Nedan besvaras frågeställningarna: Hur upplever undervisande lärare vid universitet att de
påverkas av tekniska system och program samt e-posthantering? Hur upplever undervisande lärare vid universitet implementeringen och användandet av lärplattformen Canvas? och
studiens slutsatser presenteras.
Studiens resultat visar på att större andelen av lärarna inte påverkas vidare negativt av tekniska system och program och förekomsten av teknostress utifrån operationalisering av Tarafdar et al. (2007) är låg. Resultatet visar däremot på en negativ upplevelse av e-posthanteringen och en upplevelse av tidsbrist och hög arbetsbelastning vilket kan liknas med faktorer som kan komma att orsaka arbetsrelaterad stress. Resultatet visar också på upplevelser av lågt stöd från
organisation gällande tekniska system och program där involvering, konsultation och avgränsad tid för att utveckla en teknisk kompetens är bristfällig. Vidare visar studien hur
implementeringen av Canvas upplevs negativ av en större andel av respondenterna och även så användningen av lärplattformen. Ledarskap spelar en stor roll vid förändringsarbete av tekniska system och program. Att skapa en organisation som involverar medarbetarna och som skapar förutsättning för kunskap av tekniska system och program är viktigt för att undvika motstånd vid förändringsarbeten. Med tanke på att universitet är organisationer som ofta står inför förändringar kan det finns en god ide att arbeta för en ständig och långvarigt stark relation mellan högre ledning och arbetstagarna. Det tar mycket energi och tid att genomföra mindre lyckade förändringsarbeten vilket bör vara en stark motivator för att skapa en tillåtande och öppen förändringskultur där lärarna involveras och erbjuds avsatt tid för att kunna hantera förändringarna på bästa sätt.
Förhoppningsvis kan studiens resultat ligga till grund för akademiska institutioner att adressera teknostress hos lärare vid universitet. Med snabbt växande och föränderliga tekniska system och program samt en redan hög arbetsbelastning verkar det resonabelt för universitet att utveckla effektiva träningsprogram och förebyggande program för att undvika teknostress på
arbetsplatsen och för att skapa förutsättningar för lyckade förändringsarbeten.
6.1
Vidare forskning
Teknostress är ett ämne som kommit att forskats kring inom olika organisationer men ännu inte i hög utsträckning på universitet och vid högre utbildning. Vid vidare forskning inom ämnet hade det varit intressant att undersöka vilka konsekvenser teknostress har på lärare vid
universitet. Det hade också varit intressant att forska vidare på hur teknostress kan mätas och utvärderas på ett effektivt sätt för att motivera arbetsgivare vid universitet att systematisera uppföljning och utvärdering över situationen hos lärare vid universitet och dess påverkan av tekniska system och program.
Framtida studier kan också rikta in sig på studenter vid universitet och undersöka förekomsten av teknostress samt undersöka hur förändring av tekniska system och program påverkar studenternas studiesituation.
Referensförteckning
Al-Fudail, M., & Meller, H. (2008). Investigating teacher stress when using technology.
Computers & Education, 51(3), 1103–1110.
Arbetsmiljöverket. (2017a). Stress och hög arbetsbelastning. Hämtad 2019-04-02 från https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-stress-och-hog- arbetsbelastning-faktablad-2017-02.pdf
Arbetsmiljöverket. (2017b). Förebygg arbetsrelaterad stress. Hämtad 2019-05-12 från: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/broschyrer/forebygg- arbetsrelaterad-stress-adi688-broschyr/
Arnetz, B. B., & Wiholm, C. (1997). Technological stress: Psychophysiological symptoms in modern offices. Journal of Psychosomatic Research, 43(1), 35-42.
doi:10.1016/S00223999(97)00083-4
Avidov-Ungar, O., & Eshet-Alkalai, Y. (2011). Teachers in a World of Change: Teachers' Knowledge and Attitudes towards the Implementation of Innovative Technologies in Schools. Interdisciplinary Journal of E-Skills and Lifelong Learning, 7(1), 291-303. doi:10.28945/1525
Ayyagari, R., Grover, V., & Purvis, R. (2011). Technostress: Technological Antecedents and Implications. MIS Quarterly, 35(4), 831-858. doi: 10.2307/41409963
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg till
grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Barley, S. R., Meyerson,D. E., & Grodal, S. (2011). E-mail as a Source and Symbol of Stress.
Organization Science, 22(4), 887-906. https://doi.org/10.1287/orsc.1100.0573
Brillhart, P. E. (2004). Technostress in the workplace: Managing stress in the electronic workplace. Journal of American Academy of Business, 5, 302–307.
Brod, C. (1984). Technostress: The Human Cost of the Computer Revolution. Addison-Wesley: MA.
Clark, K., & Kalin, S. (1996). Technostressed out? How to Cope in the Digital Age. Library
Journal, 121(13), 30-32.
Cooper, C. L., Dewe, P. J., & O'Driscoll, M. P. (2001). Foundations for organizational science.
Organizational stress: A review and critique of theory, research, and applications. Thousand
Oaks, CA, US: Sage Publications, Inc.
Datainspektionen. (2019). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad 2019-04-07 från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Delaney, R., & D’Agostino, R. (2015). The Challenges of Integrating New Technology into an Organization. Mathematics and Computer Science Capstones. 25, 3–36.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. Berkshire: Open University Press.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken –en handbook i enkätmetodik (3:3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Eliasson, A. Aut. (2018). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Flink, G. (2009). Stress: Definition and History. I G. Flink (Red.), Stress Science:
Neuroendocrinology. (s. 3–9). Oxford: Elsevier Inc.
Fuglseth, A. M., & Sørebø, Ø. (2014). The effects of technostress within the context of employee use of ICT. Computers in Human Behavior, 40, 161–170.
doi:10.1016/j.chb.2014.07.040
Gulliksen, J., & Göransson, B. (2002). Användarcentrerad systemdesign. Lund: Studentlitteratur AB
Jacobsen, D. I. (2017). Hur man genomför undersökningar?: introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder. Studentlitteratur AB.
Jena, R.K. (2015). Technostress in ICT enable collaborative learning environment: An empirical study among Indian academician. Computers in Human Behavior, 51, 1116–1123.
Joo, Y. J., Lim, K. Y., & Kim, N. H. (2016). The effects of secondary teachers’ Technostress on the intention to use technology in South Korea. Computers & Education, 95(2), 114–122. doi: 10.1016/j.compedu.2015.12.004
Karimi, R., & Alipour, F. (2011). Reduce Job stress in Organizations: Role of Locus of Control.
International Journal of Business and Social Science, 2(18), 232-236.
Lants, B. (2011). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. Studentlitteratur AB, Lund.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.
Malmö universitet. (2018). Årsredovisning Malmö universitet. Hämtad den 2019-04-20 från https://mau.se/contentassets/7bdcfd2b256b471eaa465838b51a6b14/arsredovisning_2018.pdf Malmö universitet. (2019). Införande av Canvas. Hämtad 2019-03-20 från
https://www.mah.se/medarbetare/Ledning-och-
organisation/Projekt/projektkontoret/Pagaende-projekt/P3111/
Mandel, M. (2005). The real reasons you’re working so hard. Business Week. 60–67. Nationalencyklopedin. (2018). Stress. Hämtad 2019-03-19 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stress
Okebaram, S. M. (2013). Minimizing The Effects of Technostress in Todays´s Organization. International Journal of Emerging Technology and Advanced Engineering, 3(11), 649–658. PR Newswire. (2018). Svenska lärosäten väljer Canvas via SUNET och NORDUnet. Hämtad
2019-04-13 från https://www.prnewswire.com/news-releases/svenska-larosaten-valjer- canvas-via-sunet-och-nordunet-685098991.html
Ragu-Nathan, T. S., Tarafdar, M., Ragu-Nathan, B. S., & Tu, Q. (2008). The Consequences of Technostress for End Users in Organizations: Conceptual Development and Empirical Validation. Information Systems Research, 19(4), 417-433. doi:10.1287/isre.1070.0165 Sami, L. K., & Pangannaiah, N. B. (2006). ”Technostress” A literature survey on the effect of
information technology on library users. Library Review, 55(7), 429-439. doi:10.1108/00242530610682146
Sarabadani, J., Carter, M., & Compeau, D. (2018). 10 Years of Research on Technostress Creators and Inhibitors: Synthesis and Critique. AMCIS. 1-10.
Schraeder, M., Swamidass, P, M., & Morrison, R. (2006). Employee Involvement, Attitudes and Reactions to Technology Changes. Journal of Leadership and Organizational Studies, 12(3), 85-100. doi:10.1177/107179190601200306
Stich, J., Tarafrad, M., Stacey, P., & Cooper, C, L. (2019). E-mail load, workload stress and desired e-mail load: a cybernetic approach. Information Technology & People, 32(2), 430- 453. https://doi.org/10.1108/ITP-10-2017-0321
Syvänen, A., Mäkiniemi, J., Syrjä, S., Heikkilä-Tammi, K., & Viteli, J. (2016). When does the educational use of ICT become a source of technostress for Finnish teachers?. Seminar.net, 12(2), 96-109.
Söderlund, J. (2005). Projektledning och projektkompetens – Perspektiv på konkurrenskraft. Malmö: Liber.
Tarafdar, M., Tu, Q., Ragu-Nathan, B. S., & Ragu-Nathan, T. S. (2007). The Impact of
Technostress on Role Stress and Productivity. Journal of Management Information Systems, 24(1), 301-328. doi:10.2753/MIS0742-1222240109
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2016). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2019-04-01 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wang, K., Shu, Q., & Tu, Q. (2008). Technostress under different organizational environments: An empirical investigation. Computers in Human Behavior, 24(6), 3002–3013.