar för sättningar beror även på jordens sättningsegenskaper. Känslighet för sättningar redovisas när-mare i avsnitt 7.3.3 Jord.
I stort sett allt arbete och byggande i vattenområde är vattenverksam-het. Bestämmelserna om vattenverksamhet finns i 11 kapitlet miljöbalken.
Påverkan på grundvatten är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken.
7.3.1.1 Allmänt
Grundvatten bildas genom att ytvatten tränger ner i marken och vidare neråt till dess att det når en ogenomtränglig yta, exempelvis en sprickfri berghäll. Där börjar det fylla ut de hålrum, sprickor och porer som finns i de jord- och berglager till dess att de är vattenfyllda. Den nivå där samtliga hålrum, sprickor och porer är vattenfyllda kallas för grundvattennivån.
Med hjälp av tyngdkraften rör sig grundvattnet från högre till lägre nivåer i landskapet. Inom ett avrinningsområde styrs grundvattennivån av ett antal olika faktorer såsom marknivåns höjdskillnader, väderleksförhållanden, närliggande vattendrag, lokala berg- och jordarter samt antropogen påver-kan så som brunnar eller dränerande konstruktioner. Grundvattennivån kan därför variera stort mellan olika områden.
I områden som är täckta av lera är det endast en liten eller mycket liten del av nederbörd som infiltrerar till den underliggande friktionsjorden (grov-korniga jorden), större delen avrinner ytligt i exempelvis torrsprickor i lera och leds bort i diken och ytvattendrag. Nybildningen av grundvatten sker huvudsakligen via högre liggande områden med friktionsjord i dagen.
Järnvägsanläggningens främsta inverkan på grundvattnet är då den går i skärning genom jordlager och berg. Grundvattennivån kan då påverkas
ge-Figur 82. Grundvattenförekomster
7.3.1 Grundvatten
Södra
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Gräns för delsträckan Ostlänken korridor
o Identifierade brunnar
ARBETSMA
TERIAL
delsträcka så har Getåravinen och Bådstorp identifierats som de områden där berggrunden kan vara mycket vattenförande.
Korridoren inom den norra delsträckan passerar två utpekade grund-vattenförekomster, en isälvsavlagring vid Stubbetorp-Halsbråten, som även omfattas av ett vattenskyddsområde, samt en isälvsavlagring i anslut-ning till Åby tätort, se Figur 73. En grundvattenförekomst är ett grunvat-tenmagasin som bedöms viktiga för vattenförsörjning nu eller i framtiden.
Enskilda vattenbrunnar för dricksvattenuttag och energibrunnar finns längs sträckan och visas i Figur X.
Landskapet mellan Stavsjö och Loddby beskrivs nedan i tre delområden:
norr om Kolmårdstunneln, Kolmårdstunneln och söder om Kolmårstun-neln. Norr om Kolmårdstunneln går stora delar av anläggningen i skärning genom både kuperade höjdområden och områden med plattare topografi.
Delar av sträckan går på bank. Från det norra tunnelpåslaget vid Böksjö till det södra tunnelpåslaget vid Bråvikenbranten går anläggningen i tunnel genom ett landskap som domineras av kuperade höjdområden. Söder om Bråvikenbranten öppnar landskapet upp sig i ett låglänt område med platt topografi och anläggningen passerar på bro, bank och skärning.
Norr om Kolmårdstunneln
Delsträckan norr om Kolmårdstunneln börjar vid gränsen mellan Söder-manlands och Östergötlands län. Från länsgränsen till sjön Gullvagnen
förekommer uppstickande höjder med berg i dagen eller tunna morän-jordlager, vilka järnvägen passerar genom djup skärning som till största delen består av bergskärning. I slänter och svackor finns områden med torv. I denna miljö förekommer grundvattenmagasin i moränjordlager och i berggrundens spricksystem. Magasinen är mestadels öppna med direktin-filtration av nederbörd, men där lerjord eller torv finns kan mindre slutna magasin i moränjord förekomma. Ler- eller torvjordsområden kan vara så blöta att en fri vattenyta förekommer under hela eller delar av året, det vill säga de utgör våtmarksområden. Anläggningen går genom en våtmark med naturvärdesklass ”övriga naturvärden” samt två våtmarker med na-turvärdeklass 3.
Stora grundvattenmagasin kan hittas i isälvsavlagringar. På denna sträcka finns en formation med isälvsavlagring som korsar korridoren parallellt med sjön Gullvagnen. De mest vattenförande delarna av formationen finns enbart i korridorens norra och södra kant. I den norra delen av korridoren benämns isälvsformationen Stubbetorp-Halsbråten efter sitt vattenskydds-område (ID: 2 030 610). Formationen har bildats längs en sprickdalgång och består av mycket vattenförande jordarter omgivna av berg, lera och morän. Det stora grundvattenmagasinet i isälvsavlagringen står sannolikt i kontakt med ytvattnet i Gullvagnen. Det finns flera sandområden som sträcker sig ner mot Böksjön. Grundvattenmagasinet Stubbetorp-Halsbrå-ten är en grunvatStubbetorp-Halsbrå-tenförekomst (ID: SEA7SE651227-153 217) som omfattas av miljökvalitetsnormer och har klassats ha god kemisk samt god kvanti-tativ status. Idag nyttjas grunvattenförekomsten som grundvattentäkt och har en uttagsmöjlighet på 5–25 l/s. Att samma isälvsformation har två
olika områdes-ID beror på att det är olika klassningar och skydd som berör den.
I anslutning till Gullvagnens södra strand finns ett våtmarksområde där grundvattnet står i nivå med markytan. Anläggningen passerar området på bank. I dalgången kring sjön förekommer främst isälvssediment, postgla-cial finsand och kärrtorv. Med det projekterade spårläget kommer banken att konstrueras i området med torvmaterial. Sjön Gullvagnen har naturvär-desklass 3 (Sweco, 2016).
Mellan Gullvagnen och sjön Strålen övergår landskapet åter till ett kuperat höjdområde, denna gång med inslag av svallsediment, där anläggningen passerar i skärning.
Sjöarna Gullvagnen, Strålen och Böksjön ligger alla i en större svaghetszon i nordsydlig riktning. Mellan Strålen och norra tunnelpåslaget är land-skapet relativt flackt och omges av kringliggande bergshöjder. Marknivån faller mot Böksjön i söder. Anläggningen passerar här på bank och skär-ning fram till tunnelpåslaget norr om Böksjön, där nästa höjdområde tar vid. Grundvattnet återfinns i det underliggande friktionsmaterialet, med en strömningsriktning mot Böksjön. Uppmätta grundvattennivåer i det undre magasinet längs planerad anläggning visar på nivåer cirka 2–4 meter un-der markytan. Böksjöns vattennivå ligger cirka 4,5 meter lägre än anlägg-ningens dräneringsnivå.
55/56 Torsh
agsån
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Gräns för delsträckan Ostlänken korridor Gyttjelera (eller lergyttja) Postglacial finlera
Figur 83. Jordarter.
ARBETSMA
TERIAL
Bedömningsgrunder
Kriterier för bedömning av värde och effekt, framgår i PM Bedöm-ningsskala, bilaga X. Bedömningsmetodiken beskrivs i kapitel 4.
Yt- och grundvattenstatus enligt vattenförvaltningen
Statusen (ekologisk, kemisk eller kvantitativ) får inte försämras i vat-tenförekomsterna. Även om projektets egentliga påverkan på miljön är likartad i olika vattenförekomster bör av juridiska skäl de vattenfö-rekomster vars status riskerar att försämras till följd av järnvägsdrag-ningen prioriteras. En metodik för bedömning av projektets påverkan på status presenteras övergripande i den parallella tillståndsprocessen, tillståndsprövning av vattenverksamhet och MKB.
I villkor fem i tillåtlighetsbeslutet framgår följande:
"Trafikverket ska, efter samråd med Sveriges geologiska undersök-ning, Statens geotekniska institut, berörda länsstyrelser och kom-muner, vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått i den omfattning som krävs för att skydda yt- och grundvatten från föroreningar från byggnads- och anläggningsarbetena samt tågtrafiken. Särskilt fokus ska läggas på de yt- och grundvattenförekomster som i dag utnyttjas som dricksvattentäkter eller i framtiden har en potential att utnytt-jas som sådana. Ett kontrollprogram ska tas fram i samråd med länsstyrelserna för att följa upp påverkan på berörda yt- och grund-vattenförekomster före och under byggskedet samt under drift."
Miljömålet Grundvatten av god kvalitet
Riksdagens definition av miljömålet är ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.” Regeringen har även precise-rat miljömålet enligt nedanstående:
• grundvattnets kvalitet (med avseende på dricksvattenförsörjning)
• god kemisk grundvattenstatus
• kvaliteten på utströmmande grundvatten (god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav)
• god kvantitativ grundvattenstatus
• grundvattennivåer (inte orsaka negativa konsekvenser för vat-tenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem)
• bevarande av naturgrusavlagringar (de som har stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandska-pet).
Underlag
Topografisk karta Jordartskarta
Kolmårdstunneln
Kolmårdstunneln passerar under kuperade höjdområden med berg i dagen, tunna moränjordlager och områden med torv. Här förekommer grundvat-tenmagasin i moränjordlager och i berggrundens spricksystem. Magasinen är mestadels öppna med direktinfiltration av nederbörd, men där lerjord eller torv förekommer kan mindre slutna magasin i moränjord förekomma.
Ler- eller torvjordsområden kan vara så blöta att en fri vattenyta förekom-mer under hela eller delar av året, det vill säga utgör våtmarksområden.
Det norra tunnelpåslaget är beläget strax norr om Böksjön. Tunneln pas-serar under Getåravinen, vilken följer en svaghetszon i nordvästlig riktning mellan Bärsjön i nordväst och Bråviken i sydost. Svaghetszonen har note-rade jorddjup upp till 30 meter i Ostlänkens korridor. I denna dalgångsför-längning finns ett område med isälvsmaterial i dagen, omgärdat av mäktiga sandavlagringar. Den sannolikt genomsläppliga sanden ger förutsättning för ett större grundvattenmagasin där en stor andel av nederbörden kan in-filtrera och bilda grundvatten. Grundvattenmagasinet återfinns i friktions-materialet under leran med strömningsriktning söderut, mot Bråviken.
Anläggningen passerar sjön Skiren i tunnel cirka 100 meter norr om sjöns strandlinje, på ett djup av cirka 90 meter under markytan. Sjöns sidor är branta från strandkant och sjön har ett maximalt djup på cirka 40 meter.
Jordlagrens mäktigheter i läge för anläggningen understiger 10 meter i avsnittet förbi Skiren. Skiren är en sjö med glacialrelikta arter (glacialrelikt
= organismer som blev ”innestängda” i sjöarna när landet höjde sig efter inlandsisens tillbakadragning). Sjön används som dricksvattentäkt för fler-talet brukare. Dess vattenföring bedöms vara delvis beroende av, och stå i kontakt med, grundvattenmagasin i väst. Det kan inte uteslutas att kontakt finns med grundvatten i berggrunden.
Söder om Kolmårdstunneln
Nedanför Bråvikenbranten öppnar landskapet upp sig i ett låglänt område med platt topografi. Området har tidigare varit en havsvik under istidens slutfas, där finkorniga jordar som lera och silt kunnat sedimentera. En generell jordlagerföljd från bergytan är friktionsjord, varvig glaciallera och överst postglacial lera. I det underliggande friktionsmaterialet återfinns ett större grundvattenmagasin med ett grundvattentryck delvis över markytan (artesiskt tryck). Anläggningen passerar landskapet på bro, bank och skär-ning.
Väster om anläggningen, vid Åby, finns en isälvsavlagring som ligger inom grundvattenförekomst EU-ID: SE650410-152120 men omfattas inte av något vattenskyddsområde. Grundvattenförekomsten omfattas av miljö-kvalitetsnormer och har klassats ha god kemisk och god kvantitativ status med uttagsmöjlighet på 5–25 l/s. Efter södra tunnelpåslaget passerar anläggningen Nyköpingsbanan samt tre vägar. Vägarnas och järnvägens avvattningssystem påverkar idag områdets övre grundvattenmagasin med avrinning åt öster mot Bråviken via diken.
I Bådstorp passerar anläggningen i jordskärning genom en moränrygg som sträcker sig i nordvästlig–sydöstlig riktning. Moränryggen är en vattende-lare och är ett inströmningsområde för grundvatten. Grundvattenutström-ningen sker ner mot Björnsnäs och Norrviken. Järnvägens sträckning går här parallellt med E4 och korsar under befintlig Kardonbana och Krusen-hofsvägen. I anslutning till, eller direkt på, höjdryggen finns energibrunnar
både norr och söder om den planerade järnvägen. Moränryggen består av minst två moränlager där det undre påvisar högre vattenförande förmåga.
Grundvattennivåerna är jämna längs höjdryggen och lägre i kringliggande låglänta områden.
Ekosystemtjänster
Dricksvatten
Med hjälp av ekosystemen tillhandahålls dricksvatten från sjöar, vatten-drag och grundvatten. För att vi ska kunna fortsätta få rent vatten behöver vattnet kunna filtreras genom jord som inte är förorenad eller övergödd.
Dricksvatten är en producerande ekosystemtjänst, vilket innebär att det är en fysisk tjänst som är ett direkt resultat av naturens arbete. Andra exem-pel är bland annat den mat vi får från växter och djur, färskvatten, förnyba-ra bränslen och genetiska material. Produceförnyba-rande ekosystemtjänster utgör samhällets resursbas.
Grundvattenrening
Grundvattnet fylls på genom att regn- och dagvatten infiltrerar ner i och långsamt silas ner genom marken. Reningseffekten är beroende av hastig-heten på vattenflödet samt markmiljöns sammansättning. Ett långsamma-re flöde ger ökad möjlighet för marken att långsamma-reagera med vattnet och därmed bättre reningseffekt.
Grundvattenrening är en reglerande ekosystemtjänst, vilket är mer specifi-ka tjänster som natursystemen tillhandahåller. Denna grupp innefattar alla de tjänster som produceras via naturens egen reglering av kritiska proces-ser, genom att till exempel rena luft och vatten, reglera lokalt och globalt klimat, förhindra översvämningar och jorderosion, och pollinera grödor och vilda växter.
ARBETSMA
TERIAL
Undersökningar utförda för framtagning av systemhandling och tillståndshandlingar vattenverksamhet ((Markteknisk undersöknings-rapport (MUR), Teknik PM Yt- och grundvatten, Teknisk beskrivning och Miljökonsekvensbeskrivning för vattenverksamhet).
Lagkrav, riktvärden, MKN, skyddade områden
MKN för Grundvatten
Bedömningsgrunder ekologiska och kemiska parametrar grundvatten-förekomster
Skyddsvärda vattenförekomster för vattenförsörjning Vattenskyddsområden
Kapitel 11 Miljöbalken
Andra bedömningsgrunder
Ostlänkens projektmål för naturmiljö/vattenmiljö, se avsnitt 5.4.
Osäkerheter
Bedömningarna baserar sig på information från utförda under-sökningar om jordlagerförhållanden samt grundvattenmagasinens utbredning och egenskaper. Undersökningar har främst utförts längs-med planerad spårlinje. Grundvattenmagasinen sträcker sig på flera ställen långt utanför spårlinjen och där har antaganden gjorts utifrån kartmaterial erhållna från SGU. Där kartmaterialet inte verifierats genom sondering eller installation av grundvattenrör kan osäkerheter förekomma om grundvattenmagasinens egenskaper.
massutskiftning komma att påverka grundvattennivåerna. Grundvatten-kvaliteten är skyddad av det överlagrande lerlagret där sådant förekommer.
Konsekvensen av anläggningen bedöms därmed som liten.
Spår eller väg genom skärning i jord och/eller berg
Där spårlinjen och dess korsande vägar anläggs i skärning genom naturligt förekommande jordlager och berg kan anläggningen komma i kontakt med grundvattenytan och eventuellt medföra grundvattensänkning och omgiv-ningspåverkan. Jordlagerförhållandena där anläggningen går i skärning utgörs främst av höjdområde och kuperad terräng med uppstickande berg i dagen och omkringliggande morän, eller lera i markytan med mindre grundvattenmagasin. Område med postglacial sand förekommer också.
Begränsningarna i grundvattenmagasinens utbredning och egenskaper innebär i höjdområden en begränsning av effekten vid eventuell grund-vattenavsänkning. Grundvattensänkning inom områden med sättningsbe-nägen lerjord kan medföra omgivningspåverkan och åtgärder bör vidtas för skyddsobjekt som förekommer inom påverkansområdet. Anläggningens ef-fekter på grundvattenförhållanden där de geologiska förhållandena utgörs av berg eller ringa jordlager bedöms som liten. För isälvsavlagringar kan effekten uppgå till måttlig.
Där täta konstruktioner installeras i jord eller berg, till exempel betong-tunnlar, tråg och stödmurar kan yt- och grundvattenflödet dämmas. Lokalt kan grundvattennivån stiga med risk för översvämning som följd.
Grundvattenkvaliteten kan påverkas av infiltrerat yt- och dagvatten, men effekten bedöms som liten.
7.3.1.3 Effekter och konsekvenser av nollalternativet
Nuläget av områdets grundvatten har utgjort bedömningsreferens till nollalternativets effekter och konsekvenser på grundvatten.
Nollalternativet innebär att påverkan på områdets grundvatten på grund av Ostlänken inte kommer att uppstå. Påverkan på grundvattennivåer och -kvalitet kommer därför inte att förändras i förhållande till nuläget.
Trafikmängden är prognostiserad att öka till och med horisontåret 2040.
Om järnvägsnätet inte byggs ut innebär nollalternativet att antalet trans-porter på vägnätet kommer att öka. Eftersom transtrans-porter med motorfor-don medför utsläpp av föroreningar till omgivande mark och ner till grund-vattnet bedöms nollalternativet innebära ett ökat utsläpp av föroreningar jämfört med nuläget.
7.3.1.4 Effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativet
Avsnittet kompletteras till MKB 95%.
Spår eller väg på bank
Där spårlinjen planeras att anläggas på bank utförs inget arbete under grundvattenytan. Att anläggningen installeras på marken innebär generellt sett att ingen grundvattensänkning i jordlagren utförs som kan påverka kvantiteten eller orsaka sättningar. Dock kan dränering av lerjord eller
Tabell 18. Sammanställning av planerad vattenverksamhet och bedömd grundvattenpåverkan norr om Kolmårdstunneln.
Längdmätning cirka km
Järnvägs-anläggningen medför
Beskrivning av
vattenverksamhet Typ av
vattenverksamhet Berörd
vattenresurs Bedömd
miljöpåverkan Bedömt värde Bedömd effekt
91+800 - 92+975 Skärning Spåret går i upp till 17 meter djup skärning, merparten bergskärning, vilket medför grundvattensänkning i jord och berg.
Grundvatten-bortledning (permanent) Grundvattenförekomst, SE651227-153217, VISS. Grundvattenma-gasin ID 201000108, SGU.
Liten
Grundvattenförekom-sten har ett bedömt högt värde.
Effekten på grundvattenfö-rekomsten bedöms som liten/ingen på grund av avståndet till Ostlänken.
93+175 - 93+950 Skärning Skärning upp till 32 meter (km 101+960) genom berg, postglacial finsand och svallsediment (grus), som medför grundvattensänkning i jord och berg. Skärningsprofilen består av merparten berg.
Grundvatten-bortledning (permanent) Enskild brunn i berg med oklart antal brukare.
Måttlig
Grundvattenförekom-sten har ett bedömt lågt värde.
Effekten på grundvattenfö-rekomsten bedöms som måttlig på grund av risken för förändrad möjlig uttagsvolym.
Längdmätning cirka km
Järnvägs-anläggningen medför
Beskrivning av
vattenverksamhet Typ av
vattenverksamhet Berörd
vattenresurs Bedömd
miljöpåverkan Bedömt värde Bedömd effekt
105+010
- 105+650 Skärning Dränering av grundvatten i jord Grundvatten-bortledning (perma-nent)
Grundvattenförekomst, SE650410-152120, VISS. Grundvattenma-gasin ID 201000100, SGU.
Liten
Grundvattenförekom-sten har ett bedömt högt värde.
Effekten på grundvattenfö-rekomsten bedöms som liten/ingen på grund av avståndet till Ostlänken.
Tabell 19. Sammanställning av planerad vattenverksamhet och bedömd grundvattenpåverkan söder om Kolmårdstunneln.
ARBETSMA
TERIAL
Tunnel i berg
Där spårlinjen planeras att anläggas i tunnel i berg kommer anläggningen hamna under grundvattenytan. Grundvattenavsänkning i berg sker inte homogent utan följer de spricksystem som anläggningen skär igenom.
Avsänkningen i berg kan påverka vattentillgången för dricksvattenbrunnar och energibrunnar som också använder grundvatten i berget.
Avsänkningen i berget medför också avsänkning i de jordlager som över-lagrar berget. Därför kan en tunnel i berget också ge effekter på grund-vattenberoende naturvärden, orsaka sättningar i jord samt försämra ut-tagsmöjligheterna av grundvatten i jordens grundvattenmagasin. Tunnlar i berg kan inte ges någon generell konsekvensklassning utan exakt vilka
Avsänkningen i berget medför också avsänkning i de jordlager som över-lagrar berget. Därför kan en tunnel i berget också ge effekter på grund-vattenberoende naturvärden, orsaka sättningar i jord samt försämra ut-tagsmöjligheterna av grundvatten i jordens grundvattenmagasin. Tunnlar i berg kan inte ges någon generell konsekvensklassning utan exakt vilka