Problematik gällande tid

Tid var ett återkommande ämne som 14 (5%) respondenterna lyfte fram som problematiskt i den öppna frågan. Respondenterna lyfter fram problematik att inte få någon avsatt arbetstid för att lära sig och hantera tekniska system och program. Med en upplevelse av redan hög

arbetsbelastning framkommer en viss frustration att behöva lära sig ett nytt system utan att det finns tid avsatt för det. Det uttrycks även att det inte finns tillräckligt med tid för att kunna delta vid utbildningarna som givits vid införandet av Canvas på grund av för hög arbetsbelastning.

65 33 39 20 30 22 15 37 40

43. Jag har känt mig engagerad

vid implementeringen av Canvas.44. Jag känner mig motiverad attlära mig mer om Canvas funktioner.

45. Jag vet vart jag ska vända mig om jag får problem med Canvas.

An ta l i p ro ce nt (% )

4.3.2

Hög administrativ belastning

Resultatet av innehållsanalysen visar att 22 (8%) respondenter den administrativa belastningen som problematisk. Med de nedskärningar som görs och att man tagit bort administrativ personal har administrativa uppgifter ökat för lärarna vilket upplevs som en negativ belastning.

Respondenter beskriver upplevelser av för många olika tekniska system som används och att det är svårt med kompetens för alla dessa digitala verktyg. ”Med många förändringar i olika

tekniska system, som implementering av Canvas, rapportering i Ladok, Primula, Proceedo etc. Kombinationen av alla dessa förändringar blir bara för mycket”. ”Uppgifter har omvandlat rollen som lärare till att mer handla om administration är pedagogisk utveckling.”

4.3.3

Upplevelser av Canvas

En mängd olika upplevelser av Canvas har lyfts fram av 47 (17%) respondenter under den öppna frågan. Respondenterna visar på en varierande upplevelse av Canvas där beskrivning som ”fantastisk undervisningsplattform” och ”positiv överraskning” möter ”mystifierat och knöligt” och ”tidskrävande, jobbigt och ensamt har övergången till Canvas varit”. Sex respondenter menar på upplevelser att Canvas är dåligt anpassad till den undervisning som bedrivs. Att systemet är skapad av teknikmänniskor och inte rotat i kärnverksamheten vilket gör att många tekniska finesser inte används och snarare försvårar arbetet än förenklar. Det

framhålls också att det ”i nuläget handlar om att överlista Canvas” och att ”vissa struntar helt i Canvas”. Tre respondent lyfter fram problematiken som uppstått för studenterna och dess förståelse för plattformen. Elever missar viktig information och kontaktar lärarna vilket i sin tur ökar arbetsbelastningen ytterligare. Fyra respondenter står också positiva till plattformen men menar att de behöver hjälp att lära sig använda det på rätt sätt, och de utbildningarna varit bra men inte som tillräckliga eller för längesedan för att minnas allt. Fyra respondenter önskar mer utbildning efter att systemet nu används ett tag. Det önskas utbildningar anpassad efter nivå för att kunna möte den individuella läraren behov och en tydlig manual hur man på enklast möjligt sätt kan arbeta. Fem respondenter väver också in att det finns en frustration och besvikenhet att ansvaret helt lämnats till den enskilda läraren att sätta sig in i systemet på bekostnad av tid som inte räcker till under arbetstimmarna, vilket gör att det får göras på fritiden. Slutligen önskas tydlighet varit man ska vända sig mer snabba och specifika frågor gällande Canvas.

4.3.4

Övrigt

18 (7%) respondenter lyfter fram övriga upplevelser som dels berör e-posthantering, allmän arbetsbelastning, IT-personalen och stöd från arbetsgivaren. Respondenter menar att e-post och meddelande tar enormt mycket tid och en respondent uttrycker det som en ständig plåga. E-post kopplas också samman till den allmänna arbetsbelastningen som tre respondenter menar är ohållbar. Med stora nedskärningar och minskad kursansvarstid samtidigt som nya system implementeras skapas en arbetsbelastning som inte är hållbar. Det framkommer också en frustration att personalen inte rådfrågas innan implementering av nya tekniska system, ”vilket gör att det finns bryggor mellan lärarnas behov och de tekniska verktygen.” Positiva upplevelser gällande IT-personalen lyfts fram med svar som: ”IT-personalen på universitet är fantastiska”. Avslutningsvis efterfrågas ökat stöd från ledning och arbetsgivare speciellt vid implementering av nya system där respondent bland annat menar att det behöver komma motivation och inspiration för att orka sätta sig in i nya system trots redan hög arbetsbelastning. ”Vi behöver känna att vi uppmuntras och stöttas när ett nytt system kräver massor av tid och energi.”

5

Diskussion

I nedanstående kapitel presenteras en diskussion om lärarnas upplevelser av teknostress. Diskussionen syftar till att besvara studiens två forskningsfrågor ”Hur upplever undervisande personal vid universitet att de påverkas av tekniska system och program samt e-posthantering?” och ”Hur upplever undervisande personal vid universitetet implementeringen och användandet av lärplattformen Canvas?”.

5.1

Tekno-stressorer

Enligt tidigare forskning orsakas teknostress av oförmåga att förhålla sig till tekniska system och program där tekno-stressorer är faktorer som beskriver specifika anledningar till varför teknostress skapas (Tarafdar et al., 2007). I studien har samtliga fem faktorer undersökts med syfte att bidra med ökad förståelse för hur undervisande personal upplever teknostress.

Resultatet gällande upplevelser av tekno-stressorer har sammanställts i ett diagram där frågorna slagits samman utifrån operationaliseringen av Tarafdar et al. (2007) för att skapa en överblick av de fem faktorerna som kan komma att orsaka teknostress. Resultatet (se figur 6) visar på en låg upplevelse av tekno-stressorer där 44% av respondenterna upplever tekno-överbelastning, 20% upplever tekno-invasion, tekno-komplexitet upplevs av 26%, tekno-otrygghet upplevs av 26% och 30% upplever tekno-osäkerhet.

Tidigare forskning menar att tekno-överbelastning uppstår när stora mängder information tillgängliggörs via olika kanaler och användarna kan få problem att skilja på oanvändbar och användbar information (Sarabadani et al., 2018). Tekniska system och program kan bidra till ett arbetstempo som är svårt att hålla och kan öka arbetsbelastning och arbetsbörda. Studiens resultat visar på en upplevelse av tekno-överbelastning hos 44% av respondenterna. Dessa respondenter menar att tekniska system och program bidrar till en arbetsbelastning som är svår att hinna med under kontorstid, att de är tvungna att ändra arbetsrutiner och har en större arbetsbörda på grund av komplicerad teknik. Det kan antas att upplevelser av tekno-

överbelastning kan komma att påverka lärarna negativt då tidigare forskning menar att tekno- överbelastning kan skapa stress, frustration och en otillfredsställande arbetssituation (Ragu- Nathan et al., 2008). Upplevelser av tekno-överbelastning skulle kunna ha påverkats av att upplevelsen av att den allmänna arbetsbelastningen är hög och lyfts fram problematisk i innehållsanalysen. Även faktorer som ökad administration samt brist på resurser och tid skulle kunna påverka upplevelsen av tekno-överbelastning där tekniken snarare blir ännu en

universitet upplever stor arbetsbelastning och att många lärare upplever en stressande

arbetssituation. I analys av resultatet kan slutsatser dras att så även är den rådande upplevelsen hos flertalet respondenter i denna studie. Vilket kan tyda på att resultat från en studie genomförd 2008 går att liknas med denna studie genomförd 2019 och att liknande faktorer upplevs

problematiska 11 år senare. I vilken utsträckning eller av vilka anledningar faktorerna uppstår går ej att diskutera på grund av studiens utformning och omfattning men det finns en liknelse i studierna som väcker funderingar och intresse för möjlig vidare forskning.

Enligt tidigare forskning anses e-postmeddelande påverka både tekno-överbelastning och tekno- invasion (Ragu-Nathan et al., 2008) och det har i studien ställts specifika frågor gällande e- posthantering. Mandel (2005) menar i sin studie att mängden e-postmeddelanden skapar en ohållbar arbetssituation för många chefer på stora företag och Stich et al. (2019) menar att det finns ett samband mellan mängden e-postmeddelande och arbetsrelaterad stress. Även Brillheart (2004) menar i sin studie att mängden e-postmeddelande överväldigar de anställda dagligen och att de ofta blir avbrutna i sitt arbete. Studiens resultat stämmer in med tidigare forskning där e- postmeddelanden upplevs som problematiskt av respondenterna. Majoriteten av respondenterna känner sig överväldigade av mängden e-post de måste läsa varje dag, de upplever att tiden inte räcker till för att svara under arbetstid och får använda sin privata tid för att svara på e-

postmeddelanden. Då studien enbart undersöker upplevelser vid ett visst tillfälle finns inget resultat som visar om upplevelsen av e-posthanteringen förändrats vid införandet av Canvas. I innehållsanalysen lyfter tre lärare upp problematiken gällande studenternas förståelse för plattformen och att elever missar information och kontaktar lärarna. Det kan antas att implementeringen av en ny lärplattform kan komma att påverka mängden e-postmeddelande och lärarnas arbetsbelastning. Detta då förändringen påverkar studenterna i hög grad och sätter krav på att lära sig förstå plattformen och hitta den information som behövs. Om lärarna upplever svårighet att använda plattformen kan det försvåra informationsspridningen till studenterna och det kan antas att nästa steg för studenterna blir att kontakta lärarna personligen. Vilket i sin tur ökar mängden e-postmeddelanden och arbetsbelastning.

Tidigare forskning menar att tekno-komplexitet uppstår ur en känsla av att inte vara tillräckligt kompetent för att hantera tekniska system och program där datorkunskap och självförtroende för datoranvändning kan orsaka teknostress (Ragu-Nathan et al., 2008). Resultatet visar på att majoriteten av respondenterna inte upplever tekno-komplexitet (53%). Majoriteten upplever inte att det tar lång tid att förstå och använda nya tekniska system och program (50%) och heller inte upplever de att tekniska system och program är för komplicerade att förstå och använda (65%).

Resultatet visar däremot att tid för att studera och hålla tekniska kunskaper uppdaterade inte finns (45%). Även resultatet från innehållsanalysen beskriver hur tid som problematiskt vad gäller inlärning av nya tekniska system och program som exempelvis Canvas.

Gulliksen och Göransson (2002) beskriver en organisationsproblematik som kan uppstå när systemutvecklingsprojekt har ett större fokus på tekniken och tekniska finesser än på det faktiska användarbehovet. Studiens resultat visar på en liknande problematik där respondenter från innehållsanalysen lyfter fram en känsla att Canvas är skapat av teknikmänniskor och inte är anpassat för kärnverksamheten (Respondent, 2019). Även Tarafdar et al. (2007) menar att tekniska system och program som inte stödjer användarnas behov kan leda till frustration och ökad arbetsbelastning vilket även resultatet från innehållsanalysen beskriver. När en arbetsplats använder olika tekniska system och program menar Tarafdar et al. (2007) att människor kan uppleva en ökad arbetsbelastning då kunskap för olika program behövs upprätthållas. Resultatet från innehållsanalysen visar på liknande upplevelser där respondent (2019) menar att lärarna behöver använda för många olika tekniska system och att det är svårt med kompetens för alla dessa verktyg.

Tidigare forskning menar att organisationen kan möta motstånd vid förändringar om de följer på tidigare förändringar och Jacobsen och Thorsvik (2014) menar att upprepade förändringar kan skapa stress och frustration hos användarna. Resultatet visar på upplevelser att tekniska system och program förändras ofta och det kan antas att detta kan komma att påverka engagemang negativt och ge motstånd till eventuella förändringsarbete då tidigare forskning menar att ständig förändring kan försvaga engagemanget för förändring (Jacobsen & Thorsvik, 2014). Resultatet av innehållsanalysen tyder också på att engagemanget påverkas av upprepade förändringar. ”Med många förändringar i olika tekniska system, som implementering av Canvas, rapportering i Ladok, Primula, Proceedo etc. Kombinationen av alla dessa förändringar blir bara för mycket” (Respondent, 2019). Tidigare forskning menar också att stress i

organisationer kan ha negativ effekt på arbetstagarnas arbetstillfredsställelse och engagemang. Vilket kan betyda att om lärarna vid universitetet upplever stress kan engagemangen till såväl arbetsuppgifter och förändringar komma att påverkas negativt. Däremot upplever

respondenterna inte att datorutrustningen förändras ofta och majoriteten av respondenterna visar inte på något vidare upplevelser av tekno-osäkerhet. Operationaliseringen kan vid denna studie ifrågasättas huruvida den bör operationaliseras på annat sätt för den undersökta populationen då de två frågorna som syftar till att mäta tekno-osäkerhet skiljer sig mycket åt i svaren.

5.2

Teknostress-hämmare

Tidigare forskning visar på att teknostress kan reduceras genom olika faktorer som benämns teknostress-hämmare (Sarabadani et al., 2018). Studiens resultat visar på en varierad upplevelse av teknostress-hämmare. En större andel av respondenterna upplever inte att organisationen arbetar för att öka de anställdas kunskap för tekniska system och program och inte heller bidrar med tydlig dokumentation hur tekniken används. Det kan antas ha en negativ påverkan på de anställdas då organisationen bör underlätta och uppmuntra användandet av nya tekniska system och program för att reducera förekomsten av teknostress (Sarabadini et al., 2018). Vidare menar Avidov-Ungar och Eshet-Alkakay (2011) att förändring av tekniska system och program kräver ett lärosäte med en organisatorisk lärandekultur som motiverar och underlättar hanteringen av ny teknik vilket stödjer antagandet att låg upplevelse av organisationens stöd och underlättande kan påverka de anställda negativt. Även resultatet från innehållsanalysen beskriver en saknad av organisationens stöd och motivation vid implementering av nya tekniska system och program. Enligt Schraeder et al. (2006) skapar närvaro av ledning och arbetsgivare en trygghet vid förändring vilken kan förbättra integreringen av den nya tekniken.

Tidigare forskning menar att teknostress kan reduceras genom en god teknisk support som tillgodoser användarna med stöd och hjälp dels genom en tillgänglig och kunnig support och dels genom träning och guidning (Ragu-Nathan et al., 2008). Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna är positiv till IT-supporten, dels i hur väl de finner hjälp vid frågor, att personalen är kompetent och att supporten är lättillgänglig. Även resultatet från innehållsanalysen visar på positiva upplevelser av IT-supporten vid universitet.

Den sista faktorn som enligt tidigare forskning kan reducera teknostress är involvering som organisatorisk strategi vid planering och implementering av nya tekniska system och program (Sarabadani et al., 2018). Att involveras i en förändringsprocess kan skapa en känsla av delaktighet vilket i sin tur kan reducera teknostress vid implementeringen (Clark & Kalin, 1969). Resultatet visar att en stor majoritet av respondenterna upplever låg involvering. Respondenterna upplever att de sällan får tid avsatt för att uppdatera sina tekniska kunskaper (83%), konsulteras ej innan introduktion av nya tekniska system och program (88%) och involveras ej vid implementering och förändring. Det kan antas att denna låga upplevelse av involveringsarbete kan komma att påverka såväl de anställda som organisationen vid

implementering av nya tekniska system och program. De anställda kan påverkas genom ökad upplevelse av teknostress och organisationen som kan mötas av motstånd för förändringen. Antagandet stöds av Schraeder et al. (2006) som menar att involvering är viktigt vid en

förändring för att reducera motstånd och menar att misslyckande kan få negativa konsekvenser för organisation och leda till ökat motstånd och direkt sabotage. Vidare menar Ragu-Nathan et al. (2008) att användarna bör involveras i planering och val av nya tekniska system och program för att utforma systemen efter användarnas behov. Detta är något resultatet från

innehållsanalysen lyft där respondenter upplevde brist på involvering och att systemen ej var anpassade efter kärnverksamheten eller användarnas behov.