ARBETSMA
TERIAL
8.1.2 Ytvattenförekomster
Norra delsträckan berör fem olika ytvattenförekomster, se Figur 99, från norr till söder; Svintunaån, Getåbäcken, Skiren, Torshagsån och Pjältån.
8.1.2.1 Svintunaån
Beslutad miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten Svintunaån är god ekologisk status till år 2021 och god kemisk ytvattenstatus, med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter. Enligt senaste tillgängliga bedöm-ning är Svintunaåns ekologiska status måttlig. Ån uppnår inte god kemisk status, eftersom halterna av kvicksilver (Hg) och bromerad difenyleter (PBDE) bedöms överskrida fastlagda gränsvärden. Svintunaåns kemiska status, om man bortser från de två nämna ämnen, har inte klassificerats.
Utifrån nuvarande statusklassning begränsas den ekologiska statusen av det hydromorfologiska tillståndet, och för att uppnå miljökvalitetsnormen krävs det att statusen hos kvalitetsfaktorerna konnektivitet och morfolo-giskt tillstånd förbättras. I Tabell 27 visas aktuell status på kvalitetsfaktor-nivå.
8.1.2.2 Getåbäcken
Beslutad miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten Getåbäcken är god ekologisk status till år 2021 och god kemisk ytvattenstatus, med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter. Enligt senaste tillgängliga bedöm-ning är Getåbäckens ekologiska status god, och uppnår därmed miljökva-litetsnormens kvalitetskrav god ekologisk status (Beslutad miljökvalitets-norm vid senaste förvaltningscykel 2010–2016, 2019-07-03). Ån uppnår inte – i likhet med alla andra ytvattenförekomster – god kemisk status, eftersom halterna av kvicksilver (Hg) och bromerad difenyleter (PBDE) bedöms överskrida fastlagda gränsvärden. Undantag för kraven rörande ämnena har fastställts, och ån behöver inte nå de nivåer som motsvarar
god kemisk status, men ämneshalterna i ån får inte öka. Getåbäckens ke-miska status, om man bortser från överallt överskridande ämnen, har inte klassificerats. I Tabell 28 visas aktuell status på kvalitetsfaktornivå.
LODD BY
STAVSJÖ
Smedbygget Stubbetorp
Bäcksveden Lund NyalundSkogstorp
Halsbråten Hall Hagen Fredriksberg
Dammhult
Strålsjö Böksjö
Strålsund Strålsjöstugan
Petterslund
Skottsätter Asplund
Grantorp
Örstad Källhagen
Hagsätter Tysktorpet
Sandviksgärdet
St. Nöbble
Vita Össby
Bäckerslund
Svarttorp
Norrviken
Tyrstorp
Persdal
Össby
lund
Trönäs
Myckelhult
Eriksberg
Sikudden
Häradssveden
Rödmossen
Fridhem
Lugnet
Stora Hammaren
Hultet
Getsjötorp
Algutsbo
Hammaren
Alkärret
Åtorp Stordalen
Blommelund Granlund
Ringeby
Bredudden Dövestad
Elbe
Nylund Gräslinge
Bärsjöholm
Åby
Strömsfors Jursla
Herstadberg
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Gräns för delsträckan Ostlänken korridor Vägomläggningar Kardonbanan/Godsbangården
Spårmitt Bro
Vägomläggningar
0 1 2 3 4
km Delprojekt:
Delsträcka: Datum:
Skala: 2019-08-19 1:50 011 Norrköping
Stavsjö-Loddby
Järnvägsanläggning Bank
Tunnel Bro Skärning
Berörda vattenförekomster Vattendrag
Sjöar
Torshag sån Pjältån
Skiren
Getå bäck
en
Svintu naån Passage
Kardonbanan
Södra
tunnelpåslaget Kolmårdstunneln
Norra tunnelpåslaget
Figur 99. Översikt över berörda ytvattenförekomster.
Getåbäcken Grupp Kvalitetsfaktor Status
Ekologisk status Biologiska Kiselalger God
Bottenfauna Ej klassad
Fisk God
Fysikalisk-kemiska Näringsämnen Ej klassad
Försurning God
Förorenade ämnen Ej klassad
Hydromorfologiska Konnektivitet God
Hydrologisk regim Ej klassad Morfologiskt tillstånd Ej klassad
Kemisk status Prioriterade ämnen Uppnår ej god
Svintunaån Grupp Kvalitetsfaktor Status
Ekologisk status Biologiska Kiselalger Ej klassad
Bottenfauna Ej klassad
Fisk Måttlig
Fysikalisk-kemiska Näringsämnen Måttlig
Försurning Ej klassad
Förorenade ämnen Ej klassad
Hydromorfologiska Konnektivitet Dålig
Hydrologisk regim Ej klassad Morfologiskt tillstånd Måttlig
Kemisk status Prioriterade ämnen Uppnår ej god
Tabell 27. Nuvarande status (2019-07-02) för Svintunaån på kvalitetsfaktornivå.
Tabell 28. Nuvarande status (2019-07-03) för Getåbäcken på kvalitetsfaktornivå.
ARBETSMA
TERIAL
8.1.2.3 Skiren
Beslutad miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten Skiren är god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus, med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter. Sjöns ekologiska status har bedömts som måttlig, med låg tillförlitlighet. Allmänna förhållandena, som är en sammanväg-ning av fyra underliggande fysikalisk-kemiska parametrar, är oklassade.
De hydromorfologiska parametrarna är klassade till god för konnektivitet och hög för det morfologiska tillståndet.
Skiren uppnår inte god kemisk status, baserat på att halterna av kvicksilver (Hg) och bromerad difenyleter (PBDE) överskrider fastlagda gränsvärden.
Sjöns kemiska status, om man bortser från överallt överskridande ämnen, klassificeras till god. I Tabell 29 visas aktuell status på kvalitetsfaktornivå.
8.1.2.5 Pjältån
Beslutad miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten Pjältån är god ekolo-gisk status och god kemisk ytvattenstatus, med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter. Enligt senaste tillgängliga bedömning är Pjäl-tåns ekologiska status måttlig och uppnår därmed inte miljökvalitets-normens kvalitetskrav (Beslutad miljökvalitetsnorm vid senaste förvalt-ningscykel 2017–2021, 2019-07-03.). Ån uppnår i likhet med alla andra ytvattenförekomster inte god kemisk status eftersom halterna av kvicksil-ver (Hg) och bromerad difenyleter (PBDE) bedöms ökvicksil-verskrida fastlagda gränsvärden. Undantag för kraven rörande ämnena har fastställts, och ån behöver inte nå de nivåer som motsvarar god kemisk status, men ämnes-halterna i ån får inte öka. Pjältåns kemiska status, om man bortser från överallt överskridande ämnen, har inte klassificerats. I Tabell 31 visas aktu-ell status på kvalitetsfaktornivå.
Vattenförekomsten Pjältån är bedömd till otillfredsställande status för parametern Vattendragets närområde eftersom av närområdet utgörs av 61 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Med närområde menas 30 meter från fårans kant. Detta gäller också statusen för parametern svämp-lanets strukturer och funktion i vattendrag som är bedömd till otillfreds-ställande eftersom svämplanet utgörs av 72 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor.
Skiren Grupp Kvalitetsfaktor Status
Ekologisk status Biologiska Växtplankton Hög
Bottenfauna Ej klassad
Fisk Måttlig
Fysikalisk-kemiska Näringsämnen Måttlig
Försurning Ej klassad
Förorenade ämnen Ej klassad
Hydromorfologiska Konnektivitet God
Hydrologisk regim Ej klassad Morfologiskt tillstånd Hög
Kemisk status Prioriterade ämnen Uppnår ej god
Torshagsån Grupp Kvalitetsfaktor Status
Ekologisk status Biologiska Kiselalger God
Bottenfauna Ej klassad
Fisk Måttlig
Fysikalisk-kemiska Näringsämnen Måttlig
Försurning Ej klassad
Förorenade ämnen Ej klassad
Hydromorfologiska Konnektivitet Dålig
Hydrologisk regim Ej klassad Morfologiskt tillstånd Otillfredsställande
Kemisk status Prioriterade ämnen Uppnår ej god
Pjältån Grupp Kvalitetsfaktor Status
Ekologisk status Biologiska Kiselalger Ej klassad
Bottenfauna Ej klassad
Fisk God
Fysikalisk-kemiska Näringsämnen Måttlig
Försurning Ej klassad
Förorenade ämnen Ej klassad Hydromorfologiska Konnektivitet Måttlig
Hydrologisk regim Ej klassad Morfologiskt tillstånd Otillfredsställande
Kemisk status Prioriterade ämnen Uppnår ej god
Tabell 29. Nuvarande status (2019-07-03) för Skiren på kvalitetsfaktornivå.
8.1.2.4 Torshagsån
Beslutad miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten Torshagsån är god ekologisk status till år 2027 och god kemisk ytvattenstatus, med undan-tag för kvicksilver och bromerad difenyleter. Enligt senaste tillgängliga bedömning är Torshagsåns ekologiska status måttlig, och uppnår därmed inte miljökvalitetsnormens kvalitetskrav god ekologisk status (Beslutad miljökvalitetsnorm vid senaste förvaltningscykel 2010–2016, 2019-07-03).
Ån uppnår inte heller – i likhet med alla andra ytvattenförekomster – god kemisk status, eftersom halterna av kvicksilver (Hg) och bromerad dife-nyleter (PBDE) bedöms överskrida fastlagda gränsvärden. Undantag för kraven rörande ämnena har fastställts, och ån behöver inte nå de nivåer som motsvarar god kemisk status, men ämneshalterna i ån får inte öka.
Torshagsåns kemiska status, om man bortser från överallt överskridande ämnen, har inte klassificerats. I Tabell 30 visas aktuell status på kvalitets-faktornivå.
Vattenförekomsten Torshagsån är bedömd till otillfredsställande status för parametern Vattendragets närområde eftersom av närområdet utgörs av 75 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Med närområde menas 30 meter från fårans kant. Parametern svämplanets strukturer och funktion i vattendrag är bedömd till dålig eftersom av svämplanet utgörs av 75 % ak-tivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Denna status kan få konsekvenser för möjligheten att tillföra ytterligare påverkan i närområde och svämplan.
Tabell 30. Nuvarande status (2019-07-03) för Torshagsån på kvalitetsfaktornivå. Tabell 31. Nuvarande status (2019-07-03) för Pjältån på kvalitetsfaktornivå.
ARBETSMA
TERIAL
8.1.3 Grundvattenförekomster
På delsträckan Stavsjö-Loddby berörs två grundvattenförekomster: Stub-betorp och Åby, se Figur 100.
8.1.3.1 Stubbetorp SE651227-153217
Norr om, och i anslutning till, sjön Gullvagnen finns grundvattenförekom-sten SE651227-153217. Det finns mycket goda eller utmärkta uttagsmöjlig-heter i bästa delen av grundvattenmagasinet, storleksordningen 5-25 l/s.
Fastställd miljökvalitetsnorm är god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Dessa uppnås idag (VISS, 2019-08-11).
8.1.3.2 Åby SE650410-152120
Vid Brådstorp söder om Åby tätort finns en höjdrygg bestående av mo-rän och sand, med en grundvattenförekomst vilken har uttagsmöjlighet på 5-25 l/s. Höjdryggen är en vattendelare och fungerar som ett viktigt område för grundvattenbildning, med utströmning mot Björnsnäs och Norrviken. Fastställd miljökvalitetsnorm är god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Den kvantitativa statusen är idag god men den kemiska statusen är otillfredsställande, orsakat av höga sulfathalter (VISS, 2019-08-11).
MKN för buller och luft kommer att kompletteras till MKB 95%.
Södra
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Gräns för delsträckan Ostlänken korridor
o Identifierade brunnar
Figur 100. Översikt över berörda grundvattenförekomster.
8.1.4 Miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller
Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller gäller för järnvägar, vilket regleras i Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Miljökvalitets-normen för omgivningsbuller är en slags målsättningsnorm. I förordning-en skriver regeringförordning-en: Normförordning-en följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Det är kommuner och myndigheter som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs. Detta från-tar dock inte olika verksamhetsutövare att genom sin egenkontroll sträva efter att begränsa bullerstörningar.
Miljökvalitetsnormens övergripande syfte är att förhindra skadliga ef-fekter på människors hälsa. Kommun och myndighet ansvarar för att miljökvalitetsnormen för buller följs, verksamhetsutövaren har även ett ansvar att genom egenkontroll sträva efter att begränsa störningar från bullrande verksamheter.
Trafikverket och Ostlänken följer alltså normen genom att arbeta för att minska bullerutbredningen från anläggningen. Ostlänken följer buller-villkor från tillåtlighetsbeslutet och hur projektet klarar dessa redovisas i kapitel buller 7.2.3.
8.1.5 Miljökvalitetsnorm för utomhusluft
För luftkvalitet finns det olika riktvärden som bör efterföljas för att und-vika konsekvenser för miljön och människans hälsa under bygg- och driftsskede. Miljökvalitetsnormer för luft innefattar främst gränsvärden för föroreningshalter som maximalt får finnas i utomhusluft utan att männ-iskor eller miljö tar skada. Några föroreningar har istället/också målsätt-ningsnormer som är värden som ska eftersträvas.
Miljökvalitetsnormerna beskrivs i Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2010:477). De föroreningar som omfattas av förordning-en är bförordning-ensförordning-en, kväveoxider (NOx), partiklar (PM10/PM2,5), svaveldioxid, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel, bly, bens(a)pyren och marknära ozon.
Konsekvenser för utomhusluft från driften av den nya höghastighetsjärn-vägen bedöms vara svagt positiv. Järnhöghastighetsjärn-vägen i sig har ingen eller försumbar påverkan men möjliggör att en större andel av person- och godstransporter förs över från vägtrafik till järnväg än idag och absorberar också en större andel av ökat transportbehov 2045 jämfört nollalternativet.
Hänvisa till avsnitt om luft
ARBETSMA
TERIAL
9.1 Allmänt
Det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan som fastställts av riksdagen anger att:
Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 gra-der Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål (Naturvårdsverket, 2019).
Till 2030 ska Sverige dessutom ha en fossiloberoende fordonsflotta enligt det klimatmål för intrikestransporter som ingår i det klimatpolitiska ram-verket. Till 2045 har regering och riksdag beslutat att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Det innebär att även transportsektorn till 2045 behöver minska sina utsläpp till nära noll (Regeringen, 2017). Det klimatmål som har beslutats av riksdagen visas i Figur 101.
För att inte motverka målet krävs bland annat ett aktivt arbete med
från höghastighetsjärnväg
Ett antal scenarier har utretts för hur utbyggnaden av höghastighetsjärn-väg (sträckorna Järna-Göteborg och Jönköping-Lund) påverkar klimatet.
Resultaten presenteras i rapport TRV 2018:061, Klimatpåverkan från hög-hastighetsjärnväg byggd för 250 km/tim, Sträckorna Järna-Göteborg och Jönköping-Lund. Rapporten syftar till att ge en gemensam beskrivning av klimatpåverkan från fullt utbyggd höghastighetsjärnväg. Utfallet är bero-ende av flera osäkerhetsfaktorer och nedan redovisas resultat från några av känslighetsanalyserna.
Klimatpåverkan för höghastighetsjärnvägen har beräknats i en huvudkal-kyl som baseras på den samlade effektbedömningen för höghastighetsjärn-väg byggd för 250 km/tim. Till den samlade effektbedömningen beräkna-des utsläppen av växthusgaser med hjälp av Klimatkalkyl för att bedöma storleken på klimatpåverkan och energianvändning från byggande, drift och underhåll av höghastighetsbanorna. Huvudkalkylen har jämförts med antagen utveckling utan att höghastighetsbanor byggs i Sverige, så kallad basprognos.
Störst utsläpp av växthusgaser sker under byggtiden, dock medför drift och
underhåll att det även efter trafikstart sker ett visst utsläpp av växthusga-ser. De allra största klimatvinsterna med en höghastighetsjärnväg sker i driftskedet genom överflyttning av godstransporter från lastbil till godståg.
Anledningen till detta är att flera personresor kommer ske på höghastig-hetsbanorna vilket frigör kapacitet för godstransporter på de befintliga stambanorna.
I Figur 102 redovisas utsläpp av växthusgaser från anläggningen samt klimateffekter från resande och transporter av gods per år. Vinsterna av höghastighetsjärnvägen i form av minskade utsläpp av växthusgaser från transportsektorn ökar fram till 2060 som en följd av generell trafiktillväxt enligt rekommendationer i Trafikverkets beräkningsförutsättningar. Efter år 2060 görs inga prognoser för trafiktillväxt och därmed antas trafiktill-växten vara noll. Detta medför att även de årliga koldioxidvinsterna från höghastighetsjärnvägen stabiliseras.
I Figur 103 sammanställs olika scenariokombinationer och vilket år hög-hastighetsjärnvägen antas vara klimatneutral. Det vill säga, den tid det tar för de utsläpp som tillkommer i och med byggskedet att kompenseras av minskade utsläpp genom minskad biltrafik. 15 år har antagits som byggtid och trafikstart antas vara 2035 för hela höghastighetsnätet. I figuren visas