Canvas användande och implementering

Studiens resultat visar på varierande upplevelser av implementeringen och användningen av Canvas som lärplattform. Sammantaget upplever en större andel av respondenterna en negativ upplevelse av såväl implementering som användning av Canvas där hög arbetsbelastning, lågt stöd från arbetsgivare och ledning samt ingen avsatt tid för inlärning utmärker sig som negativa faktorer. Tidigare forskning menar att förändringsarbeten sätter krav på olika organisatoriska åtgärder för att uppnå ett lyckat förändringsarbete. Då studien avgränsats och inte framhåller information om vilka åtgärder och strategier som används vid implementeringen av Canvas kan detta ej vidare diskuteras. Däremot visar studiens resultat på upplevelser av negativa faktorer som kan påverka användningen av Canvas negativt. Dessa faktorer kommer nedan diskuteras för att skapa en överblick av den nuvarande situationen och identifiera framtida

förbättringsmöjligheter.

Studiens resultat visar på att 65% inte har känt sig engagerade i implementeringen av Canvas. Låg engagemang kan antas ha att göra med att universitetet har genomgått ett flertal

förändringar, dels med nya tekniska system och program och dels med nedskärningar och förändrat administrativt arbete. Detta då tidigare forskning menar att upprepade förändringar kan komma att orsaka försvagat engagemang och även skapa stress och frustration för användarna (Jacobsen & Thorsvik, 2014). Lågt engagemang kan även enligt Delaney och D’Agostino (2015) leda till att användarna inte använder tekniken fullt ut och bara lär sig minsta möjliga. Innehållsanalysen initierar en tendens att vissa lärare i dagsläget inte använder tekniken fullt ut utan att det snarare handlar om ”att överlista Canvas” och att ”vissa lärare struntar helt i Canvas”. Trots lågt engagemang vid implementeringen upplever en svag majoritet av

respondenterna att de är motiverade att lära sig mer om Canvas. Denna motivation bör tas tillvara på och erbjuda mer övning och utbildning för att förbättra och skapa en ökad

tillfredställelse av användningen av Canvas. Universitetet bör också försäkra att samtliga lärare vet vart de ska vända sig vid problem med Canvas då studiens resultat visar att 39% av

Tidigare forskning föreslår att organisationer reducerar tiden för ordinarie arbetsuppgifter vid implementering av komplexa system och avsätter tid för att låta personal lära sig systemet. Studiens resultat visar att brist på tid är något som en stor majoritet av respondenterna upplever, såväl i det dagliga arbetet som vid implementering av Canvas. 82% av respondenterna upplever att de inte fått tid avsatt för att utveckla sina kunskaper om Canvas och som tidigare presenterat visar 83% att det inte får avsatt tid för att uppdatera sina tekniska kunskaper. Brist på tid visades också i resultatet från innehållsanalysen där ett flertal respondenter upplever frustration att det inte avsätts tid vid implementering av nya tekniska system vilket gör det svårt att finna tid med redan hög arbetsbelastning. Tidigare forskning menar att det kan vara problematiskt om förändringsarbete löper parallellt med övriga arbetsuppgifter då det kan skapas stress och frustration hos de anställda (Söderlund, 2005). Anställda behöver mer eller mindre tid för att lära sig hantering nya tekniska system och program (Delaney & D’Agostino, 2015) och Schraeder et al. (2006) menar att hanteringen och motivationen för förändringsarbetet kan komma att påverkas positivt om de avsätts tid från ordinarie arbetsuppgifter. Med hänsyn till tidigare forskning kan rekommendationer ges att universitetet bör avsätta tid för inlärning och kommande utbildningar för att skapa bättre förutsättningar vid förändringsarbeten för redan högt arbetsbelastade lärarna.

I nedfrysningsfasen menar Jacobsen och Thorsvik (2014) att uppföljning är ett viktigt verktyg för att försäkra sig om att de anställda är tillfreds med förändringen. Studiens resultat visar på att en större andel av respondenterna ännu inte är tillfreds med användningen av Canvas vilket universitet bör beakta och sätta in åtgärder för att förändra. Ur resultat från innehållsanalysen hörs röster som önskar vidare utbildning nu efter att Canvas används en tid, och att det är svårt att komma ihåg det man lärt sig under utbildningarna. Utifrån resultatet bör universitet fundera på åtgärder som involvera ytterligare utbildning för lärarna där de får möjlighet att vidare utveckla sina färdigheter i Canvas. Argumentet stöds av Jacobsen och Thorsvik (2014) som menar att det är viktigt att försäkra sig om att de anställda är tillfreds med förändringen för att utifrån de sätta in vidare åtgärder vid behov. Då studiens resultat även visar på varierande upplevelser av användning bör nivåanpassad utbildning tas i åtanke för att kunna möta användarnas individuella nivå.

Slutligen kan det diskuteras att trots studiens resultat som visar på en låg upplevelse av teknostress hos en större andel av respondenterna kan problematiska faktorer identifieras. Då teknostress uppstår som en gren av generell stress kan resultatet brytas ner och analysera vidare då det finns en del varningssignaler som tyder på en arbetsmiljö som riskerar orsaka stress. Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket (2017b) uppstår arbetsrelaterad stress när ett flertal

risker och belastande faktorer samverkar. Dessa faktorer är bland annat; oklara förväntningar på arbetsinsats, krav som genereras av svåranvända IT-system, stor arbetsmängd, ständiga

förändringar och krävande kontakter med klienter, kunder med flera. Andra förhållanden som kan ge upphov till stress är avsaknad av stöd från chefer, avsaknad av stöd från kollegor, otillräckligt med tid och resurser samt oklara befogenheter. Ur studiens resultat kan ett flertal av dessa faktorer identifieras som; stor arbetsmängd, tidsbrist, ständiga förändringar, avsaknad av stöd från chefer samt otillräckligt med tid och resurser. Om dessa faktorer samverkar och vara över en längre tidsperiod kan det utifrån Arbetsmiljöverket (2017b) antas finnas en risk för att bli ohälsosam och orsaka stress.